@-GRIS 21 januari 2005
@-GRIS är ett komplement till tidningen GRIS, med senaste grispriserna och nyheterna.
@-GRIS utkommer fredagar, eller när grispriserna är satta. I övrigt när något viktigt inträffar.
Använd gärna innehållet i @-GRIS för att sprida kunskap om näringen, men ange då @-GRIS som källa!
Tipsa om nyheter, problem och problemlösningar, arrangemang, nya produkter och tjänster!
Du betalar för @-GRIS via tidningens prenumerationsavgift.
Dags att prenumerera!
Prenumerera nu på GRIS (12 nr/år) och @-GRIS (ca 60 nr/år) för 2005! Pris 190 kr inom Sverige, inkl moms 10.75!
Betala själv på bankgiro 440-0123 eller postgiro 692221-5, så slipper jag arbetet och kostnaden för fakturor. Om du vill ha formell faktura, maila till gris@agrar.se som är den adress du även kan skicka andra meddelanden till.
Grispriserna vecka 4
Danska slaktsvinspriset ner 25 öre, suggpriset 60 öre
Tyska, franska och italienska slaktgrispriserna har fallit under veckan och danska sänks 20 danska öre (25 svenska) på måndag. Tyska gick ned 35 öre. Danska suggpriset faller ännu mera, 60 svenska öre. Det sänkta danska slaktsvinspriset får även Ginsten Slakteri att sänka 25 öre. Bengt-Göran Bengtsson har sagt att Ginsten ska hålla grispriset uppe tills även de andra slakterierna höjer, men när Danmark nu sänker på måndag ger Ginsten upp pristaktiken och sänker. Det kostar för mycket pengar, säger han.
Futurepriserna i Tyskland stiger dock för alla månader hela året ut, således även för resten av januari. 13,77 är priset på griskött för leverans i maj.
-Grispriset för april överträffar alltså redan julpriset 2004, mailar Björn Folkesson, Öland, som med intresse följer terminspriserna. Senast andra veckan av februari går även kontantpriset upp, spår han.
Danskarna är dock lite mer försiktiga, enligt Danish Crowns kommentarer. Men, som Björn skriver, det är bedömarnas rätt att även ha fel!
Försiktigare handel än väntat i januari
Handeln är trög i januari, av tradition. Men en bit in brukar det bli en efterfrågeökning, när butikshyllorna ska fyllas på. Vi har inte sett dessa kommentarer lika flitigt i år, men desto oftare att det tydligen funnits en del kvar på hyllorna att sälja sedan helgerna. Utbudet av produkter är också av allt att döma på väg att minska p g a minskad slakt. Enligt statistiken ska slakten minska och slakterierna rapporterar att inga slaktköer förekommer och i vissa fall att det saknas grisar för att klara köttkundernas efterfrågan. Bristen på nötkött ser också ut att öka efterfrågan på griskött.
Kärvt i hela slakt och förädlingsledet
Veckans händelse i branschen är givetvis Sydkötts konkurs. Rolf Olsson, säger att han inte lyckades få bukt med kostnaderna i styckningen, trots försök att banta personalstyrkan. Åke Rutegård, Kött- och Charkföretagen, säger att hela branschen har lönsamhetsproblem, men att det endast är rationaliseringar som gäller, eftersom sänkta avräkningspriser endast skulle minska grisproduktionen ytterligare i Sverige. Det har ingen glädja av. Desto viktigare är det då att även kostnaderna för olika pålagor minskar i stället för att öka. Livsmedelsverkets positiva syn på att se över köttkontrollkostnaderna är därför välkommen. Men utrymmeskraven på transportbilarna verkar inte gå att göra något åt, mer än att dispensen nu gäller året ut.
Positivt och negativt för köttexporten
Valutorna dollar, pund och yen har stärkts under veckan och fortsätter denna trend blir priserna för EUs export till Japan, när gränserna öppnas, bättre.
Ryssarna har under veckan klagat på att certifikaten från EU vid leverans av bl a utsäde och plantor inte stämmer. Det har fått EUs köttexportörer att darra i knävecken. Det var nämligen bråket om certifikaten på köttprodukter som fick hela rysslandsexporten att gå i stå i somras. Ryssarna ville att EU skulle utfärda certifikaten, medan EU ville att de olika medlemsländernas myndigheter skulle göra det. Det blev som EU ville, med lite modifikation, men nu är ryssarna missnöjda igen. EU säger att certifikaten kan vara förfalskade och undersöker saken.
