@-GRIS 6 september 2013
Senaste uppdatering gjord 6 september 16,50
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
Senaste uppdatering gjord 6 september 16,50
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
|
Senaste nytt om marknaden och priser Tyska grispriset ner 70 öre v 37 Det tyska grispriset går ner 8 cent, 70 öre, v 37. Höjningen i Tyskland hann aldrig sätta några spår i det svenska grispriset. Men det är viss eftersläpning tills priserna på slaktgrisar slår igenom på importpriserna, så vi får se om det blir någon förbättring. Den värsta sommarvärmen är över nere i Europa och grisarna har börjat växa igen. Det är en förklaring till att slakten ökar igen och underskottet på grisar balanseras upp. Att tyska priset befarades gå ned, visade auktionen över internet tidigare i veckan, där medelpriset sjönk från 1,98 € till 1,92. I Sverige händer således inget med priset på slaktgrisar, men Knorrevången höjer suggorna med 90 öre till 10,50 kr. Att det är ett rakt pris utan avdrag för vikt och klass ger givetvis en extra knorr till sista raden på avräkningen. Knorrevången betalar nu bäst i Sverige för suggor. Det har varit en vacker och behaglig sommar, med temperaturer utan så många väldigt varma dagar, enligt SMHIs statistik. Inte några stora problem för grisarna, alltså. Enligt en del producenter har tekniska resultaten även varit bra i smågrisproduktionen. Nu kan vi summera skörden och vi ser att kvaliteten på spannmålen blir vida bättre än i fjol och likaså halmen. Det bäddar för fortsatt bra tekniska resultat i vinter, vilket vi får hoppas slår i genom i kalkylerna. Billigare spannmål ger också plus. Sommaren och hösten har blivit bättre för grillningen än normalt, vilket torde ha rätat upp ekonomin hos slakterierna. I våras såg vi framför oss att slakteriernas dåliga försäljning kunde gå ut över grispriserna 2014 och det talades också om att en del slakterier omförhandlade ingångna avtal. Tongångarna verkar bättre just nu och det dåliga förhandlingsläge vi sågs stå inför i höst kan vi förhoppningsvis glömma. Det ser ljusare ut både på kostnads- som intäktssidan. I Danmark fortsätter grisproduktionen sjunka och Danish Crown har hotat med färre arbetsplatser. Men nu har diskussionen ändrat riktning till spekulationer i att antalet grisar kan öka med upp till 3 miljoner på fyra år och alla arbetsplatser blir kvar och kan bli flera. Det är alla som jobbar vid slakterierna och industrin som kan tänka sig satsa 600 milj dkr av sina löner under dessa fyra år i en investeringsfond som stöd för dansk grisproduktion. Initiativet har även gjort att bankerna svängt på klacken och ställer sig mer positiva till investeringar i nya stallar. De som fått avslag på sina planer på investeringar, kan med hsjälp av fonden få sina ansökningar omprövade. -Det är ett fantastiskt initiativ, som jag tror på, säger en bankman. Med den politiska uppbackningen, så är nästan alla puzzelbitarna på plats. I stället för krympande dansk grisproduktion, är det nu tal om investeringar på tre miljarder dkr, 3,5 svenska miljarder. Beslut kommer inom några veckor. Är det någon i Sverige som vågar ta upp initiativet för att vända vår starkt vikande produktion?! Eller ska vi låta danskarna ta en allt större del av marknaden? Ställer vi oss helt handlingsförlamade i Sverige, så blir det så! Det vackra grillvädret fortsätter, vilket inte kan vara någon nackdel för slakterierna och grisföretagarna. Att grillsäsongen fortsätter in i skinksäsongen är inte så vanligt. För egen del blev det tre grillkvällar förra veckan, med grillspett, flintastek resp karré. Samt givetvis en solig altan, även om solen går ner allt tidigare. Allt oftare på hösten använder jag elgrillen, en bra pryl som utan tvekan också förlänger grillsäsongen. /LG 130906
