@-GRIS 12 mars 2004 @-GRIS är ett komplement till tidningen GRIS och distribueras utan särskild kostnad. Du betalar för @-GRIS via tidningens prenumerationsavgift. @-GRIS utkommer fredagar, eller när grispriserna är satta. I övrigt när något viktigt inträffar. Tipsa om nyheter, arrangemang, nya produkter och tjänster! Du får återanvända innehållet när du anger @-GRIS som källa! Prenumerera nu! Prenumerera på GRIS (12 nr/år) och @-GRIS (ca 60 nr/år) 2004! Det kostar endast 190 kr, inkl moms10,75! Betala på bankgiro 440-0123 eller postgiro 692221-5, eller maila och beställ faktura till gris@agrar.se Grispriserna vecka 12 Swedish Meats höjer inte slaktsvinspriset och inte heller partipriset nästa vecka. Hittills har inte heller något annat slakteri höjt slaktsvinspriset, men en del sätter inte priset förrän måndag. Om det blir några förändringar på måndag, så återkommer vi med dessa. Johan Andersson, Swedish Meats, säger att marknaden är stentuff och att det bl a är den inhemska konkurrensen på marknaden som gör att priset inte går att höja. Hela den partiprishöjning som aviserades förra veckan har inte gått att ta ut p g a detta. Någon ny partiprishöjning var därför bara att glömma. I Danmark fortsätter dock grispriset stiga, nu med 20 danska öre. Det danska grispriset är nu högre än vad det var någon gång under fjolåret, då det var som högst i månadsskiftet september - oktober, 9.40 dkr. Det danska priset drar med nästa veckas höjning ifrån det svenska ännu mera. Vecka 12 är danska grispriset 10.65 skr, vilket ska jämföras med svenska 10.10 skr (i Sverige har vi dock fler i tilläggsbetalningar, men danskarna får efterlikvid). Tyskland har oförändrat 12.70 skr. Norge har höjt grisköttpriset till 23.50 skr. Finland har oförändrat. Den stora dollarberoende danska exporten av griskött gynnas nu åter av höjd dollarkurs, men enligt Dansk Landbrugs Statistisk Nyt finns där inte så mycket mer att hämta. De tyska futurespriserna ligger högst i juni med 1,375 euro per kilo, dvs lika som nu i mars. Sedan faller futurepriserna mot slutet av året. Dollar kostar i dag 7.51 kr (7.54 kr förra fredagen) euro 9.21 kr (9.20) och en dansk krona nära 1.24 kr (1.24). /LG Avräkningspriser, grundnoteringar vecka 12 Till slakteriernas grundpriser nedan tillkommer i de flesta fall tilläggsbetalningar, som kan vara betydande. Kött-% 58. Bäst betalda viktgrupp varierar som synes i spännvidd. Alla har inte satt priset ännu. Ev ändringar meddelas på måndag. 11.30 kr. Ginsten Slakt. Inkl marknadstillägg 1 kr. 65 – 94,9 kg. 10.35 kr. KLS. 64 - 94,9 kg = Har största spann, 31 kg. 10.30 kr. Skövde Slakteri. 71 – 94,9 kg. 10.30 kr. Dalsjöfors Slakteri. 70 – 94,9 kg. 10.20 kr. Dahlbergs Slakteri. 71 - 94,9 kg. 10.10 kr. Swedish Meats. 75 – 96,9 kg. Sugga och grisar över 109,9 kg 5.70 kr. 10.10 kr. Sydkött. 71 – 100 kg. 10.10 kr. SLP. 70 – 94,9 kg. 10.10 kr. Alviksgården 10.10 kr. Ugglarp. 70 - 94,9 kg. Internationellt. (OBS! Olika länders avräkningspriser kan inte alltid jämföras med varandra, beroende bl a olika köttprocent och växelkurser). 10.65 kr. Danish Crown och TiCan. 67,0 – 81,9 kg. 60 % kött. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre, vilket ska beaktas vid jämförelser med svenska avräkningspriser. Avräkningspriset på slaktsvin går upp ytterligare 20 danska öre till 8.60 dkr. Vid dagens kurs nära 1.24 är noteringen 10.65 skr. Suggor över 129,9 kg går upp 20 öre och betalas med 6.50 dkr, drygt 8.05 skr. 23.50 kr. Norsk Kjött. (55,1 - 77 kg) Priset 21,77 nkr x kurs 1.08. 