En konflikt mellan britter och danskar är också under uppsegling. Grisköttindustrin i Storbritannien tycker att framför allt den danska och holländska exporten och marknadsföringen i England är för aggressiv och har bl a startat en anti-Danmarkkampanj. Den går ut på att misskreditera danskt (och även holländskt) griskött och man menar att grisarna i dessa länder föds upp med dålig miljö för djuren.
Danskarna tar dock kampanjen med ro och menar att den, trots vapenskramlet, inte blir lika allvarlig som vid tidigare försök att baktala danskt griskött. Med den förra kampanjen gjorde britterna självmål, eftersom de brittiska konsumenterna uppfattade det som att det inte var så mycket bättre med djurmiljön i England. Facit av förtalskampanjen mot importerat griskött blev att totalkonsumtionen av griskött i England minskade, vilket även drabbade de egna grisuppfödarna.
Marknadsföring är således en svår konst, vare sig den är positivt eller negativt riktad! /LG
Partipriset
Partipriset i Sverige är oförändrat vecka 4.
Svenska slaktsvinspriser, grundnoteringar
Till slakteriernas grundpriser tillkommer i de flesta fall olika tilläggsbetalningar, som kan vara betydande. I Ginstens pris ingår generellt marknadstillägg med 1 kr. I flera slakteriföretags pris ingår tillfälliga marknadstillägg för att öka anmälningarna inför julslakten.
Pil > framför pris visar höjning, < visar sänkning, inget tecken betyder oförändrat pris sedan förra veckan.
V 4 Slakteri Bäst bet. viktgr kg v 3 v 2 v 1 v 53 v 52 v 51
<11,90 Ginsten Slakt 65 - 94,9 12,15 12,15 12,15 <12,15 <12,40 12,75
10,95 KLS 64 - 94,9 10,95 10,95 10,95 <10,95 <11,50 12,05
ej satt SLP 70 - 89,9 10,70 <10,70 10,95 <10,95 <11,20 11,85
10,70 Ugglarps Slakteri 70 - 94,9 10,70 10,70 10,70 <10,70 <11,35 11,85
10,70 Swedish Meats 73 - 94,9 10,70 10,70 10,70 <10,70 <11,20 11,80
ej satt Dahlbergs Slakteri 71 - 94,9 10,70 10,70 10,70 11,70 11,70 11,70
10,70 Skövde Slakteri 75 - 94,9 10,70 10,70 10,70 <10,70 <11,20 <11,70
10,70 Alviksgården fri viktvikt 10,70 10,70 10,70 <10,70 <11,20 11,70
10,70 Dalsjöfors Slakteri 70 - 94,9 10,70 10,70 10,70 <10,70 <11,20 11,85
10,70 Sydkött 71 – 95 10,70 10,70 10,70 <10,70 <11,20 11,70
Norden
Ländernas avräkningspriser kan inte jämföras exakt med varandra p g a olika prissättningssystem. I Danmark avräknas vid 60 % kött. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre, vilket t ex ska beaktas vid jämförelse med svenska priser. Dansk kurs 1.21, norsk 1.10, euro 9,05.
Skr Slakteri Bäst bet. viktgr valuta v 4 v 3 v 2 v 1 v 53
<10,40 Danish Crown/TiCan 67,0 – 80,9 kg dkr <8,40 8,60 8,60 8,60 8,60
20,21 Norsk Kjött 55,1 – 73,0 kg nkr 18,38 <18,38 18,39 <18,39 <18,89
11,86 Österbottens Kött 74,5 – 80 kg euro 1,31 1,31 >1,31 <1,28 1,29
12,14 Snellman, Finland 78 – 100 kg euro 1,34 1,34 1,34 1,34 1,34
Europa. Källa: Henton Børsmæglerselskab. Senaste priserna är från 20 januari och är omräknade till skr enl eurokurs 9.05 kr. Priserna ska inte exakt jämföras med svenska, se framför allt på trenderna.
Skr Land v 3 v 2 v 1 v 53 v 52 v 51 v 50 v 49
<9,70 Frankrike <1,07 <1,09 <1,16 >1,26 <1,24 >1,249 >1,193 >1,180
<12,30 Tyskland <1,36 <1,40 <1,43 1,54 1,54 >1,54 >1,51 1,480
9,30 Belgien 1,03 <1,03 <1,12 1,16 >1,16 >1,15 1,09 <1,090
<9,30 Italien <1,03 <1,10 <1,17 1,21 <1,21 1,295 1,295 <1,295
Futurepriser
Futurepriserna 20 januari i euro ett år framåt, per kg slaktad vikt på svinmarknaden i Hannover. Källa: Henton Børsmæglerselskab.
