|
|
|
|
Nyheter
Brasiliens griskött i Sverige inom tre år?
Det enda som konkret kom ut av WTO-förhandlingarna i HongKong var beslutet att exportstöden ska bort, före utgången av 2013. Länderna fick i uppgift att jobba vidare med frågan. Deadline för att komma överens om detaljerna i jordbruksförhandlingarna är 30 april i år.
-Det ser inte helt möjligt ut att få till stånd något förslag i april heller och blir det inget klart om gränsskyddet i år, så kan denna runda ta 3 - 4 år till, bedömer Eva Stenberg. EU vill inte gå längre än man sagt i HongKong och frågan är oerhört komplicerad. Mitt tips är att en förändring kan ta tid, säger hon.
-Brasilien kan dock vara inne i EU om tre år, utan sänkning av gränsskyddet. Man arbetar hårt från Brasilien för att få till stånd grisköttsexport till EU från sjukdomsfria regioner utan vaccination. Brasilien producerar griskött till halva EUs pris. Vad priset blir här i Sverige på brasilianskt griskött är svårt att förutse, men brasilianskt nötkött säljs idag 30 % billigare än det svenska, trots ett mycket högt EU-gränsskydd. Läs mer: Nästa GRIS. /LG
Vita raser behöver mer järn efter födseln än färgade
En av generna på kromosom 8 hos grisar är KIT-genen, som är nödvändig för utvecklingen av pigmentceller, blodceller och könsceller. Den skiljer sig hos vita och färgade grisar.
Amelie Johansson vid Högskolan i Kalmar har studerat de variationer i arvsmassan (DNA) hos gris som påverkar immunförsvar, blodbild och färgteckning. Hennes studier visar att vita grisar har ett större behov av järntillskott än grisar med en annan variant av KIT-genen. Amelie försvarade sin doktorsavhandling 27 januari.
-Att vita grisar är mer beroende av järntillskott beror förmodligen på att KIT-genen hos dessa djur påverkar de röda blodkropparna något negativt, dvs de röda blodkropparna är stora men innehåller en lägre koncentration av hemoglobin jämfört med andra grisar, vilket eventuellt gör dessa grisar känsligare för järnbrist, säger Amelie
Hon har även studerat färgteckningen hos grisar och har identifierat ett område framför KIT-genen, som kan påverka genen så att hampshirerasen får sitt vita bälte runt bålen och skuldrorna. Trots analyser av 380 000 baspar framför KIT-genen har dock inte detta kunnat fastställas, varför ytterligare studier behövs. /LG
Datorstödd inspektion av djurstallar väntar
Snart kan kommunernas inspektioner av djurstallar ske med stöd av handdatorer. Inspektörerna går igenom en checklista och resultatet körs ut omedelbart efter inspektionen. Inspektionen blir effektivare och handläggningen snabbare och brister kan diskuteras omedelbart mellan inspektören och djurhållaren. Bilprovningen använder som bekant redan metoden.
Livsmedelsverket prövar systemet vid inspektion av storhushåll, butiker och konditorier och programmen anpassas f n till den nya livsmedelslagstiftning, som kom vid nyåret.
Senare väntas datorstödd inspektion av djurstallar. Då blir inspektionerna lika utförda över hela landet.
Nyckeltal för säker mat blir nästa steg att utveckla, när statistiken från de datorstödda inspektionerna samlas.
Metoden för datorstödd inspektion är nominerad till FNs pris 2006 till offentlig förvaltning. Källa: Livsmedelsverket. /LG
Norrmännen äter mer griskött än någonsin
Det har aldrig producerats så många grisar och aldrig konsumerats så mycket griskött i Norge som i fjol. 117 milj kg har slaktats. Det är 100 milj kg kött utan ben, som blir 21 kg per innevånare. Inräknat även dom som inte äter griskött!
Slakten översteg för första gången 1,5 milj grisar. 5 milj kg är ökningen sedan 2004. Slaktvikterna är dock något lägre än senaste åren. Köttprocenten är också rekordhög, nära 57 %.
Fler rekord: Avräkningspriset har aldrig varit lägre än i fjol, 18,40 nrk, 21,35 skr. Det är 1 nkr lägre än 2004. Antalet grisproducenter är 3 774, vilket innebär att 473 uppfödare slutat sedan 2004. Källa: Fagsentret for Kjøtt. /LG
Danmark kan få vildsvin
Danmark är fritt från vildsvin. De danska grisuppfödarna har betalat skottpengar på vildsvin som närmar sig gränsen mot Tyskland. Orsaken är rädslan för att den svinpestsmittade vildsvinsstammen i Tyskland tar sig in i Danmark och smittar tamgrisar. Det skulle kosta dansk svinproduktion ofantliga belopp.
Danmarks Naturfredningsforening menar att smittrisken är överdriven och konsumentminister Lars Barfoed får inom kort en hemställan om att Danmark bör ha en vildsvinsstam.
Fjäderfäkonsumtionen fortsätter rasa i EU
I länder som drabbats av fjäderfäinfluensa rasar försäljningen av fjäderfäprodukter allt snabbare. Det har redan fått svåra konsekvenser och flera länder ber nu EU öppna möjligheten till ekonomisk kompensation.
I Italien är försäljningsminskningen 70 %, Grekland mellan 40 – 50, medan Frankrike hittills endast noterat 15 %. Källa: FK/NTB.
Misstänkt BSE i Kroatien
En femårig simmentalko i Kroatien har vid tre test funnits ha BSE. Ytterligare prov är skickade till England för avgörande.
8 slakteriarbetare vann 2,9 miljarder skr
8 slakteriarbetare mellan 26 och 56 år i Nebraska, USA, kan nog ta kontrollen över det slakteri man arbetar i, ConAgria i Lincoln, sedan man vunnit den största lotterivinsten hittills i USA, 365 milj dollar, nära 2,9 miljarder skr. Efter skatt får de nära 123 mkr var.
