|
PDF ger bra utskrifter! Ladda ner @-GRIS som PDF om du vill ha snygga utskrifter på papper. |
|||||||
|
@-GRIS 18 augusti 2006
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med senaste nytt och senaste grisnoteringarna. Uppdatera för senaste notering här! Ny minst måndag, onsdag, torsdag Senaste uppdatering gjord 24 aug 14,00 Bidra till så bra information i @-GRIS som möjligt! Lämna tips, kommentarer och påpeka ev fel! gris@agrar.se 019-57 60 90 |
||
Senaste nytt
Danska slaktsvinen höjs nästa vecka 20 danska öre, som vänat, suggorna ytterligare 30 öre
Den danska noteringen på slaktsvin går upp med 20 danska öre till 10.10, drygt 12,40 skr, nästa vecka. Det var väntat med tanke på den starka uppgången i flera viktiga grisländer i Europa och höjda världsmarknadspriser. Suggor och galtar stiger med ytterligare 30 danska öre, drygt 35 svenska öre. De danska suggorna har därmed gått upp med över 60 öre på två veckor. Smågrisarna stiger också i pris. /LG 060824
Preliminärt 14,80 – 15 kr för svenska slaktsvinen till Tyskland förra veckan
Per Karlsson, Boarp, har fått avräkningen för de första 220 slaktgrisarna till Tyskland och priset pekar på någonstans mellan 14,80 och 15 kr per kg. Men en utvärdering görs, för att få en rättvisande jämförelse med svenska priserna.
-Jag missade vikterna på en del slaktsvin, säger Per. Grisar till Tyskland ska vara tyngre än vid leverans till svenska slakterier, men en del blev för tunga. Vi ska titta närmare på avräkningen så vi får en rättvisande jämförelse.
-Men priset matchar svenska betalningen väl och tyska priset har gått upp sedan vi skickade första lasset.
-Vi skickade ett lass med grisar från två hallandsgårdar i tisdags, nästa vecka går 3 eller 4 lass och vad jag känner till går 2 – 3 lass veckan därpå. Nu är det även gårdar i Skåne som levererar. LG/ 060824
Starka indikationer på ännu högre tyskt slaktsvinspris på fredag
Som framgår nedan, är trycket på tyska noteringen uppåt fortsatt stor. Nya indikationer kommer, t ex att ISNs internetauktion på slaktsvin i onsdags noterade 1,81 euro, vilket är ca 16.70 skr. Priset går kanske inte upp med de 6 cent som detta auktionspris innebär, men att noteringen stiger kan vi räkna med. /LG 060824
Stora prishöjningar på slaktsvin i Europa denna vecka, Polens grispris 14 kr
Priserna på slaktsvin fortsatte uppåt denna vecka i flera länder och i vissa länder riktigt mycket. Italienska slaktsvinspriset gick upp 7 cent, dryga 65 öre. Tyska priset gick, som vi redan berättade i fredags, upp med 4 cent (37 öre) till 15,65. Italienska slaktsvinspriset stannade på 15,60, österrikiska 15,13, holländska 15,03, franska 15 kr och belgiska också nära 15 kr.
Tre länder är nu på väg mot 16 kr och övriga ligger runt 15 kr, medan Danmark ligger på 13,21 kr och Sverige 13,13. Polens grispris redovisas med två veckors fördröjning, men vecka 32 nådde man upp till 14 kr och ligger således nästan 90 öre över svenska.
När de sydsvenska grisuppfödarna kräver 1 kr högre slaktsvinspris, då är man mycket hovsamma i sina krav, eftersom svenska grispriset ligger 2 kr eller mer under fyra europeiska länders notering och lägst av alla länder.
Kommentar: Det är svårt att tänka sig att Danmark kan undvika en prishöjning nästa vecka. /LG 060823
66 000 holländska slaktsvin per vecka transporteras till Tyskland
Utbudet på slaktsvin i Europa ligger på samma nivå som förra veckan. Eftersom jobbarna inom köttindustrin har slut på industrisemestern i de flesta Europas länder och började jobba i måndags, var det större efterfrågan på kött än tidigare och priserna steg på slaktsvin kraftigt från en redan hög nivå. Den tyska noteringen är motorn i prisbildningen och drar med sig noteringarna i andra länder. Tyskland höjde med 4 cent denna vecka, men låg redan tidigare högre än holländska noteringen. Detta har fört med sig att exporten av slaktsvin från Holland till Tyskland ökat kraftigt. Senaste veckorna har 66 000 slaktvin per vecka försvunnit ut ur Holland till Tyskland. Utbyte över gränserna är normalt, men detta är en ökning med 50 %, jämfört med samma tid i fjol. Nu höjde holländska slakterierna slaktsvinspriset med nära 7 cent denna vecka för att få behålla fler grisar till slakt i Holland. /LG
Kampanj förbereder konsumenterna på dyrare griskött
Tyska slakterierna har under senare tid klagat över att slaktsvinspriserna har gått upp kraftigt, medan det varit motstånd i handeln att betala motsvarande mer för grisköttet. En informationskampanj har nu satts igång för att förbereda konsumenterna på att griskött kommer att bli dyrare. Man säger att priset kommer att gå upp 10 cent, dvs uppemot 1 kr per kg, för vissa köttdetaljer.
Tendens: Slaktvolymen ligger fortfarande under genomsnittet och slaktvikterna är låga. Efterfrågan på slaktsvin är stor efter industrisemestern. Priserna på griskött stiger på världsmarknaden. Kampanjen för högre konsumentpriser på griskött gör att grisuppfödarnas förväntningar på fortsatta prishöjningar fortsätter. På kort sikt ser inte utbudet på griskött ut att öka, varför vi kan vänta stabila priser. Källa: ISN. /LG
Grispriserna vecka 34
Svenska suggpriset nu 9 kr, galtar 7 kr
Göran Eriksson Transport höjde vecka 34 suggpriset till 9 kr och galtar 7. Dessa priser gäller rakt över för alla suggor och galtar och det finns således inga avdrag för lägre klass eller olika vikter. Det innebär att Göran Erikssons suggpris i flera fall, t ex för feta suggor, är ännu högre än vid andra slakterier. De suggor och galtar som Göran Eriksson Transport köper in levereras till tyska slakterier.
