@-GRIS 14 oktober 2005
@-GRIS är ett komplement till tidningen GRIS, med senaste grispriserna och nyheterna. @-GRIS utkommer fredagar, eller när grispriserna är satta. I övrigt när något viktigt inträffar.
Använd gärna innehållet i @-GRIS för att sprida kunskap om näringen, men ange då @-GRIS som källa! Tipsa om nyheter, problem och problemlösningar, arrangemang, nya produkter och tjänster!
@-GRIS finansieras via tidningens prenumerationsavgift. Prenumerera på GRIS (12 nr/år) och @-GRIS (ca 60 nr/år)! Pris 190 kr inom Sverige, inkl moms 10.75! Norden 400 skr. Betala på bankgiro 440-0123 eller postgiro 692221-5. Vill du ha faktura eller kontakta oss, maila till gris@agrar.se eller ring 019-576090.
Grispriserna vecka 42
Danska grispriserna vänder uppåt igen, slaktsvin 20 danska öre, suggor 30
Både Dahlbergs Slakteri och Dalsjöfors Slakteri sällade sig i måndags till de tidigare 6 slakterier som höjt noteringen till 11,65 och uppåt. Det är nu endast Swedish Meats och allierade i norr som ligger kvar på 10,50. Slaktkalkylen är bra, sa Johan Andersson, Swedish Meats, i dag, medan ett par av privatslakterierna tyckte kalkylen var mycket tuff. Det är, som vi sagt tidigare, strid om grisarna nu. Alla slakterier vill ha fler grisar. Då är priset en konkurrensfaktor, även om det kostar på i kalkylen.
Noteras kan också, att flera slakterier har projekt igång för att få igång nya byggen, både för smågrisproduktion och slaktsvinsproduktion. Det rapporteras fortsatt många förfrågningar om byggnationer.
Fågelinfluensan allt allvarligare
Danska slaktsvinspriset höjs med 20 danska, 25 svenska, öre på måndag och suggpriset med 30 danska, ca 37 svenska öre. Svängningen kom efter endast en vecka med sänkta priser. Det är lätt att koppla samman den snabba svängningen med mul- och klövsjukan i Brasilien och även fågelinfluensan i Turkiet och Rumänien. I Turkiet är den farliga varianten konstaterad och i Rumänien befarar man att viruset är av samma typ.
Enligt marknadsanalytiker Karsten Flemin, Danske Slakterier, är inte sjukdomarna trolig orsak (se notis nedan) till höjda priserna. Men om brasilianskt nötkött slutar levereras och man avlivar stora mängder fjäderfän, så försvinner det volymer av konkurrerande köttslag från marknaden, vilket brukar vara till fördel för de köttslag som inte berörs. Grisaktierna borde stiga!!
Futuremarknaden i Hannover gjorde ett skutt med 65 öre för oktoberleveranser. Det verkar ha lite mer koppling till problemen för nöt och fjäderfä.
Vad gäller nötköttet från Brasilien, säger Sören Kvantenå, nyss hemkommen från just Brasilien, att exportleveranserna av nötkött minskar oavsett mul- och klövsjukan. Det är brist på nöt i Brasilien och slakterierna står stilla vissa dagar i veckan (se notis). Det finns inte heller nötkött i Europa som kan ersätta de kvantiteter som nu inte kommer från Brasilien.
Prisförbättringar väntas
Beträffande den danska prishöjningen ska noteras den (ständiga) konflikten om slaktsvinspriset mellan Danish Crown och dess ägare. 78 stora grisproducenter med 1,5 miljoner slaktsvin, undersöker möjligheterna att slakta grisarna i Tyskland i stället vid sina egna slakterier i Danmark. Det vore väl naivt att tro att inte 1,5 miljoner eventuellt förlorade grisar skulle påverka slaktsvinspriset uppåt?!
Tyska ISNs bedömning av grisköttmarknaden i Europa är att priserna ska gå försiktigt uppåt. Efter rekordslakt av 830 000 grisar i Tyskland vecka 39, då en prispress blev följden, har utbudet återgått till normal nivå. Det finns ingen klar pristrend, säger man, men eftersom det inte finns några stora överutbud i näraliggande områden, är en uppåtgående trend troligast. Detta var skrivit 11 oktober och sedan dess har som bekant situationen för fågelinfluensan blivit allvarligare.
Till slut kommer en ny påminnelse om att julen närmar sig. Swedish Meats sänker övre viktsintervallet för bästa betalda slaktvikt från 94,9 till 92,9, ett led i julslaktstyrningen. /LG
Partipriset,
Partipriset är oförändrat vecka 42.