10.25 kr. Österbottens Kött/Atria. 59 %, 74 – 90 kg. Priset gäller bästa kvalitetsklass (70 % av grisarna) Avräkningspriset oförändrat 1.11 euro. 10.75 kr. Snellman, Finland. 59 %, 78 – 100 kg. Oförändrat pris, priset för kvalitetsklass Lantgårdens Bästa (96 % av grisarna), 1.17 euro (garanterat lägsta pris till 31 mars 2004). Officiella priser i Europa. Källa: Henton Børsmæglerselskab, eurokurs 9.20 kr. Priserna ska inte exakt jämföras med svenska, se framför allt på trenderna. 10.40 kr Frankrike -0.007 euro till 1.133 euro 12.70 kr Tyskland oförändrat 1.38 euro 9.40 kr Belgien oförändrat 1.02 euro 9.40 kr Italien +0.012 euro till1.023 euro 11.50 kr Holland +0.005 till 1.253 euro Marknadskommentarer, slaktsvin Swedish Meats, Johan Andersson: -Trycket på den svenska marknaden är fruktansvärt hårt, värre än tidigare veckor. Det beror på att vi äter mindre griskött så här års och produktionen är större än konsumtionen. Betydande kvantiteter går in i frysarna i stället för till butikernas kyldiskar. Det kostar ca 5 kr per kilo att låta griskött gå in i frysarna och vända. -Överskottet på griskött och kostnaderna för att frysa in, innebär att konkurrensen f n är för stor inom landet. Det går inte att få upp priset, trots partiprishöjningar. Vi är helt enkelt för många företag som bjuder ut för mycket griskött och där är vi lika goda kålsupare alla i branschen. -Samtidigt ska vi inte räkna med att utländska leverantörer släpper ifrån sig sin upparbetade marknad, trots att grispriserna ligger lägre i Sverige än i andra länder. Det importerade köttet fortsätter säkert välla in. Bl a gäller det kontrakterade kvantiteter. -Vi närmar oss dock påsken och då brukar det bli bättre fart på försäljningen av griskött. Skövde Slakteri, Magnus Lagergren. -Fortsatt trögt på marknaden. SLP, Peter Johansson: -Vi köper något mindre skinka nästa vecka p g a ökad egen slakt. Vi sätter slaktsvinspriset på måndag. Sydkött, Rolf Olsson: -Det är fortsatt tufft på svenska grisköttsmarknaden. Slakterierna i Sverige bör gå samman och anställa någon duktig exportör av griskött. Som det ser ut nu måste det gå att få ut rejält mer för grisköttet på export, om vi kan hitta någon som är exportkunnig. Griskött är färskvara och ska inte frysas in! Infrysning är dyrt och skämmer kvaliteten. Atria, Juha Gröhn: -Marknaden fortsatt trög. Danish Crown. Skinkmarknaden är i stort sett oförändrad sedan förra veckan, dock något trögare i England och Italien. I gengäld är Polen på marknaden igen, men med måttliga priser. Marknaden för bog, karré och charkråvara är oförändrad. Även baconmarknaden är oförändrad, men här förväntas en prisstegring i april. Japanerna är lite avvaktande för närvarande p g a osäkerheten om fjäderfäimporten, men orderingången är god. Östeuropa köper mer just nu, medan Rysslandsmarknaden är oförändrad. /LG   Partipriset Partipriset i Sverige är oförändrat. Smågrispriserna vecka 12 Swedish Meats. Smågrispriset går upp 25 öre för Bis Plus till13.75 kr, Bis till 13.10 och Bas till 12.15 kr. Nyavvanda plus 45 öre till 26.55 kr. Priset på KRAV-smågrisar går upp 15 öre till för Bis Plus 23.70 och KRAV Bis 23.00 kr. KLS. Smågrisar KLS Plus höjs med 25 öre till 14.00 kr/kg och KLS Grund också med 25 öre till 13.35 kr/kg. Inget marknadsavdrag. Marginellt