@-GRIS 4 oktober 2013
Senaste uppdatering gjord 8 oktober 17,50
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
Senaste uppdatering gjord 8 oktober 17,50
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
|
Senaste nytt om marknaden och priser Dalsjöfors och KLS Ugglarps sänker v 41 Vad kommer grispriset att vara när idag ev insatta smågrisar ska slaktas? Den frågan har jag fått senaste tiden och inte minst igår och idag när KLS Ugglarps och Dalsjöfors sänkt priset. -Om det inte blir bättre pris än just nu, kan stallet lika gärna stå tomt. Blir priset lägre, är det bättre affär att sälja spannmålen, sa en grisföretagare idag. Priserna borde stiga så här års på väg mot jul, i stället för att sjunka. Det är det normala. Men importen pressar de svenska priserna kraftigt. Ännu mer osäkert verkar det vara vad grispriserna är nästa år. Flera slakterier har sagt att man inte tänker teckna långa kontrakt, brända av årets erfarenhet. Det är svårt att se så långt fram i tiden. Mer återgång till veckopriser, har det sagts. Även i Danmark har grisuppfödarna det kärvt. Enligt Landbrug & Fødevarer förlorar danska uppfödare 47 dkr i snitt per gris till slakt. De flesta uppfödare har endast haft ett vinstår sedan 2003 och det var 2006. Bästa tredjedelen bland uppfödarna tjänar dock 17 dkr per slaktgris i år. Varken Danmark eller Tyskland ändrar priserna v 41. /LG 131004
Marknadskommentarer Scan och SLS Balanserad anmälan och slakt enligt plan. Bättre balansläge bl a tack vare kampanjer. Fortsatt god skjuts på produkter kopplade till julen. Julskinka frysta ämnen redan igång i Kristianstad. Nu startar även produktion i Skara med färsk råvara. KLS Ugglarps Marknaden är oförändrad, jämfört med föregående vecka. Ginsten Slakteri Bengt-Göran Bengtsson: -Försäljningen rullar på, men det är lite lugnt på marknaden just nu. . Dalsjöfors Slakteri Magnus Lagergren: - Skövde Slakteri: Ove Konradsson: -Det är liksom tidigare stor import av fläsktvåa som trycker marknaden. Vi ser också stor import av skinka. Dahlbergs Slakteri Michael Oldin: -Det har inte hänt särskilt mycket på marknaden de senaste tre veckorna. Den är avvaktande och importen stark. Skinkproduktionen är igång, men priserna sattes redan i början av året. De ligger ungefär på samma nivå som i fjol. Österbottens Kött Stefan Saaristo: -Vi sänkte 2 cent förra veckan. Det är en utmanande marknad f n. Konsumtionen så här års är instabil och det finns en trend mot billigare produkter. Därtill kommer fallande priser i Europa. Vi jämförs hela tiden med andra leverantörer och får inte ut det vill av marknaden. Danish Crown Pressen fortsätter på Europas priser för färskt kött. vi ser vikande priser på framändar, bog, skinka och kotlett. Karrén, som är ute ur säsongen, ligger stabilt på en låg nivå. Bacon i England säljs till stabila priser. På marknaderna i tredje land är försäljningen oförändrad jämfört med senaste veckan. ISN, Tyskland Allt mer stabil grismarknad i EU De flesta grispriser i EU ligger på oförändrad nivå. Den tendensen stammar från det tyska ledande priset. Efter tre veckors fall ligger tyska grispriset nu kvar på förra veckans nivå. Holländska, belgiska, österrikiska och irländska priset är oförändrat. Som följd av förändringar i valutan har engelska priset gått upp något. I andra regioner i EU gick priserna ned. Spanien och Frankrike står för en fortsatt prisnedgång och närmar sig den europeiska mittfåran. Marknaden är väl försörjd med grisar. I Spanien har grisarnas tillväxt förbättrats, när temperaturerna sjunkit. I Frankrike ökar slaktvikterna. Det danska priset har fallit med 2,8 cent. Tendens på tyska marknaden: I början av veckan verkar utbudet av slaktgrisar och efterfrågan vara väl avvägd. Den saknade slaktdagen pga helgen 3 oktober verkar inte bli problem, så det ser ut att bli stabila förhållanden. Bloggat: För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten! Grisgeneralen Klicka HÄR När stänger Skara-slakteriet? Alla känner väl till att vi i Sverige har en onödigt stor överkapacitet i grisslakten.Vad göra? Överkapaciteten står i huvudsak Scan för. Göran Holm sitter troligtvis inte still och tittar på om detta.Vi