Marknadskommentarer Scan och SLS Balanserad anmälan och slakt enligt plan. Fortfarande finns det mycket fläskråvara på marknaden som bromsar. Nu inleder Scan en kampanj med Smarson för att hitta 5 000 testpersoner under hösten. Först ut är karré av Rapsgris som testpiloterna ska tillaga, smakbedöma och presentera sitt favoritrecept på. Läs mera på Smartsons hemsida! KLS Ugglarps Den svenska marknaden för griskött är fortsatt oförändrad. Vi har en stigande prisbild på den internationella marknaden. Ginsten Slakteri Bengt-Göran Bengtsson: -Försäljningen har varit relativt bra i veckan. Det har varit hyfsat väder, så det ser bra ut f n. Dalsjöfors Slakteri Magnus Lagergren: -Marknaden är oförändrad sedan förra veckan. Skövde Slakteri: Ove Konradsson: -Marknaden är stabil och det är god efterfrågan på produkterna. -Överkapaciteten i slakten varierar dag för dag, men skulle vi få en kraftig ökning kan vi säkert dubbla slakten utan stora interna förändringar. Vi kan ta fler leverantörer. Österbottens Kött Stefan Saaristo: -Sommarvädret är positivt, men den traditionella sommarmaten minskar ändå till förmån för höstmenyerna. Försäljningen är som förra veckan. Danish Crown De europeiska marknaderna är präglade av att sommaren är på väg att klinga ut och det kommer nu åter fler grisar till slakt i Tyskland. På produktionsköttet, trimning och bog, möter vi motstånd på marknaden. Karré är på väg ut ur säsongen och det är därför fallande efterfrågan. På skinka och kotlett har vi oförändrad marknad och samma gäller efterfrågan av bacon till England, som är stabil. Försäljningen till tredje land är oförändrad. ISN, Tyskland Grispriserna i konsolideras, men efterfrågan fortsäter De europeiska grispriserna är nu inne i en period för konsolidering. I de flesta EU-länder stoppade prishöjningarna upp, i varje fall för en tid. De tyska, holländska belgiska, danska och österrikiska priserna stannade på oförändrad nivå. Franska priserna fortsatte dock märkbart uppåt och stannade förra torsdagen på plus 5 cent. Därigenom rankas Frankrike på andra plats bland de fem största grisländerna, precis bakom ledaren Spanien. I Spanien fortästter priserna upp, efter att ha gått över gränsen 2 € för första gången sedan ISN började jämföra priser. Bortsett från detta var det de engelska producenternas tur att se en höjning av priserna. Trend för tyska marknaden: De volymer slaktgrisar som bjuds ut på marknaden är nu större än de varit de senaste veckorna. Samtidigt fortsätter slakterierna att efterfråga grisar. Med tanka på att marknaden är balanserad, väntas priserna bli oförändrade. Sveriges Grisföretagare Mattias Espert: Bloggat: För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten! Grisgeneralen Klicka HÄR Dags för arga bonden? Biskopen i Skara stift, Bonnier, liknar förhållandet i Sverige med de rasåtskillnadslagar man hade i USA på 1960-talet. Dvs att landsbygdsborna jämförs med de svarta och dess situation i USA på 60-talet. Flera bloggare och ledarskribenter beskriver vad vi bönder är utsatta för vad gäller kontroller, lagar, föreskrifter och diverse storebrorsfasoner. Tyvärr verkar det som att LRF och våra intresseorganisationer accepterar böndernas situation, annars borde dessa ha gjort något åt problemen. På senare tid framstår bankernas behandling av bönderna som allt annat än mänskligt. Då vi kom för att låna till långa investeringar 20 - 30 år gick det bra för ca 10 år sedan. Nu med medarbetare som är nybörjare tror man att vi skall återbetala omgående. På TV har vi haft ”arga snickarn” och härom veckan ”arga doktorn”. Det är program som belyser och reder ut problem och ofta får till förbättringar. ARGA BONDEN borde vara ett program som skulle få upp ögonen för lantbruk och hur maten kommer till. Lägg ner det fåniga ”Bonde söker fru” som endast förlöjligar oss bönder. Bengts sporadiska blogg Klicka HÄR - Gunnelas blogg Klicka HÄR Nätverket mot antibiotikaresistens I veckan samlade jag nätverket mot antibiotikaresistens