Grispriserna vecka 44
KLS höjer slaktsvinspriset 10 öre till 12,15 kr, suggpriserna höjs 20 öre
De svenska slaktsvinspriserna är oförändrade, utom hos KLS som inför ett marknadstillägg på 10 öre för grisar i viktintervallet 64 – 90,9 kg. Det är ett stort intervall, där många av slaktsvinen hamnar, så i praktiken är det närmast en noteringshöjning.
Swedish Meats höjer suggpriset 20 öre och alla andra slakterier följer med. Suggpriserna fortsätter uppåt även i Danmark med 30 öre till 6,90 dkr, drygt 8,60 skr. Slaktsvinspriserna är oförändrade i Danmark, men sänks med 2 cent i Tyskland. Swedish Meats sänker övre viktgränsen ytterligare 2 kg som ett led i styrningen av julslakten.

Morot som julprisstyrning
KLS marknadstillägg på 10 öre är ett led i styrningen av julslakten. Men i stället för att tvinga in fler grisar genom sänkt övre viktgräns, lockar KLS in grisarna med marknadstillägg. Merbetalning i ett snävare viktintervall har f ö Swedish Meats sedan länge, 5 öre, för att styra slaktgrisarna att bli så likstora som möjligt.
-Vi prövade i fjol att använda morot i stället för piska, och inte kapa vikterna i överkanten, säger Karl-Ingvar Peterson. Det var mycket uppskattat av uppfödarna, så vi kör samma modell i år. Om några veckor blir det 10 öre till, summa 20 öre i styrningstillägg. Övre viktgränsen blir då 86,9 för att få marknadstillägget.  
Morötter är bra, så vi förstår att modellen är uppskattad. Det en del inte förstår är dock att suggpriset går upp i Danmark, nu igen, men inte slaktsvinspriset. Det beror, enligt danskarna, på att suggor har sin marknad, slaktsvinen sin. Suggorna säljs till Tyskland och öststaterna och Ryssland och har, enligt andra uppgifter, efterfrågats mer i öst just nu, när det finns en viss rädsla för fågelinfluensan. Slaktsvinen däremot, har sina stora marknader västerut, där konkurrensen från de stora grisländerna på andra sidan Atlanten är är stor.
Förklaringen kompliceras dock när tyskarna sänker slaktsvinspriset nästa vecka med nästan 20 öre. Stor andel tyska grisar går till de tyska korvarna, så en viss påverkan på danska suggpriset borde det finnas. Vi får se vad danska suggpriset blir nästa vecka.
De tyska marknadskommentarerna har varit positiva senaste veckorna, eller i varje fall svagt positiva. Det var därför aningen överraskande att tyska priset går ned på måndag. I olika kommentarer har sagts att marknaden känner sig för om vad fågelinfluensan och brasilianska mul- och klövsjukan får för inverkan på priserna. Danmark säger den här veckan att man inte märkt någon påverkan. Möjligen kan det vara så att rädslan var överdriven och då slog pendeln över till lägre marknadsförväntningar. Futurepriserna har också vänt nedåt för samtliga månader.
Jag har letat efter kommentarer till det italienska höga priset, nu plus 65 öre till 14,36. Jag har inte sett något annat än att italienarna är väldigt rädda för fågelinfluensan. Men det kan ju även vara andra orsaker.

Fortsatt kronförsvagning
Svenska kronan har återhämtat sig något mot dollarn, men fortsatt försvagats mot euro och de övriga nordiska valutorna. Återhämtningen mot dollarn beror inte starkare krona, utan svagare dollar. Svenska kronan bedöms ha det fortsatt jobbigt framöver p g a att det inte finns behov att höja räntorna i Sverige, vilket skett i andra länder. Hänsyn har inte tagits till valutaförändringarna nedan.

Smågrisimport startar nästa vecka
Veckans stora nyhet på våra breddgrader är att Sverige börjar importera smågrisar, förmodligen i stor skala. De första 1 000 kommer på tisdag från Finland, Det är SLP som inte tror på några svenska myndigheters intresse att få igång en svensk smågrisproduktion inom rimlig tid. Slaktsvinsuppfödarna står med tomma stallar som tickar räntor och slakteriet behöver fler grisar.
SLP har fått tillstånd att importera 20 000 från Finland och lika många från Norge. Avelspoolen har tillstånd för lika mycket. En pott på 80 000 grisar, det är bara å åk!
F ö verkar Mats Hammarström, Djurskyddsmyndigheten, inte se så allvarligt på varken långa gristransporter eller på att de svenska djurskyddsbestämmelserna sätts åt sidan i förtid, så det kanske också är bara å bygg!
Blodet kanske flyter för trögt i våra nordiska ådror? Fransmän skulle aldrig tillåta det som skett med smågrisproduktionen i Sverige. /LG  

Partipriset,
Partipriset är oförändrat vecka 44.

