@-GRIS 22 april 2005
@-GRIS är ett komplement till tidningen GRIS, med senaste grispriserna och nyheterna. @-GRIS utkommer fredagar, eller när grispriserna är satta. I övrigt när något viktigt inträffar.
Använd gärna innehållet i
@-GRIS för att sprida kunskap om näringen, men ange då @-GRIS som källa! Tipsa om nyheter, problem och problemlösningar, arrangemang, nya produkter och tjänster!
@-GRIS finansieras via tidningens prenumerationsavgift. Prenumerera på GRIS (12 nr/år) och @-GRIS (ca 60 nr/år)! Pris 190 kr inom Sverige, inkl moms 10.75! Norden 400 skr. Betala på bankgiro 440-0123 eller postgiro 692221-5. Vill du ha faktura eller kontakta oss, maila till gris@agrar.se eller ring 019-576090.

Grispriserna vecka 17

Danska grispriset ned 30 öre, fortsatt fritt fall för suggpriset, svenska priserna oförändrade
Danska slaktsvinspriset sänks ytterligare 30 öre på måndag, ca 35 svenska, och suggpriset störtdyker med inte mindre än 90 öre, 1,10 skr. Men både svenska slaktsvinspriserna och suggpriserna är oförändrade vid de slakterier som satt priserna för nästa vecka på fredagen.
Danska suggpriset har nu sänkts 2,40 dkr på fyra veckor, alltså 3 skr så när som på 5 öre. Det hjälpte således inte att kardinalerna valde en tysk påve, tyskarna tryckte ner suggpriset ändå!
-Vi ska inte överbetona polackernas roll i prissättningen på suggor, säger Flemming Lønbæk Jensen, Danish Crown. Det är tyskarna som är tungviktarna vid prissättningen i EU. Vi i Danmark slaktar suggorna och levererar halvorna till tyska köpare för styckning.
-Det som sker med priserna nu får nog delvis tillskrivas den psykologiska faktorn. När köttköparna ser att priset sjunker, så undviker de att köpa för mycket i förhoppningen att det kan bli ännu billigare. Den attityden skapar nya prisfall. Så här stora förändringar av suggpriserna har dock inträffat många gånger tidigare.
Enligt Flemmings teori, får vi nog nu byta ut påven mot Svarte Petter, om vi ska skylla det pågående prisfallet för suggor på någon. Ingen vågar köpa av rädsla att bli sittande med det smädliga kortet, om priserna fortsätter nedåt. Alla avvaktar således på alla.
-När det går galet med priset, finns risk att det går ännu mer galet. Frågan är bara om botten är nådd, säger Flemming Lønbæk Jensen. Jag har inte det svaret. Men grisuppfödarna är frustrerade i Danmark, vilket jag förstår att de är även i Sverige. Prognoserna pekade ju uppåt tidigare och vi närmar oss grillsäsongen.
-Det kyliga vädret i Europa och en lika sval japansk marknad är främsta orsaken till prisfallet på slaktsvin, säger Flemming. Vi väntar på att värmen ska komma.  Den japanska efterfrågan är liten f n och vi väntar på att den ska komma igång.

Priserna sjunker i flera länder
Något måste dock ha satt igång den nedåtgående prisspiralen och en kommentar jag sett är att det är påsken som fortfarande spökar. De många helgdagarna gjorde att slaktkapaciteten minskade och slakterierna har inte lyckats komma ifatt. Slakterierna slaktar nästan rekordmycket, fortfarande, vilket skapar stora utbud. Mycket griskött på marknaden och försiktiga köpare är ingen bra kombination och i det läget sänker slakterierna priserna, trots att man väntar snar försäljningsökning när värmen kommer.
Priserna på griskött sjunker i flera länder och Sverige har inte längre den bottennotering som vi haft tidigare. Även futurepriserna i Hannover visar fortsatt nedtendens, sedan flera veckor, med undantag av ett par enstaka månader. Omsättningen är låg på terminshandeln.