Svenska slaktsvinspriser, grundnoteringar
Till slakteriernas grundpriser tillkommer i de flesta fall olika tilläggsbetalningar, som kan vara betydande. I Ginstens pris ingår generellt marknadstillägg med 1 kr.
Pil > framför pris visar höjning, < visar sänkning, inget tecken betyder oförändrat pris sedan förra veckan.
V 42 Slakteri Viktgr kg v 41 v 40 v 39 v 38 v 37
12,70 Ginsten Slakt 65 - 94,9 >12,70 12,55 12,55 12,55 12,55
11,75 KLS 64 - 94,9 11,75 11,75 11,75 11,75 11,75
11,70 Skövde Slakteri 75 - 94,9 11,70 11,70 11,70 >11,70 11,55
11,65 Ystad Slakteri AB 71 – 95 11,65 >11,65 11,50 11,50 10,50
11,65 Dahlbergs Slakteri 71 - 94,9 >11,65 11,50 11,50 11,50 11,50
11,50 Swedish Meats 73 - 92,9* 11,50 11,50 11,50 11,50 10,50
11,50 Alviksgården fria vikter 11,50 11,50 11,50 11,50 10,50
ej satt Ugglarps Slakteri 70 - 94,9 11,65 >11,65 11,50 11,50 11,50
ej satt SLP 70 – 94,9 11,65 >11,65 11,50 11,50 11,50
ej satt Dalsjöfors Slakteri 70 - 94,9 >11,65 11,50 11,50 11,50 11,50
* Premie 5 öre/kg för slaktsvin 82 - 87,9 kg, för jämnare grisar.
Norden
Ländernas avräkningspriser kan inte jämföras exakt med varandra p g a olika prissättningssystem och varierande efterbetalning. I Danmark avräknas vid 60 %. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre, vilket t ex ska beaktas vid jämförelse med svenska priser. Dansk efterbetalning kan vara runt 1 skr. Dansk kurs 1.25, norsk 1.18, euro 9,34.
Skr Slakteri Bäst bet. viktgr valuta v 42 v 41 v 40 v 39
11,00 Danish Crown/TiCan 70,0 – 84,9 kg dkr >8,80 <8,60 8,80 8,80
24,20 Norsk Kjött 55,1 – 77,0 kg* nkr 20,50 20,50 >20,50 19,87
11,76 Österbottens Kött 70 – 86 kg euro 1,24 1,24 1,24 1,24
12,60 Snellman, Finland 78 – 101 kg euro 1,35 1,35 1,35 1,35
* Från norska priser ska dras slaktdjursavgift 1,90 nkr, m m.
Europa. Källa: Henton Børsmæglerselskab. Priserna är från 13 oktober 2005. Eurokurs 9.34 kr. Priserna ska inte exakt jämföras med svenska, se framför allt på trenderna.
Skr Land v 41 v 40 v 39 v 38 v 37
10,74 Frankrike >1,10 <1,09 >1,15 1,14 1,14
13,54 Tyskland <1,40 1,45 1,45 <1,45 1,47
10,08 Belgien <1,01 1,08 1,08 <1,05 1,12
10,27 Italien 1,10 1,10 <1,10 1,21 1,21
Futurepriser
Futurepriserna per kg slaktad vikt på svinmarknaden i Hannover. Priserna är från 13 oktober, Källa: Henton Børsmæglerselskab.
Mån v 41 v 40 v 39 v 38 v 37
Okt >1,445 >1,377 <1,349 <1,373 >1,375
Nov >1,430 >1,375 <1,340 <1,345 >1,358
Dec >1,385 >1,335 <1,310 >1,315 >1,322
Jan >1,323 1,285 >1,285 <1,282 >1,292
Feb >1,355 1,320 <1,320 1,330 1,330
mars >1,350 1,335 >1,335 >1,325 1,320
April >1,365 <1,355 1,370 1,370 1,370
Maj >1,410 1,400 1,400 >1,400 1,385
Juni >1,410 1,400 1,400 >1,400 1,385
Juli >1,385 1,380 1,380 1,380 1,380
Aug >1,385 1,380 1,380 1,380 1,380
Sep 1,375
Grispriser i andra EU-länder
Euro, omräkningskurs 9,34. Korrigerade noteringspriser. Källa: ISN, Tyskland.