Svenska slaktsvinspriser, grundnoteringar
Till slakteriernas grundpriser tillkommer i de flesta fall olika tilläggsbetalningar, som kan vara betydande. I Ginstens pris ingår generellt marknadstillägg med 1 kr.
Pil > framför pris visar höjning, < visar sänkning, inget tecken betyder oförändrat pris sedan förra veckan.
V 44        Slakteri                      Viktgr kg           v 43         v 42         v 41         v 40        v 39        v 38           v 37  
   13,00   Ginsten Slakt         65 - 94,9     >13,00    12,70   >12,70    12,55     12,55    12,55      12,55  
  12,05   KLS                       64 - 94,9** >12,05     11,75     11,75    11,75     11,75    11,75      11,75
  12,00  Skövde Slakteri       75 - 94,9    >12,00     11,70     11,70     11,70     11,70   >11,70     11,55
  11,95  Dalsjöfors Slakteri    70 - 94,9    >11,80     11,65   >11,65     11,50     11,50    11,50      11,50  
  11,95   Dahlbergs Slakteri    71 - 94,9   >11,95     11,65   >11,65     11,50     11,50    11,50      11,50
  11,80   Swedish Meats         73 - 90,9*  >11,80     11,50     11,50     11,50     11,50    11,50      10,50    
  11,80  Nyhléns & Hugosons  fria vikter  >11,80     11,50     11,50     11,50     11,50    11,50      10,50   
  11,80   Ystad Slakteri AB        71 – 95   >11,80     11,65     11,65   >11,65     11,50    11,50      10,50    
  11,80   Ugglarps Slakteri      70 - 94,9   >11,80     11,65     11,65   >11,65     11,50    11,50      11,50  
  11,80   SLP                        70 – 94,9   >11,80      11,65     11,65   >11,65     11,50    11,50      11,50
*   Premie 5 öre/kg för slaktsvin 82 - 87,9 kg, för jämnare grisar.
** Premie 10 öre/kg för slaktsvin i viktintervallet 64 – 90,9 kg.

Norden
Ländernas avräkningspriser kan inte jämföras exakt med varandra p g a olika prissättningssystem och varierande efterbetalning. I Danmark avräknas vid 60 %. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre, vilket t ex ska beaktas vid jämförelse med svenska priser. Dansk efterbetalning kan vara runt 1 skr. Dansk kurs 1.25, norsk 1.18, euro 9,34.
Skr      Slakteri                         Bäst bet. viktgr     valuta         v 44          v 43          v 42         v 41        v 40        v 39        
11,00 Danish Crown/TiCan   70,0 – 84,9 kg       dkr        8,80       8,80     >8,80     <8,60      8,80      8,80   
24,90  Norsk Kjött                 55,1 – 77,0 kg*      nkr    21,10    >21,10      20,50     20,50  >20,50    19,87  
11,76 Österbottens Kött            70 – 86 kg       euro      1,24        1,24        1,24       1,24      1,24      1,24
12,60 Snellman, Finland          78 – 101 kg       euro      1,35        1,35        1,35       1,35      1,35      1,35  
* Från norska priser ska dras slaktdjursavgift 1,90 nkr, m m.
 
Europa.
Källa: Henton Børsmæglerselskab. Priserna är från 27 oktober 2005. Eurokurs 9.34 kr. Priserna ska inte exakt jämföras med svenska, se framför allt på trenderna.
Skr           Land             v 43          v 42          v 41          v 40         v 39        v 38         v 37   
10,64  Frankrike      1,14      >1,14     >1,10     <1,09     >1,15      1,14      1,14
13,26   Tyskland      1,42      >1,42     <1,40       1,45       1,45    <1,45      1,47  
  9,71   Belgien        1,04      >1,04     <1,01       1,08       1,08    <1,05      1,12      
10,46  Italien          1,12      >1,12      1,10       1,10     <1,10      1,21      1,21    

Futurepriser
Futurepriserna per kg slaktad vikt på svinmarknaden i Hannover. Priserna är från 27 oktober, Källa: Henton Børsmæglerselskab.
Mån               v 43        v 42          v 41        v 40       v 39          v 38        v 37                  
Nov        <1,420  >1,455    >1,430  >1,375  <1,340   <1,345  >1,358    
Dec        <1,418  >1,430    >1,385  >1,335  <1,310   >1,315  >1,322
Jan        <1,366  >1,374    >1,323    1,285  >1,285   <1,282  >1,292  
Feb        <1,392  >1,404    >1,355    1,320  <1,320     1,330    1,330  
mars      <1,390  >1,400    >1,350    1,335  >1,335   >1,325    1,320  
April       <1,400  >1,420    >1,365  <1,355    1,370     1,370    1,370   
Maj        <1,400  >1,430    >1,410    1,400    1,400   >1,400    1,385
Juni       <1,400  >1,435    >1,410    1,400    1,400   >1,400    1,385   
Juli        <1,401  >1,415    >1,385    1,380    1,380     1,380    1,380    
Aug       <1,375  >1,400    >1,385    1,380    1,380     1,380    1,380    
Sep       <1,375  >1,400      1,375