Tyska slaktsvinspriset över 16 skr nästa vecka, svenska oförändrat
Det tyska slaktsvinspriset rundar 16 skr nästa vecka! Priset sattes från idag fredag till 1,75 euro, vilket är 16,15 skr enligt kursen 9,23. I Sverige är noteringarna oförändrade för både slaktsvin, suggor och smågrisar. I Finland går både slaktsvinspriset och suggpriset upp 1 cent.
Danska suggpriset stiger 20 öre till 7,30 dkr
Danska slaktsvinspriset är oförändrat 9,90 dkr vecka 34, men suggpriset stiger 20 öre till 7,30 dkr, nästan 9 skr. Smågrispriserna är oförändrade.
Sydsvensk leveransbojkott till svenska slakterier hotar, om inte slaktsvinspriset höjs!
Leverera till tyska slakterier i stället för svenska, särskilt vid brist på grisar i Sverige och med början redan denna vecka. Bygga upp långsiktiga relationer till tyska slakterier för långsiktiga leveranser, samt organisera transportkapacitet.
Det är exempel på vad de sydsvenska grisuppfödarna ska göra om inte slaktsvinspriset höjs.
Föreningen Skånes och Blekinges Grisproducenter ställer sig i ett nytt brev till de svenska slakterierna inte bara bakom hallandsbrevet, utan höjer tonläget kraftigt i kravet på minst 1 kr högre slaktsvinspris i Sverige. Föreningen pekar på flera konkreta åtgärder som medlemmar kommer att vidta, om inget händer. Det handlar helt enkelt om leveransbojkott som påtryckningsmedel!
Föreningen understryker att bojkotten sätts in främst under tider då de svenska grisarna behövs bäst i Sverige, för att handeln ska märka av aktionen och höja priset till slakterierna.
Med fet stil i skånebrevet, påpekar Skånes och Blekinges Grisproducenter att handeln har högre marginal på svenskt kött än på importerat och att handeln idag behåller intäkten för de svenska mervärdena, de mervärden som kostar producenterna mycket pengar och som producenterna hittills ensamma tagit kostnaderna för.
-Vi är medvetna om att vår aktion kommer att skada våra egna slakterier, men vi har inget annat val. Vi måste börja tjäna pengar. T o m bankerna börjar tvivla på både nyinvesteringar och reinvesteringar i svensk grisproduktion, skriver man.
Grisuppfödarna i Skåne och Blekinge svarar för 33 % av svensk slaktvolym. Halland svarar för 15 %. Totalt står således nästan 50 % av grisslakten bakom aktionen.
Tryck här för att läsa Skånebrevet!
Tryck här för att läsa Hallandsbrevet!
Vid 16 kr kan Tyskland vara intressant även för skaraborgare
-Vi backar givetvis upp de sydsvenska grisuppfödarnas aktion för högre slaktsvinspris och vill markera att vi gör det, säger Malin Brättemark, Vara, ordförande i Skaraborgs Grisuppfödare. Vi har dock längre till Tyskland och har talat om att i stället vänta med att anmäla grisarna någon vecka. Transportkostnaderna äter annars upp den vinst vi gör på att skicka grisarna till Tyskland.
-Men vid ett grispris över 16 kr kan Tyskland vara intressant även för oss, tillägger hon.
-Nu är det skörd, men vi planerar i första hand skriva till våra medlemmar och klargöra styrelsens inställning i den här frågan. Vi menar att, om vi inte får del av de pengar som finns i grisproduktionen under högkonjunktur, hur ska vi då klara en lågkonjunktur? Det kan bli katastrof för oss om vi inte kan stärka våra företag under goda tider.
Medlemmarna i Skaraborgs Grisuppfödare producerar 20 % av Sveriges slaktsvin. Tillsammans med Hallands, Skånes och Blekinges grisuppfödare, står nu 70 % av svenska grisproduktionen bakom kravet på 1 kr högre slaktsvinspris.
Förhandlingsbordet är bästa lösningen
-Låt oss från mellanleden slakt och industri, sätta oss vid samma bord med handeln och grisproducenterna och diskutera igenom den svenska prissättningen och förutsättningarna för att producera svenskt griskött. Det är mitt förslag till första åtgärd, efter sydsvenska grisuppfödarnas aktion, säger Cato Gustafsson, Skövde Slakteri. Det är bättre att sätta sig vid samma bord och försöka förstå varandra, än att inleda krig. Det brukar aldrig leda någonstans.
-Om grisuppfödarnas aktion leder till förhandlingar och bättre förståelse för varandras problem, då är det bra. Det är handeln som nu dikterar villkoren för slaktsvinsnoteringen och vi inom slakt och förädling kan inget göra. Vi kan inte höja noteringen i den storlek som uppfödarna begär. Först måste vi ha mer betalt för produkterna, men handeln går nu ut med ännu fler prissänkningar, säger han.
-Handelns makt i Sverige är för stor. Ser vi internationellt, är slaktsvinspriset högst i de länder, där handelns makt är minst. Där handelns makt är störst, är slaktsvinspriset lägst.
-Det blir nu allt tydligare att de långa kontrakten kan bli ett problem för svensk grisproduktion, säger Cato. Det stärker handelns makt ännu mer och minskar uppfödarnas möjlighet att påverka sin slaktsvinsnotering.
-Jag har varit medveten om detta hela tiden och säger detta till grisuppfödarna, men ändå skriver man på för tre år. De som skriver på för tre år får och för sig skylla sig själva, men det drabbar hela svenska grisproduktionen. Vi i Skövde skriver endast på ett år.
-Under de senaste åren har de grisuppfödare som inte haft kontrakt fått de bästa grispriserna. Jag tror detta blir ännu mer markant under nästa treårsperiod, säger Cato. Bristen på grisar fortsätter och de uppfödare som har grisar som kan bjudas ut åt olika håll, får de bästa priserna även i fortsättningen.
