@-GRIS 21 februari 2014
Senaste uppdatering gjord 24 februari 13,00
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!



Erfaren
djurskötare/traktorförare
sökes till vår 300 suggors integrerade besättning.
Svar till
Björn Gerstädt 070-5441016
gerstadt@telia.com

Grisgård
till salu
Helintegrerad produktion
28 suggor x 11 grupper
Mer info: www.damparp.se
Magnus Karlsson
Dämparp, 57895 Flisby
070-691 14 11
damparp@telia.com

Nu har vi tröttnat
Vi lägger av!
Beg Ramsta tvättrobot
• 6 st 17 m3 glasfibersilos
m skruv & motorer
• Massor av beg & nytt
• Funki torrutfodring
• Flygt gödselpump,
renoverad för 40 000 i år.
• Doserare, elektronik,
ställdon  m m, m m.
0708-431 248 eller patrik@staket.com.

Senaste nytt om marknaden och priser
Mötet i onsdags gav i alla fall uppmärksamhet
Jag gogglade på de två orden gris och kris och fick 1 170 000 träffar! Alla handlade inte om dagens kris i grisbranschen, men det har blivit bra uppmärksamhet i medierna och bland bloggarna för att något måste göras för att vi ska få grisproduktion kvar i Sverige. Eskil Erlandsson var nöjd med mötet med grisbranschen i onsdags. Uppmärksamheten i medierna kanske dock var det bästa med mötet. Det får vi se. Resultaten av sådana här möten brukar annars inte vara så stora.
-Många deltagare och många inlägg, sa landsbygdsministern efter mötet. Jag är mycket nöjd. Alla vid mötet var överens om problembilden, allt från handeln ner till grisföretagarna. Det kom upp många frågor att bearbeta, både i närtid och på lång sikt. Nu ska arbetsgrupper fortsätta diskussionerna om de förslag som kom upp, en om produktion och produktivitet, en om slakt och transport, och en om marknaden där bl a premiumprodukter med hög kvalitet ska diskuteras. Särskilt intresse ska ägnas export som kan ge merbetalning.
-Jag fick applåder för suggpengen och för sänkta kostnader för avgifter, m m, sa han. Sverige är enda land i EU som har suggpeng. Senaste beslutet är stöd till energiproduktion från gödsel, biogas. Det är 200 mkr till nya anläggningar. Matlandet har gjort mycket för att göra svenskt griskött känt.
Exporten lovade Eskil stödja t ex genom att skicka en "säljare" till Kina. Det blir förmodligen statssekreteraren Magnus Kindblom. Det tror i alla fall en del. Om han lyckas få kineserna intresserade av de svenska mervärdena, de som gör svenskt griskött så dyrt, återstår att se. Det vi vet är i alla fall att kineserna köper nästan alla minkskinn från Sverige och Danmark. Då vill de säkert betala för att äta gott och etiskt.
-Vi kan sälja grisöron och trynen, sa Eskil så sent som på Mila. Det är billiga produkter i Sverige, men efterfrågade i Kina.
Jag vill gärna lägga till något som är absolut, absolut unikt för Sverige, nämligen grissvansar. Det kan inte Danmark, Tyskland och andra sälja, eftersom de redan kapas under smågrisarnas första levnadsdagar!
Eskil upprepade sin fasta tro, och vilja, att vi ska producera mer griskött i Sverige, inte mindre.
-Vi har alla förutsättningar, utom just nu de ekonomiska. Vi har bra hälsoläge, spannmål, bra avelsmaterial och grisnäringen har inga konflikter med samhället i övrigt. Det finns nästan obegränsat med platser för grisstallar,vi har spannmål och stora oanvända gödselarealer.
Eskil Erlandsson lovprisade KLS Ugglarps, som bygger ut. Företaget kan inte ta emot alla grisar vid egna slakterier just nu pga brist på kapacitet och koncession, men utbyggnaderna ska snart öka den väsentligt. Om 8 månader har det sagts.
Även grisproducenter ser KLS Ugglarps som den stora aktören i Sverige framöver, när Scan drar ner. Scan är fortfarande störst idag, men KLS Ugglarps växer snabbast.
-Tänk om det fått bli Danish Crown som fått köpa Swedish Meats, sa en grisföretagare idag. Då hade vi haft en stabil avsättning och ett pris som legat en bra bit över det danska priset. Vi har troligen besparat oss den här turbulensen som vi har idag. Det är alltid bra med en stabil marknadsledare. Scan håller på att avveckla den rollen. Men fortsätter den här trenden blir det kanske ändå Danish Crown som får ta över ledartröjan.
Jag berättade tidigare att Ica ska köpa bacon i Sverige, hos KLS Ugglarps, och applåderas för detta. Det är bra. Idag hörde jag dock från olika håll att grissidorna ska transporteras till Holland för att rökas och skäras, för att sedan transporteras hem igen. Tidigare lär det vara Tulip som levererat till den holländska fabriken och sedan till Ica.
Det Ica missar med detta upplägg är att Ica-bacon inte får märkas som Svenskt Kött. Så mycket är således märket med Svenskt Kött värt, dvs inget. Svenska konsumenter köper tydligen Icas egna varumärke ändå.
Själv tycker jag att det verkar vara något lurt med den här affären, om den är helt igenom sann. Svenskt Kött bör nog kolla hur det går till. Kan det vara affär att köpa de dyrare svenska baconsidorna, köra dem tur och retur till Holland och att sedan inte sälja sin bacon som svensk? Men å andra sidan kan vi jämföra när Scan började processa sin bacon i Polen. Då fick man inte märka sin bacon som svensk och Scan backade om märkningen pga uppmärksamheten.
Om affären är sann, då kan vi inte beskylla svensk grisnäring för dålig konkurrenskraft, utan i stället svensk köttindustri för dålig konkurrenskraft.
Det är ganska tyst om nötproduktionen, som annars ibland haft besvär med lönsamheten. Men även nötproducenterna kan vänta sig ett tufft uppvaknande, har jag fått höra. De ligger bara lite efter grisnäringen. Grisuppfödare har senaste åren haft olika stora tillägg på sina s k noteringar, en del väldigt mycket större än andras, men det är inget alls emot nötproducenterna. Om det står 19 kr i slaktarnas tabeller, kanske slutpriset efter tilläggen är 32 - 37 och jag har också hört 41. Priserna på nöt sägs vara rena vilda västern, med många tappade pengar för dem som inte haft något liknande @-GRIS att läsa.
Men nu är handeln på jakt även efter nötpriserna och det är inte alls säkert att dagens verkliga priser är verklighet inom en inte så avlägsen framtid. Så se upp, nötuppfödare!
Svenska priserna på slaktgrisar är oförändrade men KLS Ugglarps sänker suggorna 50 öre. Danmark sänker 20 öre för andra veckan i rad. Tyskland har oförändrat. /LG 140221