Två är vietnamesiska invandrare och en kommer från centrala Afrika. Källa: Meatingplace.com.
Norsk köttfärs farlig igen
Norska Gilde har dragit tillbaka 50 ton köttfärs, sedan Mattilsynet misstänkt den som orsak till magsjuka, där bl a barn fått njursvikt och hamnat på sjukhus. Källa: Mattilsynet.
Kommentar: För en tid sedan hittades salmonella i köttfärs i Norge och stora partier drogs tillbaka.
Norge får ny djurskyddslag
Norska Stortinget väntas ta beslut om ny djurskyddslag i höst. Den nuvarande är över 30 år gammal och är ändrad många gånger. Avsnittet om gris reviderades ganska nyligen, så där väntas inte så stora förändringar. Källa: Landbruks- og matdepartementet.
Norsk djurvälfärd på ny nätsida
Norsk Landbrukssamvirke öppnade i torsdags en ny nätsida om djurvälfärd i norsk animalieproduktion. Där finns även fakta om de norska husdjuren, transport och slakt, lagar och regler, samt en länksamling. Källa: www.dyrevelferd.info/
Grisbesättning med 55 000 grisar byggs utanför Moskva
Spanska köttföretaget Campofrío Alimentación investerar ca 160 mkr i en grisbesättning 150 km utanför Moskva med 55 000 grisar. Bygget ska vara klart 2007. Smithfiels Foods äger 22 % av aktierna i det spanska företaget. Källa Pig International.
Nytt slakteri utanför Moskva
Moskvaföretaget Miratorg ska bygga ett slakteri med förädlingsanläggning för 470 mkr Belgorod-regionen. Kapaciteten blir 2 milj grisar per år från Miratorgs besättningar.
Guvernören i Belgorod säger att det planeras för produktion av 200 000 ton griskött per år fram till 2008. Källa: Pig International.
7 % fler grisar i Norge väntas i år
Nya norska prognoser visar att grisproduktionen ökar 7 % i år. Inkl importen väntas överskottet på griskött bli 8 300 ton. Det är en uppjustering från tidigare nämnda 6 200 ton.
Från april 2005 till kvartal 1 i år är prognosen 1 % ökning av semineringarna. Tre kilo tyngre grisar och fortsatt effektivitetsökning leder fram till prognosens 7 %. Källa: Norsvin.
Lantmännen sparar 65 mkr på bl a samarbete med Kalmar Lantmän
Lantmännen beslöt 20 februari spara ytterligare 65 mkr på rationaliseringar, bl a genom samarbete med Kalmar Lantmän. I Lidköping ska de två foderfabrikerna bli en.
-Vi har 3 – 4 öre högre kostnader för tillverkningen av foder än omvärlden. Samtidigt minskar volymerna p g a färre besättningar och ökad hemmatillverkning, säger lantbrukschef Arne Rantzow. Vi ska spara ytterlig
Företagsnytt
Eva Stenberg har startat konsultföretag
LRF Kött lades ned i januari. 1 februari startade Eva Stenberg eget konsultbolag inom området näringspolitik, omvärldsanalyser inom animalieproduktionen, prognos- och statistiktjänster, m m. Hon har samma telefon- och mailadress som tidigare, men kontoret i egna bostaden i Uppsala.
-Jag fortsätter i mitt egna företag med en del av uppgifterna jag gjorde för LRF och köttbranschen, säger Eva. Bland uppgifterna är även i fortsättningen att förbereda och delta i EU-kommissionens kommittémöten för gris-, nöt- och lammkött . Det är en mycket stor effektivitets- och samordningsfördel att arbeta i alla tre grupperna, då många frågor indirekt eller direkt berör mer än ett köttslag.
Uppdraget för LRF och köttbranschen räcker inte till heltid, utan Eva hoppas även få nya uppdrag från animalieproduktionen, t ex att göra omvärldsanalyser. Hon har lång erfarenhet från sina tidigare anställningar och har samlat mycket material av eget intresse.
Viktiga frågor i EU-arbetet är bl a WTO-förhandlingarna, ursprungsmärkning av griskött och EUs kommande handlingsplan för djurskydd (skärpning av djurskyddskraven på EU-nivå?). Snart behövs även förberedelser inför översynen 2008 av nuvarande jordbrukspolitik. Läs mer: Nästa GRIS. /LG
Skiold Datamix huvudkontor öppnar 1 mars
1 mars öppnar Skiold Datamix Sverige sitt huvudkontor, som blir i Söderköping. Då är IT, möbler och personal på plats och hela den svenska organisationen är komplett med kontor, försäljning, service och reservdelar. Reservdelslagret ligger i hyrd lokal i Västervik sedan 1 januari.
-Försäljningen har gått hyfsat hittills, t o m bra, och det är en väldig skillnad i aktivitet hos grisuppfödarna i år, jämfört med i fjol, säger Ulf Nyström.
-Sven-Ingemar Nilsson jobbar för oss i södra Sverige, men där kan det bli ytterligare säljare senare, säger han.
Kristin Ianssen direkt till ordförandeposten i Norsvin
Norsvins valberedning föreslår att Kristin Ianssen, Østfold, blir ny ordförande efter Live Høystad, som avböjt återval. Stämman hålls 24 – 25 mars på Rica Hotell, Hamar.
Kristin är f n inte styrelseledamot, vilket betyder att hon föreslås bli nyvald till styrelsen och direkt bli ordförande.
Willy Finnbakk, Rogaland, föreslås bli ny vice ordförande, efter Anders Østby.
Coop Sverige gick halv miljard back, Coop Danmark gjorde storvinst
491 mkr är den preliminära förlusten för affärsverksamheten i Coop Sverige 2005. Medan svenska verksamheten går dåligt, går Coop Danmark med 578 mkr i vinst och Coop Norge 238 mkr. Coop Nordens vinst, inkl de nordiska dotterbolagen, blev 68 mkr.
