@-GRIS 17 september 2004 @-GRIS är ett komplement till tidningen GRIS och distribueras utan särskild kostnad. Du betalar för @-GRIS via tidningens prenumerationsavgift. @-GRIS utkommer fredagar, eller när grispriserna är satta. I övrigt när något viktigt inträffar. Tipsa om nyheter, arrangemang, nya produkter och tjänster! Du får återanvända innehållet när du anger @-GRIS som källa! Prenumerera på GRIS (12 nr/år) och @-GRIS (ca 60 nr/år) 2004! Det kostar endast 190 kr, inkl moms10,75! Betala på bankgiro 440-0123 eller postgiro 692221-5, eller maila och beställ faktura till gris@agrar.se Grispriserna vecka 39 Danska slaktsvinspriset och suggpriset upp 20 danska öre, 25 svenska Danmark höjer både slaktsvinspriset och suggpriset på måndag med 20 danska öre, 25 svenska. Inget svenskt slakteri som satte priserna på fredagen tänker höja priset nästa vecka som följd av partiprishöjningen med 50 öre i måndags. Som framgick av förra fredagens @-GRIS höjde dock Ginsten Slakteri i Halland redan i måndags sitt slaktsvinspris med 25 öre. Den andra 25-öringen är intecknad av slaktsvinshöjningen veckan innan. Att inte övriga slakterier höjt ännu, säger man bero på att det tar en tid att få partiprishöjningen på plats. Man ska först känna av hur marknaden reagerar. Det går lätt att höja priset på en del detaljer, medan det kan vara svårare på andra. Särskilt pressade är priserna på karré och kotletter just nu, när grillarna är undanlagda på förrådshyllorna. Hela grisen ska säljas, men nu är det framänden på grisen som är lättast att sälja till bra priser. Det är en direkt följd av de nya östländernas inträde i EU. Framför allt Polen köper charkråvara i Tyskland, men även i andra länder. Det är ett sug efter råvara till korvsmet och charkprodukter som vi i Västeuropa inte sett maken till på länge. Danish Crown nämner späck som exempel, där priset närmar sig tredubbling på kort tid. Leve korven! Det är mot den bakgrunden vi ska se den andra danska höjningen av suggpriset på två veckor. Danskarna höjde suggpriset 30 danska öre innevarande vecka och höjer 20 nästa. Det är en prisstegring på mer än 60 svenska öre på 14 dagar. -Det är Tyskland som höjer suggpriset i Danmark. Suggorna går direkt till charkindustrin, säger marknadsanalytiker Karsten Flemin, Danske Slagterier till @-GRIS idag. Det gör även framdelarna på slaktsvinen. Vi kan sälja hur många framändar på grisar som helst till Tyskland, säger han. -Men framdelspriset förmår inte att lyfta priset på hela griskroppen, fortsätter han. Vi måste också kunna sälja de ädlare och dyrare delarna i mitten och bakänden på grisen till goda priser. Det är det som är svårt just nu. Dessa delar säljs på andra marknader, där grispriserna är lägre eller valutan ofördelaktig. Därför höjs inte det danska slaktsvinspriset, vilket många förvånar sig över (och danska grisuppfödare retar sig på) när tyska grispriset ligger långt över danska. Vän av ordning frågar sig givetvis varför inte EUs fria marknad fungerar på grisar och griskött och varför inte levande och slaktade grisar strömmar från Danmark till Tyskland? -Att inte danska levande slaktsvin strömmar över gränsen, beror bl a på att danska grisuppfödare har leveranskontrakt med danska slakterier och att klassificeringen i Tyskland inte ger optimal betalning för danska grisar. Att inte danska kotletter och skinka strömmar över gränsen, beror på att det bör stå ursprungsland Tyskland på färska köttdetaljer som säljs i tyska butiker, säger Karsten. Med ursprungsland Danmark blir det lägre