för vårt årliga seminarium på Ingarö. Hur kan vi stödja en utveckling som minskar risken för spridning av antibiotikaresistens? Två viktiga budskap till Jordbruksverket och regeringskansliet: Vi måste ställa krav på Jordbruksverket att inrapporterade data från läkemedelsförbrukning på gården ska kunna rapporteras tillbaka och kunna delas upp på djurslag på ett tillförlitligt sätt. Förekomst av resistens påverkas dels av antibiotikaanvändning, dels av smitta. Vi har ett utbyte av antibiotikaresistensgener mellan djur och människor. Användning av antibiotika gynnar den resistens som finns och ju oftare vi exponerar tarmfloran för antibiotika, ju större risk. Man fokuserar ofta på bruket av antibiotika, men väl så viktigt är spridning genom smitta. Tämligen outrett är enligt Christina Greko, spridning via vår omgivning. Via avlopp och gödsel sprids olika resistenta bakterier till miljön, de återfinns hos olika vilda djur och i vatten. Vad detta betyder i termer av risk vet vi inte idag, men klart är att över tid så har det byggts upp en ”pool” av resistens därute. Föreningen Vi Konsumenter och Svenska djurhälsovården lanserade i Almedalen begreppet antibiotikaavtryck. Antibiotikaresistens är ett avtryck av antibiotikaanvändningen. De stora skillnaderna som vi ser i förbrukning i olika länder har olika förklaringar och därför krävs en definition och en uppdelning av förbrukningen på djurslag. Detta saknas bland annat i Sverige. Med utgångspunkt för hur uppfödningen ser ut olika länder, kan man ändå dra vissa slutsatser. Jag skulle knappast köpa holländskt kalvkött eller griskött från Spanien. I Danmark utövas ett stort tryck på grisuppfödarna, men ändå ökar förbrukningen. Norge har samma modell som Danmark på gång. I Nederländerna finns politiska målsättningar om minskningar av antibiotika till djur och dessa har också uppfyllts. Det har skett en minskning med 51 % på mindre än tre år. Det visar att det går att minska användningen. Tyskland har en nationell plan på hur man ska agera för att minska förbrukningen. Man har kraftigt skärpt sitt regelverk, som ger regionala myndigheter stora befogenheter. Veterinärerna måste rapportera behandling och diagnos. Det byggs upp en gemensam databas. Det största certifieringssystemet QS inkluderar tydligt antibiotikabehandlingar. Det finns med andra ord en rejäl utmaning för att få bättre koll på antibiotikaanvändningen på gårdsnivå så att vi kan dela uppförbrukningen på olika djurslag. Den totala förbrukningen har vi koll på, även om jag förstått att omregeleringen av apoteken skapat vissa problem med f f a licenspreparat. Bloggar och kommentarer Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan. Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se. Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk. /LG
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel! |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grispriserna vecka 37 Partipriset Scans industripris (tidigare partipris) är gått upp till 24,97 kr. Kött% 58, 69 - 82,9 kg, utan huvud och framfötter. För att jämföra partipriset med slaktgrispriset måste du dra av ca 7 % på partipriset. Slaktsvin, grundnotering för bäst betalda viktgrupp
* Gäller endast i kombination med tecknat KLS Ugglarps Leveranskontrakt Slaktgris och med tillhörande ordinarie veckoleveranstillägg. ** = Grundnoteringen gäller gamla avtal och avtal med kvartalspriser. För nytecknade avtal gäller Plus-noteringen.  Bud eller tecknat leveransavtal, slaktgrisar Sverige (Rapportera in ditt avtal
Kv = Bud eller tecknat avtal gällande kvartalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar Antal = Antal grisar som avtalet omfattar Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mella nsverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri,eller siffra (för att inte avslöja allt). A/B = A = tecknat avtal, B = Bud Benchmarking, jämför din slaktgrisomgång med andras
