@-GRIS 14 januari 2005
@-GRIS är ett komplement till tidningen GRIS, med senaste grispriserna och nyheterna.
@-GRIS utkommer fredagar, eller när grispriserna är satta. I övrigt när något viktigt inträffar.
Använd gärna innehållet i @-GRIS för att sprida kunskap om näringen, men ange då @-GRIS som källa!
Tipsa om nyheter, problem och problemlösningar, arrangemang, nya produkter och tjänster!
Du betalar för @-GRIS via tidningens prenumerationsavgift.
Dags att prenumerera!
Prenumerera nu på GRIS (12 nr/år) och @-GRIS (ca 60 nr/år) för 2005! Pris 190 kr inom Sverige, inkl moms 10.75!
Betala själv på bankgiro 440-0123 eller postgiro 692221-5, så slipper jag arbetet och kostnaden för fakturor. Om du vill ha formell faktura, maila till gris@agrar.se som är den adress du även kan skicka andra meddelanden till.
Grispriserna vecka 3
Danska suggpriset ner 60 öre, slaktsvinspriset sjunker i Europa
Det danska suggpriset sänks nästa vecka med 50 danska öre, 60 svenska. Eftersom det är den tyska marknaden som sätter danska suggpriset, så är det i Tyskland som det är köpmotstånd mot korv- och charkråvaran. Tyska kontantpriset på slaktsvin gick ned knappa 30 öre under veckan till 12,65 skr och terminspriserna ca 20 öre. I Frankrike, Belgien och Italien föll priset betydligt mera, i Frankrike 60 öre och även i de andra länderna i den storleksordningen.
Däremot stiger terminspriserna för februari och resten av året. Februaripriset steg 30 öre till nära 13,50 kr, vilket tyder på förväntad förbättring av grispriserna. Danish Crown säger den här veckan att pessimismen i Europa var större än man trodde efter julhelgen och att januari blir en fortsatt lugn månad, innan handeln kommer igång i februari. Förbättringen av både dollar-, pund- och yenkurserna ger också optimism. Det blir mer pengar vid växlingen. Det blir bra när EUs grisländer väntar på ökad försäljning till Japan, som öppnar gränserna i april.
Marginalerna låga för julhandeln
De flesta svenska slakterierna har inte gjort några större analyser av julhandeln ännu, eller man kanske funderar på resultaten. Volymmässigt säger nästa alla att man sålt bättre än tidigare år, men flera slakterier säger att det varit pressade marginaler och att man inte fått de stora intäkter man hoppats på. Som vanligt anklagar man varandra för att ha dåligt priskurrage och att sälja för billigt.
Marknaden präglas f n av god tillgång på griskött, men enligt Johan Andersson, Swedish Meats, ser han inte problemen så stora att det skulle hota grispriset. I måndags sänkte SLP sitt slaktsvinspris till samma som majoritetens. Ginsten håller ut även nästa vecka med 45 öre i merpris, plus marknadstillägget på 1 kr. KLS har givetvis sitt ordinarie tillägg 25 öre.
-Vi har kvar 45-örestillägget även nästa vecka och hoppas vi kan mötas på den nivån, säger Bengt-Göran Bengtsson, Ginsten Slakteri. Som alltså tror på höjda grispriser. /LG
Partipriset
Partipriset i Sverige är oförändrat vecka 3.
Svenska slaktsvinspriser, grundnoteringar
Till slakteriernas grundpriser tillkommer i de flesta fall olika tilläggsbetalningar, som kan vara betydande. I Ginstens pris ingår generellt marknadstillägg med 1 kr. I flera slakteriföretags pris ingår tillfälliga marknadstillägg för att öka anmälningarna inför julslakten.
Pil > framför pris visar höjning, < visar sänkning, inget tecken betyder oförändrat pris sedan förra veckan.