överskott på smågrisar. Danish Crown och TiCan. Smågrispriserna går upp 4 dkr för 7-kilosgrisar och ekogrisar, 9 dkr för 30-kilosgrisar och 7 dkr för ekogrisar. Omräkningskursen är 1.24. BASIS 7 kg 194 dkr (240 skr), 30 kg 339 dkr (420 skr) SPF+MYC 7 kg 199 dkr (247 skr) 30 kg 344 (427 skr) SPF 7 kg 203 dkr (252 skr) 30 kg 348 dkr (432 skr) Økologi 30 kg 490 dkr (608 skr). Marknadskommentarer, smågrisar Swedish Meats, Carl-Olof Port: -Smågrismarknaden är i balans. Nyanmälningarna är låga och tendens till lägre. -Lägg inte ned smågrisproduktionen, utan fortsätt producera och häng med på prisuppgången, uppmanar Carl-Olof. /LG  Nyheter Lika Villkor – kampanj tills villkoren är lika När Örebro läns innevånare åkte till jobben i morse möttes de utefter alla vägar av vita ensilagebalar på åkrarna med texten Lika Villkor. Länets lantbrukare hade under natten ställt ut ensilagebalarna för att protestera mot att svenskt lantbruk inte har lika villkor som i andra länder. Det gäller den s k ryggsäcken med bl a dieselskatten, bekämpningsmedelsskatten, och gödelsskatten. Vidare att animalieproduktionen missgynnas av att det inte ställs samma produktionskrav på importkött som på svenskt kött, t ex utrymme för djuren. MTR-reformen kommer också att kraftigt missgynna svenskt lantbruk jämfört med t ex danskt. -Skillnaden på den här kampanjen och alla föregående är att den inte är tidsbegränsad, sa Håkan Rohdén, när han vid en pressträff på förmiddagen i dag förklarade varför kampanjen startats. MTR-reformen som tar pengar från produktionsjordbruket är droppen, sa han. -Den här kampanjen kommer att pågå tills att staten uppfyller villkoren. Man har lovat ta bort de orättvisa skatterna, men inte när. Nu kör vi med nya aktiviteter tills vi får besked, sa han. Ensilagebalarna med Lika Villkor är startaktiviteten. /LG Häng på kampanjen i alla län! Kampanjkommittén för Lika Villkor i Örebro län uppmanar alla kolleger i andra län att hänga på kampanjen med liknande aktiviteter. Kampanjkommittén vill också ha in förslag till positiva protestaktiviteter för att långvarigt kunna förnya sig. -Det ska bli en allvarlig kampanj mot politiker och myndigheter, men en positiv kampanj med glimten i ögat mot konsumenterna, sa man vid pressträffen. Vill du veta mer om kampanjen eller få kontakt, här är några adresser: Anders Ekström, anders.ekstrom@t.lrf.se 070-65 789 70, (grisuppfödare), Mikael Franzén, mikael.franzen@swipnet.se 070-327 30 89, växtodlare, Mikael Ekström, mikael.ekstrom75@telia.com, 070-628 76 75, Håkan Rohdén, h.rohden@compaqnet.se, 070-604 31 81, Lars Jakobsson, lars.jakobsson@t.lrf.se, 070-648 27 22, köttdjur, Stefan Ljungdahl, stefan@hjelmarsnas.com, 073-367 38 50, informationsansvarig. Bakgrundsmaterial och bildmaterial finns på www.lika-villkor.nu  /LG Matkassen billigast i Sverige Det är en myt att maten är dyr i Sverige! ICA-Nyheter har jämfört en matskasse med 15 vanliga basvaror i Sverige, England, Finland, Holland, Frankrike, Tyskland, Norge och Danmark. Sverige hade billigaste matkassen, Danmark dyrast. /LG Ännu en misstänkt PMWS-besättning, men inte konstaterad Veterinärerna letar både efter ev nya PMWS-besättningar och försöker hitta samband mellan de redan upptäckta och orsakerna till utbrotten. Det är fortsatt fem konstaterade fall, men dessutom en misstänkt besättning i Sydsverige. -Men det är också misstänkta besättningar som friats, så grisar kan