Mån v 4 v 2 v 1 v 53 v 52 v 51 v 50 v 49 v 48
Jan >1,406 <1,404 <1,419 <1,466 >1,486 >1,482 >1,469 >1,420 <1,379
Feb >1,499 >1,491 <1,461 <1,485 >1,496 >1,490 >1,489 >1,443 >1,417
Mar >1,520 >1,500 <1,476 <1,490 <1,494 >1,505 >1,481 >1,440 >1,424
Apr >1,518 >1,510 <1,484 <1,490 1,499 >1,499 >1,491 >1,448 >1,428
Maj >1,522 >1,510 <1,490 >1,499 >1,498 >1,500 >1,496 >1,470 <1,459
Jun >1,520 >1,510 <1,490 <1,492 >1,496 1,490 >1,490 >1,470 <1,456
Juli >1,482 >1,478 <1,448 <1,450 1,460 1,460 >1,460 1,430 1,430
Aug >1,480 >1,450 1,428 <1,428 1,438 <1,438 >1,450 1,430 1,430
Sep >1,450 >1,426 <1,410 <1,425 1,430 <1,430 >1,450 1,425 1,425
Okt >1,420 >1,400 <1,390 <1,405 1,415 <1,415 >1,430 1,415 1,415
Nov >1,430 >1,400 1,390 <1,390 1,415 <1,415 1,430
Dec >1,416 >1,390 1,380
Suggor, Sverige
Slakteri Bäst bet. viktgr v 4 v 3 v 2 v 1 v 53 v 52 v 51
Swedish Meats 140 kg och över 6,35 6,35 6,35 6,35 <6,35 <6,85 7,35
Suggor, Norden
Skr Slakteri Bäst bet. Viktgr valuta v 4 v 3 v 2 v 1 v 53
7,00 Danish Crown/TiCan Över 129,9 kg dkr <5,80 <6,30 6,80 6,80 >6,80
3,25 Österbottens Kött Fria vikter, 59 % euro 0,36 0,36 0,36 0,36
Valutor
Fredagar i dag v 3 v 2 v 1 v 53 v 52 v 51 v 50
Pund 13,05 >12,91 >12,88 <12,67 <12,88 >13,11 >13,04 >13,00
Dollar >6,97 <6,90 >6,86 <6,60 <6,71 <6,78 >6,81 >6,76
Euro 9,05 <9,05 >9,06 <9,00 >9,02 <8,99 >9,03 >8,98
Dansk 1,21 1,21 1,21 1,21 1,21 1,21 1,21 >1,21
Norsk 1,10 >1,10 1,09 1,09 1,09 1,09 <1,09 <1,10
Yen >6,72 >6,69 >6,56 <6,37 <6,45 >6,49 <6,47 <6,54
Marknadskommentarer, slaktsvin
Swedish Meats, Bo Larsson: -Försäljningen är normal för årstiden. Det är gott om skinka, kotlett och karré. Försäljningsaktiviteter ska öka efterfrågan, men det sker även export.
-Tillförseln av grisar till slakt är god, slaktkön är mindre än en dag,
Ugglarp Slakteri, Thomas Olander: -Vi har fortfarande något för litet antal grisar till slakt och därmed är inte heller försäljningen så stor som den kan vara. Vi kan således sälja mer än vi f n producerar. Vi har kommit bra in i marknadstrenden med EMV och konsumentpackat och har en god kundmassa. Men jag är osäker på när vi kan öka slaktvolymen, eftersom alla jagar grisar att slakta.
SLP, Peter Johansson: -Grisköttmarknaden är stabil och normal för årstiden. Nötköttpriserna har gått upp kraftigt sedan i höstas, vilket kan påverka konsumtionen av griskött positivt. Brist på svenskt nötkött ersätts inte lika snabbt med import som griskött.
Skövde Slakteri, Tommy Ögren: -Det är god efterfrågan på nästan alla grisköttdetaljer p g a att det är svårt att få tag på nötkött. Ingen av de stora aktörerna på marknaden vill göra aktiviteter på nötkött p g a bristen och därför har man svängt över till aktiviteter på griskött.