V 3 Slakteri Bäst bet. viktgr kg v 2 v 1 v 53 v 52 v 51 v 50
12,15 Ginsten Slakt 65 - 94,9 12,15 12,15 <12,15 <12,40 12,75 12,75
10,95 KLS 64 - 94,9 10,95 10,95 <10,95 <11,50 12,05 <12,05
ej satt SLP 70 - 89,9 <10,70 10,95 <10,95 <11,20 11,85 11,95
10,70 Ugglarps Slakteri 70 - 94,9 10,70 10,70 <10,70 <11,35 11,85 11,85
10,70 Swedish Meats 73 - 94,9 10,70 10,70 <10,70 <11,20 11,80 11,95
ej satt Dahlbergs Slakteri 71 - 94,9 10,70 10,70 11,70 11,70 11,70 11,70
10,70 Skövde Slakteri 75 - 94,9 10,70 10,70 <10,70 <11,20 <11,70 <11,85
10,70 Alviksgården fri viktvikt 10,70 10,70 <10,70 <11,20 11,70 11,70
10,70 Dalsjöfors Slakteri 70 - 94,9 10,70 10,70 <10,70 <11,20 11,85 11,85
10,70 Sydkött 71 – 95 10,70 10,70 <10,70 <11,20 11,70 11,70
Norden
Ländernas avräkningspriser kan inte jämföras exakt med varandra p g a olika prissättningssystem. I Danmark avräknas vid 60 % kött. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre, vilket t ex ska beaktas vid jämförelse med svenska priser. Dansk kurs 1.21, norsk 1.10, euro 9,06.
Skr Slakteri Bäst bet. viktgr valuta v 3 v 2 v 1 v 53
10,40 Danish Crown/TiCan 67,0 – 80,9 kg dkr 8,60 8,60 8,60 8,60
<20,21 Norsk Kjött 55,1 – 73,0 kg nkr <18,38 18,39 <18,39 <18,89
>11,86 Österbottens Kött 74,5 – 80 kg euro 1,31 >1,31 <1,28 1,29
12,14 Snellman, Finland 78 – 100 kg euro 1,34 1,34 1,34 1,34
Europa. Källa: Henton Børsmæglerselskab. Senaste priserna är från 13 januari och är omräknade till skr enl eurokurs 9.05 kr. Priserna ska inte exakt jämföras med svenska, se framför allt på trenderna.
Skr Land v 2 v 1 v 53 v 52 v 51 v 50 v 49
<9,85 Frankrike <1,09 <1,16 >1,26 <1,24 >1,249 >1,193 >1,180
<12,65 Tyskland <1,40 <1,43 1,54 1,54 >1,54 >1,51 1,480
<9,30 Belgien <1,03 <1,12 1,16 >1,16 >1,15 1,09 <1,090
<9,95 Italien <1,10 <1,17 1,21 <1,21 1,295 1,295 <1,295
Futurepriser
Futurepriserna 13 januari i euro ett år framåt, per kg slaktad vikt på svinmarknaden i Hannover. Källa: Henton Børsmæglerselskab.
Mån v 2 v 1 v 53 v 52 v 51 v 50 v 49 v 48
Jan <1,404 <1,419 <1,466 >1,486 >1,482 >1,469 >1,420 <1,379
Feb >1,491 <1,461 <1,485 >1,496 >1,490 >1,489 >1,443 >1,417
Mar >1,500 <1,476 <1,490 <1,494 >1,505 >1,481 >1,440 >1,424
Apr >1,510 <1,484 <1,490 1,499 >1,499 >1,491 >1,448 >1,428
Maj >1,510 <1,490 >1,499 >1,498 >1,500 >1,496 >1,470 <1,459
Jun >1,510 <1,490 <1,492 >1,496 1,490 >1,490 >1,470 <1,456
Juli >1,478 <1,448 <1,450 1,460 1,460 >1,460 1,430 1,430
Aug >1,450 1,428 <1,428 1,438 <1,438 >1,450 1,430 1,430
Sep >1,426 <1,410 <1,425 1,430 <1,430 >1,450 1,425 1,425
Okt >1,400 <1,390 <1,405 1,415 <1,415 >1,430 1,415 1,415
Nov >1,400 1,390 <1,390 1,415 <1,415 1,430
Dec >1,390 1,380
Suggor, Sverige
Slakteri Bäst bet. viktgr v 3 v 2 v 1 v 53 v 52 v 51
Swedish Meats 140 kg och över 6,35 6,35 6,35 <6,35 <6,85 7,35
Suggor, Norden
Skr Slakteri Bäst bet. Viktgr valuta v 3 v 2 v 1 v 53
7,60 Danish Crown/TiCan Över 129,9 kg dkr <6,30 6,80 6,80 >6,80