pris. Tyskar är ännu mer noga med än svenskar, att köpa inhemskt färskt griskött. Om det svenska slaktsvinspriset ska också sägas att flera slaktare idag gav en vink om snar höjning, troligen om en vecka. Optimismen handlade om mer än den 25-öring Ginsten höjde med redan måndags! Den danska höjningen idag gav också en viss fingervisning. Prisbildning handlar mycket om timing, som en sa. Norska grisuppfödare däremot, anordnar nog inga glädjefester i helgen, eftersom deras slaktsvinspris nu sjunker under 20 kr på måndag. Prissänkningen är 58 norska öre till 19.89 nkr. I svenska pengar är det nästan minus 65 öre och eftersom även norska kronan försvagats senaste tiden, har norska grispriset sjunkit nästan 1 skr om vi ser det från svensk horisont. Orsaken till prissänkningen är stora överskott av griskött som håller på att byggas upp i Norge. Lagren måste realiseras på något sätt och sannolikt med stora exportförluster. Norska grisuppfödare har varnats under lång tid för ökad överproduktion. Så sent som i juni var grispriset 22.18 nkr. Futurepriserna i Hannover visar fortfarande ökningstendens, men svagare än tidigare veckor. Septemberpriset är oförändrat 1.62 euro (14.80 skr). Oktoberpriset däremot ökar 2 cent till dryga 1.52 (priset var fel angivet förra veckan). Novemberpriset visar liten försvagning till knappa 1.47, december i stort sett oförändrat 1.40, januari tangerar 1.36, februari något över 1.41, mars till augusti visar uppåtgående tendens för alla månader utom juli i intervallet 1.43 till nästan 1.48. De tyska grisköttköpare som försäkrat sig om leveranser under ett år framåt är således beredda att betala runt 13 skr och upp till 13.50. Dollarn är 3 öre dyrare än förra fredagen och står i 7.48 skr. Euron står i oförändrat nära 9.12 kr, pundet har stigit 9 öre till 13.41, norska kronan står i knappa 1.08 och danska kronan kostar strax under 1.23 kr. /LG Avräkningspriser, grundnoteringar vecka 39 Till slakteriernas grundpriser nedan tillkommer i de flesta fall tilläggsbetalningar, som kan vara betydande. Kött-% 58. Bäst betalda viktgrupp varierar som synes i spännvidd. 12.75 kr. Ginsten Slakt. Inkl marknadstillägg 1 kr. 65 – 94,9 kg. 11.70 kr. KLS. 64 - 94,9 kg = Har största spann, 31 kg. 11.45 kr. Skövde Slakteri. Marknadstillägget har upphört. 71 – 94,9 kg. 11.45 kr. Swedish Meats. 75 – 96,9 kg. Sugga och grisar över 109,9 kg 6.35 kr. 11.45 kr. Alviksgården. 11.45 kr. Dalsjöfors Slakteri. 70 – 94,9 kg. Sätter grispriset på måndag: 11.45 kr. SLP. 70 – 94,9 kg. 11.45 kr. Sydkött. 71 – 100 kg. 11.45 kr. Dahlbergs Slakteri. 71 - 94,9 kg 11.45 kr. Ugglarp. 70 - 94,9 kg. Internationellt Observera att länders avräkningspriser inte alltid kan jämföras med varandra p g a olika prissättningssystem. 11.70 kr. Danish Crown och TiCan. 67,0 – 82,9 kg. 60 % kött. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre, vilket ska beaktas vid jämförelser med svenska avräkningspriser. Avräkningspriset höjs 20 öre till 9.50 dkr. Vid kurs 1.23 är noteringen 11.70 skr. Priset på suggor stiger ytterligare 20 öre till 8.20 dkr, nära 10.10 skr. 21.50 kr. Norsk Kjött. (55,1 - 75 kg) Priset är sänkt 58 norska öre till 19.89 nkr x kurs 1.08 skr. 11.15 kr. Österbottens Kött/Atria. 59 %, 70 – 86 kg. Priset gäller bästa kvalitetsklass (90 % av grisarna) Avräkningspriset oförändrat 1.22 euro. Eurokurs 9.13 kr. 11.30 kr. Snellman, Finland. 