@-GRIS 24 januari 2014
Senaste uppdatering gjord 24 januari 23,50
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
Senaste uppdatering gjord 24 januari 23,50
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
|
Senaste nytt om marknaden och priser Tyskland höjer även v 5, nu med 4 cent Det tyska priset på slaktgrisar höjs v 5 med ytterligare 4 cent till 13,96 skr. Höjningen var 3 cent innevarande vecka. Danska suggpriset höjs 20 øre. Orsaken till tyska höjningen är större efterfrågan på slaktgrisar än utbudet. I Sverige är det som bekant tvärt om! I Sverige sker inga prisändringar, mer än att Ginsten sänker suggorna 1 kr. Det är fortsatt överstående slaktgrisar hos alla slakterier. Dalsjöfors fortsätter exporten till Tyskland. Den ökade slakten vid de svenska slakterierna går till stora delar in i frysarna. Svenska slakten minskade 1,7 % 2013 och Scan förlorade 111 567 grisar och slaktade totalt 1 034 637 grisar i Kristianstad och Skara. Ca 100 000 av de slaktade i Skara uppges vara legoslakt för KLS Ugglarp. Det visar slaktstatistiken för helåret 2013 Scan uppnådde sitt mål med att minska slakten med 100 000 grisar utan att behöva säga upp några leverantörer 2013. 2014 ska minskningen bli 100 000 ytterligare, men nu sker som bekant minskning av kontrakterade leverantörer. De stora förlorarna av slakt, procentuellt, är Alviksgården med -26,8 %, Kristianstad med -14,6, Siljans -11 % och Gotlands Slagteri med -5,8. Alla övriga slakterier har plussiffror. Mest ökade som väntat KLS Ugglarps med 10,7 i Ugglarp och 10,4 i Kalmar. Företaget bygger ut i Kalmar, så det är väl att vänta ännu större ökningar i år. Dahlbergs har ökat 5,1 %, Dalsjöfors Kött 4,1, Ginsten 3 och Skövde 2,8. Scan i Skara ökade slakten med 3,3 %. I veckan fick vi ytterligare tecken på att Scan tänker lägga ner betydande slaktkapacitet och att det blir i varje fall i Skara som nedskärningarna sker. Det är tydligen en läcka från kommunen som bekräftar nedläggningen. Det har varit rader av tecken som pekat i samma riktning. I veckan t ex att betydande stora Scan-leverantörer i nordöstra Uppland som inte passar in i Scans nya organisation. Transporterna blir väl för långa. Det talas om ca 100 arbetstillfällen som ska bort, vilket också är antalet som sysslar med slakt och styckning. Scan tappade/gjorde sig av med 100 000 grisar 2013 och ska ha bort lika många 2014, enligt uppgift. I veckan har det varit den dag på året som svenska konsumenter är som fattigast. Många gjorde över med decemberlönen i julhelgen och har gnagt av det sista på benresterna tills nu. Men i kväll är det troligtvis fullbokat på krogarna, nyrika som vi är. /LG 140124
Marknadskommentarer Scan och SLS Vi är i en normal situation för årstiden med lite svalt intresse för fläskkött. Dock ser det mesta ut som plan eller förväntat. Bättre läge på karré och revben. KLS Ugglarps Marknaden är relativt oförändrad, jämfört med föregående vecka. Ginsten Slakteri Bengt-Göran Bengtsson: -Det hårdnade till på marknaden förra veckan, så nu är det trögt. Vi har fortfarande inte kommit i kapp med slakten. Vi ligger gott och väl en vecka efter och det är mycket när slakteriet redan går för full kapacitet och det är trögt att sälja ökade volymer. Folk köper inte lika mycket kött som vanligt så här års. Dalsjöfors Kött Magnus Larsson: -Marknaden oförändrad från föregående vecka. Situationen är svår för många producenter med överstående grisar. Vi slaktar så mycket vi kan och vi fortsätter lyfta ut grisar till Tyskland. Skövde Slakteri: Ove Konradsson: -Det är fortsatt trögt på marknaden. Vi har inte hunnit ikapp med slakten efter helgerna och har fortsatt överstående slaktgrisar. Dahlbergs Slakt Michael Oldin: -Vi fortsätter slakta och stycka mer än normalt för att komma ifatt, men slaktkön finns där fortfarande. Den här tiden och februari går mycket rakt in i frysen. Sportlovet är en tung period, då konsumtionen minskar. -Men efter sportlovet börjar det ljusna igen och våren börjar dra. Det är sen påsk i år, i april, Då kan vi räkna med att grillsäsongen går igång på allvar. Både grillsäsong och påsk blir en