Svenska priset 7 % över fjolåret
Trots att priserna sjunker i Europa, ska vi inte deppa i Sverige. Särskilt inte nu när det svenska grispriset hålls uppe bättre än priserna på kontinenten. Vi ligger nu ganska i mitten bland EU-länderna.
-Våra priser ligger 7 % högre än under fjolåret motsvarande tid, säger Eva Stenberg, LRF Kött. Produktionen var 2 % lägre under första kvartalet, jämfört med i fjol.
-När vi hade prognosmöte 4 april räknade vi med 5 % högre grispriser andra kvartalet, jämfört med det första, säger hon. Det var nog en överraskning för många att priset sjönk denna månad. Men vi har ju grillsäsongen framför oss i Europa och japanmarknaden hoppas man mycket på för exporten!

Grisuppfödarna mest optimistiska
I veckan presenterades årets Lantbruksbarometer av LRF, Föreningssparbanken och LRF Konsult. Som vi sa redan förra veckan är det grisuppfödarna som är mest nöjda med lönsamheten, om nu någon är nöjd. Sanningen är väl närmast att de flesta produktionsgrenar är svaga inom lantbruket, men grisproduktionen har lite bättre prognoser än de övriga. 76 % av grisproducenterna tror att 2005 blir bättre än 2004, vilket prognoserna pekat på länge. 77 % anser att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig, 21 % tycker lönsamheten är ganska god och endast 1 % tycker lönsamheten är mycket god.
Grisproduktionen gynnas av krisen för spannmålsodlingen, eftersom dåliga spannmålspriser ger billigt foder. De flesta spannmålsodlare tror på sämre lönsamhet med nya jordbrukspolitiken. Endast 33 % av spannmålsodlarna tror på lika bra, eller bättre lönsamhet 2005. Själv hade jag funderat på att så så lite som möjligt i år, tills att Mats Eriksson, BM Agro, ringde och uppmuntrade med hyggliga prognoser för havren, som är billig att odla. För vete och korn väntar han lägre priser än i fjol.
Som en följd av bättre lönsamhet i grisproduktionen är det många som vill investera i stallarna. Var femte grisproducent har byggplaner i år, mot hälften i fjol. /LG  
 ,
Partipriset
Partipriset i Sverige är oförändrat vecka 17, utom för suggor och galtar helfall, där priset sänkts.

Svenska slaktsvinspriser, grundnoteringar
Till slakteriernas grundpriser tillkommer i de flesta fall olika tilläggsbetalningar, som kan vara betydande. I Ginstens pris ingår generellt marknadstillägg med 1 kr.
Pil > framför pris visar höjning, < visar sänkning, inget tecken betyder oförändrat pris sedan förra veckan.
V 17       Slakteri                           Viktgr kg       v 16       v 15     v 14       v 13  
 11,00  Skövde Slakteri        75 - 94,9    11,00    11,00   11,00   11,00
  10,95  KLS                         64 - 94,9    10,95  <10,95   11,25   11,25
  10,70  Swedish Meats          73 - 94,9    10,70  <10,70   11,00   11,00    
  10,70  Alviksgården            fri viktvikt   10,70  <10,70   11,00   11,00
  10,70  Ystad Slakteri AB      71 – 95      10,70  <10,70   11,00   11,00  
  10,70  Dalsjöfors Slakteri     70 - 94,9    10,70  <10,70   11,00   11,00
ej satt  Ugglarps Slakteri       70 - 94,9    10,70  <10,70   11,00   11,00  
 ej satt  Dahlbergs Slakteri     71 - 94,9    11,00    11,00   11,00   11,00
 ej satt  SLP                         70 – 94,9   11,00    11,00   11,00   11,00
ej satt Ginsten Slakt           65 - 94,9     12,20   12,20   12,20   12,20  

Slakteriernas medelpris 2004
Vi har fortfarande inte fått fram någon säker jämförelse.