– Vi tar nu krafttag för att vända det negativa resultatet i Coop Sverige, med bl a fortsatta prissänkningar, kraftigt ökad takt i etableringarna och fokus på stormarknader och storbutiker, säger Coop Sveriges vd Thomas Evertsson.
Coop i Danmark gjorde sitt bästa årsresultat någonsin. Det goda resultatet kom som en följd av många butiksnedläggningar och nysatsningar på Fakta- och Irma-butikerna. Källa: Coop. /LG
Tulip satsar på vägrestauranger och kiosker
Tulip har köpt ytterligare tre restauranger utefter danska motorvägarna och har nu åtta.
-De är mycket stora och förses dessutom med Tulip-skyltar i modell XL, som kommer att synas mycket bra för trafikanterna, säger Ove Kjeldsen, direktör för Tulips dotterbolag TFC Fast Food.
Dessutom öppnar Tulip 1 april en stor TULIP Time Out-kiosk i Haderslev och två mindre i Assens och Nyborg. Liknande kiosker finns redan i Ringe och Randers. Källa: Danish Crown.
DLG och Yara får sälja gödsel tillsammans
Danska Konkurrencerådet har godkänt fusionen mellan DLG och Yara (f d Norsk Hydros handelsgödsel) i säljbolaget Ferti Supply, som får 55 – 60 % av danska marknaden. Villkoret är dock att villkor om exklusivitet och minsta köp av kvantitet upphävs och andra gödselproducenter släpps in på marknaden. Källa: Konkurrencerådet. /LG
Tulip stänger anläggningar i England
Tulip har i veckan lagt fram förslag om stängningar av tre anläggningar i England under 2006, två i Chard och en i Chippenham. Orsaken är krav på rationaliseringar och lägre kostnader. De valda har dåliga möjligheter till utbyggnader. I januari 2007 beräknas antalet anställda därmed ha minskat med 870 personer.
Ny direktör leder Gråkjær
Benny Lægsgaard har utsetts till direktör för Gråkjær A/S. Han ska överta den dagliga ledningen för företaget, medan John Gråkjær även i fortsättningen ska vara vd, ordförande och ansiktet utåt.
Förändringen sker för att John Gråkjær vill ägna sig mer åt annat än ledningsfunktionen, t ex vara mer till hands vid de olika avdelningarna i landet. Benny är revisorsutbildad och har varit ekonomichef i företaget 14 år. Källa: Pressmeddelande.
Norsvin International har startat avelsbolag i Polen
Norsvins internationella avelsbolag, Norsvin International AS, har startat ett helägt dotterbolag i Poznan, Polen. Det blir basen för försäljning av genetik till polska grisuppfödare. Källa: Norsvin International.
I början av månaden levererade Norsvin 220 avelsgrisar till Island.
Agenda
Ekonomiuppföljning i PigWin Sugg, deadline 28 februari
För 2005 kommer PigWin att pröva en specialtjänst som jämför besättningars ekonomiska resultat i smågrisproduktionen. Alla siffror är konfidentiella, jämförelse och presentation av resultat görs anonymt och endast inom gruppen. Anslutna besättningar får en jämförelse mellan besättningarnas olika kostnadsposter per årssugga och per producerad smågris.
För att vara med krävs att:
• egna kostnader och intäkter rapporteras i PigWin enligt vissa riktlinjer*)
• resultatet sänds in till medeltalsberäkningen
• man meddelar PigWin Support att man vill ansluta sig till ekonomiuppföljningen.
Jämförelsen för 2005 görs på prov och kommer att vara kostnadsfri, därefter kommer en mindre avgift att tas ut. Deadline för att sända in sitt resultat och vara med i den första jämförelsen är 28 februari 2005.
*) Mer information om vilka riktlinjerna för rapportering finns på www.qgenetics.com under rubriken PigWin, PigWin Sugg, Ekonomiuppföljning.
RestaurangExpo hålls 26 – 27 september i Stockholm
RestaurangExpo hålls nästa gång 26 – 27 september i Sollentuna Expo Center, Stockholm. RestaurangExpo är mötesplats för direktdialog mellan producenter och professionella matlagare, d v s restauratörer, kockar och kökschefer. Det mesta på utställningen handlar om livsmedel, råvaror och matlagning. 95 % av utställarna är leverantörer av livsmedel.
PDF ger bra utskrifter!
Du kan nu ladda ner @-GRIS som PDF om du vill ha snygga utskrifter på papper.
|
|
|
|
|
|
|
@-GRIS 24 februari 2006
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med senaste nytt och fredagens grisnoteringar.
Tryck för senaste uppdatering här!
Senaste uppdatering 2 mars 14.00
Bidra till så bra information i @-GRIS som möjligt
genom att lämna tips och påpeka ev fel!
gris@agrar.se 019-57 60 90
|
|
|
|
|
|
|
Senaste nytt
Danska slaktsvinsnoteringen oförändrad nästa vecka
Alla danska grispriser är oförändrade nästa vecka. De som trodde på en höjning av slaktsvinspriset, som en suggprishöjning ibland indikerar, blir därmed besvikna. Europamarknaden är något svår att bedöma just nu i turbulensen av fågelinfluensan.
Europamarknaden fortsatt stabil, trots bird flu
Även italienska grisuppfödarna fick som bekant med av guldet vid OS genom ett grispris på över 15 kr. Men nu när OS-festen över och grispriset har sjunkit till denna vecka till 13,90. I Frankrike stiger priset p g a extremt god efterfrågan från förädlingsindustrin. Vad det beror på är inte riktigt klart.
Det man vet är emellertid att försäljningen av fjäderfäkött i Frankrike minskat med 30 % de senaste veckorna och nu har en fransk tamfågelbesättning drabbats av fågelinfluensa. Franska regeringen har utlovat ett stödpaket på 52 milj euro för att främja försäljningen av fjäderfäkött, enligt ISN.