bra konsumtionsperiod. Påsken är en mathelg som kan mäta sig med julen. -Vi kommer inte att minska slakt och styckning i år, men tar å andra sidan inte in nya leverantörer. Österbottens Kött Stefan Saaristo: -Atrias priser har inte ändrats v 5. Marknaden är normal för den här årstiden. Danish Crown De europeiska marknaderna är oföränddrade i förhållande till senaste veckan, med lugn handel. Detaljer säljs löpande. Baconmarknaden i England är fortsatt under press. På marknaderna i tredje land är det god aktivitet i Ryssland och oförändrad aktivitet i Japan, medan Kina ligger stilla som följd av det kinesiska nyåret. De volymer som säljs går till fallande priser. ISN, Tyskland Priserna har medvind på en positiv marknad I nästan alla länder i EU är marknaden positiv, eller i varje fall stabil. Orsaken anses vara att det väntas ett fallande utbud. Detta har mötts av en kraftig ökning i efterfrågan från slakterierna. Denna vecka steg tyska priset 3 cent. De tyska producenterna har ett fortsatt och ökat krav på att priserna ska höjas, eftersom man ligger lågt i prisjämförelserna med andra EU-länder. Under inflytande av det tyska ledarpriset, steg priserna även i Belgien, Frankrike, Österrike och Holland. Speciellt i Österrike gick handeln med färskt kött bra. I Frankrike är både utbud och slaktvikter på väg nedåt. I Spanien blev det ett stopp för den nedåtgående pristrenden och priset blev oförändrat. Men de spanska exportörerna måste nu klara av dåliga nyheter som kommer från Ryssland: Enligt den spanska nyhetssiten Mercolleida har de ryska myndigheterna meddelat, att spanska exporten av griskött ska spärras. De ryska myndigheterna har varslat om ett nytt kontrollbesök i Spanien i april. Marknaderna i Danmark och England ser dock något svagare ut. Tendens för tyska marknaden: Under början på veckan räckte inte utbjudna volymer slaktgrisar till för att tillfredsställa efterfrågan. Därför accepterar slakterierna en höjd prisnivå. Under resten av veckan visar det sig om utbjudna volymer, samt utvecklingen av slaktvikterna, räcker för en fortsatt höjning av grispriserna. Bloggat: För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten! Grisgeneralen Klicka HÄR Bruttoresultatet rasar! Bruttoresultatet i både smågris och slaktsvinsuppfödningen rasar. Inom slaktledet är vi tillbaka på 1990 års nivå. Det varierar just nu stort mellan de som har gamla avtal och de som är utan avtal. Det finns gällande avtal med 17,00 kr per kg och de som är utan får 12,50 kr om dessa överhuvudtaget blir av med sina grisar. I nya avtal talas det om 15 kr per kg och smågrisen kostar 640 kr. Fodret ligger på strax över 500 kr och då blir bruttoresultatet c:a 175 kr per slaktad gris. Då jag blickar tillbaka till den tiden för 24 år sedan då jag började som slaktsvinsuppfödare, så var det samma nominella bruttoresultat, 175 kr. Då räckte det till, förutom rörliga kostnader, hyra 70 kr och en liten vinst om 20 kr. I dagens läge får man vara glad om det blir 20 kr över till hyra och då ingen vinst. Jag har letat i mitt gamla arkiv efter verifikationer från 1995 då vi gick med i EU i det här landet. Slaktgrisen fick vi 1160 kr för. Smågrisen kostade 515 kr och fodret till en gris kostade 330 kr. Det gav ett bruttoresultat om 315 kr. Andra priser som var klart lägre än dagens var: Eldningsolja 2850 kr per kbm, 35 öre per kwh inkl. energiskatt, lön 65 kr per tim, bensin 8,40 kr per liter, arvode till LRF-konsult under 500 kr per tim, försäkringar på ungefär hälften mot i år. Det enda som blivit billigare är räntor som låg på 10-12% 1995. Vecka 1995 var Farmeks medelpris 13,10 kr per kg fläsk + leveranstilläägg om 0,20-0,40 kr per kg. Mot bakgrund av vad jag beskrivit så är det ett absolut MÅSTE att bruttoresultatet måste förbättras till miniminivån 350 kr och för nyinvesteringar måste det ligga på över 400 kr per gris för att vara företagsekonomiskt gångbart. Hur ska vi göra för att få svensk grisnäring att samla sig och gå framåt??? Bengts sporadiska blogg Klicka HÄR Hedervärt – klandervärt – forskningsvärt Grisgeneralen bloggade – med glimten i ögat – i sin