Slaktsvinspriset måste upp, men vi små sitter i marknadsledarens knä
-Sydsvenska grisuppfödarna är rätt på problemet, svenska grisnoteringen måste upp. Men vi kan inte ensidigt höja noteringen ytterligare med de priser på köttprodukterna vi har idag. Vi måste få in mer pengar från handeln först, säger Bengt Göran Bengtsson, Ginsten Slakt, med anledning av de brev man fått från uppfödarna i söder. Något måste hända med svenska slaktsvinspriset, men vad, säger han.
-Våra säljare har de båda uppfödarbreven med sig ut till våra köttkunder och tar upp diskussionen. Men det innebär ju inte att det går att få upp priserna. Om vi begär ett par kronor upp för t ex kotletten, då blir svaret att man vill kolla på annat håll.
-På sikt kan dock breven verka prishöjande och kan kanske i varje fall göra att priserna är lättare att hålla uppe vid situationer det annars kanske skulle bli prissänkning, säger han.
-Det är alltså väldigt svårt för en liten aktör, som vi, att gå för högt över de stora aktörernas priser, där Swedish Meats är ledande. Vi sitter i knät på Swedish Meats, när det gäller prisbildningen, säger Bengt Göran.
-Men vi måste även se över våra egna kostnader och sänka overheadkostnaderna, säger han. Vi måste få ner veterinärkostnaderna, transportkostnaderna och rationalisera hårdare.
-Ett problem för prisbildningen är när nya aktörer vill slå sig in på marknaden. Det sker ofta med lågt pris och sedan är det svårt att få upp dem igen. Vi ser priser som är häpnadsväckande låga och köttet säljs som svenskt.
Läs fler synpunkter och kommentarer i högerspalten!
Klicka här om du vill läsa högerspalten, eller skriva ut, från separat fönster!
Reagera på sydsvenska aktionen!
Vad tycker du om sydsvenska grisuppfödarnas aktion för att höja grispriset? Bra eller dåligt? Tryck på länken gris@agrar.se och skriv!
De har reagerat:
-Mycket glädjande läsning!
-Det måste komma underifrån, om toppen ska bli intresserad.
Björn Folkesson, Borgholm
-Jag stödjer aktionen till 110 %. Det är positivt att någon äntligen vill och kan ta tag i marknadssituationen på grisar i Sverige.
Olof Ohlsson, Tvååker.
-Nybyggd anläggning sedan tre år, renodlad slaktsvinsproduktion, produktionsresultat "bäst i klassen", slimmade kostnader, slimmad tidsåtgång, allt redovisat i aktiebolaget, inga gömda eller glömda kostnader. Trots detta tjänar vi inga pengar!
-Hade jag bara orkat skulle jag gärna ta debatten med handeln och fråga varför det är så viktigt att handeln har en lönsamhet och täcker sina kostnader. Skulle någon i producentledet tjäna pengar upplevs det som brottsligt!
Stellan Ericsson, Lidgris AB.
Första lasset slaktsvin till Tyskland
Den första leveransen levande slaktsvin gick till Tyskland 15 augusti. 220 slaktsvin levererades av Boarps Gård AB och transporterades av Erikssons Djurtransport, Tomelilla, till ett tyskt slakteri.
-Jag har sökt hos Jordbruksverket och fått eget utförseltillstånd för grisar, som nu gäller i ett år, säger Per Karlsson, Boarp. Därmed kan jag exportera grisar när jag vill.
-Vi måste arbeta upp en större marknad och få igång marknadskrafterna i Sverige när det gäller slaktsvin. Som i Danmark. Där går grisar till Tyskland om inte danska slakterierna betalar tillräckligt bra. Om inte svenska slakterier kan betala marknadsmässiga priser för slaktsvinen, måste vi sälja grisarna till andra länders slakterier. Så fungerar marknaden för andra produkter. Det får inte vara andra marknadsregler för grisar, menar han.
-Vad hjälper världens bästa djuromsorg i Sverige, om inte handeln vill ha våra svenska grisar, säger han. Tyskarna vill gärna ha våra svenska grisar, eftersom de har en god djurhälsa. Det säger mina tyska kontakter. Hur mycket mer tyskarna betalar för svenska grisarna vet jag inte ännu, det får slaktavräkningen visa om några dagar, säger Per.
Per säger också att han inte exporterar grisar enbart av eget intresse, utan för att bistå alla sina kolleger som föder upp grisar och i de flesta fall har färre grisar än han.
-Jag levererar många slaktsvin och har goda leveranstillägg. Jag får också rabatt på mina stora inköp av foder. Utan detta som förbättrar kalkylen, är slaktsvinsuppfödning en förlustaffär, säger han. Jag tar den här fighten nu, för att dämma i bäcken. Vilket slaktsvinspris får vi när det blir sämre griskonjunkturer och minskad efterfrågan på griskött, när vi inte fått någon förbättring under årets rekordgoda grillsäsong? Var finns pengarna från rekordförsäljningen, undrar Per!
Ny leverans till Tyskland vecka 36
Ytterligare en leverans av 220 slaktgrisar till Tyskland är bestämd till vecka 36. Det är två gårdar i Halland som levererar grisarna. Preliminärt går ytterligare en transport inom denna tid, sedan det blev känt att tyska slaktsvinspriset gick upp till över 16 kr idag.
Vill kupera smågrisarnas svansar, för smågrisexport till Tyskland
Boarps Gård AB begärde i måndags dispens hos Jordbruksverket från det svenska förbudet att kupera svansar på smågrisar. Per Karlsson vill exportera smågrisar till Tyskland för att få mer betalt, men tyskarna vill ha smågrisar med kuperade svansar.