59 %, 78 – 100 kg. Priset på kvalitetsklass Lantgårdens Bästa (99 % av besättningarna) betalas med 1.24 euro, eurokurs 9.13 kr. Snellmans garanterade minimipriser är för oktober 1.22 och november och december 1.24 euro. Officiella priser i Europa. Källa: Henton Børsmæglerselskab, eurokurs 9.13 kr. Priserna ska inte exakt jämföras med svenska, se framför allt på trenderna. Prisändringar kan i en del länder ske fler än en gång per vecka. Priserna här är jämförda med förra fredagen. 14.90 kr Tyskland 1.63 euro, priset oförändrat 11.40 kr Frankrike 1.25 euro, priset har höjd tendens 11.25 kr Belgien 1.23 euro, priset höjt 4 cent 12.70 kr Italien 1.39 euro, oförändrat Marknadskommentarer, slaktsvin Swedish Meats, Bo Larsson: -Efter måndagens partiprishöjning känner vi på var de nya detaljpriserna ska ligga. Charkråvaran och feta produkterna är starka på exportmarknaden och priserna goda. Det finns inga överskott i Sverige. Efterfrågan på de traditionella grillprodukterna karré och kotlett har stoppat upp och priserna har pressats ned. -Det verkar som en del släpper iväg dessa produkter för billigt, menar Bo. Så snart det blir överskott på en produkt, kommer priserna under press. Även sida går trögt. -Skinkan säljs däremot lätt, allt som producerats. Det som efterfrågas nu är helgskinka inför allhelgonahelgen och till beredning av julskinka. SLP, Peter Johansson: -Vi har fått svar efter provleveranser från en del nya köttkunder på andra sidan Östersjön och de är mycket positiva till det svenska grisköttet. Det är framför allt ister, talg, svinhuvuden, öron, m m. Det finns förfrågningar även om ädlare detaljer, men vi ska sköta affärerna med de gamla kunderna noga också och vi har avtal som ska gå ut innan andra kunder är aktuella. -Vi har haft bra slakt under veckan, men har också köpt en del helfall från andra slakterier för att klara leveranserna. -Det kommer snart höjda priser för slaktsvinen. Ginsten Slakt, Bengt-Göran Bengtsson: -Fläsktvåan säljs hur lätt som helst, kotletter är trögare, men allt går hyfsat att sälja. Sydkött, Rolf Olsson: -Industriköttet fortsätter gå upp. De tuffa prisdiskussionerna med industrin tidigare i år har nu övergått till förfrågningar om långsiktiga avtal. Det tyder på att grisköttpriset kan bli rätt hyfsat framöver och att det kan bli konkurrens om det svenska grisköttet, särskilt om inte produktionen ökar. Skövde Slakteri, Magnus Lagergren: -Grisköttmarknaden är mycket positiv. Prishöjningen på slaktsvin är en tidsfråga. När du ringer nästa fredag kan jag nog lova att vi ska prata pengar. Tilläggsbetalningen med 30 öre av överskottet från fjolåret avslutas nu. -Vi har varit framgångsrika med att få upp produktpriserna. Fläsktvåan och andra feta produkter ligger på mycket bra prisnivåer. Karré och kotlettrad har säsongsmässigt sämre prisnivå, men priset på skinka börjar se bra ut. -Prisökningen på charkråvara är intressant, eftersom den inte är någon säsongsmässig förändring, utan en långsiktig trend. Både exportkunder och svenska kunder vill idag skriva långsiktiga kontrakt. Vi har kontraktsförfrågningar på mer än vi producerar. -Antalet produkter som efterfrågas till export ökar. Det är nu även ädlare produkter och provleveranser till Tyskland och Polen är positiva. -Den förbättrade efterfrågan och prisstegringen på charkråvara och feta produkter vi sett under senare tid beror helt på de nya östländernas inträde i EU och har även dragit med Tyskland. Österbottens Kött, Stefan Saaristo: -Signalerna från marknaden är fortsatt positiva. Tillförseln av grisar till slakt är också större än vi räknat med. Det innebär nu brist på smågrisar och smågrispriset har höjts till 