Marknadskommentarer
Scan och SLS
Vi är i en normal situation för årstiden med lite svalt intresse för fläskkött. Vi följer utvecklingen på grismarknaden i Europa med anledning av att Ryssland har stängt importen av fläskkött från EU pga upphittat fall av vildsvin smittat med afrikansk svinpest i Litauen.
Torbjörn Lithell: -Jag var inte själv med vid mötet med Eskil Erlandsson, men det var bra att det blev ett möte så att det blev fokus på frågan. Vi diskuterar ju ständigt problemet inom grisbranschen, men nu blev det en mer offentlig diskussion med uppmärksamhet i medierna.
-Mötet i onsdags föranleder inte någon ändring i vår strategi. Vi tänker minska inköpen av grisar bl a från de uppfödare i Uppland som inte fått nya kontrakt, men notera att flera kontrakt inte löpt ut ännu och en del har ganska lång tid kvar. Om ministermötet och de fortsatta diskussionerna leder till behov av att köpa in fler grisar, så ändrar vi beslutet då.
-Min bild av läget är att hela näringen måste bidra till den ökande konkurrensförmågan och då handlar det om allt från produktivitet till exportmarknad.
-Inga beslut om t ex Skara är tagna ännu och vi har inte sagt att slakteriet ska läggas ner. Vår strukturutredning är inte klar ännu.