-Det är bättre affär att exportera smågrisar från Sverige än att exportera slaktsvin, säger Per. Fraktkostnaderna blir mycket lägre, ca 25 kr. Om syftet dessutom är att understryka kravet på högre slaktsvinspris, är smågrisexport lika effektivt som slaktsvinsexport. Om vi får bort tillräckligt stor mängd slaktsvin från de svenska slakterierna, då måste bristen på svenskt griskött göra att slaktsvinspriset går upp, menar han. Importen är dock redan stor.
Att Sverige ska tillåta kupering av smågrisarnas svansar igen, är nog en kontroversiell fråga både för Jordbruksverket och Djurskyddsmyndigheten, det förstår Per. Men om vi ska konkurrera på en fri marknad, då måste vi ha lika villkor, säger han.
-Det finns visserligen slaktsvinsuppfödare i Tyskland som accepterar okuperade svansar, men urvalet köpare blir litet och vi kommer inte åt de bästa priserna. Svenska förbudet mot svanskupering är därmed ett handelshinder och jag förutsätter att Jordbruksverket beviljar dispens, så jag kan sälja smågrisar i Tyskland, säger han.
Per betraktar grannlandet Tyskland som sin hemmamarknad, skriver han i brevet till Jordbruksverket.
Ladda ner dispensansökan här!
Svenska grispriset nu lägst i Europa
Som väntat fortsatte polska grispriset uppåt även vecka 31 och passerade det svenska med 45 öre. Det betyder att Sverige har lägsta slaktsvinspriset av Europas länder (som ISN korrigerar priset för i fråga om nationella olikheter vid t ex slakt).
Franska priset sjönk efter två veckors uppgång och engelska steg. I övrigt är priserna denna vecka oförändrade.
Datera upp för senaste noteringar!
Om du inte läser @-GRIS kort efter att du får mailet till din dator, ta för vana att uppdatera @-GRIS innan du börjar läsa. Jag lägger in saknade noteringar i den takt de anländer och det kan även finnas sena nyheter som du inte bör missa.
Helfallspriset
Helsfallspriset är oförändrat.
Slaktsvin, grundnotering för bäst betalda viktgrupp
| Slakteri | Viktgr kg | v 33 | v 32 | v 31 | v 30 |
| Ginsten Slakteri Avtal | 65-94,9 | 12,90 | 12,90 | 12,90 | 12,90 |
| Ginsten Slakteri | 65-94,9 | 12,80 | 12,80 | 12,80 | 12,80 |
| KLS Nya leverantörer | 64-94,9 | 12,75 | 12,75 | ||
| KLS | 64-94,9 | 11,25 | 11,25 | 11,25 | 11,25 |
| SLP* Avtal | 70–94,9 | 12,70 | 12,70 | 12,85 | 12,85 |
| SLP | 70–94,9 | 12,20 | 12,20 | 12,20 | 12,20 |
| Dalsjöfors Slakteri | 70-94,9 | 12,70 | 12,70 | 12,70 | 12,70 |
| Dahlbergs | 71-94,9 | 12,70 | 12,70 | 12,70 | 12,70 |
| Ugglarps Slakteri | 70-94,9 | 12,30 | 12,30 | 12,30 | 12,30 |
| Skövde Slakteri Avtal | 75-94,9 | 12,70 | 12,70 | 12,70 | 12,70 |
| Skövde Slakteri | 75-94,9 | 11,20 | 11,20 | 11,20 | 11,20 |
| Swedish Meats Avtal | 73-92,9 | 12,50 | 12,50 | 12,50 | 12,50 |
| Swedish Meats | 73-92,9 | 11,00 | 11,00 | 11,00 | 11,00 |
| Nyhléns & Hugosons | 73-90,9 | 11,00 | 11,00 | 11,00 | 11,00 |
| Ystad Slakteri | 71–95 | 11,00 | 11,00 | 11,00 | 11,00 |
Slaktsvin, Norden
| Skr | Slakteri | Viktgr. kg | valuta | v 35 | v 34 | v 33 |
| 12,42 | Danish Crown | 70,0–84,9 | dkr | 10,10 | 9,90 | 9,90 |
| 22,10 | Norsk Kjött | 55,1–77,0* | nkr | - | 19,05 | 19,05 |
| 11,00 | Österbottens | 72 – 90 | euro | - | 1,21 | 1,20 |
| 12,00 | Snellman | 78–105** | euro | - | 1,31 | 1,31 |
* Från norska priser ska dras slaktdjursavgift 1,90 nkr, m m.
** Inkluderar LB-grundpris 1,26 + lastrumstillägg 0,02 + planeringstillägg 0,03. Mängdtillägg ingår inte i noteringspriset.
Slaktsvin, Europa
| Skr | Land | v 34 | v 33 | v 32 | v 31 | v 30 |
| 22 aug | Enl ZNGV | |||||
| 15,50 | Tyskland | 1,72 | 1,68 | 1,67 | 1,67 | 1,65 |
| 22 aug | korrigerade* | |||||
| 15,97 | Spanien | 1,731 | 1,731 | 1,731 | 1,731 | 1,731 |
| 15,65 | Tyskland | 1,696 | 1,656 | 1,656 | 1,656 | 1,626 |
| 15,60 | Italien | 1,690 | 1,614 | 1,614 | 1,614 | 1,582 |
| 15,13 | Österrike | 1,640 | 1,620 | 1,620 | 1,620 | 1,500 |
| 15,03 | Holland | 1,629 | 1,561 | 1,561 | 1,580 | 1,551 |
| 15,00 | Frankrike | 1,626 | 1,559 | 1,572 | 1,560 | 1,555 |
| 15,00 | Belgien | 1,625 | 1,588 | 1,588 | 1,625 | 1,588 |
| 14,69 | England | 1,592 | 1,592 | 1,564 | 1,592 | 1,592 |
| 13,21 | Danmark | 1,432 | 1,432 | 1,432 | 1,432 | 1,405 |
| 13,13 | Sverige | 1,423 | 1,423 | 1,423 | 1,423 | 1,423 |
| -- | ||||||
| 14,58 | Tjeckien | 1,580 | 1,565 | 1,558 | ||
| 14,00 | Polen | 1,517 | 1,472 | 1,423 | ||
| 13,67 | Irland | 1,482 | 1,482 | 1,482 | 1,482 |
*Korrigerade priserna är landsnoteringarna korrigerade för nationella olikheter i klassnings och betalningssystemen, 56 % kött, fritt gård, inte slakteri. Enl ISN. Observera således att sammanställningen visar redovisad officiell notering och inte verkligt utbetalt pris. Avvikande köttprocent och vikt och inte heller tilläggsbetalningar är beaktade.