58 euro (530 kr) per 25-kilosgris. Med prestationstillägg är ett vanligt avräkningspris ca 60 euro (548 kr). -Vad vi behöver nu är fler grisuppfödare, säger Stefan. Danish Crown: Mindre prisökningar på skinka noteras från Italien, Tyskland och Polen. Engelska och franska marknaderna är oförändrade. Konkurrensen från spansk skinka ökar sedan några veckor. Framför allt gäller det små skinkor, som trycker priset. Vi tappar kunder p g a vår högre prisnivå. Den extraordinärt goda marknaden för bog och annan charkråvara, späck och biprodukter fortsätter med oförändrad styrka. Efterfrågan drivs fram från Tyskland och de nya EU-länderna. Bristen på dessa produkter påverkar priset i övriga Europa. I Tyskland, Italien och delvis Spanien är det tunga och feta bröstfläsket att betrakta som charkråvara och har hängt med i prisstegringen. Priset i dessa länder är nu nästan i paritet med danska priserna. Baconmarknaden är fortsatt dämpad och har varit ett stort problem p g a konkurrensen från Tyskland, Frankrike, Spanien och inte minst Holland. Konsumtionen av bacon i England har varit lägre än tidigare, men vi tror att konsumtionen ska öka under de kommande månaderna. Prisökningar bör vara möjliga under oktober. Stora köttlager i Japan dämpar efterfrågan ännu en tid på denna marknad. Den relativt sett mindre slakten i Tyskland och östra Europa (lägre än väntat) ser ut att fortsätta. Detta ökar hoppet om en god marknad under slutet av året. /LG Partipriset Partipriset i Sverige är oförändrat. Smågrispriserna vecka 39 Swedish Meats. Smågrispriset höjs med 50 öre nästa vecka till för Bis Plus 16.95 kr, Bis 16.20 och Bas 15.10 kr. Nyavvanda höjs 1.35 kr till 33.95 kr. Marknadstillägget sänks 5 kr till 10 kr för grisar i övrig förmedling. Priset på KRAV-smågrisarna är oförändrat, för Bis Plus 25.60 och KRAV Bis 24.85 kr. Kravtillägget är nästa vecka oförändrat 8:50 kr per kg. KLS. KLS Smågris höjs 20 öre till 16.90 kr/kg. Balans i smågrisförmedlingen. Inget marknadstillägg. Sätter priserna på måndag: SLP. SLP Plus 16.45 kr. Marknadstillägg 15 kr. Skövde Slakteri. SwedeHam Plus 16.50, SwedeHam 15.77, Vita 14.68 kr. Ugglarps Slakteri. Ugglarp Särklass 16.45, Ugglarpsgrisen 15.45 kr. Danish Crown och TiCan. 7-kilos smågrispriser går ner 2 dkr. Omräkningskursen är 1.23. BASIS 7 kg 208 dkr (255 skr), 30 kg 364 dkr (448 skr) SPF+MYC 7 kg 213 dkr (262 skr) 30 kg 369 (453 skr) SPF 7 kg 217 dkr (267 skr) 30 kg 373 dkr (459 skr) Økologi 30 kg 592 dkr (728 skr).   Marknadskommentarer, smågrisar Swedish Meats, Fredrik Håkansson: –Smågrismarknaden är i stort sett i balans och ser ut att vara det de närmaste veckorna. -P g a sänkta foderpriser har vi reviderat balanspriset och höjer procentsatsen 1 procentenhet. Noteringen går därmed upp 50 öre./LG Nyheter Orsaker till det låga danska slaktsvinspriset (och svenska) Tyska slaktsvinspriset är högt och slakterierna drivs f n med dryga 90 svenska öre per kilo griskött i förlust, enligt egna uppgifter till Danish Crown. Tyska slakterier har lägre omkostnader än danska och är mer konkurrenskraftiga. Tyska slakterier säljer 80 – 90 % av produktionen på hemmamarknaden. Därav hälften till detaljhandeln, där priserna på detaljer höjs i samma takt som slaktsvinspriset höjs. Dansk försäljning av griskött är baserad på försäljning till många internationella marknader. Några marknader har högt pris på griskött och kan betala för de högre danska produktionskostnaderna, medan andra har lägre prisnivå och inte bidrar lika mycket till danska avräkningspriset. Det