Norden
Ländernas avräkningspriser kan inte jämföras exakt med varandra p g a olika prissättningssystem och varierande efterbetalning. I Danmark avräknas vid 60 %. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre, vilket t ex ska beaktas vid jämförelse med svenska priser. Dansk efterbetalning kan vara runt 1 skr. Dansk kurs 1.23, norsk 1.11, euro 9,16.
Skr       Slakteri                        Bäst bet. viktgr    valuta           v 17      v 16        v 15      v 14      v 13  
<
10,20
Danish Crown/TiCan   70,0 – 84,9 kg       dkr     <8,30     8,60   <8,60   <8,80     9,00      
  20,92  Norsk Kjött*                55,1 – 73,0 kg       nkr   18,85   18,85   18,85    18,85   18,85  
  11,72 Österbottens Kött            70 – 86 kg      euro      1,28     1,28      1,28     1,28    1,28      
  12,36 Snellman, Finland          78 – 100 kg      euro      1,35     1,35      1,35     1,35    1,35
* Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m

Europa. Källa: Henton Børsmæglerselskab. Senaste priserna är från 20 april och är nu omräknade till skr enl eurokurs 9.16 kr. Priserna ska inte exakt jämföras med svenska, se framför allt på trenderna.
Skr           Land             v 16       v 15       v 14       v 13       v 12      v 11      v 10   
<9,25   Frankrike   <1,01     1,03   <1,05   <1,10   <1,14    1,17    1,17
<12,36  Tyskland    1,35    <1,35     1,44     1,44   <1,44  >1,47    1.40   
<9,16 Belgien        1,00    <1,00     1,07    <1,07   >1,09    1,08  <1,08
>9,61  Italien         1,05      1,05     1,05    >1,05     1,04    1,04    1,04

Futurepriser
Futurepriserna 20 april i euro ett år framåt, per kg slaktad vikt på svinmarknaden i Hannover. Källa: Henton Børsmæglerselskab.
Mån           v 16          v 15         v 14         v 13     
Apr     <1,297    <1,331  <1,428   <1,459   <1,475
Maj    <1,420    <1,439   <1,497   <1,516   <1,528
Jun    <1,451    <1,456   <1,500   <1,523   <1,534  
Juli    <1,443    <1,450   <1,469   <1,493   <1,495
Aug   >1,453    <1,450   <1,467   <1,496   <1,508
Sep   <1,440    >1,445   <1,443   <1,486   <1,491  
Okt   >1,385    <1,375   <1,415   >1,441   <1,440
Nov   >1,380    <1,371   <1,423   >1,445   <1,440
Dec   <1,350    <1,352   <1,391   >1,402   <1,401  
Jan     1,350    <1,350   <1,365   >1,376   <1,355  
Feb     1,385      1,385   <1,385   >1,395   <1,385  
Mars   1,390     <1,390     1,395

Grispriser i andra EU-länder
Euro, omräkningskurs 9,16, korrigerade noteringspriser. Källa: ISN
Skr      Land                  v 16        v 15         v 14     
13,76
  England     <1,503    1,516   <1,516  
13,08   Portugal      1,428    1,428      1,428   
12,43  Spanien     <1,357   1,395     <1,395  
11,50   Danmark     1,256  <1,256    <1,283
11,49  Belgien      <1,255  <1,316      1,341   
11,42    Sverige**     1,247  <1,247        1,280    
11,35   Österrike   <1,240    1,340      1,340    
11,23  Tyskland    <1,226  <1,296      1,346
10,03   Holland     <1,205   <1,253      1,282  
10,89   Frankrike  <1,189   <1,214     <1,235  
10,51  Italien       <1,148   <1,259    <1,310   

             Irland*       -------   <1,293    <1,293  
             Tjeckien*    -------     ------    <1,378
             Polen*        -------     ------    <1,134
*senaste notering saknas
**Kommentar: Sverige har klättrat uppåt i tabellen, men under veckan har vi diskuterat om det är rimligt att Sverige har så lågt grispris som ISN redovisar. Priset kan måhända gälla för noteringen och offentliga tillägg, men det genomsnittspris som slakterierna betalar ut kan vara högre. Titta tills vidare mer på de inbördes förändringarna och inte på placeringen i tabellen.