vet att Scan räknar med att slakta c:a 1 miljon grisar till sitt Scan-märke och rapsgrisar. Samtidigt har Holm sagt att han inte längre vill göra dåliga köttaffärer. För detta har Scan tagit upp kampen om priserna till handeln och det vi länge längtat efter, att visa priskurrage. Det är av den anledningen vi sett mindre andel Scan-varor i affärerna, och framför allt ICA har kompenserat med dåliga importerade köttvaror. Dessutom vill Göran Holm skapa allianser till andra slakterier. Vi ser också att Scan vill ha en större koncentration av producenter närmare Kristianstad. Därför tror jag att ett tillkännagivande av att Skara -anläggningen läggs ner, inte är långt borta. Detta skulle öka konkurrensen om grisarna till företagens fromma. Vem efterträder Johan Andersson vid KLS Ugglarps? En ren gissning från min sida är att kanske rekryterar man en ny vd ifrån ägaren i Danmark? Vi behöver mer nytt blod i slaktbranschen. Bengts sporadiska blogg Klicka HÄR Det förlovade landet – en mångkulturell landsbygd? För några veckor sedan ventilerade KSLA påpassligt ämnet "Landsbygd utan service – Sverige utan lantbruk? Det bör vara klart för de flesta att om handelsbod, skola, vårdcentral, bank, digital kommunikation, mack, bilverkstad, vägunderhållet, snöröjningen, etc, försvinner på en ort i glesbygden och många unga och särskilt kvinnor flyttar ut och det är få som flyttar in, så blir det omöjligt att driva svinuppfödning, jordbruk och annan kommersiell verksamhet. Även internationellt ställs frågan varför t ex Seattle och Boston växer medan Detroit förfaller. Varför minskar Emmaboda, medan Gnosjö överlever? KSLA-seminariet gav besked om en del positiva förhållanden som utmärker orter och bygder på svensk landsbygd som trots motvinden kan betecknas som överlevare. Där finns mötesplatser (t ex bygdegårdar, Folkets Hus, överblivna skollokaler) där bygdens folk kan mötas, lära känna varandra och diskutera; där finns eldsjälar som tål blåsten och vill arbeta för det gemensamma; där finns något som attraherar kvinnor med barn till orten; ungdomar som utbildar sig utombys men sedan återvänder hem som innovatörer, folk som inte köper vanföreställningen att den som stannar på landet är misslyckad, dum eller förlorad, politiker som är öppna för innovativa, lokala lösningar och som förstår att vallöftet att "verka för" måste innebära verkstad. Hur får vi folk som vill bo på landet, odla, föda upp djur, starta småföretag, fostra barn? Miljoner människor är i dag på flykt till ett nytt förlovat land. Den första bransch de får kontakt med är lantbruk. Detta gäller i dag liksom under massutvandringen till USA på Karl Oskars och Kristinas tid. Utlandsfödda djurskötare börjar bli "det normala" i större besättningar. En liknande genomgång av förhållandena i världens svinproduktionen skulle med all sannolikhet visa samma tendens vad gäller arbetskraften. Hur många av de nya svenskarna bor eller vill bo i gles bygd? Jag ställde frågan på KSLA-seminariet och fick delvis svar: Mycket få. Jag lärde mig dessutom att det pågår forskning om hur nyaanlända svenskar ska hjälpas till jobb. Den nye arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson har skrivit sin lic om detta, sas det. Här behövs nytänkande. I Lettland strömmar just nu kineser och ryssar till de efter finanskrisen tomma bostäderna. Lockbetet är snabba uppehållstillstånd och medborgarskap. Kreativ invandringspolitik i EU-politikens gråzoner! Vi har i Sverige nyligen haft partier som vågat föreslå både fri invandring, månggifte och annat häftigt. Så långt behöver vi ju inte gå. Men varför inte fri invandring och omedelbart uppehållstillstånd, skattefrihet i flera år m m för den nye svensk som förbinder sig att besätta sig i glesbygd och starta någon verksamhet, gärna svinuppfödning. USA, för många fortfarande det förlovade landet, blev tack vare bl a Homestead-lagen av 1862 uppodlat, bebyggt och befolkat av en oändlig skara människor av skilda ursprung. Lagen innebär att nykomlingen av myndigheterna fick 160 tunnland att odla upp. Kunde han fem år senare visa att han bodde kvar och ville fortsätta blev han i princip ägare mot en ringa