Skr Land v 41 v 40 v 39 v 38 v 37
13,56 England >1,452 1,431 1,431 <1,431 <1,472
13,30 Italien 1,424 <1,424 <1,449 <1,487 <1,551
13,24 Portugal <1,418 <1,458 <1,508 1,558 <1,558
12,57 Tyskland >1,346 <1,326 >1,406 >1,396 <1,366
12,47 Sverige 1,335 1,335 1,335 1,335 1,335
12,13 Holland 1,299 <1,299 1,357 >1,357 <1,328
12,06 Belgien <1,292 <1,316 >1,378 >1,341 <1,316
12,04 Österrike 1,290 <1,290 >1,370 >1,353 <1,330
11,96 Frankrike <1,281 <1,305 >1,324 <1,303 <1,316
11,76 Spanien <1,260 <1,319 <1,338 1,389 <1,389
11,73 Danmark <1,256 1,283 1,283 1,283 <1,283
Senaste notering saknas:
13,60 Tjeckien ------ ------- >1,457 <1,438 1,473
13,61 Polen ------ ------ >1,410 <1,387 <1,393
12,63 Irland ------ 1,353 1,353 1,353 1,353
Suggor, Sverige
Slakteri Bäst bet. viktgr v 42 v 41 v 40 v 39 v 38
Dahlbergs Slakteri 140 kg och över 6,65 <6,65 7,05 7,05 7,05
Swedish Meats 140 kg och över 6,45 <6,45 6,85 6,85 6,85
Skövde 140 – 58 % 6,45 <6,45 6,85 6,85 6,85
Dalsjöfors Slakteri 58 % ej satt <6,45 6,85 6,85 6,85
Ugglarps Slakteri 57 – 59 % ej satt <6,95 7,35 7,35 7,35
SLP 140,1 kg- 58 % ej satt <6,95 7,35 7,35 7,35
Suggor, utland
Skr Slakteri Bäst bet. Viktgr valuta v 42 v 41 v 40 v 39
8,37 Danish Crown/TiCan Över 129,9 kg dkr >6,30 <6,00 6,70 >6,70
4,10 Österbottens Kött Fria vikter, klass E euro 0,46 0,46 0,46 0,46
4,39 Snellmans Klass E euro 0,47 0,47 0,47 0,47
Valutor
Fredagar i dag v 41 v 40 v 39 v 38 v 37
Pund >13,74 <13,60 <13,64 >13,80 <13,78 >13,80
Dollar >7,83 <7,68 >7,74 >7,71 >7,60 >7,51
Euro >9,41 >9,34 <9,32 >9,36 9,34 >9,34
Dansk >1,26 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25
Norsk >1,20 <1,18 <1,19 >1,20 >1,20 1,19
Yen >6,83 <6,77 <6,85 >6,90 >6,88 >6,79
Marknadskommentarer, slaktsvin
Swedish Meats
Johan Andersson: -Vi har bra marknad, med bra efterfrågan på alla produkter. Därmed en bra slaktkalkyl. Karrén är alltid bekymmer så här års, men en genomförd kampanj har rättat upp försäljningsvolymerna. Skinkan har mycket bra efterfrågan.
-Mul- och klövsjukeutbrottet i Brasilien gynnar grisproduktionen internationellt. Det gynnar sannolikt dansk grisproduktion och därmed oss. Brasilianska mul- och klövsjukan berör visserligen endast vissa regioner, men 70 proc av produktionen finns där.
-Slaktvikterna börjar sänkas nu som ett led i julstyrningen. Från 86 kg medelvikt ska de ned till 83. Ca 20 000 grisar till slakt ska flyttas från slakt efter jul, till slakt före jul. För att klara det måste vi börja nu. Nästa vecka går övre viktgränsen ned 2 kg. Undre viktgränsen kommer senare.
Ginsten Slakt
Bengt-Göran Bengtsson: -Försäljningen är bra, allt går nu bra att sälja.
SLP
Peter Johansson: -Vi skulle kunna sälja mer, men det är fortsatt underskott på grisar. Vi köper även in från helfallsmarknaden. Det är lite brist på skinka.
Skövde Slakteri
Cato Gustafsson: -Vi har märkt ett tydligt intresse från våra kunder, inte minst på exportmarknaderna, att kontrollera varifrån köttet kommer. Det är är säkert larmet om mul- och klövsjukan som orsakat detta. Det är konstigt om inte fågelinfluensan och mul- och klövsjukan påverkar priset på griskött uppåt.
-Kalkylen är tuff och en prishöjning behövs. Ica säger återigen att priserna på köttvarorna behöver sänkas och vi förstår att det inte är av handelns egna marginaler man vill ta sänkningen.
-Det är bra efterfrågan på alla köttdetaljer, utom kotlettrad och karré. Skinka och revbensspjäll är mycket efterfrågade.
Ugglarps Slakteri
Thomas Olander: -Försäljningen av styckat har varit något trögare under veckan, men charken ligger på oförändrad nivå. Införsäljningen av julskinka går tillfredsställande och enligt planerna.
Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Marknaden är fortsatt stabil och bra och vi säljer allt som slaktas. Vi har bra balans mellan tillgång på grisar och försäljning och även tillgång på smågrisar.
Danish Crown
Utbudet av griskött på marknaden är inte så stort, men det är ändå mycket svårt att få igenom prishöjningar. Marknadspriserna slutade därför oförändrat.
För bog och övrig charkråvara är dock marknaden stark f n och det har gått att få igenom prishöjningar. Dessa höjningar elimineras dock av svag marknad för karré. Kotletten är fortsatt ett problembarn, utan någon förbättring i sikte.
Försäljningen är god till marknaderna i Centraleuropa och Ryssland. /LG
Smågrispriser, Sverige
Swedish Meats
Smågrispriserna är oförändrade. Marknadstillägg 30 kr/smågris.
Klass, kr/kg v 42 v 41 v 40 v 39 v 38 v 37
Bis Plus,23 kg 18,00 18,00 18,00 >17,90 >17,80 >17,70
Bas, 23 kg 16,65 16,65 16,65 >16,60 >16,50 >16,40
Nyavvanda, 9 kg 36,20 36,20 36,20 >36,10 >35,85 >35,65
KRAV, 23 kg 23,65 23,65 23,65 >23,60 >23,50 >23,40
KLS
Marknadstillägget höjdes förra veckan till 15 kr/smågris. Smågrispriset är oförändrat.
KLS Smågris 18,55 18,55 >18,55 >18,45 >18,35 >18,25
Ugglarp
Marknadstillägg 10 kr/smågris.
Särklass ej satt 18,70 18,70 >18,70 >18,60 >18,50
Ugglarpsgrisen ej satt 17,70 17,70 >17,70 >17,60 >17,50
Skövde Slakteri
Marknadstillägg (ej vita) 30 kr/smågris.
SwedeHam+ ej satt >18,29 >18,23 >18,12 >17,97 >17,82
SwedeHam ej satt >16,94 >16,89 >16,78 >16,64 >16,51
Vita ej satt >15,81 >15,76 >15,66 >15,53 >15,40
SLP
Marknadstillägg 10 kr/smågris, dock ej vid mellangårdsavtal.
SLP+ ej satt 18,70 >18,70 18,60 >18,60 >18,50
* Höjningen är tillfällig.
Dahlbergs
Marknadstillägg på förmedlingsgrisar 30 kr.
Särklass D >18,45 >18,30 >18,10 >18,00 >17,90 >17,80
Smågrispriser, Norden
Danish Crown/TiCan Kurs 1.25. Smågrispriserna har gått upp.
Skr Vecka, dkr v 42 v 41 v 40 v 39 v 38 v 37
245 Basis 7 kg >196 <193 197 >197 >196 <193
425 Basis 30 kg >340 <333 339 <339 340 <340
251 SPF+Myc 7 kg >201 <198 202 >202 >201 <198
431 SPF+Myc 30 kg >345 <338 344 <344 345 <345
256 SPF 7 kg >205 <202 206 >206 >205 <202
436 SPF 30 kg >349 <342 348 <348 349 <349
885 Økologi 30 kg >708 <701 >707 699 699 <699
Norsk Kjøtt
Smågrispriset är oförändrat. Kurs 1.18
613 25-kilos 520 520 520 520 540 <540
Snellmans
Euro, kurs 9,34
579 Grund 30 kg A1* 62 62 62 62 62 62
*) Tillägg för avelsindex 0 - 4 euro/st + mängdtillägg.
Smågrisar, balansen i förmedlingen, + = överskott, – = brist
Slakteri v 42 v 41 v 40 v 39 v 38
Swedish Meats -23 000 -24000 -24000 -24000 -24 000
Ugglarps Slakteri -1 500 -1500 -1 500 -1500 -1500
SLP -2 500
Skövde Slakteri -2 000 -2500 -3 000
KLS brist brist brist brist brist
Marknadskommentarer, livdjur
Swedish Meats
Carl-Olof Port:-Bristen på smågrisar har minskat något och nyanmälningarna ser något bättre ut. Förhoppningsvis är det en början på minskat underskott.
Ugglarps Slakteri
Thomas Olander: -Smågrisbristen är oförändrad och motsvarar ca 1,5 veckas väntetid.
Nyheter
Swedish Meats leverantörer får använda GMO-soja från 1 januari
Bl a väntade mycket högre priser på GMO-fri soja, gjorde att Kött- och Charkföretagen beslutade ta bort restriktionerna mot GMO-odlad soja i juni. Som en följd av detta har Swedish Meats beslutat att inte kräva att leverantörerna använder enbart GMO-fri soja från 1 januari.