Ginsten Slakteri, Bengt-Göran Bengtsson: -Vi tvingas kapitulera och inse att höjda slaktsvinspriser kan dröja, eftersom danskarna sänker ytterligare nästa vecka. Vi sänker 25 öre. Det kostar för mycket att hålla kvar det högre priset. Risken är också att andra slakterier samlar i ladorna, för att senare höja priset. Då riskerar vi att inte kunna hänga med om vi försvagar oss. Jag har faktiskt trott på en höjning snart, säger Bengt-Göran, men har tydligen haft fel.
-Vi har haft en ganska bra marknad denna veckan, med god avsättning. Men det är mycket ont om nötkött.
Ystad Slakteri AB, Tom Hansson: -Trots turbulensen kring Sydkötts konkurs i torsdags och att vi börjar slakta i det nya bolaget på måndag, ska grisarna i kylarna säljas. Det har vi också kunnat göra. Många styckare har ringt och vill köpa. Ett praktiskt problem var att jag snabbt måste upprätta ett nytt kontor och köpa ny dator med program för fakturering och likvidutbetalning, eftersom jag ännu inte kommer åt det gamla slaktbolagets datorer ännu.
Österbottens Kött, Stefan Saaristo: -Det är lite trögt med försäljningen efter julen, men vi styr slakten så att den anpassas till marknaden. Det är hård konkurrens på hela slaktmarknaden.
Danish Crown: Skinkpriserna har fortsatt falla under veckan p g a för stora utbud. Även priserna på bog och produktionskött har varit vikande inom EU, medan avsättningen tredjelandsmarknaderna varit mer stabila. Baconmarknaden är oförändrad. Utbudet är stort, men säljkampanjer under januari har absorberat de utbjudna volymerna.
Generellt sker kraftiga prisfall i Tyskland, vilket präglar marknaden i EU. Den allmänna uppfattningen är att marknaden riskerar bli dämpad även större delen av februari. /LG
Smågrispriser, Sverige
Swedish Meats. Bis Plus och Bas oföränddrat pris, nyavvanda minus 10 öre. Krav Bis Plus och Krav Bis sänks 10 öre.
Klass, kr/kg v 4 v 3 v 2 v 1 v 53 v 52 v 51
Bis Plus 15,90 <15,90 <16,05 <16,35 17,05 17,45 17,45
Bas 14,65 <14,65 <14,80 <15,10 15,20 15,55 15,55
Nyavvanda 32,05 <31,95 <32,25 <32,90 34,45 >35,25 35,00
KRAV Bis Plus 22,95 <23,05 <23,35 <23,65 24,05 <24,40 <24,85
KRAV Bis 22,25 <22,35 <22,65 <22,90 23,30 <23,65 <24,10
KLS Smågrispriset är oförändrat. Marknadstillägget fortsatt 5 kr.
KLS Smågris 16,20 <16,20 <16,35 <17,00 <17,35 17,65 17,65
Skövde Slakteri
SwedeHam+ ej satt <16,00 <16,14 <16,54 <17,23 >17,54 17,53
SwedeHam ej satt <14,76 <14,89 <15,26 <16,50 >16,80 16,77
Vita ej satt <13,72 <13,84 <14,18 <15,39 >15,67 15,64
Ugglarp
Särklass ej satt <16,05 16,35 <16,35 <17,05 17,45 17,45
Ugglarpsgrisen ej satt <15,05 15,35 <15,35 <16,05 16,45 16,45
SLP
SLP Plus ej satt <15,95 <16,05 <16,35 <17,25 17,45 17, 45
Dahlbergs
Särklass D ej satt <15,95 <16,10 <16,40 17,50 17,50 17,50
Smågrispriser, Norden
Danish Crown/TiCan. Alla smågrisklasser sänks. Kurs 1.21.
Skr Vecka, dkr v 4 v 3 v 2 v 1 v 53 v 52 v 51 v 50
223 Basis 7 kg <185 >190 189 189 189 <189 <199 202
394 Basis 30 kg <326 >334 333 333 333 <333 >350 349
230 SPF+Myc 7 k <190 >195 194 194 194 <194 <204 207
400 SPF+Myc 30 kg <331 >339 338 338 338 <338 >355 354
235 SPF 7 kg <194 >199 198 198 198 <198 <208 211
405 SPF 30 kg <335 >343 342 342 342 <342 >359 358
732 Økologi 30 kg <605 >611 610 610 610 <610 623 >623
Norsk Kjøtt. Kurs 1.10
462 25-kilos 420 420 420 420 420 420 420 420
Marknadskommentarer, smågrisar
Swedish Meats, Carl-Olof Port: -Underskottet på smågrisar har ökat till 11 000. Anmälan är normal och följer planen, men efterfrågan har ökat efter årsskiftet.