lagfartskostnad. Lööf. Löfven, Åkesson, Sjöstedt och andra som lovat verka för landsbygdens framtid, glesbygdskvinnornas trivsel m m, sätt igång, det är snart VAL Principen för den gamla Homestead-lagen kan ge uppslag till kreativa lösningar inom flera branscher. Mångfald är motsatsen till enfald. Gunnelas blogg Klicka HÄR ”Vill Scan att danska och finska grisar ska bli svenska? Livsmedelsverket har bett om synpunkter på EU-kommissionens förslag till ursprungsmärkning av annat kött än nötkött. Det finns en bred uppfattning om att det är självklart att gris-, lammkött och kyckling ska ursprungsmärkas som nötkött d v s fött (kläckt), uppfött och slaktat. Något annat skulle vara förvirrande – eller hur? Det finns mängder av konsumentstudier som bekräftar detta. Men det tycker inte Livsmedelsföretagen, LI. Man tycker det räcker med Kommissionens förslag d v s ursprung ska anges var djuret har vistats den närmaste tiden innan slakt och i vilket land, som slakteriet finns. Och till det gänget förenar sig Scan – det företag som fram till 2006 ägdes av Sveriges bönder. Och varför det? LI anser att det blir för dyrt att ha spårbarhet från födsel till slakt. Personligen misstänker jag starkt att Scan vill att smågrisar införda (importerade) från Finland och Danmark ska ursprungsmärkas som svenskt griskött när de slaktas på svenskt slakteri. Göran Holm är ju både VD i Scan och ordförande i LI. Scan kanske också vill att importerade kalvar ska bli svenskt nötkött, men se det går ju inte med dagens ursprungsmärkningskrav av nötkött. För övrigt vill jag också ha ursprung på mejeriprodukter som ost. Det diskuterar vi i Miljöstyrningsrådets expertgrupp (undrar vad Konkurrensverket kommer tycka om det, men det handlar ju om spårbarhet). I samband med processen kring EUs förordning kring information till konsumenterna drevs igenom att även annat kött än nötkött, gris, lamm och kyckling, skulle ursprungsmärkas. Det är intressant att BEUC den europeiska konsumentorganisationen, säkert med all rätt, har uppfattat att Sverige har varit en av de största motståndarna till obligatorisk ursprungsmärkning. Vi är många som tjatat på Eskil Erlandsson sedan 2006. Eskil och Livsmedelsverket har med dårarnas envishet hävdat att ursprungsmärkningen bör vara frivillig. Den som studerat LIs och Svenska Dagligvaruhandels överenskommelse från 2007 kring ursprungsmärkning av kött, kan se att man nöjt sig med uppfött och slaktat, ja t o m bara slaktat som ursprungsmärkning. Redan då framförde projekt Matvalet (www.matvalet.nu) kritik över att rekommendationen inte inkluderade hela djurets liv. Sedan gjorde Eskil plötsligt en kovändning och insåg att det var politiskt korrekt att tillstyrka ursprungsmärkning. Nu är det ju inte bara av harmoniseringsskäl man bör ha ursprung som täcker hela djurets liv. Varje transport i djurets liv är ett stressmoment. Kalvar, lamm och smågrisar transporteras långa sträckor inom EU. Ser jag att kalven fötts i Danmark och fötts upp och slaktats i Holland säger jag definitivt nej till kalvköttet. Sedan kan man bli både förvånad och upprörd över att hästsköttskandalen inte skapat ökat krav på spårbarhet. Och smittor sprids genom handel och transport av djur. Bloggar och kommentarer Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan. Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se. Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk. /LG
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel! |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Grispriserna vecka 41 Partipriset Scans industripris (tidigare partipris) är 24,97 kr. Kött% 58, 69 - 82,9 kg, utan huvud och framfötter. För att jämföra partipriset med slaktgrispriset måste du dra av ca 7 % på partipriset. Slaktsvin, grundnotering för bäst betalda viktgrupp
* Gäller endast i kombination med tecknat KLS Ugglarps Leveranskontrakt Slaktgris och med tillhörande ordinarie veckoleveranstillägg. ** = Grundnoteringen gäller gamla avtal och avtal med kvartalspriser. För nytecknade avtal gäller Plus-noteringen.  Bud eller tecknat leveransavtal, slaktgrisar Sverige (Rapportera in ditt avtal