fortfarande dö på annat sätt, konstaterar Per Wallgren, SVA, med anledning av det fokus som nu riktas mot PMWS. Vi har fortfarande inte hittat något samband mellan besättningarna, mer än att den smittade avelsbesättningen skickat grisar till Månseryd. Men inte heller där kan vi f n hitta något konkret smittsamband som kan länka ihop utbrotten. Det ska också understrykas att det endast är en smittad avelsbesättning, vilket dock är illa nog, och den ligger i Skåne och inte i Blekinge, vilket skrivits i ett media. I förra @-GRIS skrev vi att den gemensamma nämnaren hittills är nybyggda stallar. Även den drabbade avelsbesättningen har gjort en större utbyggnad de senaste åren. -En gemensam nämnare är även avsteg från ”den svenska modellen”, framför allt orsakad av avsättningsproblem för djuren och genvägar i produktionen för att klara den kärva ekonomin, menar Per Wallgren. /LG Minskad seminering i Norge Semineringarna i Norge minskade med 2,3 % under januari. Källa: Norsvin. /LG Vägning av smågrisar förbättrar avelsurvalet Dagens avelsvärdering av tillväxthastighet från födelse till 100 kilo, som beaktar den växande grisens gener, bör utökas med en avelsvärdering för fyra veckors kullvikt. Kullvikten kommer att användas för att inom de två moderraserna lantras och yorkshire bedriva avel för bättre mödrar till slaktsvinen. Forskare vid SLUs försöksstation Funbo-Lövsta har analyserat viktsuppgifter från 25 000 renrasiga yorkshiregrisar och även vikter från Quality Genetics avelsbesättningar. Den direkta arvbarheten för smågrisvikten, dvs inverkan av grisens egna gener, är så låg som 0,03 - 0,12 fram till nio veckors ålder (en arvbarhet under 0,2 anses låg). Den maternella arvbarheten, som beskriver inverkan av suggans gener på smågrisvikten, är 0,18 vid födelsen, men sjunker till 0,09 vid nio veckor. De första fyra veckorna när smågrisarna fortfarande är kvar hos suggan beror smågrisarnas tillväxt alltså mer på suggans genetiskt styrda modersegenskaper än på deras egna tillväxtgener. En hög smågrisvikt vid fyra veckors ålder skulle indikera att suggan är en bra mamma. Utifrån resultaten föreslår vi att man i avelsbesättningarna väger smågrisarna vid fyra veckors ålder, alltså i samband med avvänjningen, säger Nils Lundeheim, projektledare. /LG RN&hibar;-genen kan göra kotletterna nyttigare? Vid stekning eller grillning av griskött kan geterocykliska aminer bildas, som kan vara cancerframkallande. Griskött har alla de ämnen som bidrar till uppkomsten av dessa stektyemutagener. Livsmedelsagronom Viktoria Olsson, SLU, kartlägger i sin doktorsavhandling hur RN&hibar;-genen påverkar köttkvaliteten. -Vi vet lite om hur mycket halterna av dessa ämnen varierar inom ett djurmaterial. Kanske kan den stora inverkan som RN&hibar;-genen har på köttets glykogeninnehåll ha effekt på bildningen av stekytemutagener, säger hon. RN&hibar;-genen är ett dominant arvsanlag i hampshirerasen Detta anlag har stor effekt på köttets kvalitet. -Samtidigt vet vi inte hur folk steker griskött eller hur dessa faktorer påverkar bildningen av stekytemutagenerna, kommenterar Viktoria Olsson sina forskningsrön. -Jag har velat studera de sammanvägda konsekvenserna av genotyp, uppfödningsform och kön för grisköttets kvalitet, berättar hon. Källa: SLU. /LG Grönfoder ger bättre griskött, till viss gräns Ge grisar mer fleromättat fett, t ex grönfoder, då kan köttets nutritionella värde