KLS, Karl-Ingvar Peterson: -Det är brist i förmedlingen även till nästa vecka och marknadstillägget är fortsatt 5 kr. /LG
Nyheter
Slaktarlönen en tredjedel i Tyskland, jämfört med i Danmark
Lönen till en medarbetare inom slakt och förädling hos Tulip i Tyskland är 88 dkr, 106 skr, inkl lönebikostnader och avgifter. I Danmark är den 227 dkr, 275 skr. Dessa siffror berättar hela historien bakom flytten av danska slaktarbeten söder om gränsen.
-Vi måste producera där det är billigast om vi ska kunna konkurrera med det billigare köttet från Tyskland, Polen och andra länder, säger informationschef Pernille Kroer, Tulip. Källa: JyllandsPosten.
Kommentar: Importerat kött vinner framsteg i Danmark och profileras som kvallitetskött, även på matsedlarna. När Agromek bjöd oss journalister och inbjudna gäster på middag stod det på menyn som varmrätt: Argentinskt biffkött.
Modigt! Det har inte kunnat ske på Elmia-utställningens middag. Inte ännu, i alla fall! /LG
Nordiska länderna utarbetar förslag till modernare köttkontroll i EU
I dag avslutas ett tvådagarsmöte i Köpenhamn med företrädare för organisationer och myndigheter från de fem nordiska länderna, där man diskuterar förslag till modernare och gemensam köttkontroll i EU.
-Dagens köttkontroll bedrivs efter i flera avseenden föråldrade och meningslösa regler, med mekaniska rituella snitt i organen och slaktkropparna, säger Åke Rutegård, vd i Kött- och Charkföretagen, från mötet i Köpenhamn. Det förslag vi arbetar på innebär ett systemskifte, med riskbaserad kontroll där vi siktar in oss på att kontrollera det som kan innebära faror. Förslaget väntas innehålla helt nya kontroller, medan gamla slopas helt eller behålls regionalt, eller görs om till stickprov.
-I dagens köttkontroll letar vi efter sjukdomar hos djuren som sedan länge är utrotade. Däremot missar man sjukdomar som det inte finns några regler om i vissa länder, säger han. Trikinkontrollen t ex, väntas föreslås behållas i regioner där det finns risker och i övrigt bli stickprovsbaserad. Som exempel på nya kontroller som väntas bli föreslagna är för salmonella och zoonoser som kan vara sjukdomsframkallande. I Sverige har vi utrotat salmonella, men i flera andra länder kontrolleras den inte. Salmonellakontrollen utökas dock redan enligt det hygienpaket som träder i kraft inom EU nästa årsskifte.
Nordiska rådet bekostar projektet om förändringen av köttkontrollen och arbetet pågår under två år. Det ska utmynna i en rapport, som först ska föreläggas de fem nordiska ländernas regeringar och därefter göras till förslag inom EU. I EU väntas reglerna utformas som en EU-förordning, som gäller för samtliga EU-länder, utan att varje land behöver implementera lagen i de nationella lagarna. /LG
Ginsten ansöker om fördubbling av slaktkoncessionen
-Vi ligger ibland nära gränsen för tillåten slakt inom vår koncession. Det är farligt att överskrida gränsen och därför ansöker vi nu om att få slakta mera, säger Bengt-Göran Bengtsson, Ginsten Slakt. Ansökan gäller en fördubbling av slakten, men detta innebär inte att vi tänker fördubbla volymen inom överskådlig tid. Vi har en ganska lagom slakt i förhållande till vår försäljning. Det gäller även att ha framförhållning, eftersom det tar något år att få koncessionsökningen beviljad och det kan även bli behov av investeringar. /LG
Varje Danish Crown-medlem satsar 100 000 dkr i nya danska storslakteriet
Deltagarna i mötet i Köpenhamn om köttkontrollen är en av de första som fått besöka det nya danska storslakteriet i Horsens. Invigning hålls inte förrän i maj. 75 000 grisar per vecka, 360 per timma, slaktas av en personalstyrka på 1 400 anställda. 2,2 miljarder kostar slakteriet, vilket innebär att varje Danish Crown-medlem i snitt satsat 100 000 dkr.