KLS Ugglarps
Marknaden är relativt oförändrad, jämfört med föregående vecka.

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Veckan blev som beräknat, dålig som vanligt v 8 när det är sportlov i vårt område. V 9 kan i alla fall inte bli sämre.
-Slaktkön minskar något, men inte mycket. Smågrisarna är relativt sett i balans.

Dalsjöfors Kött
Magnus Larsson: -Priserna är oförändrade. Fortsatt lång slaktkö. Marknaden är ok för perioden. Vi hoppas att all massmedial uppmärksamhet stärker efterfrågan på svenskt kött och att förståelsen hos konsumenten för en fortsatt svensk produktion ökar. Min önskan är att konsumenten skall ha lätt för att göra ett medvetet val i charkdisken där märkningen är solklar! Svenskt Kött!
-Vi hade ministermöte i onsdags och jag är försiktigt positiv. Det känns som om politiker, primär produktion, industri, kund och konsument är på samma spår! Vi tror på en svensk livsmedelsproduktion med våra svenska mervärden och djurskydd som bas. Vi tror på framtiden!

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Ingen trodde väl på något resultat av mötet med ministern i onsdags och Erlandssons ambitioner visar sig nu i Land inte stämma överens med Anders Borgs tro att svenskt lantbruk inte har någon framtid. Vi måste nu ställa frågan om regeringen verkligen vill hjälpa till, så vi får en konkurrenskraftig grisnäring.
-Alla slakterier har säkert fått förfrågan om att slakta Scans rapsgrisar. Vi har fått det, men det finns inga beslut.
-Det är en fruktansvärd prispress på griskött nu. De som inte sänker riskerar att bli utestängd från köttaffärer framöver.
-Kön av överstående slaktgrisar krymper, men det tar tid att slakta ikapp. Smågrisarna är i balans.

Dahlbergs Slakt
Michael Oldin: -Det var tungt på marknaden den här veckan och blir det även nästa pga sportlovet. Vi har minskat slaktkön något, men ökat volymerna i frysen. Vi sätter inte priserna förrän på måndag.
-Det har visserligen inte gått mer än tre dagar sedan branschens möte med jordbruksministern, men det har inte märkts någon vändning i prisdiskussionerna hittills. Inom branschen diskuterar vi givetvis om vad mötet kan ge, men inga signaler utifrån hörs således.
-Det vi märker i kontakterna med handeln sedan länge är en än tuffare attityd, där man klart menar att vårt svenska stora överskott på griskött ska ge lägre priser. Handeln kräver sänkta priser. Resultaten är allt ifrån oförändrat, till sänkning. Vi har separata prisförhandlingar med varje grossist.

Avelspoolen
Hans Agné: -Jag var med på mötet med ministern. Behållningen av mötet blev att man ska bilda arbetsgrupper. Alla tyckte läget är allvarligt. Vi hoppas på ökad information och tryck på konsumenterna att köpa svenskt. Staten bör verka mer för att offentlig upphandling ställer krav efter svenska regler.
-Det är flera faktorer som bidrar till krisen, bl a höga produktionskostnader i både primärproduktionen och i slaktledet, stängda marknader under det redan pressade första kvartalet.
-Jordbruksverket är positiva till ny tolkning av reglerna för djuromsorgen och tolkningen av boxmåtten. Men ingen drev din fråga om att vi borde kunna producera till både EUs och de svenska reglerna.
-Inom näringen har vi frågan om GMO-sojan. Där måste vi stämma av med handeln. En väg är att gå över till certifierad soja, som inte bidrar till skövling av regnskog. Vad vi än bestämmer i Sverige, fortsätter importköttet vara från djur uppfödda på GMO-soja.
-Ny genetik för svenska grisarna kan höja produktiviteten.