Suggor, Sverige
Slakteri                    Bäst bet. viktgr          v 17    v 16       v 15     v 14      v 13  
Swedish Meats       140 kg och över      6,50   6,50   <6,50    7,00    7,00  
Ugglarps Slakteri             57 – 59 %    7,00   7,00     7,00    7,50    7,50    
Dalsjöfors Slakteri                  58 %     6,50   6,50   <6,50    7,00    7,00           
Dahlbergs Slakteri 140 kg och över    ej satt   6,70     7,20    7,20    7,20    
SLP                       140,1 kg- 58 %   ej satt   7,00     7,50    7,50

Suggor, utland
Skr   Slakteri                          Bäst bet. Viktgr    valuta       v 17     v 16      v 15   
<6,40  
Danish Crown/TiCan   Över 129,9 kg       dkr   <5,20  <6,10    6,60
  4,21  Österbottens Kött    Fria vikter, klass E  euro     0,46    0,46    0,46   
  4,30  Snellmans                     Klass E            euro    0,47    0,47    0,47  

Valutor
Fredagar       i dag        v 16        v 15     v 14   
Pund        <13,40  >13,47   13,34  >13,34
Dollar        <7,02     >7,17  >7,14    >7,06  
Euro          <9,16     >9,17    9,16    >9,16
Dansk         1,23       1,23    1,23    >1,23   
Norsk        >1,12     <1,11  >1,12      1,11  
Yen          <6,57     >6,62   <6,57   <6,58  

Marknadskommentarer, slaktsvin
Swedish Meats
Johan Andersson: -De svenska priserna på slaktsvin och suggor är oförändrade, trots sänkningarna i Danmark. Det är klart att svenska marknaden blir stressad av de prissänkningar som sker söderut, men svenska marknaden förbättras stadigt och vi kan minska exporten. Vi har generellt sett ökad efterfrågan på svenska marknaden.
Ugglarps Slakteri
Thomas Olander: -Försäljningen av köttprodukter visar tendens till förbättring. Charkproduktionen ligger på fortsatt hög nivå.
Skövde Slakteri
Cato Gustafson: -Det är ingen särskild dramatik på marknaden just nu, bara lite trögt för kotlett och skinka. Industriråvaran säljs fortfarande till bra priser på export och vi märker inget motstånd vid försäljningen.
Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Marknaden nästan oförändrad. Det är trögt för skinka och kotletter.
SLP
Peter Johansson: -Volymerna är inget problem, men vi känner att marginalerna inte hänger med. Kalkylerna ser sämre ut.
-Sänkta suggpriset i Danmark är viktigt observandum. Suggpriserna är ofta viktig indikator.
Danish Crown
Missmodet på de europeiska marknaderna breder ut sig. Handeln går generellt sett mycket trögt och prissänkningar förekommer ofta. Även om det är en extra helgdag i Danmark idag (St Bededag), som ökar efterfrågan på kött, och våren väntas med bättre efterfrågan, så är marknaden trög. Särskilt den tyska marknaden är svag. Efterfrågan saknas även från Japan och Ryssland spelar också en roll.
Skinka, bog och övrig produktionsråvara har varit fallande. Trots detta är inte heller försäljningsvolymen tillfredsställande. Baconmarknaden är oförändrad, men med utvecklingen i våra konkurrentländer blir prishöjningar för maj svåra att genomföra.
Efter en vinter med relativt höga suggpriser är vi nu utsatta för dramatiska prisfall. Kunderna är trots flera prissänkningar av uppfattningen att de senaste veckornas prisfall inte räcker. /LG