-Slakteriet blir oerhört effektivt, säger Åke Rutegård, med många nya innovationer, robotar och teknik som inte använts tidigare. Här kan vi se vart slakteriindustrin är på väg för att vara konkurrenskraftig.
Inlastningsstallet känner vi dock igen från många av våra svenska slakterier, med rörliga väggar som för grisarna framåt. Det är en danskutvecklad teknik som inte tidigare använts i Danmark. Elpådrivare ska inte behövas. Grisarna förflyttas i samma grupper om 15 djur som på transportbilen, ända fram till bedövningen, då gruppen delas. /LG
Nya gristransportreglerna nu bestämda träda i kraft nästa årsskifte
Hotet är nu undanröjt, att de nya utrymmeskraven på djurtransportbilarna ska träda i kraft 15 april. Nytt datum är 1 januari.
-Jag har fått meddelande från Djurskyddsmyndigheten om att vi har dispens 2005 ut, säger Åke Rutegård, Kött- och Charkföretagen. Därmed är det omedelbara hotet undanröjt. Men även ett år är en kort tid för omställning, om transportbilarna ska byggas om, säger han. Vi måste nu omedelbart diskutera inom branschen hur vi ska hantera frågan.
Livsmedelsverket, tillsatt styrgrupp, träffas 2 mars, /LG
Försäljningen till Tyskland av kött och fett med låga värden ska öka
Hans Agné, Avelspoolen, har varit i Tyskland under veckan för att diskutera ökad export av sådana köttprodukter och fett, som traditionellt haft låga värden i Sverige. Under det senaste halvåret har exporten omfattat ca två lastbilar i veckan från de privata slakterierna.
-Både vi och tyskarna är överens om att exporten ska öka, säger Hans. Vi är båda nöjda med affärerna, som utvecklats bra under halvåret. Slakteriernas intäkter från skallar, mellangärde, tunga, ister och i vissa fall hela slaktade suggor har kunnat höjas påtagligt. De ökade intäkterna är av en storlek som kan påverka slaktsvinspriserna.
-Tyskarna skär ut väsentligt mer av de produkter vi levererar, framför allt skallar, än vi kan göra själva. Man sorterar köttdelarna och säljer dem till olika marknader, även utanför Tyskland, väsentligt effektivare än vi kan göra i Sverige. Vi har under den tid leveranserna pågått även kunnat förbättra logistiken och fått ner fraktkostnaderna. Arbetskostnaderna i Tyskland är ungefär en tredjedel av Sveriges.
-Särskilt effektiva är man på att stycka nötskallar, där vi tar ut ett kilo och tyskarna fem och därtill plockar ut ett högre pris för köttet. Tyskarna pluggar skotthålet och nackarna och transporterar skallarna hängande till specialstyckningsanläggningar och kan därmed klara EU-bestämmelserna. I Sverige går skallarna bland riskmaterialet, färgas blåa, varpå slakterierna i stället för en intäkt, får betala 1,40 – 1,50 kr per kilo för de ca 15 kg tunga skallarna.
-Vi måste ta upp diskussionen med myndigheterna, så vi kan utnyttja skallarna bättre även i Sverige, säger Hans. /LG
Styrgrupp ska utreda möjligheter till billigare köttkontroll
Vid Kött- och Charkföretagens sammanträde med Livsmedelsverket om kostnadssänkningar för köttkontrollen 19 januari möttes KCFs förslag med förståelse och en styrgrupp tillsattes som ska utreda vilka kostnadsbesparande åtgärder som kan vidtas. Livsmedelsverkets gd Inger Andersson, som har 23 års erfarenhet från rationaliseringsarbete inom Arla, visade stort intresse av att ta itu med kostnaderna, som bara i år väntas öka med 7,3 %.
En styrgrupp med arbetsnamnet Effektiv köttkontroll tillsattes med representanter från Livsmedelsverket, besiktningsveterinärerna, KCF, samt de privata slakterierna och Swedish Meats. Livsmedelsverket ska med hjälp av en neutral konsult (t ex JTI) utföra tidsstudier av besiktningsveterinärernas arbete. Resultatet ska stämmas av mot motsvarande studier som Swedish Meats genomför.