Suggor, Sverige
| Slakteri | Kg, 58 % | v 33 | v 32 | v 31 | v 30 |
| Göran Eriksson | fri vikt & klass | 9,00 | 8,70 | 8,70 | 8,70 |
| Ystad Slakteri | fria vikter | 7,50 | 7,50 | 7,50 | 7,50 |
| Ginsten | 140,1 kg- | 7,35 | 7,35 | 7,35 | 7,35 |
| SLP | 140,1 kg- | 6,90 | 6,90 | 6,90 | 6,90 |
| Dahlbergs | 140- | 6,90 | 6,90 | 6,90 | 6,90 |
| Ugglarps | 140,1 kg- | 6,40 | 6,40 | 6,40 | 6,40 |
| Dalsjöfors | 58% | 6,40 | 6,40 | 6,40 | 6,40 |
| Swedish Meats | 140- | 6,40 | 6,40 | 6,40 | 6,40 |
| Nyhléns & Hugoson | 140- | 6,40 | 6,40 | 6,40 | 6,40 |
| Skövde | 140- | 6,40 | 6,40 | 6,40 | 6,40 |
| - | |||||
| Galtar | |||||
| Göran Eriksson | fri vikt & klass | 7,00 | 6,70 | 6,70 | 6,70 |
| Swedish Meats | oflådd | 2,15 | 2,15 | 2,15 | 2,15 |
| SLP | oflådd | 2,65 | 2,65 | 2,65 | 2,65 |
Suggor, utland
| Skr | Slakteri | Anm. | valuta | v 35 | v 34 | v 33 |
|
8,98
|
Danish Crown | 129,9 kg- | dkr | 7,60 | 7,30 | 7,10 |
|
16,10
|
Norsk Kjøtt* | Fria vikter | nkr | - | 12,94 | 12,94 |
| Finland | ||||||
|
4,24
|
Österbottens | Fria vikter, Ä | euro | - | 0,47 | 0,46 |
|
4,33
|
Snellmans | Klass E | euro | - | 0,47 | 0,47 |
| Tyskland | ||||||
|
11,62
|
ZNVG | 56 % | euro | - | 1,26 | 1,23 |
| Galtar | ||||||
|
7,75
|
Danish Crown | 109,9 kg- | dkr | 6,60 | 6,30 | 6,10 |
Valutor
| Fredagar | idag | v 32 | v 31 | v 30 | v 29 | v 28 | v 27 |
| Pund | 13,50 | 13,63 | 13,58 | 13,51 | 13,49 | 13,35 | 13,17 |
| Dollar | 7,16 | 7,19 | 7,20 | 7,27 | 7,30 | 7,26 | 7,17 |
| Euro | 9,19 | 9,19 | 9,21 | 9,23 | 9,22 | 9,19 | 9,16 |
| Dansk | 1,23 | 1,23 | 1,23 | 1,23 | 1,23 | 1,23 | 1,22 |
| Norsk | 1,14 | 1,16 | 1,17 | 1,16 | 1,16 | 1,16 | 1,15 |
| Yen | 6,17 | 6,23 | 6,25 | 6,30 | 6,24 | 6,26 | 6,23 |
Smågrisar, Sverige
| Slakteri | ||||
| Klass, kr/kg | v 34 | v 33 | v 32 | v 31 |
| SLP | ||||
| SLP+ | 18,30 | 18,30 | 18,30 | 18,30 |
| Ugglarps Slakteri | ||||
| Särklass | 18,15 | 18,15 | 18,15 | 18,15 |
| Ugglarpsgrisen | 17,15 | 17,15 | 17,15 | 17,15 |
| KLS | ||||
| KLS Smågris | 18,05 | 18,05 | 18,05 | 18,05 |
| Skövde Slakteri | ||||
| SwedeHam+ | 18,14 | 18,14 | 18,14 | 18,14 |
| SwedeHam | 16,69 | 16,69 | 16,69 | 16,69 |
| Vita | 15,57 | 15,57 | 15,57 | 15,57 |
| Dahlbergs | ||||
| Särklass D | 18,15 | 18,15 | 18,15 | 18,15 |
| Swedish Meats | ||||
| Bis Plus,23 kg | 17,80 | 17,80 | 17,80 | 17,80 |
| Bas, 23 kg | 16,40 | 16,40 | 16,40 | 16,40 |
| Nyavvanda, 9 kg | 35,55 | 35,55 | 35,55 | 35,55 |
| KRAV, 23 kg | 23,30 | 23,30 | 23,30 | 23,30 |
| Ginsten Slakt | ||||
| Smågrisar 23 kg* | 17,55 | 17,55 | 17,55 | 17,55 |
| - | ||||
| Balans i förmedling | ||||
| Swedish Meats | 19 000 | 15 000 | 11 500 | 4 000 |
| Ugglarps Slakteri | brist | balans | balans | balans |
| Skövde Slakteri | 800 | 800 | 500 | balans |
| SLP | 1 000 | 1 000 | - | 400 |
| KLS | balans | - | balans | balans |
* Tillägg upp till 106 kr/smågris tillkommer.
Kommentarer smågrisar, Sverige
Swedish Meats: Marknadstillägg 20 kr/smågris.
Carl-Olof Port: -Vi har normal anmälan och beräknade volymer, men stor försäljning bl a beroende på stor insättning för julslakten. Huvudparten av uppfödarna sätter dock in kontinuerligt året runt.
KLS: Marknadstillägg 5 kr/smågris.