Grispriser i andra EU-länder
Euro, omräkningskurs 9,34. Korrigerade noteringspriser. Källa: ISN, Tyskland.
Skr      Land                 v 43          v 42         v 41          v 40         v 39         v 38         v 37
14,36  Italien       >1,538   >1,468     1,424   <1,424   <1,449   <1,487   <1,551  
13,43   England       1,438   <1,438   >1,452     1,431     1,431   <1,431   <1,472    
13,24   Portugal      1,418     1,418   <1,418   <1,458   <1,508     1,558    <1,558  
12,94   Tyskland    >1,386   >1,366   >1,346   <1,326   >1,406  >1,396    <1,366  
12,77   Sverige        >1,368      1,335       1,335      1,335       1,335      1,335        1,335  
12,59   Holland     >1,348   >1,328     1,299   <1,299     1,357   >1,357    <1,328  
12,52  Belgien      >1,341   >1,329   <1,292   <1,316   >1,378   >1,341    <1,316
12,42   Österrike   >1,330     1,290     1,290   <1,290   >1,370   >1,353    <1,330  
12,28   Frankrike   <1,315   >1,321   <1,281   <1,305   >1,324   <1,303    <1,316       
11,98   Danmark     1,283   >1,283   <1,256     1,283     1,283     1,283    <1,283  
11,76  Spanien       1,260     1,260   <1,260   <1,319   <1,338     1,389    <1,389   
Senaste notering saknas:
13,20   Tjeckien       ------     -------   <1,414   <1,446   >1,457   <1,438     1,473     
12,69    Polen          ------      ------     1,359     >1,397   >1,410   <1,387    <1,393  
12,63    Irland         ------      1,353     1,353     1,353     1,353      1,353     1,353  

Suggor, Sverige
Slakteri                    Bäst bet. viktgr          v 44      v 43       v 42       v 41       v 40       v 39       v 38  
Dahlbergs Slakteri 140 kg och över     >7,25  >7,05    6,65   <6,65     7,05      7,05     7,05    
Swedish Meats       140 kg och över    >7,05   >6,85    6,45    <6,45     6,85      6,85     6,85   
Skövde                      140 – 58 %     >7,05   >6,95    6,45    <6,45     6,85      6,85     6,85   
Dalsjöfors Slakteri                 58 %    >7,45   >7,25  >6,85   <6,45      6,85      6,85     6,85   
Ugglarps Slakteri            57 – 59 %   >7,55   >7,35    6,95    <6,95     7,35      7,35     7,35   
SLP                       140,1 kg- 58 %   >7,55   >7,35    6,95    <6,95     7,35      7,35     7,35     

Suggor, utland
Skr   Slakteri                    Bäst bet. Viktgr          valuta        v 44       v 43        v 42       v 41      v 40     v 39   
8,62   Danish Crown/TiCan   Över 129,9 kg        dkr    >6,90   >6,60    >6,30   <6,00    6,70  >6,70
4,29  Österbottens Kött    Fria vikter, klass E    euro      0,46     0,46      0,46    0,46     0,46    0,46  
4,39   Snellmans                           Klass E       euro     0,47      0,47      0,47    0,47     0,47    0,47  

Valutor
Fredagar       i dag          v 43          v 42           v 41         v 40           v 39          v 38        v 37   
Pund        >14,01   >13,97   >13,74    <13,60   <13,64     >13,80   <13,78  >13,80    
Dollar        <7,85      >7,88     >7,83      <7,68     >7,74      >7,71     >7,60    >7,51    
Euro          >9,52      >9,48     >9,41      >9,34     <9,32      >9,36       9,34    >9,34   
Dansk       >1,27      >1,27     >1,26        1,25       1,25        1,25       1,25      1,25   
Norsk        >1,22      >1,21     >1,20     <1,18      <1,19      >1,20     >1,20      1,19  
Yen           <6,80      <6,82     >6,83     <6,77     <6,85      >6,90     >6,88     >6,79   