Fjäderfäinfluensan har inte gått att stoppa och har även nått Sverige. Trots stor uppmärksamhet för fågelinfluensan från medierna i Europa, har grisnäringen hittills inte kunnat se någon tydlig ökning av konsumtionen av griskött.
I Holland och Tyskland firar man nu Mardi Grass med karnival. Det har traditionellt minskat konsumtionen av griskött i stället för att öka, men i år har det inte varit något problem med avsättningen.
Hur marknaden utvecklas i EU de närmaste veckorna hänger mycket samman med konsumenternas reaktioner på fågelinfluensan, bedömer ISN. Köper konsumenterna griskött i stället för fjäderfäkött kan priserna stiga. Hur som helst, marknaden bedöms som minimum behålla stabila priser.
Fågelinfluensa i Oskarshamn
Fågelinfluensa av den aggressiva typen konstaterades i morse av SVA hos döda andfåglar, viggar, som hittades för ett par dagar sedan utanför kärnkraftverket i Oskarshamn. Sannolikt har smittan funnits i Sverige lika länge som på Rügen, eftersom viggarna sannolikt härstammar från samma koloni fåglar som flyttat västerut från Ryssland p g a kylan. Viruset är exakt överensstämmande med isolat från Ryssland, Kina och Nigeria.
Jordbruksverket spärrar nu av en skyddszon på 10 km runt Oskarshamn, där det råder restriktioner för tamfågelproduktionen och transporter av fjäderfä. Källa: SR P4.
Grispriserna vecka 9
Danska suggorna och svenska smågrisarna upp, Ugglarp sänker suggpriset 50 öre
Det händer inte mycket på grismarknaderna, varken i Norden eller i övriga EU. Danska suggorna höjs 20 danska öre och Swedish Meats höjer smågrispriset något som en följd av att slaktgrisarna blir tyngre.
Ugglarp sänker suggpriset med 50 öre vecka 9
Danskarna uttrycker besvikelse över att inte tyska priset på slaktsvin stiger. Många har även trott på större prishöjningar som följd av fågelinfluensan. Den sägs ha viss påverkan, men den stora uppgången har uteblivit. Det kan vara så att hela köttsektorn påverkas av oron för fågelinfluensan, säger en dansk bedömare.
i Sverige upptäcks allt fler gårdar med salmonella, vilket är stora problem för drabbade grisuppfödare, ger stora kostnader för samhället och Lantmännen och även imageproblem, men det kan även påverka konsumenterna. Visserligen har väldigt få djur konstaterats ha salmonella, men det är uppgifter som inte når konsumenterna. De hör enbart om salmonellaproblemen och detta kan påverka vilka köttpaket man lägger i kundkorgen i snabbköpet.
Elevatorgrop kan vara orsak till salmonellaproblemen
-Jag är i Polen på den fabrik som tillverkat det parti rapsmjöl som sätts i fråga p g a salmonellautbrottet i Skåne, säger Kjell Larsson, Lantmännen, i eftermiddag när jag ringer för att få senaste informationen. Så jag är dåligt informerad om det senaste i Sverige. Rapsmjölsfabriken ser i alla fall bra ut, personalen är duktig, noggrann och känner de krav vi ställer i Sverige på hygienisk kvalitet,
-Jag tror inte felet ligger före den tidpunkt då rapsen lämnar fabriken. Vi måste nog titta mer på det fortsatta ledet, tömningsgropar, lastningselevatorer, transportörer, osv, säger han. Alla som hanterar spannmål och foder vet ju hur dessa är konstruerade.
Fågelinfluensan stärker slaktsvinspriserna, men skapar otrygg marknad
I några länder ökar utbudet av slaktsvin, men priserna är stabila. Fågelinfluensan har just nu stort inflytande på marknaden. Den stabiliserar priserna, men gör samtidigt marknaden osäker och otrygg.
Hur priserna i EU utvecklar sig, beror mycket på hur konsumenterna reagerar på fågelinfluensans utbredning. Fortsätter konsumenterna att föredra griskött i stället för fjäderfäkött, kan vi vänta stigande slaktsvinspriser. Det finns marknadsbedömare som räknar med att marknaderna i drabbade länder ska svikta om influensan fortsätter breda ut sig.
Spanska slaktsvinspriset är stabilt och stigande, liksom i Frankrike. Efterfrågan fortsätter vara god och utbudet av slaktsvin begränsat. I Italien är festen över, alltså inköpen av mat till OS, och de italienska uppfödarna får bereda sig på en notering i nivå med den spanska.
Belgiska priset fortsätter återhämta sig efter dioxinskandalen. Källa: ISN.
Partipriset
Partipriset är oförändrat vecka 9.
Slaktsvin, grundnotering för bäst betalda viktgrupp
Gröna siffror =Prishöjning Röda = Prissänkning Oförändrat.
| Slakteri |
Viktgr kg |
v 9 |
v 8 |
v 7 |
v 6 |
v 5 |
| Ginsten |
65-94,9 |
12,50 |
12,50 |
12,50 |
12,50 |
12,50 |
| SLP |
70–94,9 |
12,40 |
12,40 |
12,40 |
12,40 |
12,40 |
| Dalsjöfors |
70-94,9 |
12,20 |
12,20 |
12,20 |
12,20 |
12,20 |
| Ugglarps |
70-94,9 |
12,00 |
12,00 |
12,00 |
12,00 |
12,00 |
| KLS |
64-94,9 |
11,25 |
11,25 |
11,25 |
11,25 |
11,25 |
| Skövde |
75-94,9 |
11,20 |
11,20 |
11,20 |
11,20 |
11,20 |
| Swedish Meats |
73-92,9* |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
| Nyhléns & Hug. |
73-90,9 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
| Ystad Slakteri |
71–95 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
| Dahlbergs |
71-94,9 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
11,00 |
* Premie 5 öre/kg tillkommer för slaktsvin 82 - 87,9 kg.