Ugglarp: Marknadstillägg 30 kr/smågris.
Thomas Olander: -Vi har åter brist på smågrisar, men jag har inte koll på antalet.
SLP: Marknadstillägg 20 kr/smågris, ej vid mellangårdsavtal.
Skövde: Marknadstillägg 30 kr/smågris. ej vita.
Dahlbergs: Marknadstillägg 30 kr/smågris på förmedlingsgrisar.
Smågrisar, utland
| Vecka | v 35 | v 34 | v 33 | v 32 | v 31 | |
|
Skr
|
Danish Crown | dkr | dkr | dkr | dkr | dkr |
|
294
|
Basis 7 kg | 239 | 234 | 234 | 234 | 236 |
|
490
|
Basis 30 kg | 399 | 391 | 391 | 391 | 391 |
|
300
|
SPF+Myc 7 kg | 244 | 239 | 239 | 239 | 241 |
|
497
|
SPF+Myc 30 kg | 404 | 396 | 396 | 396 | 396 |
|
305
|
SPF 7 kg | 248 | 243 | 243 | 243 | 245 |
|
502
|
SPF 30 kg | 408 | 400 | 400 | 400 | 400 |
|
976
|
Økologi 30 kg | 794 | 787 | 787 | 787 | 788 |
| Norsk Kjøtt | nkr | nkr | nkr | nkr | nkr | |
|
649
|
25-kilos | - | 560 | 560 | 560 | 560 |
| Snellmans | euro | euro | euro | euro | euro | |
|
543
|
Grund 30 kg A1* | - | 59 | 59 | 59 | 59 |
| Tyskland | ||||||
|
544
|
ZNVG 28 kg | - | 59 | 58 | 58 | 58 |
Kommentarer smågrisar Norden
Snellmans
*) Tillägg för avelsindex 0 - 4 euro/st + mängdtillägg.
-På en fungerande marknad söker sig slaktgrisarna till den som betalar bäst, fastslog Magnus Lagergren, Swedish Meats, när han och andra företrädare från Swedish Meats träffade styrelsen för Hallands grisuppfödare i torsdags.
Det var ett mycket bra möte, berättar de som var närvarande, med bästa samförstånd mellan uppfödarna och slakten om att slaktsvinspriset måste höjas. Men med nuvarande prispress från handeln finns inga pengar till höjning, framhöll Swedish Meats representanter, som förutom Magnus var Johan Andersson, och Erling Johansson. Gun Ragnarssson var ordförande.
Man var också överens om att hallandsbrevet och skånebrevet blivit en viktig väckarklocka och att grisuppfödarnas oro för framtiden, om inte priset höjs, är berättigad. /LG
Både kontrakt, och fri volym för export
-Jag kan tänka mig en modell för större grisuppfödare, där man både producerar på kontrakt och på en fri marknad, säger Johan Andersson, Swedish Meats, med anledning av Hallandsbrevet och om att exportera grisar till länder med högre priser än i Sverige. Större leverantörer skulle vid sidan av kontraktet kunna producera en volym som kan röra sig på marknaden och t ex säljas på export.
-Jag skulle kunna betala ganska bra för den fria volymen i ett läge som nu med underskott på grisar. Men jag skulle aldrig ringa för att få grisar i januari och februari, säger han. /LG
Klicka här om du vill läsa, eller skriva ut, högerspalten från separat fönster!
Efter flera år i noteringstabellens skamvrå är reaktionen naturlig
-Jag är inte förvånad över de sydsvenska grisproducenternas aktion. Vi har under flera år sett hur tyska och andra länders slaktsvinspriser ligger högt över våra, möjligtvis undantaget månaderna för julslakten, medan vi fått stå i skamvrån med lägsta priset och dyrbara mervärden. Till slut går det inte att undvika reaktioner av det här slaget, säger Sveriges Grisproducenters ordförande Lars Hultström, Katrineholm. Det är en naturlig reaktion. Senaste höjningen av köttpriserna till handeln var 2000 och vi har inte kunnat kompensera oss för alla höjda kostnader, t ex höjda energipriser.
-Det är fel att jämföra svenska grispriset med danskarnas. De har också lågt grispris. De är dollarberoende, det är inte vi. Vårt avräkningspris beror enbart på slaktens och industrins oförmåga att ta ut högre priser för köttet vid försäljning till handeln och handeln är fokuserad enbart på lågpriser.
-Vi grisuppfödare har aldrig varit representerade vid förhandlingarna om köttpriserna. Det enda vi deltagit i är diskussionen om de svenska mervärdena. Det kanske är dags nu.
-Vi i uppfödarföreningen bjuder härmed in handeln till diskussion om förutsättningarna att producera griskött i Sverige. Vi vill diskutera om handeln är intresserad av att det produceras grisar i Sverige. Om exporten av levande grisar kommer igång och slaktsvin börjar försvinna ur landet är en diskussion med handeln högaktuell, säger Lars.
-Från Sveriges Grisuppfödare är vi hittills passiva och ser på vad som händer söderut. Vi har inte skrivit under uppropen, men de sydsvenska föreningarna sköter det här bra själva. Jag har givetvis stött på många uppfödare från hela Sverige som är frustrerade över svenska slaktsvinspriset. Jag vet inte heller om fler av våra föreningar sluter upp. Våra möjligheter att exportera grisar från Mellansverige är begränsade av geografiska skäl. Vi ska ta en ordentlig diskussion om exporten, m m, vid nästa styrelsesammanträde vecka 35. /LG
Sydsvenska uppfödarnas plan fungerar säkert, men har sidoeffekter, säger Sören Kvantenå
-Om slaktgrisarna rör sig lättare över landsgränserna, får det säkert den effekt som uppfödarna i Halland, Skåne och Blekinge tänker sig. Slaktsvinspriset skulle bli mer utjämnat mellan länderna. Men effekten, om svenska slakterierna får färre slaktsvin, blir fler nedläggningar av svenska slakterier. Vem köper då de svenska grisarna till bra priser när slaktsvinspriset sjunker i t ex Tyskland med 2 kr, säger Sören Kvantenå, ordförande i Swedish Meats.