nyårshälsning (30 dec: "Mycket ska man höra...") om bl a export av grisar utan knorr. Jag är själv benägen att i det följande – med allvarliga syften – grymta och lätt raljera över några saker jag läst och hört de senaste veckorna. Den 28 december gav jag en slant till en frusen rumänsk rom och också några kronor till en gatumusikant. Senare köpte jag ett ex av Faktum, de bostadslösas tidning. Jag kände mig därefter allmänt lycklig och mänsklig inför det stundande nyårsfirandet. Men så läste jag DNs debattsida. En professor menade där att man genom att ge en slant till de behövande på gatan bidrog till deras sociala förnedring och permanenta misär och utslagning. Det borde därför i lag förbjudas att ge till tiggare. I stället borde man internationellt arbeta för att tvinga fram "strukturella förändringar", så att varje land tar ansvar och "betalar notan för sina fattiga". Att ge till tiggare var lika klandervärt som att köpa gatflickans tjänster, tyckte professorn i sitt akademiska elfenbenstorn. Jag häpnade. Förvånades gjorde jag också för några år sen, då en svensk riksdagskvinna ville lagstifta mot adoption av gatubarn. I stället skulle man arbeta för internationella förändringar som tog bort de stackars barnen från gatorna! På sikt hoppas naturligtvis alla hedervärda människor att tiggare, gatubarn och gatflickor blir hjälpa till ett värdigt liv. Men Rom byggdes inte på en dag. Jag kan inte hjälpa att jag tycker mig känna igen denna – naturligtvis högst lovvärda – men naivt hurtiga svenska attityd från 80-talets djurskyddsdebatt. Då skulle vi i Sverige gå lägre än alla andra. Vi skulle minsann lära folk vad etiskt högtstående djurskötsel (det fick inte heta animalieproduktion) innebar. Sedan skulle det exporteras kött och tjänas pengar på de mervärden som våra väl tilltagna boxmått och enastående djurvälfärd genererade. Några av oss fick lära att t ex antal grisar per sugga och kons mjölkavkastning inte var "relevanta djurhälsoparametrar". Även den stackars galärslaven producerade ju, hette det. Nu vet vi hur det gick. Ett sansat lagom hade nog bäst tjänat både grisarna och producenternas syften. Hade vi dessutom fått gehör för den rimliga tanken att våra inhemska konsumenter (enskilda, kommuner, skolor, etc) solidariskt med djuruppfödarna i första hand skulle efterfråga och upphandla kött som var producerat enligt svenska krav, då hade vi i dag kunnat ha ett unikt Matsverige (konceptet hade kanske dugt som exportvara). Men se sådana krav på konsumenterna kunde man inte ställa. Det tillät inte Bryssel, sa de som begrep. Matsverige, ja, hur gick eller går det projektet? Gav det fler eller färre jobb till den hårt prövade gröna sektorn? Ingen tycks veta. Utvärderingen av miljonsatsningen är inte lätt och borde vara något för oberoende forskare och professorer att bita i. Detta för mig över till "Säkert Bondförnuft", en annan flerårig miljonrullning, med det lovvärda syftet att minska olyckorna i lantbruket. Även här är det tid för utvärdering. Blev det färre olyckor efter några års riktat upplysningsarbete? Ja, dödsolyckorna har minskat. Är minskningen projektets förtjänst? Det KAN vara så enligt den utvärdering som nyligen redovisats i lantbrukets tidningar. Men ingen vet säkert. Utvärderingen tycks för övrigt ha gjorts av dem som tog initiativet till projektet, en i forskningssammanhang minst sagt ovanlig metod. Jag trodde det bara var polisen som utvärderade sig själv! Seriösa forskare brukar tillämpa "peer review, dvs resultatbedömningen görs av andra oberoende forskarkollegor. Hade man dessutom med gott bondförnuft läst tillgänglig litteratur, innan projektet startade, som är den normala ordningen, och inte i sluttampen, hade man förstått att det uppställda målet, starkt minskade olyckor, inte kunde nås med enbart upplysning, utbildning, demonstrationer, o dyl. Det måste också till en utveckling av teknik och hjälpmedel (jfr framgången med skyddsbågen för traktorerna). Forskarna kan säkert utveckla robotar och elektroniska hjälpmedel som avlastar stallpersonalen utöver vad som redan sker vad gäller t ex rengöringsarbetet. Även