Avtalat = Avtalat pris för perioden enl leveransavtalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar V = Slaktvecka Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mellansverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri, eller siffra (för att inte avslöja allt). Antal = Antal grisar som slaktats i omgången K-% = Kött-%, medeltal Vikt = Omgångens medelvikt Snitt = Total likvid, dividerad med antal kilo. Före moms och efter ev tillägg och även avdrag för Djurhälsovården, Svenska Pig, Svenskt Kött, m m, (6-7 öre) Slaktsvin, Norden, noteringar
a) Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m. Klyvda utan huvud och framfötter. 60 % kött. +40 øre. per kött%. Noroc-korsning +70 øre per kg. b) Avräkning sker vid 60 % kött. Priset inkluderar inte tillägg. Danish Crowns notering är bruttonotering. Sedan görs avdrag. Verklig notering kan beräknas till 10 - 15 öre mindre. Exkl efterlikvid. b)LSOs pris visar från 30/4 2010 grundpris + Primustillägg + nättillägg + effektivieringstillägg, som i princip alla uppfödare har. Slaktsvin, Europa, landsnoteingar resp korrigerade
** Landsnoteringar korrigerade för nationella olikheter i klassnings- och betalningssystem. 56 % kött, fritt gård. 79 % slaktutbyte. Förutom vid ändrade noteringar, kan siffrorna påverkas av svängningar i kurser på valutorna. Korrigeringar kan även ske i efterhand. Noteringarna kan jämföras med varandra. Enl ISN. Korrigeringsparametrarna ändrade 100803. Tabellen visar redovisad officiell notering (för Sverige Scan) och inte det verkligt utbetalda pris uppfödaren får. Noteringarna visar inte tillägg eller avdrag för veckans aktuella köttprocent och vikt och inte heller olika tilläggsbetalningar, efterlikvider eller årsbonusar (Danmark dock inkl 0,60 dkr). Enskilda svenska uppfödare kan ha stora "personliga" avtalstillägg utöver noteringen och standardavtalen (tillägg runt 2 - 3 kr/kg förekommer). Tabellen visar därför lågt verkligt pris för svenska slaktgrisar. Se även faktisk betalning nedan. Slaktsvin, faktisk betalning (utbet. belopp/slaktade kg)
Priset gäller avblodade grisar, inälvor uttagna, utan tunga, borst, klövar, könsorgan, putsfett, njurar och diafragma. OBS! Priset är utan huvud. Svenska slakteriers grundnotering (enligt tabellen längst upp på sidan) är med huvud. Detta gör gör att priserna i den här EU-tabellen blir högre. För att jämföra de båda tabellerna ungefärligt, lägg till 7 % på svenska priset. * Priserna fångar inte in t ex Danish Crowns och Ticans efterlikvider vid årets slut. Räkna därför upp danska priset med ca 1 skr. Utan att faktisk betalning ändras i resp land, kan priset förändras något i tabellen mellan veckorna p g a förändring av valutorna. Rapporterat svenskt pris vid slakterierna omvandlas först till euro. Sedan räknar jag tillbaka priserna till skr vid senare tidpunkt. När du jämför länders priser, eller priserna mellan olika veckor, använd helst priserna i € för att undvika påverkan av valutakurserna. Uppdateringar av uppgifter kan förekomma i efterhand.  Priserna på slaktsvin vid ISNs internetauktion North-West German Internet Pig Market är en auktion över internet för slaktgrisar. Antalet grisar som säljs är inte stort, men auktionspriserna kan ibland ge en tidig indikation om vart officiella noteringarna är på väg i Tyskland.
Suggor, Sverige
** Fritt din gård
Suggor, utland
Viktigaste valutorna
Smågrisar, Sverige
1 Tillägg upp till 106 kr/smågris tillkommer. 2 Tillägg upp till 85 kr möjliga 4 Tillägg gäller förmedling, vid mellangårds avtalar parterna. 5 Över 30 kg + 5 kr, under -10 kr per kg. Marknaden sätter priset, dvs priset som anges är det som marknaden indikerar just nu. 6 Södra Sverige, danska kronor Smågrisar, noteringar utland
Smågrisar i EU, faktiskt avräknade priser
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