-Det är lätt att jämföra den här situationen med vad som händer i Danmark. Danska uppfödarna exporterar grisar till Tyskland och Danish Crown lägger ner slakterier, nu senast två stora svinslakterier. Man bygger inte upp nya slakterier igen på kort tid och resultatet kan bli periodvis väldigt dåliga slaktsvinspriser för uppfödare som exporterar, säger han.
-Vi kan stänga slakteriet i Kristianstad om vi inte får några grisar i Sydsverige, men var slaktas de sedan om priset på slaktsvin faller i Tyskland? Priset faller nog i Tyskland redan i höst. Att vi får så mycket färre grisar inträffar dock inte, eftersom vi har kontrakt med de allra flesta av våra leverantörer, som producerar en stor del av grisarna i de tre södra områdena.
-Det är fel att titta på slaktsvinspriserna och jämföra olika länder, menar Sören. Titta i stället på tb, vad grisuppfödarna får i vinst av sin produktion i de olika länderna. Swedish Meats leverantörer har redan fått 72 öre i höjd notering i år, så det är inte så långt till 1 krona. Effekten av handelns höjning av charkpriserna med 4,5 % slår inte igenom fullt ut förrän i september. Då är kontrakterade kampanjer och fasta priser utgångna. Så det finns hopp.
-Men att höja 1 kr ytterligare, det är 250 mkr, då går vi nog i konkurs och uppfödarna får skicka alla slaktsvin till Tyskland, skämtar han.
-Grisuppfödarnas aktion är en tydlig signal till marknaden, men det är inte lätt att få upp priserna. En stor del av grisen är som bekant charkråvara, med snäva marginaler. På styckat är det lättare, men de detaljer som kan höjas sitter på en liten del av grisen.
-Ingen är dock mer angelägen än jag om att marknaden ska fungera bättre, säger Sören Kvantenå. Men det är inte bra om det går ut över de svenska slakterierna. /LG
Svenskt lågt slaktsvinspris har inget med svenska kostnader att göra
-Att jämföra svenska slaktsvinspriserna med priserna i Tyskland och andra länder, är det enda relevanta. Om slaktsvin betalas 3 – 4 kr högre i Tyskland, då måste svenska priserna följa med, om marknadsekonomin fungerar, säger Håkan Magnusson, ordförande i Skånes och Blekinges Grisuppfödare. Att ta högre veterinär- och transportkostnader som orsak till lägre svenskt slaktsvinspris är inte relevant och det är inte heller relevant att jämföra grisproduktionens tb i de olika länderna.
-Om en grisuppfödare i Sverige utfodrar med gratis chips eller glass och knappast har några foderkostnader, då ska väl inte den uppfödaren ha mindre betalat för sina slaktsvin, än den som utfodrar med enbart köpt foder. Kostnaderna i de olika länderna har inget med marknadspriserna på slaktsvin att göra, om marknaden fungerar, säger han. /LG
Kommentar
Sydsvenska grisuppfödarna är på rätt spår!!
Alla är överens om att priset på slaktsvin i Sverige bildas av två eller tre dominerande livsmedelskedjor. De dikterar priset och de svenska slakterierna har inga andra kunder av format att vända sig till. Just därför vill Swedish Meats finna en internationell partner som kan placera svenskt griskött på en internationell marknad, d v s bredda kundbasen och marknaden. Intäkterna från köttförsäljningen, minus kostnaderna för slakt och förädling, blir veckonoteringen på slaktsvin. Den kan inte Swedish Meats påverka särskilt mycket och de övriga slakterierna ännu mindre.
I många andra länder, bl a Tyskland, bildas slaktsvinspriset av marknaden på slaktsvin, och alltså inte bara av hur mycket livsmedelskedjorna vill betala. Priset blidas så att säga mer på uppfödarnivå och mer likt övriga råvaror. Tillgång och efterfrågan bestämmer priset och det slakteri som vill ha grisar får bjuda, som om det vore auktion. Just auktion förekommer f ö också. Om det blir brist på grisar, stiger priset, om det blir överskott sjunker priset. Blir priset riktigt högt i ett land, strömmar grisar in från andra länder. Blir det lågt, strömmar grisarna ut. Därför jämnar priserna ut sig mellan länderna i viss mån. Det finns alltid en viss tröghet, i varje fall motsvarande kostnaderna för frakten.
På en riktigt fri svensk marknad ska givetvis svenska slakterierna kunna köpa grisar från andra länder, men där har vi andra begränsningar i Sverige med smittrisk.
Tyskt grispris sätts från fredag till torsdag och grundar sig på föregående veckas avslut på slaktsvinsmarknaden, plus att man väger in internetauktioner och en bedömning om marknadstrenden. Ingen är bunden till det "rekommenderade" priset på fredagar, den officiella noteringen, utan den tjänar som ett riktmärke. Precis som här i Sverige erbjuder olika slakterier viss avvikelse från noteringen och likaså gör enskilda grisuppfödare upp om en betalning i relation till noteringen. En tredjedel av tyska uppfödarna har långsiktiga kontrakt (men inte på tre år!), två tredjedelar är ganska trogna sitt slakteri och levererar med eller utan avtal till samma slakteri långa perioder och en tredjedel hoppar mellan slakterierna lite oftare. Allt lite grovt räknat.
Skillnaden mellan tysk och svensk prissättning är som synes mycket stor. I Tyskland sätts således noteringen på slaktsvin av marknaden, medan priset i Sverige i princip sätts av Ica och Coop. Eftersom det inte förekommer något utbyte av slaktsvin över svenska gränserna, inte ens vid mycket stora prisskillnader mellan länderna, kan Ica och Coop sätta nästan vilket pris på grisköttet som helst och därmed även slaktsvinsnoteringen.