Marknadskommentarer, slaktsvin
Swedish Meats
Johan Andersson: -Grisköttmarkanden är som förra veckan, bra avsättning på alla detaljer, men lite trögt för karré och kotlett. Balansen mellan slakt och försäljning är väldigt bra f n.
-Både anmälningar och slakt är bra. Övre slaktvikten sänks nästa vecka med 2 kg till 90,9 kg. Den är sedan oförändrad t o m vecka 46. Sänkningen är ett led i julslaktstyrningen.
-Den internationella marknaden visar någon avmattning sedan föregående vecka.
Ginsten Slakt
Bengt-Göran Bengtsson: -Alla grisköttdetaljer är lätta att sälja, men fortsatt mer eller mindre trögt för kotlett och karré.
SLP
Peter Johansson: -Marknaden är fortsatt god, inga större förändringar sedan förra veckan. Försöker ta ut noteringsändringen förra veckan så gott som det går i de fortsatta leden.
Ugglarps Slakteri
Thomas Olander: -Inga förändringar i marknaden för styckat, men återhämtning charken. Dock är nivån inte uppe på lika hög försäljningsnivå som innan sänkningen.
Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Efterfrågan på griskött är stabil. Bra balans mellan slakt och försäljning. Prisnivån är också stabil.
Med anledning av att Avelspoolen och SLP fått tillstånd att importera smågrisar från Finland, säger Stefan att smågrisarna behövs i Finland och att man inte vill sälja några.
-Vi har en ogynnsam åldersfördelning bland våra smågrisproducenter, som gör att flera kommer att sluta. Utbyggnaden är inte stor. Vår policy är att alla smågrisar som föds, ska bli slaktgrisar som går till finska slakterier.
-Vår uppfattning är också att slaktsvinsstallarna borde gå med högre fart. Vi behöver fler slaktsvin. Investeringsbidragen är fortsatt frysta.
Danish Crown
Skinka säljs till oförändrade priser, utom på en marknad där det blev en mindre ökning. Bog och övrig charkråvara visar god efterfrågan, vilket vi räknar med ska bestå till mitten på december. Prisnivån är i stort sett oförändrad.
Baconmarknaden borde normalt sett ligga på sin höjdpunkt just nu, men är fortsatt präglad av dålig efterfrågan p g a för stort utbud. Priserna är oförändrade.
I Centraleuropa och Ryssland är efterfrågan fortsatt god, men japanska marknaden är fortsatt lugn.
Det talas f n mycket om fågelinfluensans påverkan på grisköttmarknaden, liksom följderna av mul- och klövsjukan i Brasilien, f n fem fall. Ännu ser vi dock begränsad påverkan på marknaderna. /LG

Smågrispriser, Sverige
Swedish Meats
Smågrispriserna går upp 10 öre, utom nyavvanda med 20 öre. Marknadstillägg 30 kr/smågris.
Klass, kr/kg                   v 44         v 43         v 42         v 41         v 40           v 39          v 38         v 37  
Bis Plus,23 kg        >18,20   >18,10     18,00     18,00     18,00    >17,90    >17,80   >17,70  
Bas, 23 kg             >16,85   >16,75     16,65     16,65     16,65    >16,60    >16,50   >16,40  
Nyavvanda, 9 kg     >36,60   >36,40     36,20     36,20     36,20    >36,10    >35,85   >35,65  
KRAV, 23 kg           >23,85   >23,75     23,65     23,65     23,65    >23,60    >23,50   >23,40   
KLS
Smågrispriset går upp 10 öre. Marknadstillägget är 15 kr/smågris.
KLS Smågris           >18,75   >18,65     18,55     18,55   >18,55   >18,45    >18,35    >18,25  
Ugglarp  
Marknadstillägg 10 kr/smågris.
Särklass                 18,70     18,70     18,70      18,70       18,70   >18,70    >18,60    >18,50  
Ugglarpsgrisen        18,70     17,70     17,70      17,70       17,70   >17,70    >17,60    >17,50
Skövde Slakteri
Marknadstillägg (ej vita) 30 kr/smågris.
SwedeHam+          >18,62    >18,58   >18,33    >18,29    >18,23    >18,12    >17,97   >17,82  
SwedeHam            >17,25    >17,12   >16,98    >16,94    >16,89    >16,78    >16,64   >16,51
Vita                      >16,10    >15,97   >15,84    >15,81    >15,76    >15,66    >15,53   >15,40           
SLP
Marknadstillägg 10 kr/smågris, dock ej vid mellangårdsavtal.
SLP+                     18,70      18,70     18,70       18,70    >18,70      18,60   >18,60    >18,50  
* Höjningen är tillfällig.
Dahlbergs  
Marknadstillägg på förmedlingsgrisar 30 kr.
Särklass D            >18,60   >18,55    >18,45   >18,30    >18,10   >18,00   >17,90    >17,80   

Smågrispriser,  Norden
Danish Crown/TiCan Kurs 1.25. Smågrispriserna är oförändrade.
Skr    Vecka, dkr                v 44       v 43       v 42      v 41       v 40     v 39      v 38         v 37   
245   Basis 7 kg             196      196    >196    <193     197   >197    >196     <193     
424   Basis 30 kg           339      340    >340   <333      339   <339      340     <340   
251   SPF+Myc 7 kg        201      201    >201   <198      202   >202    >201     <198   
430   SPF+Myc 30 kg      344      345    >345   <338      344   <344      345     <345   
256   SPF 7 kg               205      205    >205   <202      206   >206    >205     <202    
435   SPF 30 kg             348      349    >349   <342      348   <348      349     <349  
884   Økologi 30 kg       707      707    >708   <701    >707     699      699     <699        

Norsk Kjøtt
Smågrispriset är oförändrat. Kurs 1.18
613   25-kilos                520     520       520      520      520    520       540     <540     
Snellmans
Euro, kurs 9,34
579  Grund 30 kg A1*      62       62        62        62        62     62         62         62       
*) Tillägg för avelsindex 0 - 4 euro/st + mängdtillägg.