Smågrispriser, Sverige
Swedish Meats. Smågrispriset sänks. Marknadstillägget är 15 kr/smågris.
Klass, kr/kg             v 17         v 16         v 15       v 14      v 13        v 12   
Bis Plus            <16,20   <16,30   <16,40    16,55   16,55   16,55
Bas                  <14,95   <15,05   <15,10    15,25   15,25   15,25  
Nyavvanda        <32,70   <32,90   <33,10    33,40   33,40   33,40
KRAV                <22,80   <22,90   <22,95    23,10   23,10   23,10

KLS Smågrispriset sänks 5 öre även vecka 17. Marknadstillägget oförändrat 15 kr/smågris.
KLS Smågris      <16,65   <16,70   <16,75  >16,85   16,80  >16,80  

Ugglarp  Smågrispriset är oförändrat. Marknadstillägg 10 kr/smågris.
Särklass             16,90     16,90     17,05   >17,05   16,95   16,95   
Ugglarpsgrisen    15,90     15,90     16,05   >16,05   15,95   15,95  

Skövde Slakteri Marknadstillägg 15 kr
SwedeHam+     ej satt    16,60      16,60   16,60   16,60    16,60
SwedeHam       ej satt    15,32      15,32   15,32   15,32    15,32
Vita                 ej satt    14,25      14,25   14,25   14,25    14,25

SLP
SLP+               ej satt    17,30      17,30   17,30    16,95    16,95  

Dahlbergs
Särklass D       ej satt    16,60      16,60   16,60    16,60    16,60

Smågrispriser,  Norden
Danish Crown/TiCan.  Kurs 1.23.
Skr     Vecka, dkr                 v 17     v 16    v 15     v 14     v 13   
<
227   Basis 7 kg         <185   >190  <189   <186   <195  
<396   Basis 30 kg       <322  >334    333   <333    <341
<233   SPF+Myc 7 k      <190  >195    194   <194   <200    
<402   SPF+Myc 30 kg   <327  >339    338   <338   <346  
<238   SPF 7 kg            <194  >199    198   <198   <204  
<407   SPF 30 kg          <331  >343    342   <342   <350
<781   Økologi 30 kg    <635  >640  <636    >639  <636  

Norsk Kjøtt. Smågrispriset är oförändrat. Kurs 1.11
488   25-kilos                440    440     440     440     440  

Snellmans Euro, kurs 9,08
567  Grund 30 kg A1*       62     62      62       62       62   
*) Tillägg för avelsindex 0 - 4 euro/st + mängdtillägg.

Marknadskommentarer, smågrisar
Swedish Meats
Carl-Olof Port: -Vi har bra nyanmälan denna vecka och vi följer prognosen, men den är lägre än i fjol, Underskottet av smågrisar är oförändrat ca 25 000.
KLS
Karl-Ingvar Peterson: -Fortsatt brist på smågrisar till vecka 17.
Ugglarps Slakteri
Thomas Olander: -Fortsatt brist till nästa vecka med ca 1 300 smågrisar.

Nyheter
Swedish Meats kvartalsresultat minus 33 mkr, trots besparingar på 65 mkr
-Nu kommer något obehagligt, sa Peter Rasztar vid Swedish Meats stämma i Stockholm, när han gick över från presentationen av det positiva fjolårsresultatet, till att visa resultatet för första kvartalet i år. Minus 33 mkr!
Det är mer än dubbelt så stort underskott som under första kvartalet i fjol, då underskottet var 15 mkr. Men april ser bättre ut och för maj är prognosen nollresultat, sa han.
Kostnaderna under första kvartalet har varit 65 mkr lägre än förra året, men ändå blev underskottet så mycket som 33 mkr.
-Förlusten härrör sig från minskade marginaler, samtidigt som råvarupriserna höjs. Marginalerna har pressats som följd av butikernas satsning på lågpris och EMV.
Kostnaderna för inköpta råvaror, (slaktdjurspriserna) har varit 110 mkr högre första kvartalet, medan försäljningspriset inte gått att få upp mer än med 60 mkr. Marginalförsämringen är därmed 50 mkr, visade Peter. Kostnadssänkningen med 65 mkr motsvarar 90 öre per kilo kött.
-Vi måste ha bättre betalt för köttet, underströk han. Handeln måste förstå att om våra råvarukostnader stiger, då måste vi ha ut mer pengar i nästa led. När oljepriset stiger i producentländerna, då höjer bensinbolagen priserna. Vi har samma behov.
-Vi ser fram emot ett partnerskap med handeln, där vi långsiktigt tillhandahåller en prisvärd vara, sade Peter Rasztar. Men vi har inte kommit till det partnerförhållandet ännu. /LG