Därför påstår jag att de sydsvenska grisuppfödarna är på rätt spår! De gör precis som Swedish Meats tänker göra, bredda sin marknad. Genom att börja odla affärskontakter med tyska slakterier (och kanske slakterier i fler länder kring Östersjön eller på kontinenten) och transportera grisar till dessa länder, bildas på sikt en gränsöverskridande slaktsvinsmarknad även för Sverige. Den dag det är lika naturligt att sälja grisarna till tyska slakterier som till svenska, då får även Sverige en fungerande marknad för slaktsvin, med internationella priser, som inte kan styras av Ica och Coop!
Jag är övertygad om att Ica och Coop köper svenskt kött med mervärden även i fortsättningen av Swedish Meats och de övriga slakterierna. Dock utan att ha gräddfil ner till de svenska grisproducenterna. Om svenska slakterierna är lika effektiva som de utländska, finns det ju ingen anledning att köpa kött från andra länder. Frakten blir bara dyrare och man får inte de svenska mervärdena, som man tjänar pengar på.
Både när det gäller slaktsvin och köttprodukter gäller, att det i princip ska vara samma pris i alla länder, dock med fraktkostnaderna i skillnad och viss tröghet vid långa avstånd, m m. Dessutom inverkar kvalitet, goda affärskontakter och annat om man köper från en leverantör och inte en annan. På köttprodukter är redan priserna mycket utjämnade mellan länderna, det är nu på slaktsvin det skiljer och där vi är avvikande.
Problemet med att försöka skapa en internationell och fungerande marknad i Sverige är att en mycket stor del av grisuppfödarna har långsiktiga kontrakt. Rörligheten på grisarna kan inte bli så stor. Men Swedish Meats (Swedish Livestock) har redan samma exporttillstånd från Jordbruksverket som Boarps gård skaffade i veckan, så det är ju inte omöjligt att även köra kontraktsgrisar ut ur landet.
Eftersom storparten av svenska grisuppfödarna nu har avtal som löper på tre år, kan man tänka sig att viljan hos handeln att höja priserna är måttlig. Grisarna kommer ju in till slakt vid varje pris.
Bredda slaktsvinsmarknaden i stället, och behåll Swedish Meats!
Om svenska noteringen på slaktsvin skulle bildas genom tillgång och efterfrågan på en fungerande internationellt påverkad marknad, kanske Swedish Meat inte behöver någon internationell partner!!? I varje fall inte av den anledning man nu framhåller. Därmed finns ett alternativ 3, en ytterligare modell, för Swedish Meats framtid! Förbli svenskt och fristående, men utan att vara gisslan i prisspelet mellan livsmedelshandeln och slaktsvinsuppfödarna. Resultatet skulle bli samma, men mer sympatiskt och dynamiskt, för både uppfödarna, slakten och industrin.
Om Swedish Meats inte kan påverka den svenska slaktsvinsnoteringen, utan tvingas köpa slaktgrisarna till marknadens pris, skulle följaktligen inte Ica och Coop kunna diktera köttpriserna i Sverige. Livsmedelshandeln kan givetvis fortfarande försöka få ner köttpriserna, men vad hjälper det om inte Swedish Meats kan köpa billigare slaktsvin?
Ingen vet heller hur en Swedish Meats-partner agerar på svenska slaktsvinsmarknaden, om man får samma kontroll över slaktgrisarna som Swedish Meats har idag. Vilket pris vill den internationella partnern betala, om svenska grisuppfödarna inte har någon annan att leverera till? Frågan kan bli mycket intressant om den blivande partnern är ett utländskt aktiebolag där aktieägarna vill ha högsta möjliga utdelning.
Att starta upp en internationell marknad för grisar, förefaller således vara en betydligt säkrare väg för de svenska grisuppfödarna, än att sälja ut Swedish Meats för att få en större marknad för de förädlade produkterna.
De sydsvenska grisuppfödarna säger att det för dagen inte är kris i svenska grisnäringen, det är ju högkonjunktur, men man agerar för att möta en lågkonjunktur. Jag vill tillägga: Det är precis rätt tid att bygga upp en internationell marknad nu, när grispriset är högt på kontinenten och bl a tyska slakterierna ropar efter slaktsvin. Då är det lätt att få kontakter med angelägna köpare och lätt att etablera de svenska slaktgrisarna på en ny marknad. Läget är betydligt sämre när det blir lägre tyskt grispris och överskott. Den tiden kommer säkert och då måste svenska grisuppfödare också vara beredda på internationella priser.
Är då inte detta scenario ett hugg i ryggen på de svenska slakterierna? Tvärtom, dagens situation är förlamande för svensk grisnäring. En internationell marknad för svenska smågrisarna och slaktsvinen, för det gäller givetvis båda kategorierna, kan bli den injektion som svensk grisnäring behöver. De svenska slakterierna har alla konkurrensfördelarna i Sverige, genom sin närhet till svenska grisarna och den svenska marknaden. Lyckas grisuppfödarna etablera svenska grisarna på internationella marknaden, och få erkännande för det goda hälsoläget, djuromsorgen, kvaliteten, då kan även slakterierna och svenska industrin surfa på vågen! Idag går det utmärkt att sälja svenska slaktsvin till tyska slakterier, där de omvandlas till tyska. Men att sälja svenska produkter i Tyskland är värre. Tyskt griskött är bäst i Tyskland, mycket bättre än svenskt i Sverige!
Det börjar bli riktigt kärvt att etablera ny grisproduktion i Tyskland, Holland, Belgien, Danmark, m fl länder. Vi har spannmål och gödselarealer och vi börjar bli riktigt effektiva. Det bör ligga nära till att tyskarna och andra upptäcker Sverige!
Det finns naturligtvis fler sätt att angripa problemet med att inte svenska slaktsvinsmarknaden fungerar. Ett är auktion på grisarna, vilket idag är väldigt enkelt via internet. Ett annat är terminshandel, som kan liknas auktion, men gör att slakterier, förädling och handel kan planera långsiktigt och ingå långsiktiga avtal. Vi kan återkomma till detta.
Sätt igång diskussionen!
Lars-Gunnar Lannhard