här är några orsaker till att danska grisnoteringen är låg, jämfört med många andra länder, säger marknadsanalytiker Karsten Flemin, Danske Slagterier. -Vi kan dra nytta av det höga tyska priset på charkkråvara, säger han. Det är tyskarna som köper våra suggor och höjer suggpriset, nu för andra veckan i rad. Tyska charkindustrin köper även framändarna på våra slaktsvin till goda priser. -Men vi måste även sälja mittdelen och bakänden på grisen till bra priser och de marknader som köper dessa ädlare detaljer går inte så bra just nu. Därför är det svårt att få upp danska slaktsvinspriset till tysk och holländsk nivå. -Priset på färskt griskött i tyska butiker är förvisso högt, men det kan vi inte dra nytta av i Danmark, säger Karsten. Tyska konsumenter vill köpa färskt tyskt kött. Om vi vill sälja danskt färskt kött i tyska butiker, är detta endast möjligt till en lägre prisnivå. Kommentar: Eftersom vi har en stor import av griskött från Danmark, är det svenska grispriset mycket beroende av det danska. Det är en orsak till det låga svenska grispriset, jämfört med bl a tyska. /LG 45 kr godtagbart pris för förtidsslaktade grisar inför julen I nästa GRIS gör Nils Andersson en kalkyl över dina självkostnader för att lämna grisar en vecka tidigare till slakt. Förtida slakt förekommer särskilt inför julen. 36 kronor är minimum, anser han. Då är ändå inte alla följdkostnader medräknade. 25 kr är definitivt för litet. -Vi måste ställa krav på högre slaktsvinspriser, säger Sven Jerpdal, Upppigg. Sedan får slakterierna i sin tur fixa sina intäkter. Vi börjar med att bojkotta förtida slakten in för julen, föreslog han för en tid sedan. Svens förslag fick gehör hos en del kolleger, bl a Lars Hultström, ordförande i Sveriges Grisproducenter, som använt argumentet i debatten. -Rätt ersättning för förtida slakt en vecka är egentligen 40 – 50 kr, säger Sven. Skickar jag slaktsvinen en vecka tidigare, kan stallarna bli utan smågrisar en vecka. Det kostar också pengar. -Vi har inte heller fått full ersättning för de sänkta slaktvikterna inför julen de senaste åren. Det bör vi ha. För varje 2 kg sänkt slaktvikt ska priset upp 25 öre. -Jag har nu fått löfte om 45 kr per gris om de hämtas en vecka i förtid, säger Sven, som levererar till Skövde Slakteri. Det är jag nöjd med och överlåter frågan till kolleger som vill förhandla vidare. -Men vi ska inte nöja oss med det här, två kronor upp på grispriset är nästa mål, säger han. Då skulle vi bli mycket lugnare! /LG Svenska grispriset lägst i EU! Det är slakterierna i Danmark och Finland som betalar sämst för grisköttet i EU, enligt EUs förvaltningskommitté för griskött, rapporten 14 september. Men det kanske inte var helt sant ens då och nästa vecka höjer Danmark priset, men inte Sverige. I EU-rapporten redovisas svenska priset som 12.32 skr. De priser som redovisas i EU-kommittén ska egentligen inte jämföras mellan länder, utan ska användas för att se prisutvecklingen inom resp land. -Jag har räknat på EUs priser och korrigerat för vikter, tillägg och avdrag och enligt vår beräkning ligger Sverige sist, säger Karsten Flemin, marknadsanalytiker vid Danske Slagterier. -Danmarks låga pris är inte så lågt om vi rensar för länder med speciella förhållanden, såsom Tyskland och Holland. I Holland minskar grisproduktionen starkt p g a reduktionsprogram o dyl och priset är högt. Grekland och Italien ska inte heller räknas, säger han. Nästa vecka höjer Danmark slaktsvinspriset med 25 svenska öre, medan de svenska slakterierna inte