3,25 Österbottens Kött Fria vikter, 59 % euro 0,36 0,36 0,36
Valutor
Fredagar i dag v 2 v 1 v 53 v 52 v 51 v 50
Pund >12,91 >12,88 <12,67 <12,88 >13,11 >13,04 >13,00
Dollar <6,90 >6,86 <6,60 <6,71 <6,78 >6,81 >6,76
Euro <9,05 >9,06 <9,00 >9,02 <8,99 >9,03 >8,98
Dansk 1,21 1,21 1,21 1,21 1,21 1,21 >1,21
Norsk >1,10 1,09 1,09 1,09 1,09 <1,09 <1,10
Yen >6,69 >6,56 <6,37 <6,45 >6,49 <6,47 <6,54
Marknadskommentarer, slaktsvin
Swedish Meats, Johan Andersson: -Det är nu rejäla överskott på alla köttdetaljer. Sida, karré och kotlett överstiger efterfrågan. Därtill är det fallande skinkpriser i Europa. Även charkråvaran faller, eftersom utbudet är för stort. Det sänkta priset i Danmark på suggor, visar också på detta. Skinkan har låg efterfrågan i Sverige och exporteras via Danish Crown. Jag är dock inte orolig för svenska grispriset.
-Trots detta har vi en bra situation och vi är inne i den svåraste perioden på året.
-Om julhandeln kan sägas hittills att marginalerna blev mer pressade än tidigare år. Vi sålde volymmässigt bra, men tjänade mindre.
Ugglarp Slakteri, Thomas Olander: -Försäljningen till detaljhandeln rullar på och generellt sett är det inga problem med avsättningen. Undantaget är rullskinka, där vi har vissa överskott.
-Den goda avsättningen förklaras dock delvis av att volymerna är lägre p g a att vi slaktar mindre.
-Det som ökar just nu är skivade produkter. Sedan vi började tillverka tunna skivor i maj har vi kunnat ta hand om vår skinka själva på bra sätt. Den är därför inte något stort problem längre. Inte ens nu när skinkmarknaden är kärv.
Skövde Slakteri, Cato Gustafsson: -Vi har bra efterfrågan på grisköttdetaljer, men på nöt är det väldigt sug, eftersom tillgången är liten. Bristen på nötkött gör att även grisköttsförsäljningen blir bra. Utvärderingen av julhandeln så här långt visar på bra ökning av kokt skinka.
-Vi har inga överstående grisar, bra anmälan och vi slaktar för fullt.
Ginsten Slakteri, Bengt-Göran Bengtsson: -Både försäljningen av fläsktvåa och skinka har kommit av sig. Fläsktvåan har gått ned i pris med 5 – 10 % sedan efter jul. Det försämrar marginalerna, eftersom skinka och produktionskött är en stor del av grisen.
Sydkött, Rolf Olsson: -Marknaden är så där lagom tyst, som den brukar vara under januari. Styckade detaljerna går trögt. Styckning är nu en dålig affär, så vi styckar så litet som möjligt och säljer mer helfall.
-Vi har inga överstående djur och har bra flyt på slakten, men försöker hålla den nere.
-Det var en konstig julhandel så tillvida att det var väldigt riv efter varor på slutet, men ändå låga priser.
Danish Crown: Pessimismen på den europeiska marknaden har brett ut sig ytterligare, än det vi noterade mellan jul och nyår. Det är särskilt avsättningen av skinka som drabbats. Både volymerna och priserna är dåliga. Även för bog och charkråvara är marknaden vikande och volymerna otillfredsställande.