Efter tidsstudierna ska arbetsgruppen föreslå effektiviseringsåtgärder, samt analysera vilka arbetsuppgifter som kan läggas över på slakteriernas personal, som har mer flexibla arbetsuppgifter.
Vidare ska förändringar i slakteristrukturen studeras, så att besiktningsveterinärorganisationen kan anpassas till dagens och framtidens situation. Man ska även titta på möjligheterna till flexibilitet med hänsyn till säsongsvariationer och på kostnaderna för de tjänster veterinärerna utför för Svenska Djurhälsovården.
Utredningen ska presentera sitt arbete inom ett år. Första styrgruppssammanträdet är 2 mars. /LG
Företagsnytt
För dyr styckning stjälpte Sydkött
-Jag har varit för dålig på styckning, helt enkelt. Kostnaderna har varit för höga, inte minst lokalkostnaderna, och konkurrenterna har varit duktigare, säger Rolf Olsson i dag efter Sydkötts konkurs i går torsdag. Det har varit tufft för styckningen ganska länge, men efter bantningen av personalstyrkan i fjol var jag på väg att räta upp företaget. Alltför stora skulder fanns dock kvar och dem orkade bolaget inte betala.
-Det känns vemodigt att förlora företaget, men själv får jag fortsätta i det nya slaktföretaget som ansvarig för slakten. Det känns bra, det också, säger Rolf. Men det känns också vemodigt att slakten och styckningen inte kan fortsätta i en kedja. Ingen kan dock driva verksamhet som inte lönar sig. Styckningen i Ystad läggs ned. /LG
Ystad Slakteri AB börjar slakta på måndag
För en vecka sedan köpte Tom Hansson AB fastigheten där Sydkötts slakt bedrevs. På måndag börjar slakten igen i ett nybildat företag, Ystad Slakteri AB. Detta bolag helägs av Tom Hansson AB, som varit transportör för bl a Sydkött. Ystad Slakteri AB kommer endast att slakta, inte stycka. Därmed bereds endast slaktarna ny anställning i nya slaktbolaget, ca 20 av Sydkötts 40 anställda för slakt, styckning och administration.
-Sydkötts ca 50 leverantörer av slaktgrisar, och även köttkunderna, följer med till det nya slakteriföretaget, säger Tom Hansson. En del styckare jag talat med tycker det är bra att vi blir ett renodlat slaktföretag, som inte konkurrerar med sina kunder. Vi börjar försiktigt med att slakta ca 2 300 grisar per vecka.
-Det var naturligt för mig att ta över slakten från Sydkött, eftersom jag transporterar grisarna och har blivit utan merparten av jobben för mina tre transportbilar, säger Tom. Jag har ju också nära och bra kontakt med alla leverantörer efter mina 24 år som transportör. Men slakt i egen regi blir en ny erfarenhet. /LG
KLS samarbete med grisuppfödaren och transportören Tom Hansson påverkas inte omedelbart av slaktaffären
Tom Hansson är förutom transportör av grisar till Sydkött även betydande leverantör av egna producerade slaktgrisar till KLS och levererar en hel del grisar från andra uppfödare till KLS. Nu blir Tom ägare av Ystad Slakt AB, men levererar således sina egna grisar till blivande slakterikollegan och konkurrenten KLS.
-Vi har ingen anledning att oroa oss, säger Thomas Gustafsson, vd i KLS. Vi är överens om leveranserna för 2005, men situationen är ny för dagen och vi har inte hunnit ha några kontakter. KLS har under många år haft mycket goda affärsförbindelser med Tom Hansson. Jag utgår från att vi kan fortsätta samarbetet, men vi får naturligtvis se hur det utvecklar sig. Just nu ser jag ingen anledning att ändra något.
Tom Hansson säger att han levererar ca 300 grisar per vecka av sin egen och andras produktion till KLS i Kalmar.
-Att jag äger ett slakteri, men levererar mina egna grisar till konkurrenten, det kan bli lite svårt att förklara för dem som levererar till Ystad Slakteri AB, säger Tom. Särskilt när jag ska värva nya leverantörer som inte känner bakgrunden.