skyddsarbeten för djur och personal och rutinövervakning mm bör kunna mekaniseras. Men människan ska fortsätta göra det hon är bäst på. Utan en HEN i stallet blir det ingen knorr på svansarna. Gunnelas blogg Klicka HÄR Säker mat och djurskydd Jag har läst Livsmedelsföretagens broschyr ”Inte vilken industri som helst”. En artikel tar upp matlarmen ”Tryggare kan ingen vara”. Där konstaterar man att svenska konsumenter har stort förtroende för sina svenska myndigheter. Som exempel nämner man BSE, galna ko-sjukekrisen, där den svenska nötköttkonsumtionen inte påverkades, medan den sjönk med hälften i Tyskland. Men det är fel att påstå att konsumtionsraset i Tyskland bara var oberättigad rädsla. Tvärtom, det var utbrott av BSE i Tyskland som orsakade fallet i konsumtion. När BSE-krisen bröt ut i Storbritannien 1996 hittade man förklaringen – utfodringen med sjuka kor i köttmjölet till kor. Man hittade också kopplingen till den mänskliga varianten vCJD. Det fanns då en tro att detta huvudsakligen var ett brittiskt problem. Men när man tog fram snabbmetoder på BSE och utökade provtagningen, visade sig år 2000 att man hittade BSE-fall i många EU-länder som tidigare ansetts vara fria, bl a Frankrike, Tyskland och Spanien. Tyska myndigheter hade hävdat att BSE inte fanns i landet och det var den stora besvikelsen och oron som skapade den minskade konsumtionen. Och det kanske inte bara var Håkan Stenson på Livsmedelverket som ingav trygghet. Den svenska lantbruksnäringen och Jordbruksverket kunde redovisa att man vidtagit åtgärder redan 1986 -87 när man förbjöd kadavermjöl som foder, avlivade djur som importerats från England och tog bort riskmaterial i slakt. Och Jordbruksministern Margareta Winberg stod på sig om att Sverige tidigt vidtagit förebyggande åtgärder. Och på den tiden var ju huvudsakligen nöttköttet i Sverige svenskt. I broschyren hänvisas också till det tyska EHEC-utbrottet 2011. Detta kunde hänföras till groddar från bochhornsklöver. De svenska groddodlarna drabbades trots att dessa hygieniserar sin groddar, som tar död på EHEC-bakterierna, till skillnad från groddar från andra länder. Att svenska konsumenter har förtroende för sina myndigheter är något som vi levt med länge och som också bekräftas av flera olika studier inte minst inom EU. Vi har inte sett någon sänkt konsumtion av griskött p g a griskrisen 2009. Och Djurrättsalliansen får inte svenskarna att sluta äta julskinka. Att Råd & Rön i oktober påvisar campylobacter och resistenta bakterier i kyckling, verkar inte heller ha påverkat kycklingkonsumtionen. Och även här har branschen och myndigheterna gjort sitt jobb. Det svenska förtroendet för myndigheterna, industri och handel har både för – och nackdelar. Det innebär att huvuddelen av de svenska konsumenterna kanske inte utnyttjar sin rätt att göra medvetna val. Det kan vara enklast att tro att någon annan ex industrin och handeln har gjort det kloka valet och att myndigheterna garanterar att valet inte påverkar min hälsa, miljön eller djurens välfärd – eller? Bloggar och kommentarer Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan. Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se. Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk. /LG
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel! |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Grispriserna vecka 5 Partipriset Scans industripris (tidigare partipris) är 24,97 kr. Kött% 58, 69 - 82,9 kg, utan huvud och framfötter. För att jämföra partipriset med slaktgrispriset måste du dra av ca 7 % på partipriset. Slaktsvin, grundnotering för bäst betalda viktgrupp
* Gäller endast i kombination med tecknat KLS Ugglarps Leveranskontrakt Slaktgris och med tillhörande ordinarie veckoleveranstillägg. ** = Grundnoteringen gäller gamla avtal och avtal med kvartalspriser. För nytecknade avtal gäller Plus-noteringen. *** = Gäller Scan-avtal tecknade efter 1 november 2013  Bud eller tecknat leveransavtal, slaktgrisar Sverige (Rapportera in ditt avtal