Smågrisar, balansen  i förmedlingen, + = överskott, – = brist
Slakteri                            v 44            v 43            v 42          v 41          v 40          v 39          v 38  
Swedish Meats       -23 000    -23 000    -23 000    -24000    -24000   -24000  -24 000   
Ugglarps Slakteri                    -1 500      -1 500      -1500     -1 500    -1500     -1500   
SLP                                                                                                            -2 500    
Skövde Slakteri                                    -2 000      -2500                               -3 000       
KLS                           brist        brist         brist         brist         brist      brist      brist     

Marknadskommentarer, livdjur
Swedish Meats
Carl-Olof Port:-Bristen på smågrisar är oförändrad.

Nyheter
1 000 finska smågrisar importeras till Skåne på tisdag!
SLP importerar nästa vecka 1 000 smågrisar från Finland. De anländer troligtvis på tisdag och levereras direkt till fyra av SLPs slaktsvinsbesättningar i Skåne. Det är första gången smågrisar importeras från Finland till Sverige i stor skala. SLP och Avelspoolen har ansökt om, och fick förra fredagen tillstånd av Jordbruksverket, att vardera importera 20 000 smågrisar, alltså 40 000 smågrisar tillsammans från Finland under ett år. Man har också ansökt om att få importera lika många grisar, 40 000 från Norge. Det gäller 30-kilosgrisar av 2- eller 3-raskorsningar. Totalt kan 80 000 smågrisar importeras på de här två tillstånden och det lär inte vara svårt att få tillstånd till fler.
-Två lastbilar med släp, klassificerade för 24-timmars transport av livdjur (med vatten, mat, m m) hämtar grisarna en bit in i Finland och kör dem direkt till fyra av våra slaktgrisleverantörer, som vi inte på annat sätt kan förse med smågrisar genom förmedlingen, säger SLPs vd Peter Johansson.
-Importen är en akutåtgärd och får inte ses som något hot mot svenska smågrisproducenter, utan en hjälp till svenska slaktsvinsproducenter som står utan smågrisar att sätta in i sina slaktsvinsstallar. De får nu hjälp att börja tjäna pengar igen. Utan smågrisar i stallarna, har de inga intäkter, enbart kostnader.
-Importen är även en hjälp åt oss själva som slakteri, att få fram råvara till vår produktion, samt en hjälp till hela näringen i Sverige, att inte montera ner vår grisproduktion, säger han. Om och när det börjar produceras fler svenska smågrisar, då köper vi dem i Sverige, säger Peter.
-Vi har under lång tid talat om för våra makthavare att något måste göras för att svenska grisuppfödare ska få samma regler som i andra länder och få möjlighet att konkurrera på lika villkor. Men vi har inte lyckats få myndigheterna att ta fram nya regelverk, som gör att svenska lantbrukare vågar satsa på smågrisproduktion. Då tvingas vi gå utomlands, nu till andra sidan Östersjön och köpa smågrisarna, säger Peter.
-Det är inget unikt att man transporterar djur över landsgränserna och långa sträckor, understryker Peter. Det sker i övriga Europa. Danskarna transporterar 4 miljoner grisar till Tyskland och andra länder, därför att de inte har samma konkurrensvillkor eller prisbild. I Sverige kan inte smågrisproducenterna klaga på priserna just nu, utan det är regelverket.
-Det är löjligt, att inte svenska myndigheter ger svenska lantbrukare möjligt att producera grisarna i Sverige, säger han.
-Finnarna har en annan kultur och myndigheterna är bättre förhandlare med EU och har skapat bättre förutsättningar för sina lantbrukare. Händer inget radikalt i Sverige, kanske vi får se t ex Finland som producent av våra smågrisar även i framtiden, alltså inte endast just nu. Hälsoläget är mycket gott i Finland, så det finns inga hälsomässiga invändningar. Vi har haft ett möte med Svenska Djurhälsovården och Svenska Djurbönders Smittskyddskommitté om reglerna och smittskyddet, innan vi gick in i importen. De finska leverantörerna av smågrisar är också godkända som exportbesättningar.
-Vi genomför nästa veckas import på prov för att se hur det fungerar, sedan gör vi en utvärdering. Det är för det första hur smågrisarna klarar den långa transporten, men också hur de växer i svenska stallarna. Det vet vi inget om. Fungerar allt bra, då fortsätter vi köpa smågrisar utomlands tills svensk smågrisproduktion har kommit ifatt igen. Det dröjer i alla händelser ganska länge, eftersom bristen är stor och få lantbrukare vill bygga innan nya regler kommer.
-Priset på de finska grisarna för uppfödarna blir samma som för smågrisar från Sverige. Priset på smågrisar i Finland är inte särskilt avvikande, jämfört med i Sverige. Men den långa frakten kostar också.
-Import från Norge är inte aktuellt just nu p g a skillnaderna i smågrispris, säger Peter Johansson.
Kommentar: Det är bl a den kritiserade L100 som lägger en kall hand över investeringsviljan, men det finns fler regler som behöver revideras och handläggningen av tillstånden behöver gå snabbare.
En följd av SLPs import just nu under en mycket akut smågrisbrist (23 000 inom Swedish Meats vecka efter vecka, enligt @-GRIS och enligt Land idag 40 000 totalt i landet), kan bli att fler slakterier eller enskilda slaktsvinsproducenter börjar importera smågrisar i stor skala. Avelspoolen har redan skaffat sig tillståndet för sina medlemmar! Om väl importen kommer igång, och blir rutin, då kan det vara slut med att hålla djurhandeln sluten inom Sverige. Det kan bli lika svårt att stoppa djurimport, som att få tillbaka marknaden av importerat kött, när väl importen kommit igång.
Det svenska regelverket med särbestämmelser, för det som anses vara t ex bättre djurskydd jämfört med i andra länder, blir därmed direkt orsak till att djuren får det mycket sämre, men i ett annat land! Därtill kommer långa transporter.
Det är också risk för att myndigheterna nu havererar hela den s k svenska modellen.