Baconmarknaden är oförändrad och det engelska pundet har återhämtat sig lite efter den stora nedgången de senaste veckorna. Även kurserna på dollar och yen har förbättrats. Marknaden utanför EU har inte riktigt kommit igång ännu efter nyår. Generellt sett har vi en känsla av att det kan dröja till in i februari, innan EU-marknaden förbättras på ett avgörande sätt. /LG
Smågrispriser, Sverige
Swedish Meats. Bis Plus minus 15 öre, Bas 30 öre, nyavvanda 30. Krav Bis Plus och Krav Bis sänks 30 öre.
Klass, kr/kg v 3 v 2 v 1 v 53 v 52 v 51 v 50 v 49
Bis Plus <15,90 <16,05 <16,35 17,05 17,45 17,45 17,45 17,45
Bas <14,65 <14,80 <15,10 15,20 15,55 15,55 15,55 15,55
Nyavvanda <31,95 <32,25 <32,90 34,45 >35,25 35,00 35,00 35,00
KRAV Bis Plus <23,05 <23,35 <23,65 24,05 <24,40 <24,85 <25,65 >25,80
KRAV Bis <22,35 <22,65 <22,90 23,30 <23,65 <24,10 <24,90 >25,05
KLS Smågrispriset sänks 15 öre. Marknadstillägg 5 kr.
KLS Smågris <16,20 <16,35 <17,00 <17,35 17,65 17,65 17,65 17,65
Skövde Slakteri
SwedeHam+ ej satt <16,14 <16,54 <17,23 >17,54 17,53 17,53 17,53
SwedeHam ej satt <14,89 <15,26 <16,50 >16,80 16,77 16,77 16,77
Vita ej satt <13,84 <14,18 <15,39 >15,67 15,64 15,63 >15,63
Ugglarp
Särklass ej satt 16,35 <16,35 <17,05 17,45 17,45 17,45 >17,45
Ugglarpsgrisen ej satt 15,35 <15,35 <16,05 16,45 16,45 16,45 >16,45
SLP
SLP Plus ej satt <16,05 <16,35 <17,25 17,45 17, 45 >17,45 17,40
Dahlbergs
Särklass D ej satt <16,10 <16,40 17,50 17,50 17,50 17,50 <17,50
Smågrispriser, Norden
Danish Crown/TiCan. Alla smågrisklasser går upp 1 dkr. Kurs 1.21.
Skr Vecka, dkr v 3 v 2 v 1 v 53 v 52 v 51 v 50 v 49 v 48
230 Basis 7 kg >190 189 189 189 <189 <199 202 202 202
404 Basis 30 kg >334 333 333 333 <333 >350 349 349 349
236 SPF+Myc 7 k >195 194 194 194 <194 <204 207 207 207
410 SPF+Myc 30 kg >339 338 338 338 <338 >355 354 354 354
240 SPF 7 kg >199 198 198 198 <198 <208 211 211 211
415 SPF 30 kg >343 342 342 342 <342 >359 358 358 358
739 Økologi 30 kg >611 610 610 610 <610 623 >623 >596 587
Norsk Kjøtt. Kurs 1.10
462 25-kilos 420 420 420 420 420 420 420 420 420
Marknadskommentarer, smågrisar
Swedish Meats, Carl-Olof Port: -Bristen på smågrisar är fortsatt 4000, både anmälan och efterfrågan är normal.
KLS, Karl-Ingvar Peterson: -Fortsatt brist i förmedlingen till nästa vecka. Marknadstillägget är fortsatt 5 kr. /LG
Nyheter
Dyrare transportera grisar 15 april?
Från 15 april måste gristransportbilarna minska beläggningen av grisar med 25 %. Det innebär en avsevärd fördyring av transporterna för alla grisuppfödare och svenska grisnäringen försämrar sin konkurrenskraft ännu mer.
Kött- och Charkföretagens vd Åke Rutegård har skrivit brev och även besökt Djurskyddsmyndigheten för att utverka en längre övergångstid. Han föreslår samma som Danmark, för att inte transportkostnaden ska påverka konkurrenskraften. Men hittills har han inte fått något svar. Och tiden går.