höjer. Då är det nog ingen tvekan om var Sveriges plats i listan är. Notera att även nya öststaterna är med i jämförelsen. Det är dåligt med ersättningen för de svenska mervärdena. -EU-priserna för gris klass E ska egentligen inte jämföras med varandra, utan huvudsyftet med dessa är att mäta EUs prisutveckling över tiden, säger Eva Stenberg, LRF Kött. Skillnader finns mellan länderna vad gäller t ex bäst betalda viktgrupp, bäst betalda klassning. -EU-priset är genomsnittligt utbetalt avräkningspris från de största slakterierna i resp. land. Utfallet i slakt är ca 30 öre under noteringen i Sverige. Därtill kommer ev slutbetalning, leveransavtal och tilläggsersättningar av olika slag. Till det genomsnittiga utfallspriset läggs intransport- och slaktkostnad. Därför är det högre än vad som kan utläsas av genomsnittligt utfall och tilläggsersättningar.  /LG KLS vill inleda samarbete för att minska fortsatta förluster KLS redovisar 17,3 mkr förlust för årets första åtta månader. Det är 2 mkr mindre underskott än i fjol samma tid, men styrelsen har beslutat omorganisera företaget och inbjuder andra aktörer på marknaden till samarbete för att öka effektiviteten. Den nya organisationen blir en slaktdivision och en förädlingsdivision, vilket leder till att ca 15 personer blir övertaliga. Ansvarig för slaktdivisionen blir Jan-Erik Johansson och för förädlingsdivisionen Olle Karlsson. Orsaken till förlusten är pressade marginaler inom de flesta produktområdena. Källa: Pressmeddelande. /LG Varför producera mer griskött, när priset är så lågt? Ordföranden i Horsens Landboförening i Danmark, Holger Hedelund Poulsen, har gjort uttalanden, som gjort att flera medlemmar, bönder, hoppat av från föreningen. Han har till Horsens Folkeblad sagt att överallt där folk bor är det lukten från grisgårdarna som är problemet. I samma tidning säger han att han inte förstår varför det är nödvändigt att utvidga grisgårdarna, när det inte går att tjäna pengar. Det är då bättre att producera mindre och få ett högre pris. Holger Hedelund Poulsen är själv bonde. Källa: MaskinBladet /Nils 3.50 nkr per kilo lägre pris för norska julgrisarna i år I måndags sänktes smågrispriset i Norge. Det skedde genom att noteringen 440 nkr för en 22-kilosgris i fortsättningen ska gälla för en 25-kilosgris. Det motsvarar en prissänkning med 30 nkr per smågris. Prissänkningen beror på sänkning av slaktsvinspriset. Slaktsvinspriset sänks med 58 norska öre. Det beror på att 60 nya öre (omsättningsavgift) ska läggas i det som motsvarar vår gamla regleringskassa för finansiering av t ex export till dåliga priser. Norrmännen dras med en besvärande överproduktion på griskött. Vid årsskiftet beräknas avräkningspriset vara brandskattat med 1.50 nkr för att finansiera överskottet på griskött. Smågrisen är nu 140 nkr billigare än i fjol och de norska uppfödarna har inte att se fram emot något höjt grispris inför julen. Prognosen är ca 3.50 nkr lägre slaktsvinspris än i fjol när julgrisarna ska slaktas. Källa: Norsk Kjøtt. Kommentar: Trots ett till synes mycket högt slaktsvinspris, jämfört med vårt, är inte lönsamheten motsvarande högre i Norge. Bl a är fodret dyrare p g a prisreglering. Produktionen är också förhållandevis småskalig p g a politiska beslut. /LG OS höjde Greklands slaktsvinspris till 16.25 skr OS i Aten och de många turisterna höjde det grekiska slaktsvinspriset till f n 1.78 euro, ca 16.25 skr. Det är 13 % högre än för ett år sedan. Priset väntas dock sjunka under oktober. Samtidigt har foderpriserna