-Lantmännen har meddelat att det blir allt svårare att köpa garanterat GMO-fri soja när Brasilien börjat tillåta odling av GMO-soja, säger Hampe Mobärg, Swedish Meats. Konsumenterna kräver inte att grisarna från importerat kött är uppfödda på GMO-fri soja och då bör det inte heller finnas invändningar mot användning av GMO-soja till svenska grisar. Våra restriktioner f n, innebär enbart att svenskt kött blir dyrare att producera.
-Den konsument som inte vill köpa kött producerat på GMO-soja har Krav-sortimentet att tillgå, säger han.
Sverige är ett av de få länder som haft fullständiga restriktioner avseenden GMO-baserade råvaror i djurfoder.
-Vi jobbar med att hitta en partner, säger Sören Kvantenå
Ett rykte i veckan gör gällande att Swedish Meats är nära att hitta en stark partner.
-Vi jobbar ständigt på den frågan, säger Sören Kvantenå, som en kommentar till ryktet. Titta på vad som händer i Europa, slakterikoncerner går samman för att bli starkare på marknaden. Den som inte är med i den processen, blir förlorare.
-Men det har inte hänt något nytt för vår del, säger han.
Inte bara mul- och klövsjuka, Brasilien säger upp köttavtal
Sören Kvantenå, ordförande i Swedish Meats, har deltagit i en studieresa i Brasilien. Man såg ingen grisproduktion, eller några svinslakterier, eftersom man inte var i dessa regionerna, men väl nötproduktion och nötslakterier.
-Det är brist på nötkreatur i Brasilien och man säger upp leveransavtal, så det är inte bara mul- och klövsjukan som begränsar köttleveranserna till EU, säger Sören. Det är torka i Brasilien, så slakterierna har stängt ett par dagar i veckan i brist på slakt.
Markpriserna går upp kraftigt, vilket fördyrar produktionen. Men räntan går ned och har fallit med 10 % till 15 %!! Lagstiftningen för animalieproduktionen är delvis sträng, men många går runt den. Standarden i nötslakterierna är mycket hög och frågan är om inte Brasilien varit före oss i hygienisk standard, innan galna kosjukan höjde europeisk standard. Alla nötkreatur vaccineras mot mul- och klövsjuka, utom i Amazonas.
-Vi besökte ett slakteriföretag som slaktade 3 500 nöt per dag i 3 anläggningar. Vi slaktar 2 000 vid 23 anläggningar. Slakteriet ägs av fem bröder, som även har 65 000 egna köttraskor och 95 000 hektar jord.
Svinbesättningarna ägs i huvudsak av slakteriindustrin. Produktionskostnaden per kg gris är 6,20 skr.
-Grisindustrins största problem uppgavs vara logistiken, med produktionsområdena långt från hamnarna. Även landtransporterna är problem. Det berättades att det kunde ta upp till 5 dagar att få ett lass soja lossat, för den som har otur!
För tidigt att säga hur mul- och klövsjukan påverkar internationell grisköttsmarknad
-Det är för tidigt att säga att mul- och klövsjukeutbrottet i Brasilien påverkar det danska slaktsvinspriset, säger i dag Karsten Flemin, marknadsanalytiker vid Danske Slagterier. Prishöjningen på måndag är nog en ganska normal rörlighet, som mer beror på tillgång och efterfrågan. Utbudet av slaktsvin minskar nu i bl a Tyskland. Tyskland hade rekordmånga grisar till slakt vecka 39, vilket tryckte priserna. Nu väntar en återgång till mer normal prisnivå.
-Däremot kan man gott tänka sig att uppgången på futuremarknaden påverkas av både mul- och klövsjukan i Brasilien och fjäderfäinfluensan i Turkiet och Rumänien. Här kan slaktarna tänkas försäkra sig om grisar i händelse av ökad efterfrågan.
-Vi vet ännu inte hur brasilianarna hanterar omvärldens förbud att importera nötkött från landet. Man kan lägga om försäljningen, så att nötköttsförsäljningen ökas på hemmamarknaden och exporten av griskött ökar. Då kan det bli ökat tryck på internationella grispriserna.
-Eftersom Ryssland är stora importörer av brasilianskt kött, kan utvecklingen även bli beroende av ryssarnas agerande i frågan. Blir det totalstopp, eller tillåter man import från andra regioner?
-Vi väntar bra dansk marknad för griskött ända fram tills julförsäljningen avtar. Som vanligt får vi nog se sänkt grispris kring jul och nyår, säger Karsten.