1992 kom ett EU-direktiv om att 100-kilos grisar ska ha 0,43 kvm golvutrymme vid transport med djurbilar. Denna EU-lag har ännu inte implementerats i svensk lagstiftning och inte heller i dansk. Vid en EU-inspektion 2003 fick Sverige, och även Danmark, krav om att införa bestämmelsen i sina lagar. I Danmark väntas övergångstiden bli till 2007, men i Sverige gäller att lagen väntas träda i kraft 15 april i år, om inte Djurskyddsmyndigheten medger samma övergångsregler som Danmark.
De länder som infört lagstiftningen har gått över till trevåningsbilar, för att få med samma antal grisar som tidigare. I Sverige kommer det att ta flera år att bygga om bilarna, eller byta dem, och under tiden blir transporterna dyrare.
-Den omedelbara kostnadsökningen blir 20 – 25 mkr, men hela övergången till trevåningsbilar väntas kosta 60 – 70 mkr, säger Åke Rutegård, Kött- och Charkföretagen. En kostnad som grisproduktionen tvingas bära.
-Det viktiga är att samma regler införs vid samma tillfälle i både Danmark och Sverige, säger Åke. Annars får Danmark nya kostnadsfördelar. I Sverige är förslaget dessutom av någon anledning 0,44 kvm per 100-kilosgris. Vi ska väl vara lite duktigare än EUs övriga länder! /LG
Ganska bra år 2004 för griskött, konstaterar EU-kommitté
Marknaden för griskött i EU 2004 blev ganska god, med undantag för årets första 2 - 3 månader. Sedan våren 2004 har priset förbättrats. I december 2003 låg EUs genomsnittliga slaktsvinspris på runt 114 euro/100 kg, (1 031 kr) vilket kan jämföras med 143 euro/100 kg (1 294 kr) under samma månad 2004.
I mars 2004 låg det genomsnittliga slaktsvinspriset på 136 euro/100 kg, i april på 132 euro/100 kg, i juli på 150 euro/100 kg, i september på 151 euro/100 kg och slutligen 143 euro/100 kg i december. Det genomsnittliga slaktsvinspriset steg innan jul för att därefter traditionellt sjunka tillbaka i ett antal medlemsstater. Källa: EUs förvaltningskommitté för griskött. /LG
Snabbare ökning av konsumtionen än produktionen i nya EU-länderna
Grisproduktionen under första hälften av 2005 förväntas minska i EU-15 länderna. I de nya medlemsstaterna är prognoserna något oklara, men konsumtionen av griskött ökar snabbare än produktionen. Källa: EUs förvaltningskommitté för griskött. /LG
Bra japanhandel, ryska kvoterna kan inte utnyttjas
EUs handel med tredje land gick mycket bra 2004, med framför allt ökad efterfrågan från Japan. Länder såsom Frankrike, Nederländerna och Danmark ökade sin handel med Japan. Landets säkerhetsklausul har således inte påverkat handeln alltför mycket.
Ryssland har utökat EUs kvot av griskött från 227 000 ton till 236 000 ton, men denna kvot kommer långtifrån att utnyttjas fullt ut. Den främsta orsaken till detta är att man inte kan konkurrera med Brasiliens lägre priser. Källa: EUs förvaltningskommitté för griskött. /LG
Nytt falsklarm om svinpest i Danmark
12 januari gick larmet om misstänkt svinpest i södra Jylland och Danish Crowns slakteri i Blans stängdes och berörda gårdar spärrades. Dessbättre visade analyserna att det var falskt larm även denna gång. Danmark har inte haft svinpest sedan 1933. Ett utbrott skulle få våldsamma konsekvenser, med tanke på att Danmark exporterar 80 % av sitt griskött.
Ytterligare en norsk svinbesättning har salmonella
Efter upptäckten av salmonella typhimurium i en uppförökningsbesättning på Jæran i Norge, har prover tagits i 27 kontaktbesättningar. En av dessa besättningar hade positivt salmonellaprov och Norge har nu två besättningar spärrade och ålagda restriktioner för kontakt med omvärlden. Källa: Mattillsynet. /LG
Mattillsynet kallar norska köttbranschen till samtal om tinat kött
I slutet av förra året avslöjades i Norge att köttföretag säljer fryst tinat kött som färskt. Mattillsynet, motsvarande Livsmedelsverket i Sverige, kallar nu köttbranschen till samtal om märkning av tinat kött, för att ev införa kraftfullare regler. Källa: Mattillsynet.