sjunkit. Källa: EUs förvaltningskommitté, griskött. /LG Argentina har ökat nötköttexporten 53 % i år Argentina har ökat sin export av nötkött med 53 % under årets första sju månader. Exporten är 244 979 ton. 2004 väntas bli ett rekordår. Värdemässigt är ökningen 72 % jämfört med 2003. Argentina exporterar till 84 olika marknader, däribland de flesta länder inom EU. Källa: MaskinBladet /Nils Danska staten förbjuder värmeverk att använda biobränslen Danska staten förbjuder nya danska värme- och kraftvämeverk att elda med halm eller träbränsle. Orsaken är att staten inte vill förlora mer skatter och avgifter. I stället vill staten att värmevärken använder gas, som produceras på oljefält i Nordsjön och som man har kontroll över. Föreningen Danske Halmleverandører rasar över beslutet, som man anser strider både mot den tidigare officiella energipolitiken och Danmarks förpliktelser att minska CO2-utsläppen. Källa: Foreningen Danske Halmleverandører. Kommentar 1: I Sverige ser vi också en förvirrad regering, som halvhjärtat säger sig vilja minska användningen av el och olja, men samtidigt är rädd för att förlora skatteinkomsterna. Det är numera inte vi konsumenter som är oljeberoende, utan staten som måste ha in allt mer skatt. Kommentar 2: Sydkraft projekterar just nu tredje etappen i utbyggnaden av gasledningen från Skåne till norra Mellansverige. Det är etappen Småland, Östergötland, Örebro län. Jag har just fått en karta över min skog, där stålrör med 90 cm diameter ska grävas ner i en ca 20 m bred skogsgata med körväg. Anknytningspunkter är bl a värmeverk. Läs mer: www.sydkraft.se/naturgas Noll dagar karens för parvovaccinet Porcilis Livsmedelsverket har från 10 september ändrat på karenstiderna för några läkemedel och vacciner för grisar. För vetalgin sänks karenstiden från 35 till 21 dagar. För vaccinet Hiprasuis försvinner karenstiden, den blir alltså noll dagar. Noll dagar blir det också för parvovaccinet Porcilis. /Nils Företagsnytt EU har godkänt Danish Crowns köp av LRFs aktier i polska Sokolow. Danish Crowns köp av LRFs aktier i det polska slakteriet Sokolow är nu klart, sedan både EUs konkurrensmyndigheter och de polska myndigheterna godkänt köpet. Källa: LandbrugsAvisen. Kommentar: Danish Crown och HK Ruokatalo får genom köpet över 50 % av aktierna i Sokolow och kan gå till övriga aktieägare och be om att få lösa in även deras aktier. /LG 4802 A ny hetvattentvätt från Gerni Gerni introducerar en nya högtryckstvätt för varmvatten, 4802 A. Den är upprättstående och kompakt, har miljövänlig vattenvärmning och är försedda med tryckavlastande pistol och Turbo Laser-munstycke. Turbotryck 235 bar, 16 l/min, vattentemperatur 90/130 grader. /LG Agenda Farma i Åbo 13 – 16 oktober Lantbruksutställningen Farma hålls i Åbo 13 – 16 oktober. Läs mer: www.farma.fi/   Kone-Forum i Tammerfors 19 – 21 oktober Lantbruksutställningen Kone-Forum, med bl a fältmaskiner hålls 19 – 21 oktober i Tammerfors, Finland. Hemsida på finska: www.maatilan.pirkka.fi Idé- och kunskapsmässa om småskalig livsmedelsförädling 22 – 24 oktober Særimner är en idé- och kunskapsmässa om småskalig livsmedelsförädling, som hålls i Ås i Jämtland 22 – 24 oktober. Seminarier i bl a småskalig slakt, hantverksmässigcharktillverkning, ystning och ölbryggning, tillverkning av yoghurt och glass. Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist inviger. Mer info: www.eldrimner.com Redaktion: GRIS, Lars-Gunnar Lannhard, Nils Andersson. Berga, Stenåsen 311, S-692 93. Kumla. Tel 019-576090, fax 019-580050.