Miljökonsekvenserna av livsmedelsindustrins utflaggning till öst diskuteras inte i EU
Nej, EU-kommissionen har inte funderat över miljökonsekvenserna av kraftigt ökade transporter, när den arbetsintensiva industrin flyttar tillverkning till låglöneländerna. Det är en sak när industrin för sällanköpsvaror flaggar ut och en helt annan när dagligvaruproduktionen flyttar. Exempelvis kylskåp köper konsumenten kanske en gång vart tionde år, men kött som styckas och skivas köper konsumenten varje dag. Det blir helt andra varuvolymer som flyttas mellan länderna när livsmedelsindustrin förläggs till låglöneländer i öst.
-Du har en poäng i det du säger, sa EUs jordbrukskommissionär Mariann Fischer Boel, när jag efter Swedish Meats stämma tog upp denna synpunkt som Bo Stendahl, SLP, framförde här i @-GRIS nyligen. Aspekterna har inte varit under debatt, men jag vet inte heller hur vi ska kunna göra något åt frågan. Varor och tjänsters fria rörelser över EUs gränser är ett grundfundament för unionen, som inte går att inskränka.
-Än är transporter förhållandevis billiga och det är nog de ekonomiska konsekvenserna av långa transporter som först sätter gränser för hur långt från konsumenterna industrin kan lägga sin produktion.
-Men jag är väl medveten om både dansk och svensk slaktindustris intresse för att flytta arbetsintensiv bearbetning av köttråvaran till låglöneländer, sa hon. /LG

Myt att lågpriskedjorna är värsta prispressarna på leverantörerna, stressade konventionella handeln är värre
-Det är en myt att lågpriskedjorna är livsmedelsproduktionens värsta prispressare. Lågpriskedjornas policy är att ta bort onödiga kostnader i hela ledet från produktion till butik, hantera varorna rationellt, sälja ett smalt sortiment effektivt och med stor omsättning, samt att ha ett långsiktigt partnerskap med sina leverantörer.
Det sa Liv Forhaug, McKinsey & Company, när hon höll föredrag vid Swedish Meats stämma. Det är den stressade konventionella handeln som har sina höga kostnader kvar, som pressar leverantörerna hårdast för att få ner priserna, så att varorna kan säljas i konkurrens med lågpriskedjorna.
-Jag har varit i kontakt med leverantörerna till lågpriskedjor i England och de har vittnat om att de inte blir pressade till lägre priser särskilt hårt. I stort sett har nettot för produktionen varit oförändrad. Priserna kanske är lägre, men det är kostnader som kapats bort, t ex genom stora rationella inköp.
-Ingen vill f ö betala för ineffektiv produktion. Lågpriskedjorna är måna om sina leverantörer, så de kan behålla ett långsiktigt samarbete, sa hon.
-I en del fall kommer inte ens de pressade inköpspriserna konsumenterna till godo, utan hamnar i butiksägarnas fickor. Konkurrensen med lågpriskedjorna tas till förevändning för att sänka inköpspriserna. /LG

Mercor och minkpälsar syns även vid Lidl
-Att lågavlönade handlar på Lidl, Netto och Aldi och förmögna konsumenter handlar i dyrare butiker, är också en myt, sa Liv Forhaug. En tysk undersökning visar att det är många konsumenter med BMW och minkpäls som handlar i lågprisbutikerna. Man handlar vissa varor till lågpris och andra varor i gourmetbutiker. Det är inte alls ovanligt att en konsument köper skor i en lågprisbutik och köper en passande Gucci-väska till skorna!
I undersökningar har det också visat sig att lågpriskedjor ofta har stort förtroende från konsumenterna. /LG