OBS! Detta är grundpriser. En del slakterier betalar mycket betydande tillägg, bl a i samband med utbyggnader.
|
OBS! Fakturera dig själv!
Nedan finns en annons för GRIS och @-GRIS. När du klickar på en gul ruta, t ex Sverige, får du upp en sida med en faktura där du kan fylla i dina namn- eller företagsuppgifter och själv printa ut fakturan.
Jag är tacksam om även du som tidigare år fått faktura, i år använder det nya sättet att fakturera.
Du kan även betala flera prenumerationer med hjälp av de nedladdningsbara fakturorna.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prenumerera på GRIS 2006!
Prenumerationsavgiften finansierar
även @-GRIS
Tryck här nedan för pris, skriv ut fakturan själv:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Marknadskommentarer, slaktsvin
Swedish Meats
Johan Andersson: -Det sker inga stora förändringar på grisköttmarkanden åt något håll. Den är normal för årstiden.
SLP
Peter Johansson: - Vi styckar väldigt mycket just nu, så volymerna är bra. Vi har även styckat en lördag.
-Vi har fortsatt viss ökning av slakten och kommer att återgå till femdagarsvecka, ev nästa vecka.
-Intresset för nybyggnation är bra och nya L 100 har uppfattats positivt. Som framgick förra veckan har våra leverantörer byggen igång för flera tusen suggor. Första grisningarna kommer i slutet av året.
Skövde Slakteri
Cato Gustafsson: -Det finns ingen dramatik i marknaden för griskött så här års. Vi säljer allt vi producerar.
Ugglarps Slakteri
Thomas Olander: -Försäljningen av styckat har ökat något i volym. Charken fortsätter på högre nivå än i fjol och det gäller både korv och pålägg.
-Det som är markant bättre är kasslerförsäljningen, där vi fått nya kunder.
Nyhléns & Hugosons
Mikael Hugoson: -Det är stiltje på köttmarknaden så här års, men nästa vecka är det lönevecka och då räknar vi med 15 - 20 % högre omsättning än under övriga månaden.
-Dessutom äter norrlänningarna traditionellt palt på fettisdagen, som är 28 januari. Pitepalt är ungefär som kroppkakor söderut. Till palten äter man rimmad sida. Vi har sålt väldigt mycket rimmad sida denna vecka.
-Att många söderut åkr till fjällen så här års, ser vi dock inte särskilt mycket av omsättningsmässigt.
Danish Crown
Alla skinkmarknader var mycket optimistiska i början av veckan, men när nyheten att tyska slaktsvinsnoteringen blev oförändrad, gick luften ur ballongen. Veckan ändade med ganska små prisökningar på de flesta marknaderna, med Frankrike som ett positivt undantag.
Orsaken till denna vändning skedde efter ökad tillförsel av slaktsvin i Tysklands västliga delar och väntad mindre konsumtion p g a en stundande karnival.
Samma orsaker gäller även marknaden för bog och annat produktionsskött, där det särskilt är efterfrågan från Östeuropa och Ryssland som bestämmer marknaden. Efterfrågan i de mellersta och södra delarna av Europa är måttliga.
Baconmarknaden är oförändrad och även övriga marknader är oförändrade.
Det har ännu inte synts någon ökad konsumtion av griskött som följd av minskade försäljningen av fjäderfäkött.
Slaktsvin, Norden
| Skr |
Slakteri |
Viktgr. kg |
valuta |
v 10 |
v 9 |
v 8 |
| 10,62 |
Danish Crown |
70,0–84,9 |
dkr |
8,50 |
8,50 |
8,50 |
| 23,28 |
Norsk Kjött |
55,1–77,0* |
nkr |
- |
20,07 |
20,07 |
| 11,36 |
Österbottens |
76–92 |
euro |
- |
1,21 |
1,21 |
| 12,48 |
Snellman |
78–105 |
euro |
- |
1,33 |
1,33 |
Valuta enligt dagens kurs. Ländernas avräkningspriser kan inte jämföras exakt med varandra p g a olika prissättningssystem och med varierande efterbetalning, t ex dansk efterbetalning ca 1 skr. I Danmark avräknas vid 60 %. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre.
* Från norska priser ska dras slaktdjursavgift 1,90 nkr, m m.
Slaktsvin, Europa
| Skr |
Land |
v 9 |
v 8 |
v 6 |
v 6 |
v 5 |
| 23 feb |
grundpriser |
euro |
euro |
euro |
euro |
euro |
| 10,98 |
Frankrike |
- |
1,173 |
1,139 |
1,139 |
1,159 |
| 13,14 |
Tyskland |
- |
1,400 |
1,380 |
1,380 |
1,450 |
| 9,57 |
Belgien |
- |
1,120 |
1,000 |
1,000 |
1,000 |
| 11,72 |
Italien |
- |
1,240 |
1,265 |
1,265 |
1,230 |
| 28 feb |
korrigerade* |
|
|
|
|
|
| 13,90 |
Italien |
1,481 |
1,532 |
1,620 |
1,620 |
1,494 |
| 14,16 |
Spanien |
1,509 |
1,509 |
1,493 |
1,493 |
1,459 |
| 13,23 |
England |
1,410 |
1,410 |
1,410 |
1,410 |
1,396 |
| 13,08 |
Frankrike |
1,394 |
1,353 |
1,314 |
1,314 |
1,343 |
| 12,63 |
Tyskland |
1,346 |
1,346 |
1,316 |
1,316 |
1,366 |
| 12,58 |
Österrike |
1,340 |
1,340 |
1,310 |
1,310 |
1,390 |
| 12,47 |
Belgien |
1,329 |
1,329 |
1,279 |
1,279 |
1,329 |
| 12,29 |
Holland |
1,309 |
1,289 |
1,222 |
1,222 |
1,338 |
| 12,01 |
Sverige |
1,280 |
1,280 |
1,280 |
1,280 |
1,280 |
| 11,67 |
Danmark |
1,243 |
1,243 |
1,243 |
1,243 |
1,243 |
| 12,13 |
Tjeckien |
|
|
1,292 |
1,320 |
1,314 |
| 10,65 |
Polen |
|
- |
1,135 |
1,138 |
1,157 |
| 12,47 |
Irland |
|
1,329 |
1,329 |
1,329 |
1,329 |
Valuta enligt dagens kurs. Grundpriserna är officiella noteringar enl Henton Børsmæglerselskab. Jämför inte med svenska exakt, se trenderna.