Kommentar: I Sverige finns redan en lag om att upptinad köttråvara ska märkas som upptinad fryst vara, om köttet säljs rått. Om köttet är tillagat, behövs ingen märkning, meddelar Livsmedelsverket. Köttfärs ska märkas, tillagade köttbullar behöver inte märkas. /LG
Kostnaderna för svenska köttkontrollen skenar
Årets höjning av köttkontrollen vid slakterierna blir ca 8 %, eller 7,5 till 8 mkr. I år kostar därmed köttkontrollen 130 mkr för landets 25 slakterier. Swedish Meats ska betala 60 mkr.
Sedan 2000 har kostnaderna för köttkontrollen ökat med hela 55 %, vilket är i snitt 9,5 % per år.
Kött- och Charkföretagens vd Åke Rutegård har i dagarna skrivit ett öppet brev till jordbruksministern och Livsmedelsverkets generaldirektör och påtalat de orimliga kostnadsökningarna. De måste ned till internationell nivå, eftersom svenska slakterier och djurbönder inte klarar alla konkurrensbegränsande höga kostnader. Han jämför med Frankrike, där kontrollkostnaderna frystes för 10 år sedan och som nu ligger på en tredjedel av Sveriges kostnader.
-På onsdag ska jag träffa Livsmedelsverkets gd Inger Andersson, för att försöka få ned kostnaderna, berättar Åke. Kostnadsutvecklingen har skenat och kan inte fortsätta så här. Svensk animalieproduktion får ingenting mer för de höjda kostnaderna, utan kontrollen är som den tidigare varit. Man skyller på personalkostnader, pensionskostnader, m m.
-Köttkontrollen är inte bara en slakterifråga, eller producentfråga, utan ett skydd för konsumenterna. I vissa länder svarar därför staten för viss andel av kontrollkostnaderna, men inte i t ex Sverige och Danmark. Vårt kött blir därför mindre konkurrenskraftigt, jämfört med dessa länder, konstaterar Åke Rutegård. /LG
440 000 kr böter för ompackning av importerat kött
400 000 nkr (440 000 skr) kostade det för ett norskt köttföretag som tog bort emballaget från fryst importerat nötkött från Botswana och packade om köttet. Det var norska radions konsumentinspektörer som avslöjade företaget. Redan tidigare har två företag fått böta 200 000 nkr, resp 100 000 nkr för samma förseelse. Källa: FK. /LG
Varje norrman äter 73 kilo kött i snitt per år
Norrmännen äter mer kött än någonsin. Senaste statistik från Sosial- og helsedirektoratet visar på 68 kilo per person, men då är inte privatimporten från främst Sverige inräknad. Den beräknas vara 21 milj kg per år. Köttförbrukningen har fördubblats i Norge på 50 år och norrmännen äter nu mer kött än fisk.
Sedan 1979 har försäljningen av fjäderfä femdubblats och gris och nöt har ökat 25 resp 15 %. Mest ökar köttfärs och korv. Källa: Aftenposten. /LG
Norska myndigheter granskar livsmedelskedjornas försäljning av hyllplatser
Den norske moderniseringsministern Morten Andreas Meyer ska låta granska de stora matkedjornas försäljning av framträdande hyllplatser i butikerna och har kopplat in konkurrensmyndigheten. Båda anser att det kan vara fall för ekobrottsmyndigheten och skattemyndigheten.
De som tvingats betala för att få en framskjuten hyllplats i livsmedelsbutikerna kallar företeelsen mutor. En chokladfabrikant avslöjar att ”inträdesbiljetten” är ca en halv miljon kr och uppåt och att den extra kostnaden påverkar konsumentpriset ca 12 %.