förbättras till en viss gräns. Men alltför mycket fleromättat fett kan ge späcket lös konsistens och köttet riskerar att härskna snabbare. Det visar Viktoria Olsson, SLU, i sin doktorsavhandling. Uppfödningsformen har liten påverkan på köttets kvalitet. Men i kombination kan grisarnas genotyp, uppfödning och kön ha såväl positiva som negativa effekter på köttet. Vattenhållande förmågan är något sämre i ekologiskt producerat kött från grisar som inte har RN&hibar;-genen, medan köttets fettsyrasammansättning förbättras av att grisarna går ute, utan att hållbarheten försämras. Källa: SLU. /LG Fågelinfluensan hotar 290 miljoner kycklingar i Maryland Faran med fågelinfluensan är inte över. Senast konstaterades sjukdomen i Maryland, USA, där 320 000 kycklingar avlivats. Staten har 290 miljoner kycklingar, som nu hotas om man inte lyckas stoppa utbredningen. Det är det mildare H7-viruset som drabbat flera stater i USA. Källa: LandbrugsAvisen. /LG Grisköttskonsumtionen i världen har ökat 6,2 milj ton sedan 1999, men produktionen 6.6 Konsumtionen av griskött har ökat med 6,2 milj ton sedan 1999, men produktionen har ökat med 6,6 miljoner ton. Ökningen är störst i Kina med 49 milj fler slaktsvin, eller 4,9 milj ton. Den kinesiska konsumtionen ökade 4,7 milj ton. Näst största ökningen har Brasilien, som dock exporterar en stor del av sin produktionsökning till bl a Europa. Under 2004 väntas Brasilien ha fyrdubblat exporten sedan 1999. Svag valuta gynnar exporten. Europa producerar stabilt 18 milj ton, vilket är 20 % av världsproduktionen. Tyskland med 23,2 % är störst i Europa, Danmark har 9,9 %. Källa: Dansk Landbrugs Statistisk Nyt /MaskinBladet. /LG Veterinärer hotar norske landbruksministern med djurskyddslagen för hundgöra Veterinärerna i Troms i Norge hotar anmäla lantbruksministern och det nybildade Mattilsynet (motsvarande Livsmedelsverket) för brott mot djurskyddslagen. Veterinärerna anser att de fått för stort verksamhetsområde. Även hundgöra regleras tydligen i norska djurskyddslagen! Källa: Bondebladet. /LG Företagsnytt Hemköp överger svenska köttprofilen Hemköp är livsmedelskedjan som gjorde sig känd för spårbart svenskt kött och hade t o m affischer och annonser med namn och bild på köttleverantörerna. I påsk överger Hemköp svenskprofilen och börjar även sälja nötkött från Uruguay och Brasilien. Det köttet är billigare. Källa: Dagens Handel. /LG   Agenda Visning av gödselbassänger och spänntak 24 mars i Kvidinge MPG Miljöprodukter visar jorddammsbassänger av duk för gödsel, m m, i Kvidige 24 mars. Samling vid Håkan Bengtssons satellitbassäng kl 10. (Väg 21 vid monomentet mot Kvidinge, sedan skyltar.) Omröring sker i bearbetningslåda. Därefter visas en betongbassäng med spänntak hos Ola Andersson, Tågarp. Länsstyrelsen informerar om miljöfrågor och kvävevinster. Båda bassängerna är satellitbassänger långt från stallarna. /LG Jordbrukskonferensen hålls 23 – 34 november Jordbrukskonferensen vid SLU, Ultuna, hålls nästa gång 23 – 24 november. Programmet läggs ut på http://www.slu.se/jordbrukskonferensen <http://www.slu.se/jordbrukskonferensen> när det är klart. /LG För prenumeration (12 nr) på tidningen GRIS och @-GRIS, maila till gris@agrar.se eller betala 190 kr (inkl 10.75 kr moms) på bg 440-0123 eller pg 692221-5. Redaktion: GRIS, Lars-Gunnar Lannhard, Nils Andersson. Berga, Stenåsen 311, S-692 93 ?Kumla. Tel 019-576090, fax 019-580050.