*Korrigerade priserna är landsnoteringarna korrigerade för nationella olikheter i klassnings och betalningssystemen, 56 % kött, fritt gård. Enl ISN.
Slaktsvin, futurepriser Hannover
| Mån |
v 8 |
v 7 |
v 6 |
v 5 |
v 4 |
v 3 |
| Mars |
1,480 |
1,490 |
1,462 |
1,478 |
1,480 |
1,480 |
| April |
1,488 |
1,480 |
1,455 |
1,460 |
1,465 |
1,473 |
| Maj |
1,517 |
1,500 |
1,470 |
1,478 |
1,480 |
1,490 |
| Juni |
1,523 |
1,510 |
1,486 |
1,498 |
1,500 |
1,475 |
| Juli |
1,481 |
1,463 |
1,452 |
1,455 |
1,458 |
1,461 |
| Aug |
1,480 |
1,485 |
1,466 |
1,465 |
1,475 |
1,453 |
| Sep |
1,469 |
1,452 |
1,429 |
1,439 |
1,448 |
1,440 |
| Okt |
1,383 |
1,385 |
1,383 |
1,374 |
1,383 |
1,389 |
| Nov |
1,388 |
1,380 |
1,387 |
1,378 |
1,378 |
1,385 |
| Dec |
1,385 |
1,385 |
1,382 |
1,385 |
1,385 |
1,399 |
| Jan |
1,335 |
1,340 |
|
|
|
|
Futurepriserna är per kg slaktad vikt på svinmarknaden i Hannover 23 februari, enl Henton Børsmæglerselskab.
Suggor, Sverige
| Slakteri |
Kg, 58 % |
v 9 |
v 8 |
v 7 |
v 6 |
| Ystad Slakteri |
fria vikter |
7,50 |
7,50 |
7,50 |
7,50 |
| Ginsten |
140,1 kg- |
7,35 |
7,35 |
7,35 |
7,35 |
| Dahlbergs |
140- |
6,20 |
6,20 |
6,20 |
6,20 |
| SLP |
140,1 kg- |
6,00 |
6,00 |
6,00 |
6,50 |
| Dalsjöfors |
58% |
5,50 |
5,50 |
5,50 |
6,00 |
| Swedish Meats |
140- |
5,50 |
5,50 |
5,50 |
6,00 |
| Nyhléns & Hugoson |
140- |
5,50 |
5,50 |
5,50 |
6,00 |
| Skövde |
140- |
5,50 |
5,50 |
5,50 |
6,00 |
| Ugglarps |
140,1 kg- |
5,50 |
6,00 |
6,00 |
6,00 |
Suggor, utland
| Skr |
Slakteri |
Anm. |
valuta |
v 9 |
v 8 |
v 7 |
|
7,50
|
Danish Crown |
129,9 kg- |
dkr |
6,20 |
6,00 |
6,00 |
|
16,10
|
Norsk Kjøtt |
Fria vikter |
nkr |
13,88 |
13,88 |
13,88 |
|
Finland |
|
|
|
|
|
|
4,32
|
Österbottens |
Fria vikter, Ä |
euro |
0,46 |
0,46 |
0,46 |
|
4,41
|
Snellmans |
Klass E |
euro |
0,47 |
0,47 |
0,47 |
|
Tyskland |
|
|
|
|
|
|
10,23
|
Tyskt suggpris |
fritt slakteri |
euro |
- |
- |
1,09 |
|
10,32
|
ZNVG 20 feb |
56 % |
euro |
1,10 |
1,10 |
1,04 |
Valutor
| Fredagar |
idag |
v 8 |
v 7 |
v 6 |
v 5 |
v 4 |
v 3 |
| Pund |
13,81 |
13,73 |
13,50 |
13,67 |
13,49 |
13,60 |
13,62 |
| Dollar |
7,88 |
7,91 |
7,73 |
7,68 |
7,58 |
7,73 |
7,71 |
| Euro |
9,39 |
9,39 |
9,27 |
9,29 |
9,25 |
9,34 |
9,31 |
| Dansk |
1,25 |
1,25 |
1,24 |
1,24 |
1,24 |
1,25 |
1,25 |
| Norsk |
1,16 |
1,16 |
1,15 |
1,15 |
1,14 |
1,15 |
1,16 |
| Yen |
6,76 |
6,70 |
6,56 |
6,49 |
6,52 |
6,70 |
6,73 |
Smågrisar, Sverige
| Swedish Meats |
|
|
|
|
| Klass, kr/kg |
v 9 |
v 8 |
v 7 |
v 6 |
| Bis Plus,23 kg |
17,20 |
17,15 |
17,15 |
17,15 |
| Bas, 23 kg |
15,95 |
15,90 |
15,90 |
15,90 |
| Nyavvanda, 9 kg |
34,65 |
34,55 |
34,55 |
34,55 |
| KRAV, 23 kg |
22,00 |
21,95 |
21,95 |
21,90 |
| KLS |
|
|
|
|
| KLS Smågris |
17,70 |
17,70 |
17,70 |
17,70 |
| SLP |
|
|
|
|
| SLP+ |
18,15 |
18,15 |
18,15 |
18,15 |
| Ugglarps Slakteri |
|
|
|
|
| Särklass |
18,15 |
18,15 |
18,15 |
18,15 |
| Ugglarpsgrisen |
17,15 |
17,15 |
17,15 |
17,15 |
| Skövde Slakteri |
|
|
|
|
| SwedeHam+ |
17,60 |
17,60 |
17,60 |
17,60 |
| SwedeHam |
16,31 |
16,31 |
16,31 |
16,31 |
| Vita |
15,21 |
15,21 |
15,21 |
15,21 |
| Dahlbergs |
|
|
|
|
| Särklass D |
17,25 |
17,25 |
17,25 |
17,25 |
| Balans i förmedling |
|
|
|
|
| Swedish Meats |
23 000 |
20 000 |
20 000 |
20 000 |
| Ugglarps Slakteri |
2 000 |
1 500 |
1 000 |
1 000 |
| Skövde Slakteri |
4 072 |
3 660 |
3 750 |
4 300 |
| SLP |
2 145 |
2 256 |
1 700 |
3 000 |
| KLS |
brist |
brist |
brist |
brist |
Kommentarer smågrisar, Sverige
| Färgerna visar |
Prishöjning Prissänkning Oförändrat. Smågrisbalansen: Överskott, brist |
Swedish Meats
Carl-Olof Port |
Marknadstillägg 20 kr/smågris.