Österbottens Kött

Stefan Saaristo: -Veckan var normal för årstiden, då sportloven ändrar mönstret för konsumtionen så till vida att fler äter utanför hemmen. Det är balans både för slaktgrisar och smågrisar.
-Att importera grisar från Sverige, när det är stort överskott i Sverige, är inte aktuellt. Vi har balans mellan tillförsel och försäljning.
-Finsk grisproduktion varken minskar eller ökar. På lång sikt är dock volymen en utmaning. Det är ganska många grisföretagare som med ålderns rätt kommer att sluta, men det är inte så många som vill satsa. Vi har idag 1750 gårdar med grisar, men räknar med 1000 om 6 år. Grisgårdarna blir färre, men större, och 2020 räknar vi med samma grisantal.
-Det är inte motsvarande situation som i Sverige, att det är fler än pensionärer som slutar. Vi hade en utslagning av enheter 2007 till 2010. Givetvis blir det en del som slutar även pga dålig lönsamhet, men avgångarna är inte fler än i Danmark, Tyskland och Europa i allmänhet.
-Det finländska stödet till grisproduktionen är numera ganska ringa, sett totalt för landet.
-Även i Finland köper storhushållen importerat kött, därför att det är billigare att producera i övriga EU. Bäst är om alla länder i EU har samma regler för djuromsorgen, så vi slipper den snedvridna konkurrnsen.

Danish Crown
De europeiska marknaderna är fortsatt negativt påverkade av den aktuella situationen, där EU är utestängt från Ryssland. Med upptäckten av svinpest även i Polen, breder osäkerheten ut sig på de europeiska marknaderna.
Vi ser stabila priser på skinka, medan marknaderna för framändar, bog och kotlett är svaga och under press.
Marknaden för bröst är stabilt, baserat på vår försäljning i tredje land. Marknaden för bacon till England är likaledes svalt.
Försäljningen till Ryssland är fortsatt stängd, medan den är god till Kina, men till vikande priser.
Försäljningen till Japan är stabil med goda priser.

ISN, Tyskland
Obetydliga prisändringar, marknaden stabiliseras
Situationen lättar steg för steg på marknaden för slaktgrisar, även om det blev sänkta priser i några länder. Fallet varierar från 1,3 cent i Belgien till 5 cent i Frankrike, som var det största. För första gången sedan ryska importstoppet föll danska priset. Som stort exportland är Danmark särskilt beroende av Ryssland som kanal för avsättningen. Ganska otypiskt föll priset i Spanien, där februari traditionellt är den tid på året då priserna stiger.
Den lilla sänkningen i Tyskland signalerar slutet på prisraset. De grisar som bjuds ut är strax under genomsnitt och kan snabbt placeras på marknaden. I Österrike har vågen av sänkningar redan stoppats och priset blev oförändrat. Det syns nu inga spår av den ryska chocken, enligt VLVs marknadsrapport. Likaså är priset i Irland oförändrat, medan brittiska priset steg.
Tendens för tyska marknaden: Priserna väntas fortsätta stabiliseras. Utbudet av slaktgrisar ligger fortsatt under snittet och slaktarna har minskat den massiva press man använt de senaste veckorna. Det väntas därför som minimum oförändrade priser.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR

Att tänka på inför nya avtal.
Det börjar dra ihop sig för nya avtal inom grisbranschen. De flesta slakterierna verkar att hålla ut extra länge i år med att skriva nya avtal. Nu är flera avtal på gång.
Grundbiten vad gäller priser rör sig om notering + leveranstillägg om 50 öre till 1 kr per kg. Avtalen verkar att bli tills vidare med 6 månaders uppsägning. Smågrishandeln kommer att styras med utgångspunkt från fläskpriserna.
Se till att du får in i avtalen att slakteriet inte kan ändra övriga villkor såsom höjda förmedlingsavgifter försenade avräkningar etc under avtalstiden. Korta avtal är troligen att föredra. Skulle du frestas till längre avtal så bör det finnas omförhandlingsklausuler baserade på konjunktur foderpriser etc. Begär bankgaranti om du känner dig osäker på slakteriets betalningsförmåga.
Klausul om att vid tvist det skall lösas i skiljenämnd är helt förkastligt beroende på att det är mycket dyrt, går ej att överklaga och din rättsskyddsförsäkring gäller ej.
Jag vill påminna om vad Percy Barnevik skriver i sin bok 200 råd till företagare ”att hänvisa till skiljenämnd vid tvist är samma sak som att förklara för motparten att jag inte litar på dig”.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Svensk grisnäring i ormgropen
På hemväg från årets Milamässa kom jag att tänka på Ragnar Lodbroks "grymta månde grisarna.........."
Utan jämförelser i övrigt led jag, och säkert många andra, liknande kval som den gamle Lodbrok i ormgropen under seminariet om "Svensk mjölk-och köttproduktion på en global marknad". Det var under mässans andra dag. Den första,"svindagen", med besök av bl a landsbygdsministern, som jag missade på grund av en begravning, är ju utförligt refererad i förra @-GRIS. Typiskt nog har de tre mässdagarna inte satt några djupare spår i mina skånska dagstidningar, så vitt jag sett, utöver notiser om mässans stiligaste mjölkko, och Sveriges starkaste dräng. Har dagens reportrar inte kompetens nog att hitta något annat av värde för näringen, handeln, konsumenterna och allmänhet? T ex innehåller inte de svenska (djurskydds)särreglernas dunkla juridiska status, som nagelfors
under svindagen, tillräckligt med stoff till braskande rubriker? Man måste vara påläst vid besök på lantbruksmässor !
Jag gick på paneldebatten med stor förväntan. Alla politiska partier inklusive SD skulle ju ställa upp med sina jordbruksexperter, i de flesta fall medlemmar i riksdagens jordbruksutskott.
Var en i panelen fick i tur och ordning besvara samma fråga från mötesledaren, t ex är jord- och skogsbruk en tillgång eller en belastning för vår ekonomi, ska vi ha en miljöskatt, vad betyder jordbruket för jobben på landsbygden och vad är att vänta från konkurrensutredningen, hur ska man få handeln att rätta in sig i ledet, m fl.
Svaren spretade betänkligt, innehöll mycket politisk luft, de gamla väl kända argumenten och få nya tankar. Även om Sverige skulle kunna tjäna på att importera all sin mat från något låglöneland så ska vi ha kvar ett jordbruk, sas det. Det gamla beredskapsmotivet nämndes som skäl och det öppna landskapet kan bara bevaras med betande djur och så behövs det sysselsättning på landsbygden. Alla politiska partier "jobbar nu stenhårt" med jordbrukets problem, försäkrade man med en mun.
Men "håller inte kon på att dö", frågade en vänsterytter och hur har vi kunnat förlora 15000 jobb på landsbygden på senare år. Varför är det så tyst om handelsförhandingarna med USA. Håller man på att offra jordbruket till förmån för vår industri?
Handeln fick sig en extra känga. Kedjorna, t ex ICA kan gömma allt av intresse för konsumenten, t ex köttets ursprung, djurslag, slaktmetod o dyl bakom sitt eget varumärke, som kunden är mer eller mindre tvungen att köpa. Kundens omskrivna
val är obetydligt när HEN väl kommit in i butiken och bestämt sig för att köpa mat.
I det sammanhanget är Bo Algers öppna brev för några dar sen rörande "Fientlig livsmedelshandel dödar svensk grisnäring" där Ica, Coop, Axfoord och Bergendahls pekas ut som bovar, välkommet och uppfriskande i en debatt där hitills flathet, naivitet och konflikträdsla präglat argumenten. Men varför detta rabiata inlägg först nu, fem i tolv eller i värsta fall fem över tolv?
Och så hade det varit klädsamt om Algers också refekterat lite över hur många "dödsfall" bland frustrerade svingårdar som orsakats av främst veterinärernas benhårda fixering vid MÅTTEN vid utformningen av våra svenska djurskyddsregler. Fråga din företrädare på professorsstolen i Skara! Han var med då det begavs sig och ledde "tumstocksracet".
Lite mer historia. Jordbruksverket kom den 2014-02-19 med en analys av läget i den svenska grisnäringen. Jag noterar, på tal om måtten ovan, att de regelförändringar i djurskyddsföreskrifterna som verket föreslår för att förbättra lönsamheten för smågrisproducenter rör "ändringar i måtten för sinsugga", "justering av måttföreskrifter för suggor i grupper..." samt möjlighet att avgränsa vissa ytor i digivningsboxar.....". Tre av fyra förslag till förenklingar i byggnadsutformningen och minskning av de dyra ytorna, som man nu år 2014 något yrvaket pläderar för, föreslog vi på LBT för döva öron och blinda ögon redan på 1980-talet (den som till äventyrs är intresserad av gammal, spilld mjölk kan t ex läsa intervju Lantmannen nr 9, 1981!).
Jag förutsåg i min blogg 35/13 att jordbruks- och landsbygdsfrågorna skulle komma högt på agendan i höstens val. Här tog jag nog grundligt fel. I varje fall om paneldeltagarna i Mila-debatten hade rätt för sig. Det måste till en svensk livsmedelsstrategi, enades man där om, och det krävs politiska prioriteringar för att de gröna frågornas skall tas på allvar.
Men om inte ens Anders Borg (dagens DN) tror på det svenskt jordbruket får nog tyvärr grisnäringen svårt att ta sig upp ur den för varje dag djupare gropen,
Kanske är lösningen för vår grisnäring en återgång till ruta ett; småskalig närproduktion, samverkan i alla led med leveranstvång och mottagningsplikt oavsett tillfällig konjunktur, självförsörjning med anstängigt producerat kött och nedtoning av exportdrömmen....
Dessutom ska kanske en välfärdsstat värd namnet år 2014 inte låta marknadskrafterna styra det sista ledet i livsmedelskedjan: Fördelningen av god, hälsosam mat till var och en. Här liksom då det gäller andra primära behov, t ex fördelningen av bostäder till unga och gamla måste "storebror" ha sista ordet.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR

Var finns alliansen mellan konsumenter och producenter?
Många deltagare uttrycker sin uppskattning över Landsbygdsdepartementets möte kring grisnäringens kris i onsdags. Det fanns en gemensam vilja att verkligen försöka rädda svensk grisuppfödning. Men var finns konsumenterna i sammanhanget, som många betonar värdesätter svenskt kött. Nu om något skulle dessa behövas. Svenska konsumenter vill ha tillgång till svenskt säkert griskött, producerat på ett hållbart sätt. Har dialogen mellan Sveriges konsumenter och LRF dött ut?
LRFs kampanj ”Sveriges bönder på väg mot världens renaste jordbruk” skapade precis detta – en allians och samsyn mellan bönder och konsumenter. Den drevs innan och efter EU-inträdet och innebar ett löfte om att Sveriges bönder skulle fortsätta att producera på ett säkert, miljövänligt och djuretiskt sätt. Då träffade och samarbetade LRF med Sveriges Konsumentråd och Sveriges Konsumenter i samverkan, SKis, kring frågor som antibiotika, GMO och Belgisk Blå. LRF satsade på att fånga upp böndernas drivkrafter för en bättre miljö och djuromsorg.
Men vad hände sedan? När kampanjen verkligen fått genomslag och omvärlden gillade, så tröttnade ordförande och VD. Vi som entusiastiskt slitit, blev sågade vid fotknölarna. Ett inte ovanligt fenomen, att de som initierar en kampanj, tröttnar i förtid. Det krävs uthållighet. VD Leif Zetterbergs efterträdare Reinhold Lennebo spolade dessutom en kommunikationsplan för svenska mervärden 2004. Man kan fundera över hur det sett ut idag om LRF aktivt, uthålligt och utåtriktat drivit svenskt jordbruks hållbarhetsfördelar. Helena Jonsson, LRF talar om att vi var naiva i samband med inträde i EU-medlemskapet om konkurrensen från importen. Ja, det kanske vi var. Men om svenska konsumenter för 15 år sedan hade kläm på svenska livsmedels fördelar, har de i dagsläget väldigt dålig kunskap. LRF och de bondeägda företagen har inte utmärkts sig för att uthålligt hjälpa konsumenter till medvetna val. Kvalitet säljer sig inte av sig själv. Bonde-appen är bra men räcker inte.
Och så Anders Borg! Svensk jordbruk är inte vilken ”industri”, som helst utan en förutsättning för ett hållbart samhälle. Det kanske är läge att tala med sina allianskollegor om uppfyllelse av svenska klimat, miljö – och hållbarhetsmål. Och även moderater vill värna landsbygden, där jordbruk ofta är basen. Även om gårdsbutikerna har ökat kraftigt, så kan vi i Stockholm inte leva på lokalproducerade livsmedel. Och svenska konsumenter är inte bara beroende av att jordbruket levererar livsmedel utan också kultur – och naturupplevelser.
Jag vandrar hellre i en betad blommande hage än i en granplantering.