Avelspoolen: -Vi har skaffat tillståndet för att ligga i startgroparna
Avelspoolen har ansökt och fått tillstånd att importera 20 000 smågrisar från Finland och 20 000 från Norge under ett år framåt.
-Vi har skaffat tillståndet för att kunna ligga i startgroparna, säger Hans Agné, vd i Avelspoolen. En väntad ökad brist gör att vi måste ha beredskap.
-Det tar lång tid att få igång ökad smågrisproduktion, med komplicerade tillstånd. Det finns intresse att bygga för smågrisproduktion, men just nu törs ingen investera p g a oklarheter om 2-meterscirklar, spaltöppningar och liggytor. Näringen måste ha klara signaler, innan man törs investera så stora pengar som det rör sig om.
-Blir det ytterligare regelkrav i smågrisproduktionen, skapar det ytterligare tveksamhet, säger Hans.
-Importen av smågrisar är givetvis en tydlig signal till myndigheterna att snabbt skapa tydliga spelregler, säger han.

Djurskyddsmyndigheten: -Vi tidigarelägger inte delar av L100
Frågan om att smågrisar från Finland nu ska exporteras till Skåne och därmed transporteras långt, i stället för att grisarna ska produceras i Skåne, har vi bollat vidare till generaldirektör Mats Hammarström, Djurskyddsmyndigheten. Likaså varför det ska ta så lång tid att ändra L100 (så vi får en produktionskris inom smågrisproduktionen) och om det är möjligt att bryta ut de delar av L100 som är mest akuta att ta bort för att få igång en ökad svensk smågrisproduktion? Vad är kommentaren till uppgiften att en del bygger redan nu enligt de förväntade nya reglerna och inte efter dagens? Bör fler grisuppfödare sätta spaden i jorden redan nu?
-Nej, vi har inga planer på att bryta ut några enskilda regler för beslut tidigare, även om näringen är överens om att de bör ändras eller tas bort och att även vi tycker näringens förslag verkar väl avvägda, säger Mats Hammarström. Vi vill skicka ut hela regelverket på remiss vid ett tillfälle och ta beslut om ändringarna i ett sammanhang.
-Att det tar lång tid att revidera regelverket, beror på att det svårt. Vi har 19 föreskrifter totalt, som vi reviderar, så det tar tid.
-Att importen av smågrisar från Finland är ett underkännande av Djurskyddsmyndighetens arbete, som du framför, verkar hårt att säga, säger Mats. Reglerna kom till på Jordbruksverkets tid. Vi ska revidera dem och näringen har i många stycken bra synpunkter. Det är också bra att näringen har enats kring ett förslag. Som jag ser det blir det förändringar i de stycken där reglerna inte har med djurskydd att göra.
 -Men det är klokt att vänta med att tillämpa förväntade bestämmelser, jag skulle inte bygga annat än efter reglerna idag. Men när remissen kommer första kvartalet, då är det mindre risk. Jag har svårt att se att förslaget till ändringar skulle falla efter en remiss.
-När nya L100 beslutas nästa år vill jag inte spekulera i. Remissen kommer första kvartalet och bestämmelserna beslutas snarast efter remisstidens utgång.
-Den långa transporten av smågrisar, som nu från Finland till Skåne, vill jag inte kommentera. Grisar får väl inte transporteras mer än 8 timmar?

 Reviderad L100 först i slutet av nästa år?
-Den uppgift jag har fått är att remissen på nya L100 inte kommer förrän i april. Sedan ska det finnas möjlighet att ha synpunkter på den och synpunkterna ska sammanställas. En rimlig bedömning är att ett beslut kan komma i slutet av nästa år, vilket också är en uppfattning bland handläggarna.
Det säger Åke Rutegård, Kött- och Charkföretagen.
-Det är således lång tid att vänta för de som vill bygga efter nya reglerna. Jag har uppmanat grisuppfödarna att lobba hårdare för att få angelägna regeländringar gjorda tidigare, så vi kommer ur den förlamande situationen. Det är nonsens att det inte går att åstadkomma regeländringar snabbt och före övriga delar i regelverket.
-Det föds upp många smågrisar i gamla utslitna stallar. Grisarna mår bättre i nya miljövänliga, det är argument som bör bita hos Djurskyddsmyndigheten, tycker jag.