-Höjda smågrispriset, trots oförändrat slaktsvinspris, beror på att vikterna i slakten är höga. Medelvikten senaste veckan var 86,9 kg. När slaktsvinens värde ökar, får smågrisproducenterna del i denna värdeökning.
-Ökningen av smågrisbristen beror dels på normala variationer, dels på att uppfödarna hållit igen insättningarna p g a salmonellan i södra Sverige. Någon import är inte aktuell, eftersom tillgången i Finland är liten. |
| KLS |
Marknadstillägg 15 kr/smågris. |
| Ugglarp |
Marknadstillägg 30 kr/smågris, en höjning med 10 kr. |
| Skövde |
Marknadstillägg 30 kr/smågris. ej vita. |
| SLP |
Marknadstillägg 20 kr/smågris, ej vid mellangårdsavtal. |
| Dahlbergs |
Marknadstillägg 20 kr/smågris på förmedlingsgrisar. |
Smågrisar, utland
|
|
Vecka |
v 10 |
v 9 |
v 8 |
v 7 |
v 6 |
|
Skr
|
Danish Crown |
dkr |
dkr |
dkr |
dkr |
dkr |
|
239
|
Basis 7 kg |
193 |
193 |
193 |
193 |
193 |
|
412
|
Basis 30 kg |
333 |
333 |
333 |
333 |
333 |
|
245
|
SPF+Myc 7 kg |
198 |
198 |
198 |
198 |
198 |
|
419
|
SPF+Myc 30 kg |
338 |
338 |
338 |
338 |
338 |
|
250
|
SPF 7 kg |
202 |
202 |
202 |
202 |
202 |
|
424
|
SPF 30 kg |
342 |
342 |
342 |
342 |
342 |
|
882
|
Økologi 30 kg |
712 |
712 |
713 |
713 |
712 |
|
|
Norsk Kjøtt |
nkr |
nkr |
nkr |
nkr |
nkr |
|
718
|
25-kilos** |
- |
630 |
630 |
630 |
630 |
|
|
Snellmans |
euro |
euro |
euro |
euro |
euro |
|
564
|
Grund 30 kg A1* |
- |
61 |
61 |
61 |
61 |
|
|
Tyskland |
|
|
|
|
|
|
518
|
ZNVG 28 kg 20 feb |
- |
58,00 |
58,00 |
58,00 |
58,00 |
Kommentarer, Norden
| Snellmans |
*) Tillägg för avelsindex 0 - 4 euro/st + mängdtillägg. |
Remissen till nya L 100 ute
Djurskyddsmyndigheten har skickat ut remissen till nya L 100. Du kan ladda ner remissen nedan och se ändringarna. Du kan även ladda ned nuvarande L 100 som jämförelse.
Remissen till nya L 100
Djurskyddsmyndighetens konsekvensanalys
Nuvarande L 100, som jämförelse
Se mer info och kommentarer i spalten till höger.
Maila dina egna kommentarer om nya L 100! Klicka här!
Kommentarer till L 100
Nya L 100 återställer ordningen i grisningsboxen
I förslaget till nya L 100, som Djurskyddsmyndigheten skickade ut på remiss i veckan, föreslås att 2-meterscirkeln tas bort i grisningsboxar och liggytan ska ha tre fjärdedelar fast golv, medan en fjärdedel får ha urindränerande golv, dvs 11 mm spalt och högst 35 % öppningar. I en box på 6 kvm ska 3 vara fast golv och 1 kvm får vara urindränerande golv och 2 kvm gödseldränerande spalt. Ordningen är återställd, men det kan därmed bli tre slag av golv i boxarna!
Djurskyddsmyndigheten säger att 2-meterscirkeln aldrig behövts av djurskyddsskäl och att det aldrig fanns någon vetenskaplig grund för införandet i reglerna. Man säger också att nya L 100 innebär förbättring av djurskyddet och grisarnas välfärd.
-Synd att djuren inte fick bättre välfärden redan för tre år sedan, då fadäsen med nuvarande regler upptäcktes! Så kan man sammanfatta grisuppfödarnas reaktioner, om man ska uttrycka saken mycket diplomatiskt.
Efter en snabb remissrunda ska EU granska förslaget och de nya bestämmelserna kunna träda i kraft i augusti. Näringen och Djurskyddsmyndigheten är i princip överens om reglerna, endast detaljer ser ut att återstå till remissomgången.
Vi hör nu allt fler som har, eller sätter spaden i marken. De 30 000 smågrisar i brist som vi redovisar vecka efter vecka blir förhoppningsvis ett minne blott. Likaså importen av smågrisar från Finland.