Ja från Jordbruksverket till import av norska smågrisar
Jordbruksverket sa 19 april ja till import av smågrisar från Norge. SJV beviljar undantag från kravet på serologisk test för PED (Porcine Epidemic diarrhea) och Leptospira pomana. Undantag från kravet på PRRS-test behövs inte, säger Jordbruksverket, eftersom det inte finns något sådant krav vid införsel av norska grisar.
Svenska och norska veterinärer är bl a överens om att smågrisar från Norge ska vaccineras mot mycoplasma för att inte drabbas av ev smitta vid ankomsten till Sverige. Smågrisarnas ska sättas in i specialiserade slaktsvinsbesättningar. /LG

Mycket att överbrygga innan norska smågrisar kan exporteras till Sverige
En smågris i Norge kostar ca 660 skr med alla tillägg. Frakt till Sverige kostar också en slant. Den norska regleringskassan kan inte användas till att sätta ner priset till svensk nivå. I Norge diskuteras därför om grisuppfödarna kan bilda en privat fond för finansiering av exporten vid sidan av regleringskassan.
-Det skulle vara intressant att pröva export av smågrisar och vi fortsätter jobba hårt på det, säger Mona Gjestvang, Kjøttbransjens LandsForbund, KLF. Vi hade helt klart ett stort överskott på smågrisar när vi började diskutera smågrisexport, men nu har vi nog inte lika många att exportera, eftersom vi börjar komma i balans med smågrisproduktionen p g a färre insemineringar och ökad köttkonsumtion. Överskotten kan dock återkomma och då har vi exportrutinerna upparbetade. /LG

Avelsbesättning för hampshire etableras i Norge
De norska privatslakterierna satsar nu på en tredje ras och det blir hampshire som blir faderras till leverantörernas slaktgrisar. Den första avelsbesättningen med hampshire etableras vecka 35, om allt går efter planerna. Hampshiredjur transporteras då från Finland till Norge.
Kjøttbransjens Landsforbund, KLF, har gjort ett avtal med QG, först om leveransen av de levande djuren från Finland och sedan leverans av sperma från Sverige för att få kontinuerlig uppdatering av generna. Avelsutvärdering och datakörningar ska göras tillsammans med QG och de tekniska tjänsterna för semin och spermadistribution köps från Norsvin.
Att avelsdjuren hämtas från Finland och inte Sverige, beror på att Finlands hälsoläge är ett snäpp bättre än svenska. Sperman från de svenska avelsdjuren ska endast användas i den norska avelsbesättningen och inte direkt i bruksbesättningarna. Det är en bedömning Husdyrnæringens koordineringsenhet for smittebeskyttelse ved import, Koorimp, har gjort. Koorimp är motsvarigheten till Svenska Djurbönders Smittskyddskommitté. /LG

Nu 30 norska besättningar kvar att mycoplasmasanera
I Norge pågår utrotning av mycoplasma hos grisar. Just nu återstår 30 suggbesättningar att sanera och man har börjat uppifrån i avelspyramiden och gått nedåt. 1 januari 2006 ska de sista besättningarna vara sanerade, om de vill leverera grisar till slakt.
Efter detta datum kommer slaktsvinsproducenter som inte levererar mycoplasmafria grisar till slakt att få 100 nkr per gris i avdrag, både hos privata och kooperativa slakterier. /LG

Bättre möjligheter väntas för grisprisjämförelser mellan länder
Det är alltid vanskligt att jämföra grispriser mellan länder, eftersom det är så olika vad som ingår. Tillägg och avdrag vid avräkningen, varma eller kalla kroppar vid vägning, bortskurna delar, osv, osv.
Informal Meat Producers Association, Impa, är en organisation för grisköttproducenter, som i höstas beslöt utarbeta mallar för hur grispriserna ska korrigeras för att bli jämförbara. En rapport väntas vid nästa möte senare i år. /LG