Bloggar och kommentarer
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk. /LG

Läs senaste nytt på
GrisPortalen


Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!

GRIS
Berga 311, S-692 93. Kumla
Lars-Gunnar Lannhard
070-6636090
gris@agrar.se

Grispriserna vecka 9

Partipriset (inte uppdaterat)
Scans industripris (tidigare partipris) är
24,97 kr. Kött% 58, 69 - 82,9 kg, utan huvud och framfötter.
För att jämföra partipriset med slaktgrispriset måste du dra av ca 7 % på partipriset.

Slaktsvin, grundnotering för bäst betalda viktgrupp
Slakteri Viktgr kg v 9 v 8 v 7 v 6
Lövsta Kött - 17,00 17,00 17,00 17,00
Ginsten Slakteri 74,9-99,9 14,00 14,00 14,00 14,25
KLS Ugglarps Topp* 70-99,9 13,80 13,80 13,80 14,10
Skövde Plus** 75-99,9 13,75 13,75 13,75 13,75
HKScan Agri *** 75-96,9 13,75 13,75 13,75 14,00
Skövde Grund** 72-96,9 12,35 12,35 12,35 12,35
Dahlbergs 71-96,9 12,20 12,20 12,20 12,50
KLS Ugglarps Grund 70-99,9 11,90 11,90 11,90 12,20
Dalsjöfors Kvalitet 75-99,9 11,40 11,40 11,40 11,40
Scan - SLS grund 75-96,9 10,27 10,27 10,27 10,27
Nyhléns & Hugos. avt flexibla - - - -
Avdrag
KLS Uggl. Ej GMO-fria
-
-0,20 -0,20 -0,20 -0,20
Skövde. Ej integrerad
-
-0,20 -0,20 -0,20 -0,20
Skövde. Ej GMO-fria
-
-0,20 -0,20 -0,20 -0,20
-
Balansen i slakten
SLS/Scan
-
överst överst överst överst
KLS Ugglarps
-
överst överst överst överst
Skövde Slakteri
-
överst överst överst överst
Dalsjöfors Slakteri
-
överst överst överst överst
Dahlbergs Slakteri
-
överst överst överst överst
Ginsten
överst överst överst överst
Gröna siffror = Överstående, Röda = Brist Oförändrat = svart.
* Gäller endast i kombination med tecknat KLS Ugglarps Leveranskontrakt Slaktgris och med tillhörande ordinarie veckoleveranstillägg.
** = Grundnoteringen gäller gamla avtal och avtal med kvartalspriser. För nytecknade avtal gäller Plus-noteringen.
*** = Gäller Scan-avtal tecknade efter 1 november 2013