Kv = Bud eller tecknat avtal gällande kvartalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar Antal = Antal grisar som avtalet omfattar Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mella nsverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri,eller siffra (för att inte avslöja allt). A/B = A = tecknat avtal, B = Bud Benchmarking, jämför din slaktgrisomgång med andras
Avtalat = Avtalat pris för perioden enl leveransavtalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar V = Slaktvecka Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mellansverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri, eller siffra (för att inte avslöja allt). Antal = Antal grisar som slaktats i omgången K-% = Kött-%, medeltal Vikt = Omgångens medelvikt Snitt = Total likvid, dividerad med antal kilo. Före moms och efter ev tillägg och även avdrag för Djurhälsovården, Svenska Pig, Svenskt Kött, m m, (6-7 öre) Slaktsvin, Norden, noteringar
a) Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m. Klyvda utan huvud och framfötter. 60 % kött. +40 øre. per kött%. Noroc-korsning +70 øre per kg. b) Avräkning sker vid 60 % kött. Priset inkluderar inte tillägg. Danish Crowns notering är bruttonotering. Sedan görs avdrag. Verklig notering kan beräknas till 10 - 15 öre mindre. Exkl efterlikvid. b)LSOs pris visar från 30/4 2010 grundpris + Primustillägg + nättillägg + effektivieringstillägg, som i princip alla uppfödare har. Slaktsvin, Europa, landsnoteingar resp korrigerade
** Landsnoteringar korrigerade för nationella olikheter i klassnings- och betalningssystem. 56 % kött, fritt gård. 79 % slaktutbyte. Förutom vid ändrade noteringar, kan siffrorna påverkas av svängningar i kurser på valutorna. Korrigeringar kan även ske i efterhand. Noteringarna kan jämföras med varandra. Enl ISN. Korrigeringsparametrarna ändrade 100803. Tabellen visar redovisad officiell notering (för Sverige Scan) och inte det verkligt utbetalda pris uppfödaren får. Noteringarna visar inte tillägg eller avdrag för veckans aktuella köttprocent och vikt och inte heller olika tilläggsbetalningar, efterlikvider eller årsbonusar (Danmark dock inkl 0,60 dkr). Enskilda svenska uppfödare kan ha stora "personliga" avtalstillägg utöver noteringen och standardavtalen (tillägg runt 2 - 3 kr/kg förekommer). Tabellen visar därför lågt verkligt pris för svenska slaktgrisar. Se även faktisk betalning nedan. Slaktsvin, faktisk betalning (utbet. belopp/slaktade kg)
Priset gäller avblodade grisar, inälvor uttagna, utan tunga, borst, klövar, könsorgan, putsfett, njurar och diafragma. OBS! Priset är utan huvud. Svenska slakteriers grundnotering (enligt tabellen längst upp på sidan) är med huvud. Detta gör gör att priserna i den här EU-tabellen blir högre. För att jämföra de båda tabellerna ungefärligt, lägg till 7 % på svenska priset. * Priserna fångar inte in t ex Danish Crowns och Ticans efterlikvider vid årets slut. Räkna därför upp danska priset med ca 1 skr. Utan att faktisk betalning ändras i resp land, kan priset förändras något i tabellen mellan veckorna p g a förändring av valutorna. Rapporterat svenskt pris vid slakterierna omvandlas först till euro. Sedan räknar jag tillbaka priserna till skr vid senare tidpunkt. När du jämför länders priser, eller priserna mellan olika veckor, använd helst priserna i € för att undvika påverkan av valutakurserna. Uppdateringar av uppgifter kan förekomma i efterhand.  Priserna på slaktsvin vid ISNs internetauktion North-West German Internet Pig Market är en auktion över internet för slaktgrisar. Antalet grisar som säljs är inte stort, men auktionspriserna kan ibland ge en tidig indikation om vart officiella noteringarna är på väg i Tyskland.
Suggor, Sverige
** Fritt din gård
Suggor, utland
Viktigaste valutorna
Smågrisar, Sverige
1 Tillägg upp till 106 kr/smågris tillkommer. 2 Tillägg upp till 85 kr möjliga 4 Tillägg gäller förmedling, vid mellangårds avtalar parterna. 5 Över 30 kg + 5 kr, under -10 kr per kg. Marknaden sätter priset, dvs priset som anges är det som marknaden indikerar just nu. 6 Södra Sverige, danska kronor Smågrisar, noteringar utland
Smågrisar i EU, faktiskt avräknade priser
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