Sedan återstår att återerövra den grisköttmarknad, som vi tvingats lämnat från oss till danskar och tyskar, m fl och få grisarna tillbaka till svenska stallar och den nya fina djurmiljö som de inte haft i utländska stallar.
Men det finns även andra ändringar i L 100. § 29 har fått en annan formulering, där ordet fixering av suggan tas bort och djurskyddet fokuseras mer på smågrisarnas välfärd och även mer på arbetsmiljön för djurskötarna. Det som tidigare hette fixeringsgrind, kallas nu skyddsgrind för smågrisar, vilket den alltid varit. Fixeringen högst en vecka har bytts ut till antal dagar, där djurskötarens bedömning får mer inflytande över grindanvändningen.
Nya L 100 kan till synes ha en liberalare syn på grindanvändningen, men detta går inte ihop med § 32, som fått en § 32 a som säger att strömedel ska finnas i sådan mängd att djurens sysselsättningsbehov tillgodoses och suggorna ska enligt § 32 b kunna få utlopp för sitt beteende att bygga bo av strömedlet. Enligt allmänna råden ska de dessutom kunna äta strömedlet.
Så där rök väl möjligheten att använda kutterspån och det blir väl en tolkningsfråga om suggor finner det naturligt att bygga bo av hackad halm. Lång halm är väl inte gångbart i drag och släppsystemen? I allmänna råden står att utgödslingssystem i grisningsavdelningar ska vara anpassade till stora mängder strö.
Ett nytt allmänt råd är även att slaktsvinsstallar bör vara utrustade med duschsystem för svalka på sommaren (§ 37) och värmeisolerade stallar utrustade med tillskottsvärme under kalla årstiden.
Djurskyddsreglerna (§ 39) skärps med tvingande regler om larm. Larm som installeras ska i fortsättningen ska ha varning även när minimiventilationens fläktar falerar. Larm ska också vara utformade så att de larmar säkert och i god tid. /LG
Bättre med standardspalt på fjärde kvadratmetern
-Det är positivt att få ökad del av liggytan med dränerande golv, det ökar boxhygienen, säger Ulf Nyström, Skiold Datamix Sverige. Det blir dock tre golvtyper i boxen, eftersom vi inte vill ha så litet som 35 % öppning i spalten på gödselarean. Standardspalt har 40 – 45 % öppning och används i hela Europa och inte minst Danmark. Bättre att använda den än urindränerande golv, den spalten går också bra att ha strö på.
-Det är skönt att slippa telekopgrindar för att klara 2-meterscirkeln och det är beklagligt att vi tvingats tillverka dessa onödiga specialgrindar.
-Jag tror inte det blir problem med drag- och släppsystemen när de nya bestämmelserna kommer. De tål en hel del hackad halm, som väl är vanliga strömedlet i boxarna.
Större procent öppning behövs i urindränerande boxgolven
-Det känns bra att Djurskyddsmyndigheten tagit till sig synpunkter utifrån, säger Jan-Åke Robertsson, Svenska Djurhälsovården.
-Det Djurskyddsmyndigheten inte lyssnat på är våra argument om procenten öppning i urindränerande golv. Vi vill öka från 35 till 40 %. I övrigt är vi nöjda med andelen fast liggyta, andelen urindränerande golv och boxyta. Det blir nu tyvärr tre typer av golv i boxar till digivande suggor.
Strö ska finnas i sådan mängd att grisarnas behov av sysselsättning tillgodoses och ströet ska kunna ätas. Att strömedlet ska kunna ätas är ett allmänt råd, men inte genomtänkt, därför att det ställer stora krav på vädret vid halmbärgning. När halmkvaliteten blir dålig kan ersättning för halm behövas, t ex kutterspån.
Det är positivt att formuleringarna ändrats i § 29. Djurskyddsmyndigheten har nu tagit fasta på behovet att skydda smågrisarnas liv och även värna om skötarnas arbetsmiljö. Det är nu djurägarens öga som avgör behovet av skydd för smågrisarna. Det negativa och vilseledande ordet fixering har tagits bort och ersatts med användning av skyddsgrind.
Slaktsvinsspalt 20 mm är bättre
-I huvudsak är förslaget bra, säger Claes Westesson, Funki. De kraftigast kritiserade bristerna i nuvarande L 100 är ändrade. 2-meterscirkeln är borta och fasta liggytan i boxen till digivande suggor blir 3 kvm, resten av golvytan upp till minst 4 kvm får ha dränerande golv.
-Drag- och släpp-systemen blir i praktiken omöjliga i suggstallar, men jag har aldrig tyckt att de platsar här i Sverige där vi har krav på mycket strö. Det blir inget förbud mot drag och släpp, men kraven på mycket strö blir mycket tydligare i nya reglerna. Jag ser inga kryphål i remissförslaget, som gör att jag vill rekommendera vakuumutgödsling till någon kund. Sedan är det givetvis upp till kunden att bestämma. Det är ju bekvämt att rita stallar med drag och släpp. Avdelningarna och gödselrännorna kan läggas i alla riktningar.
-Jag har främst en invändning mot nya L 100. Jag hade hoppats på att 20 mm spaltöppning får användas till slaktsvin, men här har bestämmelserna inte ändrats. Det är 18 mm som gäller för grisar upp till 120 kg.
-Jag förstår inte riktigt varför man inte ökat till 20 mm. Möjligtvis har man sneglat på utländska bestämmelser, där man har spalt i hela boxen, säger Claes.
-Larmkraven och duschning ställer jag upp på.
Har du synpunkter på nya L 100?
Kommentera nya L 100 via mail!
Ladda ner nya och gamla L 100, samt konsekvensutredningen, med hjälp av länkarna längst upp.
Skicka sedan dina egna kommentarer till @-GRIS genom att klicka på länken nedan!
Klicka här för dina kommentarer om L 100
|
|