Sverige först i EU med enklare och billigare köttbesiktning
-Sverige kan bli först i EU att införa förenklad köttbesiktning på försök, senast i februari. EU öppnar för detta i det nya hygiendirektivet, som träder i kraft vid årsskiftet. Förändringen kommer på sikt att sänka kostnaderna för slakterierna och grisproduktionen, säger Åke Rutegård, Kött- och Charkföretagen. Kvaliteten på köttet förbättras, eftersom inget kött skärs sönder vid besiktningen.
Idag ska besiktningsveterinären känna på slaktkroppen, samt rutinmässigt skära i lymfkörtlar och organ. Enligt det nya förslaget räcker det med okulär besiktning, dvs veterinären tittar på djurkroppen för att upptäcka ev förändringar. Ser djuret normalt ut behöver veterinären inte skära alls. Finns tecken på förändringar, ska dagens rutiner användas.
En förutsättning för att få tillämpa den förenklade kontrollen, är att det finns fastställda kontroller redan på gårdarna, bl a djurhälsokontroll och salmonellakontroll.
-Dessa kontroller har vi redan i Svenska Djurhälsovårdens regi. Det är därför vi kan komma igång, och spara pengar, så snart i Sverige, säger Åke. Certifieringen av gårdarna kommer igång redan vid årsskiftet.
De svenska slakterierna informerades om nya köttkontrollen idag vid ett möte i Jönköping.

Svenska slakten har minskat 5,6 % hittills i år
Slakten t o m tredje kvartalet visar en minskad slakt med 5,6 %, jämfört med samma period i fjol. Samtliga slakterier har tappat volym. Privatslakten har tappat 12,7 %, Nyhléns samt Siljans Slakt 5,5, Swedish Meats endast 1,6 % och KLS 6,2. Bland enskilda privatägda slakterier har Skövde tappat 8,1 %, SLP 18,3, Sydkött som inte finns, Ystad Slakteri heter det numera, 3,7 %, Ugglarp 17,5 %. Dalsjöfors noteras för 33,6 % minskning, men kan utgöra exempel på att siffrorna inte ska sväljas rakt upp och ned, utan läsas för vad de är. De behöver inte vara de egna inköpta slaktdjuren. Dalsjöfors legoslaktade i fjol mycket för både KLS och Skövde. Det har man inte gjort i år.
-Jag tror inte jag förlorat några grisar alls av egen tillförsel, säger Per-Åke Larsson.
 Andelen föreningsslakt och privatslakt brukar intressera många, men även här är det svårt att dra gränserna när slakterierna samarbetar allt mer. Nyléns ägs ju av både Sweidsh Meats och Hugosons. Utan att ta hänsyn till sådana samarbeten har privatslakten 30,9, Nyléns och Siljans Chark, som har en samägarkonstruktion 2,1 %, Swedish Meats 59,6 %, KLS 7,1 % och övriga småslakterier 0,4 %.
Det allvarliga i den färska statistiken är den stora svenska totalminskningen! Det torde inte bli bättre för helåret och inte nästa år, eftersom semineringarna visar minskning.

 Framtidens vinnare har 750 suggor integrerat
-Jag tror framtidens vinnare inom grisproduktionen är de som förstår utnyttja stordriftens fördelar med t ex 750 suggor integrerat, sa Orla Grøn Pedersen, Landsudvalget for Svin, vid årets svinkongress i Herning. Men det kräver att bortåt 4 miljarder skr investeras årligen i dansk grisproduktion de kommande åren. Annars klarar vi inte förnyelsen av produktionsanläggningarna och att öka intjäningen i produktionen.

Bästa danska besättningarna har 25 smågrisar i gyltkullarna och 28 – 30 i suggkullarna
-Danmarks smågrisproduktion är effektivast i världen. Det är närmare regel än undantag att de bästa besättningarna har 25 smågrisar från gyltkullarna och 28 – 30 från suggkullarna, sa Orla Grøn Pedersen vid Herningkongressen.
-För en ung och duktig grisproducent är suggproduktion en säker grund att bygga sin framtid på. Familjemässigt är det attraktivt med en bra besättning med exempelvis 1 050 suggor med försäljning av avvänjningsgrisar, eller 650 suggor med försäljning av 30-kilosgrisar.
-Med tre anställda förutom ägaren löser man smidigt helgledigheterna och semestrarna.