Kv = Bud eller tecknat avtal gällande kvartalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar Antal = Antal grisar som avtalet omfattar Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mella nsverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri,eller siffra (för att inte avslöja allt). A/B = A = tecknat avtal, B = Bud Benchmarking, jämför din slaktgrisomgång med andras
Avtalat = Avtalat pris för perioden enl leveransavtalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar V = Slaktvecka Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mellansverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri, eller siffra (för att inte avslöja allt). Antal = Antal grisar som slaktats i omgången K-% = Kött-%, medeltal Vikt = Omgångens medelvikt Snitt = Total likvid, dividerad med antal kilo. Före moms och efter ev tillägg och även avdrag för Djurhälsovården, Svenska Pig, Svenskt Kött, m m, (6-7 öre) Slaktsvin, Norden, noteringar
a) Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m. Klyvda utan huvud och framfötter. 60 % kött. +40 øre. per kött%. Noroc-korsning +70 øre per kg. b) Avräkning sker vid 60 % kött. Priset inkluderar inte tillägg. Danish Crowns notering är bruttonotering. Sedan görs avdrag. Verklig notering kan beräknas till 10 - 15 öre mindre. Exkl efterlikvid. b)LSOs pris visar från 30/4 2010 grundpris + Primustillägg + nättillägg + effektivieringstillägg, som i princip alla uppfödare har. Slaktsvin, Europa, landsnoteingar resp korrigerade
** Landsnoteringar korrigerade för nationella olikheter i klassnings- och betalningssystem. 56 % kött, fritt gård. 79 % slaktutbyte. Förutom vid ändrade noteringar, kan siffrorna påverkas av svängningar i kurser på valutorna. Korrigeringar kan även ske i efterhand. Noteringarna kan jämföras med varandra. Enl ISN. Korrigeringsparametrarna ändrade 100803. Tabellen visar redovisad officiell notering (för Sverige Scan) och inte det verkligt utbetalda pris uppfödaren får. Noteringarna visar inte tillägg eller avdrag för veckans aktuella köttprocent och vikt och inte heller olika tilläggsbetalningar, efterlikvider eller årsbonusar (Danmark dock inkl 0,60 dkr). Enskilda svenska uppfödare kan ha stora "personliga" avtalstillägg utöver noteringen och standardavtalen (tillägg runt 2 - 3 kr/kg förekommer). Tabellen visar därför lågt verkligt pris för svenska slaktgrisar. Se även faktisk betalning nedan. Slaktsvin, faktisk betalning (utbet. belopp/slaktade kg)
Priset gäller avblodade grisar, inälvor uttagna, utan tunga, borst, klövar, könsorgan, putsfett, njurar och diafragma. OBS! Priset är utan huvud. Svenska slakteriers grundnotering (enligt tabellen längst upp på sidan) är med huvud. Detta gör gör att priserna i den här EU-tabellen blir högre. För att jämföra de båda tabellerna ungefärligt, lägg till 7 % på svenska priset. * Priserna fångar inte in t ex Danish Crowns och Ticans efterlikvider vid årets slut. Räkna därför upp danska priset med ca 1 skr. Utan att faktisk betalning ändras i resp land, kan priset förändras något i tabellen mellan veckorna p g a förändring av valutorna. Rapporterat svenskt pris vid slakterierna omvandlas först till euro. Sedan räknar jag tillbaka priserna till skr vid senare tidpunkt. När du jämför länders priser, eller priserna mellan olika veckor, använd helst priserna i € för att undvika påverkan av valutakurserna. Uppdateringar av uppgifter kan förekomma i efterhand.  Priserna på slaktsvin vid ISNs internetauktion North-West German Internet Pig Market är en auktion över internet för slaktgrisar. Antalet grisar som säljs är inte stort, men auktionspriserna kan ibland ge en tidig indikation om vart officiella noteringarna är på väg i Tyskland.
Suggor, Sverige
** Fritt din gård
Suggor, utland
Viktigaste valutorna
Smågrisar, Sverige
1 Tillägg upp till 106 kr/smågris tillkommer. 2 Tillägg upp till 85 kr möjliga 4 Tillägg gäller förmedling, vid mellangårds avtalar parterna. 5 Över 30 kg + 5 kr, under -10 kr per kg. Marknaden sätter priset, dvs priset som anges är det som marknaden indikerar just nu. 6 Södra Sverige, danska kronor Smågrisar, noteringar utland
Smågrisar i EU, faktiskt avräknade priser
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