Rimi, Rema, Coop och Norgesgruppen vill inte uppge om, och i så fall vad, leverantörerna tvingas betala och hänvisar till företagssekretessen. I USA måste alla dylika betalningar anges i årsredovisningen. Källa: Dagens Næringsliv och Handelsbladet FK.
Vid Konkurrensverket i Sverige säger man sig inte känna till något liknande.
-Det vi känner till är att leverantörerna kan köpa sig butiksnärvaro i form av aktivitetsbidrag, framför allt vid kampanjer, säger Maria Bernhardsson, utredare vid Konkurrensverket. Leverantörerna kan också genom förhandling om volymer lämna prestationsrabatter. Men vi har inte tittat på vilken konkurrenspåverkan detta har, eller om det finns faktorer som försvårar för nya eller små företag att komma in på marknaden. /LG
Många har strömavbrott helt i onödan
Elnäten byggs numera just som nät, med möjlighet till matning från flera håll. Om det blir avbrott på en plats, kan man koppla bort den delen av nätet och släppa på strömmen på de oskadade sträckorna från andra håll. Kolla därför själv, t ex tillsammans med grannarna, vilka sträckningar som är felfria och kräv att man kopplar in ström på den felfria sträckningarna.
Jag hade själv strömavbrott, som man hotade bli långvarigt. När jag äntligen kom fram till felanmälan och kunde förklara för Sydkraft hur Sydkrafts elsystem på min ort fungerar i nödlägen, då fick jag ström inom 15 minuter! Orsaken till att jag känner till säkerhetssystemet är att jag fått i mitt tycke “onödiga” stolpar på åkrarna, som var nödvändiga för matning från två håll. /LG
Köttbullar på isen
För en tid sedan kallade nye finansministern 40-talisterna för köttberg. I veckan skrev en tidning om hockeyspelande köttbullar! /LG
Företagsnytt
Bredals organiserar om i Sverige
AB G Alexanderssons, Vessigebro, är från 1 februari generalagent för Bredals kalk- och konstgödselspridare och för toppdressingspridarna. Nils Ingvar Kristensson, Tjörnarp, är huvudansvarig säljare och representant för Bredal produkter. Källa: Pressmeddelande. /LG
Lantmännen på raggarrunda
Lantmännen ska starta en massiv bearbetning av nya kunder. Kampanjen går under namnet ”Raggarrundan” och engagerar alla medarbetare i företaget som arbetar med försäljning av foder. För första gången sedan fusionen genomför Lantmännen en kraftfull kundbearbetning samtidigt över hela landet och gemensamt för alla produktslag på fodersidan. Källa: Pressmeddelande. /LG
Reservelverken snabbt slutsålda efter stormen
Hundratusentals hushåll och gårdar blev strömlösa och en del måste vänta länge innan ledningsgatorna är röjda och elledningarna är lagade. Tak och ventilationshuvar har blåst av, hus har rasat och massor av skog har fällts.
Både Kvänums Järn och EnergiTeknik har sålt slut på alla reservelaggregat, men försöker nu snabbt få hem fler och försöker få förtur i leveranskön. Kvänums Järn har telefon 0512-930 55, EnergiTeknik 0431-222 90 (får leverans vecka 4).
Vid Stallsystem i Dalby (046-201560) berättar Gert Persson att man ställt om tillverkningen av ventilationstrummor, så att även äldre modeller kan ersättas med liknande de gamla. /LG
Agenda
Agromek i Herning börjar på måndag
På måndag börjar Agromek-utställningen med VIP-dag och då får endast inbjudna från företag, utländska besökare, m fl komma in. Svenskar är utländska besökare. Utställningen är öppen för allmänheten från tisdag 18 januari till 22 januari, 9 – 17. Gratis inträde för utländska besökare. Specialtåg går från Hässleholm, Lund och Malmö. Mer info: www.agromek.dk
Redaktion:
GRIS
Berga, Stenåsen 311, S-692 93. Kumla
Lars-Gunnar Lannhard, 019-576090, 070-6636090, lg.lannhard@agrar.se
Nils Andersson , 0151-10315, 070-6428656, nils@agrar.se
|
|