Salmonella på griskött i Danmark ska ner till 1,2 % 2006
Under 2004 förekom salmonella på 1,4 % av slaktkropparna i Danmark. 2006 är målet att komma ner i 1,2 %.
Det är nu 10 år sedan danska svinnäringen antog ett bekämpningsprogram mot salmonella. Fokus var från början på bekämpning av salmonella i besättningarna, men under senare år fokuseras mer på hygienen vid slakten. Salmonellainfekterat kött får dock inte alls exporteras till Sverige och proverna ska tas i Danmark.
Danska grisbesättningarna indelas i tre nivåer, med hänsyn till salmonellafrekvens. I lägsta nivån, 1, låg i augusti 96,1 % av besättningarna. Grisarna i den nivån ska inte ha några, eller ha låg nivå seropositiva prover. I nivå 2 ligger 2,8 % av besättningarna och de har medelhög nivå positiva prover. 1 % av besättningarna har hög nivå positiva salmonellaprover och grisarna från dessa besättningar slaktas enligt särskilda regler. Källa: Danish Information september 2005. Läs mer: Nästa GRIS.
78 danska grisuppfödare, med 1,5 milj årsgrisar, överväger lämna Danish Crown för Tyskland
Tyska marknaden betalar bättre än Danish Crown, både för suggor och slaktsvin. Det anser 78 av Danmarks största grisuppfödare, som gått samman i andelsföreningen B2B Bonus, för att köpa foder, försäkringar, m m, och nu undersöker gemensam export av suggor och slaktsvin till Tyskland. Flertalet har redan sagt upp leveranserna till Danish Crown vad beträffar suggor. Merintäkten anser de vara ca 150 dkr, ca 185 skr, per sugga.
Om de 78 gör slag i saken, beräknas exporten av slaktsvin uppgå till ca 1 miljon från 1 januari 2007, säger B2B Bonus talesman Torben Pedersen. Ett betydande antal slaktgrisar skulle således undandras Danish Crowns slakterier. 2004 exporterades 250 000 slaktsvin till Tyskland. De 78 representerar en sammanlagd slakt på 1,5 miljon grisar. Källa: JyllandsPosten.
Danish Crown tar upp dialog med 2B2 Bonus
-Vi har inte märkt någon leverantörsflykt. Omsättningen är ca 2 %, vilket är normal rörelse av leveranserna från år till år. Det säger Danish Crowns vd Kjeld Johannesen. Vi tar dock uppgifterna på allvar och ska bjuda in 2B2 Bonus medlemmar till dialog.
-Uppgiften i JyllandsPosten att merbetalningen i Tyskland är 25 dkr kan stämma periodvis, men inte långsiktigt. Dessutom tar exportörer stora risker om gränserna stängs i händelse av sjukdomsutbrott.
Danish Crown har vidtaget kraftfulla åtgärder för att höja konkurrenskraften, senast med 130 milj dkr genom strukturförändringar vid Odense och Holbæk, samt åtgärder för att öka värdetillväxten hos slakteriråvaran. Källa: Danish Crown.
Danska lantbruksbasen får böta 10 000 dkr för två brockgrisar
Det kostar Peter Gæmelke 10 000 dkr i böter för att hans medarbetare i svinstallarna skickade två brockgrisar till slakteriet. Det borde i stället ha avlivats hemma på gården. Peter Gæmelke godtar böterna och säger att han tar på sig ansvaret.
Peter Gæmelke är president i Landbrugsrådet och ordförande i danska lantbrukarnas topporganisation Dansk Landbrug. motsvarande LRF. Därför har han dessutom blivit uthängd i praktiskt taget alla danska medier.
Gæmelkes driftsledare var uppmärksam på att det var två brockgrisar med i leveransen till slakteriet, så de levererades avskilda från övriga ca 100 slaktsvin. Slakteriets veterinär ansåg dock att slaktgrisarnas brock var för stora för att vara ursäktliga.
Antalet döda eller avlivade grisar i Danmark har ökat markant. Även detta skrivs det mycket om i medierna. Ingen vågar numera skicka grisar till slakt, om de har skador Både djurägaren och transportören kan få böta om t ex en sugga med bogsår kommer in till slakteriet. /LG
Delägare i Danish Crown får böta 25 % av värdet på leveranser “vid sidan om” föreningen
Danish Crown har skärpt böterna till 25 % av leveransvärdet för en delägare som levererar vid sidan av föreningen. Han har tidigare dömts till böter på 15 % av leveransvärdet. Källa: Danish Crown.
Kommentar: Till saken hör att medlemmar i danska ekonomiska föreningar har rätt att leverera vissa kvantiteter till andra slakterier, s k splitleveranser. Detta efter avtal med sin förening. Konkurrensmyndigheterna tvingade fram den bestämmelsen för några år sedan.