Slaktsvinsproducenterna behöver skärpa sig
-Allt för många danska slaktsvinsproducenter låter sig nöja med för dåliga resultat. Genomsnittet för tillväxten är 833 gram per dag, medan de bästa har 1 000 gram.
Analyser visar att potentialen till förbättringar är stor, sa Orla Grøn Pedersen vid Herningkongressen. Många nyetablerade klarar 2,6 Fesv pere kg tillväxt, snittet för hela produktionen är 2,9. Dödligheten är 1 – 2 % hos de bästa och 4 % hos genomsnittsproducenten. /Nils

En av de största farmerna i USA köper avelsmaterial av Norsvin
En av de fem största grisuppfödarna i USA, Christensen Farm, har tecknat ett kontrakt med Norsvin USA om leveranser av norsk lantras till sin kärnbesättning. Christensens har testat olika parametrar som foderomvandlingsförmåga, tillväxt, m m på 1 000 grisar innan man signerade kontraktet. Källa: Feedstuffs.

Ystad Slakteri ansöker åter om medlemskap i Avelspoolen, frågan behandlas på måndag
Svenska Avelspoolen har styrelsesammanträde på måndag och en av frågorna på dagordningen är medlemskap för Ystad Slakteri.
I ansökan framgår att Ystad Slakteri nu ägs till 50 % av Tom Hansson och 50 % av Falkbolagen, ett styckningsföretag. Tom Hansson har, sedan Rolf Olsson sålde sina 33 % till Falkbolagen, sålt ytterligare en post aktier till Falkbolagen, så att ägarandelarna nu är 50 – 50.

Virus kan vara bakomliggande orsak till BSE och CJD?
Virus kan vara orsaken till de deformerade proteinerna, prionerna, som orsakar nervskador hos nötkreatur och människor, efter att ha fått sjukdomarna BSE resp CJD (Creutzfeld-Jakobs sjukdom). Den teorin har forskare i USA och Japan. Ett vaccin av en mild form av CJD skulle kunna förhindra att CJD bryter ut.
Forskarna injicerade möss med låginfekterat material och fann att detta skyddade mot en mer farlig variant.

T-benstek redan till trettondagsfesten?
Samtliga EUs medlemsstater har godkänt kommissionens förslag att höja åldern till 24 månader för djur som ska ha ryggmärgen borttagen vid slakt. På yngre djur får ryggbenet sitta kvar. Det innebär möjlighet att sälja den populära T-benssteken igen. Om svenska regeringen skyndar sig att införa bestämmelsen i svenska regelverket, så kan lagen träda i kraft till 1 januari.

70 ton köttfärs kallas tillbaka från 2 000 butiker i Norge efter salmonellalarm
Inte mindre än 70 ton köttfärs har kallats tillbaka från 2 000 butiker i Norge. Orsaken är positiva salmonellatester. Köttfärsen har varit ute till försäljning i butikerna en vecka, när larmet kom.
Enligt preliminära uppgifter ska köttet vara import från Polen.
Kommentar: 70 000 kilo kött som inte får säljas och kostar massor av pengar att kalla tillbaka. Vilken ekonomisk smäll! Plus den dåliga image företaget får. Det kostar att köpa billigt!

Ugglarps ViktVäktar-produkter lanseras i Danmark 1 januari
Förra veckan blev det klart att Ugglarps Slakteri lanserar sina ViktVäktarprodukter i Danmark med säljstart 1 januari. Den livsmedelskedja som satsar på svenska korvar är Coop.
-Det blir vår första exportaffär till detaljistkund i Danmark och det blir mycket spännande, säger vd Thomas Olander. Danmark är ju inte vilket land som helst att leverera svenskt griskött till. Coop är dessutom stora i Danmark och innehar den marknadsposition som Ica har i Sverige.
-ViktVäktarnas produkter är premiumprodukter, dvs med ett relativt högt pris. De som köper ViktVäktarnas produkter är beredda att betala lite mer för kvaliteten och den låga fetthalten.
-Nästa lansering blir i Finland. Men där är vi inte lika långt komna i diskussionerna, säger Thomas Olander.

 Dag von Schantz generaldirektör för Livsmedelsekonomiska institutet
Regeringen har utsett Dag von Schantz till ny generaldirektör på Livsmedelsekonomiska institutet i Lund. Han har varit departementsråd i regeringskansliet och jordbruksdepartementet sedan 1984. Han har under den tiden varit chef för olika enheter på departementet med ansvar för bl a livsmedels- och jordbruksfrågor. För närvarande är han chef för departementets lantbruksenhet.
Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) är en ekonomisk analysmyndighet inom jordbruks- och livsmedelsfrågor. SLI analyserar även landsbygdsfrågor, fiskeekonomiska frågor, livsmedelslagstiftning samt djurskydd och djurhälsa. Källa: Pressmeddelande./LG

Köttcentralen i Helsingborg lägger ned styckningen
Det har länge varit kärvt för styckarna. I går meddelades att Köttcentralen i Helsingborg säger upp 18 anställda och lägger ner styckningen. Kvar blir 23 anställda i charkuteriet för saltning och rökning av redan styckade produkter. Källa: Helsingborgs Dagblad.

Redaktion:
GRIS
Berga, Stenåsen 311, S-692 93. Kumla
Lars-Gunnar Lannhard, 019-576090, 070-6636090, lg.lannhard@agrar.se
Nils Andersson, 0151-10315, 070-6428656, nils@agrar.se