Östrogener från suggödsel kan utlakas till dräneringsvattnet
Flytgödsel från suggbesättningar innehåller östrogener som kan lakas ut till grundvattnet. Halterna är så höga att östrogenerna kan påverka könsfunktionen hos fisk och grodor, men är inte så höga att fåglar, smådjur och människor påverkas.
Det är den naturliga östrogenproduktionen som utskiljs med gödseln. Risken är inte lika stor från slaktsvinsbesättningar, där djuren är yngre. Även vilda djur utskiljer östrogen, men tillförseln är så liten per arealenhet, jämfört med vid intensiv animalieproduktion. Östrogen bryts snabbt ner i blandning med jord, men i gödseltankens sura miljö sker knappast ingen nedbrytning alls. Östrogenet binds till organisk substans i behållaren. Det fördröjer nedbrytningen i marken. Källa: Danmarks JordbrugsForskning. /LG

Mat på nätet igen
ICA m fl dagligvaruföretag startade för några år sedan försäljning via internet. Det blev ingen succé och flertalet siter torde nu vara nedlagda. Under senare tid har nya siter dykt upp och tiden är nu troligen mer mogen. För en tid skrev vi om en succésite i Danmark, där Coop säljer hela eller halva styckade grisar via nätet och lämnar ut kartongerna vid konsumbutiker.
I Norge börjar nätbutiken mmmat.no sälja italienska, franska och spanska gourmetprodukter för avlämning vid dörr eller avlämningspunkter i Oslo. Affärsidén är att sälja annars dyra produkter billigare./LG

Företagsnytt
Danska slakterierna höjer nedre viktgränsen nästa vecka
De danska slakterierna höjer nedre viktgränsen från 67 till 70 kilo fr o m nästa vecka. Orsaken uppges vara att man vill ha bättre överensstämmelse mellan viktgränserna och de priser som man får ut för grisköttet. /LG

Varm hund het i 40 år
Hot Dogs i Sverige fyller 40 år i år. Det har varit en het produkt ända sedan 1965 när den började tillverkas i Valbo utanför Gävle. Idag tillverkar Swedish Meats den i Örebro. Försäljningen har 20-dubblats till 6 000 ton per år och 12 milj förpackningar eller 3 Hot Dogs per sekund tillverkas. En årsproduktion skulle räcka att lägga ut sträckan Stockholm – Buenos Aires.
Begreppet Hot Dogs föddes på en sportarena i USA 1901 när en sporttecknare avbildade de varma korvarna i bröd som en skällande taxar. Källa: Pressmeddelande. /LG

Separation och biogasanläggning minskar gödselproblemen på Bornholm
Kemira Miljö i Danmark har fått en order på 8 mobila gödselseparationsanläggningar till Bornholm. Innan årets slut ska 40 % av den gödsel som produceras på ön separeras. Det är 150 000 ton gödsel.
Den nya behandlingstekniken för gödsel presenterades på Agromek och innebär att läckaget av kväve från marken till vattendragen och luften reduceras med ca 101 ton per år.
Efter separation behandlas gödseln i en biogasanläggning, vilket innebär att gödseln från 13 000 djurenheter försvinner från ön. Restprodukten från biogasanläggningen hoppas man kan användas som energi i kraftvärmeverk. Källa: LandbrugsAvisen. /LG

Agenda
KRAV firar 20 år 26 april
Det är 20 år sedan KRAV grundades. Detta firas med ett arrangemang på Kulturhuset i Stockholm 26 april i anslutning till KRAVs föreningsstämma. Bland gästerna kommer att märkas samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin och Årets Kock 2005, Stefan Eriksson. Källa: KRAV. /LG

Redaktion:
GRIS
Berga, Stenåsen 311, S-692 93. Kumla
Lars-Gunnar Lannhard, 019-576090, 070-6636090, lg.lannhard@agrar.se
Nils Andersson , 0151-10315, 070-6428656, nils@agrar.se