Mul- och klövsjuka i Brasilien
Utbrott av mul- och klövsjuka har registrerats i Brasilien i delstaten Mato Grosso do Sul. Där har 153 nötkreatur testats positiva för sjukdomen.
EU har med omedelbar verkan stoppat import av nötkött från tre brasilianska delstater. De andra två är Parana och Sao Paolo som gränsar till Mato Grosso do Sul.
Kommentar: Brasilien är mycket stora även på grissidan. Drabbar sjukdomen även grisproduktionen stoppas även denna export. Åtminstone från de drabbade delstaterna. Då brassarna är stora exportörer av både gris- och nötkött kan det bli prishöjningar vid en eventuell bristsituation. Källa: JordbruksAktuellt /Nils
Råproteinhalten i dansk spannmål skiljer sig jämfört med i fjol
Analyser av årets spannmålsskörd i Danmark visar att råproteinhalten i vinterkornet är lägre än tidigare år, medan vårkornet har högre råproteinhalt. Fosforhalten är också något högre jämfört med tidigare år. Däremot är råproteinhalten lägre i vintervetet i år jämfört med tidigare år. Fosforhalten är däremot lika.
Vinterkorn har 9,1 % råprotein 2005, jämfört med 9,5 för år 2004 och 9,4 % i genomsnitt de tre senaste åren. Fosforn är i 2005 års skörd 3,3 gram per kg jämfört med 2,9 gram per kg under 2004 och 3,0 gram per kg i genomsnitt för de tre senaste åren.
Vårkorn har något högre halter jämfört med åren tidigare. Råproteinet ligger på 9,5 % och var 9,2 % för år 2004 liksom i genomsnitt för de tre senaste åren. Fosforn är även i vårkornet lite högre är tidigare år. 3,4 gram per kg i år, 3,2 gram per kg för 2004 och 3,1 gram per kg för de tre senaste åren.
För vete är råproteinhalten lägre medan fosforn ligger i nivå med 2004 och för de tre senaste åren. Råproteinhalten är analyserad till 9,5 % för 2005, 9,8 % för 2004 liksom för de tre senaste åren.
Kommentar: Speciellt om du bor i Skåne och Halland, kan du ha ungefär samma klimatförutsättningar som danskarna. Det nämns inget om aminosyrahalterna i den danska rapporten. Men alla aminosyror ska vara tillräckliga i det färdiga fodret för optimal produktion. Det kan också vara skäl att ta reda på fosforhalten i din egen spannmål för att eventuellt kunna minska på fosformängden i ditt färdiga foder till grisarna. Då blir mängden fosfor i gödseln mindre. /Nils
Tulip inleder marknadsoffensiv på hemmaplan
Tulip Food Company inleder nästa vecka en offensiv i sin marknadsföring, med inriktning på hemmamarknaden. Det sker efter omfattande rationaliseringar inom koncernen, med bl a stängning av fabriker. Tulip har nu 10 välfungerande anläggningar i Danmark och Tyskland och det ekonomiska resultatet är bättre både både på hemmaförsäljningen och på export. Marknadsoffensiven ska stärka kunskapen om Tulip och de övriga kvalitetsmärkena i koncernen.
-Tulip är ett känt märke bland konsumenterna, men få vet att Gøl Mou, Livretter och Pålækker är varumärken från samma företag, säger marketingchef Henning Carlsen. Under Tulip som Master Brand, ska vi synliggöra de olika märken som konsumenterna kan välja mellan. Källa: Danish Crown.
Företagsnytt
Dahlbergs Slakteri söker tillstånd för ytterligare 3 000 ton slakt
Dahlbergs Slakteri i Brålanda söker tillstånd hos länsstyrelsen för att kunna slakta ytterligare 3 000 ton per år.
-Vi avser inte att bygga ut, säger vd Per Olof Dahlberg, men i fjol låg vi så nära gränsen för maximalt tillåtna slakt, att det känns tryggare att ha en marginal mellan den volym vi slaktar och vad vi maximalt får slakta. Det är hårda sanktioner om vi går över gränsen.
-I år är det mindre risk att vi når maxgränsen, men vi vet ju inget om nästa år. Får vi fler grisar att slakta, är det trevligare att kunna slakta dem, än att tacka nej, eller slakta grisarna vid annat slakteri.
-Vi söker nu för utökning från 12 000 ton till 15 000 ton, säger Per Olof. Vi klarar dessutom 15 000 ton både beträffande djurstallar, kylar, o dyl.