-Men jag ser det inte som något stort problem, säger han. Vi samarbetar då och då inom slakten, både mellan privata slakterier och mellan privata och kooperativa slakterier. Rent fysiskt levererar jag t ex ofta mina grisar till Swedish Meats närbelägna Kristianstadslakteri, men avräkningen kommer från KLS. KLS får sedan motsvarande antal Swedish Meats-grisar från uppfödare närmare KLS. Det gör vi för att minska transporttiderna för grisarna och för att sänka transportkostnaderna för slakterierna. Alla tjänar på samarbetet. Jag tror inte det blir svårt att hitta en bra lösning tillsammans med KLS, som jag samarbetat med 5 – 6 år, säger Tom. /LG
Tuff tid väntar hela slakt- och förädlingsbranschen
-Fler företag inom slakt, styckning och annan förädling kan få ekonomiska problem, varnar Åke Rutegård, Kött- och Charkföretagen, som är slakt- och förädlingsföretagens branschorganisation. Marginalerna har blivit mindre och mindre och jag är inte förvånad över det som nu hänt Sydkött, säger han. Lönsamheten är dålig i hela branschen, och som vanligt slår den ekonomiska verkligheten hårdast i de tidiga leden.
-Men om inte vi i slakt- och förädlingsledet blir effektivare, så är det grisproduktionen som får sämre konkurrenskraft och då försvinner grisproduktionen ur landet. Slakt- och förädlingsledet har inget val, än att rationalisera hårdare. /LG
Agromek flyttas till ca 1 december varje år
Agromeks utställningskommitté beslöt i fredags att utställningen i framtiden ska hållas ca 1 december varje år, med början 2006. Orsaken är att lantbrukarna vill besöka utställningen för att titta på ny teknik innan man bestämmer sig för det kommande årets investeringar. Många vill göra maskininköpen tidigare än i slutet av januari, vilket även maskinindustrin tycker är bra.
Utställningskommittén hoppas därmed även att man i Danmark ska kunna ena sig om Agromek som den stora nationella utställningen för alla slags lantbruksmaskiner. Leverantörerna av fältmaskiner håller nu en mässa i Fredericia under hösten, bl a därför att ligga bättre i fas med lantbrukarnas investeringsplanering.
Ändringen innebär att det blir två Agromekmässor samma år 2006. Dels i januari på den gamla tiden, dels i december på den nya tidpunkten. För svensk del kommer Agromek närmare tidpunkten för Elmia, som maskinindustrin vill ha högst vartannat eller vart tredje år. En tidigarelagd Agromekutställning kan göra behovet av Elmia Lantbruk varje år eller vartannat år mindre. I varje fall ökar konkurrensen med Elmia. /LG
220 mkr i utdelning till Lantmännens ägare
Styrelsen föreslår Lantmännens stämma lämna en central återbäring/efterlikvid, insatsränta samt insatsemission på inbetalt insatskapital på totalt cirka 220 mkr till sina ägare lantbrukarna för 2004. Den centrala återbäringen och efterlikviden föreslås därmed bli 2 % och utdelning (ränta) på inbetalda och emitterade insatser 5 %. För att uppnå lika behandling mellan direktanslutna, organisationsmedlemmar och lokalföreningar föreslås att organisationsmedlemmar och lokalföreningar får en utdelning på 3,6 procent.
Dessutom har styrelsen beslutat föreslå stämman en insatsemission motsvarande 5 % på föreningens sammanlagda inbetalda insatskapital. Emissionskapitalet föreslås fördelas med 75 % baserat på medlemmarnas omsättning med föreningen under 2004 och med 25 % på medlemmarnas inbetalda insatskapital. /LG
Uppdaterat gödslingsprogram
Förra året gjordes ett NPK-program, som lantbrukare kan använda för att optimera sin NPK-gödsling. Detta är nu uppdaterat med 2005-siffror, berättar Claes Englund, Agros.
Programmet kan användas även sedan kopplingen till nätet kopplats ner, s k off-line. Detta för att de flesta lantbrukare saknar bredband. Källa: Agros. /LG
Agenda
EUs nya jordbrukskommissionär kommer till Swedish Meats stämma 19 april
Swedish Meats föreningsstämma hålls på World Trade Center i Stockholm 19 april. I samband med stämman blir det en paneldebatt under temat Tillväxt i svensk köttproduktion. I debatten kommer EUs nyutnämnda jordbrukskommissionär från Danmark, Mariann Fischer-Boel att delta, samt ledande företrädare för svensk handel och Swedish Meats. /LG
Redaktion:
GRIS
Berga, Stenåsen 311, S-692 93. Kumla
Lars-Gunnar Lannhard, 019-576090, 070-6636090, lg.lannhard@agrar.se
Nils Andersson , 0151-10315, 070-6428656, nils@agrar.se
|
|