Lantmännen ska informera mera
-Vi ska inte bara skildra verkligheten, vi ska påverka den. Där är kommunikation oslagbart som redskap, säger vd och koncernchef Birgitta Johansson-Hedberg, Lantmännen. Informations- och kommunikationsavdelningen utökas med fem tjänster. Samtliga tjänster tillsätts av kvinnor med bred erfarenhet inom informations- och kommunikationsområdet. Kommunikation är ett viktigt ledningsinstrument i arbetet med att förtydliga Lantmännen.
De nytillsatta är:
Anna Carlström, ansvarig för ägarkommunikation. Anna kommer närmast från branschorganisationen Svenska Ägg där hon är vd sedan 2000. Hon har tidigare erfarenheter från branschorganisationen Svensk Fågel, samt från näringspolitiskt arbete inom LRF.
Cecilia Hultin, ansvarig för intern kommunikation. Cecilia har erfarenhet från utvecklande kommunikationsarbete på Södersjukhuset, Socialstyrelsen, Alfa Laval och Liber.
Madelaine Hellqvist, ansvarig för varumärkesfrågor. Madelaine har tidigare varit marknadschef på TV4 och chef för marknadskommunikation och varumärken på koncernnivå i Posten.
Annika B Hjerpe, presschef. Annika har många års erfarenhet som journalist inom framför allt medicin, hälsa och vetenskap. Några av tidningarna hon har skrivit för är Svenska Dagbladet, Dagens Medicin och Må Bra.
Eva Emrin, presskontakt. Eva är journalist, har erfarenhet från lokalmedia och kommer närmast från en tjänst som informations- och pressansvarig för den regionalpolitiska myndigheten Regionförbundet i Kalmar län.
Anna och Cecilia tillträder vid årsskiftet. Madelaine, Annika och Eva har redan tillträtt. Källa: Lantmännen. /LG
Samson introducerar nytt system för gödselhantering utan arealbehov
Samson Agros dotterbolag Samson Bimatech introducerar ett nytt system för gödselseparation och omhändertagande av gödseln. Torrsubstansen pressas ut ur flytgödseln med en nyutvecklad separator, torkas och pelletteras Vätskefasen uppvärms i en tank, vilket gör att kvävet avdunstar och uppsamlas i en skrubber.
Energin till systemet utvinns ur pelletterna. De bränns med termisk förgasning, dvs som i ett gengasaggregat. Processen ger mycket överskottsenergi, som kan användas till att värma stallarna, bostäder, m m.
Systemet är fortfarande under utprovning och ska nu ut på praktiska gårdar, där även rökgasmätning, m m, ska utföras, inför bl a EU-godkännandet.
Hela anläggningen monteras i en 40 fots container och levereras körklar för gårdsbruk och Samsons produktutvecklare anser att den blir kommersiellt lönsam. Det behövs ingen spridningsareal, mer än för det utvunna flytande kvävet.
Agenda
20 oktober startar projekt ”Hälsosammare charkprodukter”
SIK Forum och Kött och Charkföretagen har startat ett projekt, Hälsosamma charkprodukter, för ytterligare höjd kvalitet på svenska charkprodukter. Charkföretagen ska gemensamt arbeta för att ta fram fler fettsnåla charkprodukter med lägre salthalt.
20 oktober träffas de cirka 30 företag som hittills anmält sig till ett introduktionsmöte hos SIK Forum i Göteborg. Därefter börjar det arton månaders långa projektet.
–Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram nya råd för att förbättra kvaliteten på den svenska skolmaten. I Europa har debatten precis startat, nu senast i England där man dömde ut skolmaten. I Sverige har vi har under en lång tid arbetat för att få de svenska charkprodukterna att bli så hälsosamma som möjligt. Nu tar vi ett nytt väsentligt steg, säger Svein Berg, gruppchef SIK Forum. Svensk charkindustri ska bli ledande på att ta fram och utveckla fler fettsnåla charkprodukter med lägre salthalt med hög kvalitet.
Temadagar om möjligheter för svenskt jordbruk
Jordbrukstekniska föreningen och Föreningen Lantbrukets Teknikrådgivare inbjuder till temadagar 31/10 - 1/11 i Örebro om möjligheterna att göra svenskt lantbruk konkurrenskraftigt. Vad vi kan förvänta oss framöver och hur vi bäst utnyttjar de möjligheter som finns i dag och i morgon. 31/10 behandlas växtodling och 1/11 vallskörd. Mer info: www.jti.slu.se
Redaktion:
GRIS
Berga, Stenåsen 311, S-692 93. Kumla
Lars-Gunnar Lannhard, 019-576090, 070-6636090, lg.lannhard@agrar.se
Nils Andersson , 0151-10315, 070-6428656, nils@agrar.se
|
|