Bud eller tecknat leveransavtal, slaktgrisar Sverige
(Rapportera in ditt avtal
Dag Kv1
Kv2
Kv3
Kv4
I/F
Antal
Reg
Slakteri
A/B
2012
1110
-
-
- 18,50
-
M
3
A
2013
1214
15,50
15,50
15,50 15,50
-
S
3
A
1220
17,25
17,30
17,30 -
-
S
3
B
1221
17,00
18,00
19,00 20,00
I
M
?
A
1221
17,30
-
- -
-
S
3
B
0102
18,00
-
- -
-
M
2
B
0103
17,00
18,00
- -
-
M
3
-
0105
17,10
17,85
17,80 18,60
-
4000
M
-
B
0104
17,40
-
- -
-
M
5
-
0114
16,70
-
- 17,50
-
M
3
B
0121
16,30
16,60
17,00
17,50
F
2000
S
-
A
0404
-
17,00
-
-
-
10000
S
-
A
0404
-
17,30
17,30
17,30
-
4500
-
3
A
0524
-
-
18,00
18,50
-
S
-
B
Dag = Månad och dag jag fått uppgiften för angivna perioder
Kv = Bud eller tecknat avtal gällande kvartalet
I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar
Antal = Antal grisar som avtalet omfattar
Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mella nsverige, N = Norrland
Slakteri = Slakteri,eller siffra (för att inte avslöja allt).
A/B = A = tecknat avtal, B = Bud

Benchmarking, jämför din slaktgrisomgång med andras
Dag Avtalat
I/F
V
Reg
Slakteri
Antal
K-%
Vikt
Snitt
2013
0116
16,60
F
2
M
Scan - 16,40
0219
16,50
I
6
M
-
160
57,7
-
15,58
0301
16,50
F
8
M
-
220
57,9
95,9
16,46
0524
-
F
20
M
-
-
-
17,25
Dag = Månad och dag jag fått rapporten
Avtalat = Avtalat pris för perioden enl leveransavtalet
I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar
V = Slaktvecka
Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mellansverige, N = Norrland
Slakteri = Slakteri, eller siffra (för att inte avslöja allt).
Antal = Antal grisar som slaktats i omgången
K-% = Kött-%, medeltal

Vikt = Omgångens medelvikt
Snitt = Total likvid, dividerad med antal kilo. Före moms och efter ev tillägg och även avdrag för Djurhälsovården, Svenska Pig, Svenskt Kött, m m, (6-7 öre)

Slaktsvin, Norden, noteringar
Skr Slakteri Viktgr. kg val. v 9 v 8 v 7
12,24 Danish Crown 70,0–83,9 dkr 10,20 10,40 10,70
22,12 Nortura 67,1–90,0a nkr 20,87 20,87 20,87
? HK Agri rybsgris 76 – 92,5b euro heml heml heml
? HK Agri grund 76 – 92,5b euro heml heml heml
11,75 Atria Premium+ 78 – 98 euro 1,34 1,34 1,37
14,47 Snellmans 80 – 105 euro 1,65 1,65 1,65
Ländernas avräkningspriser kan inte jämföras exakt med varandra p g a olika prissättningssystem och med varierande efterbetalning, i Danmark ca 1 skr. I Danmark avräknas vid 60 %. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre.
a) Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m. Klyvda utan huvud och framfötter. 60 % kött. +40 øre. per kött%. Noroc-korsning +70 øre per kg.
b) Avräkning sker vid 60 % kött. Priset inkluderar inte tillägg.
Danish Crowns notering är bruttonotering. Sedan görs avdrag. Verklig notering kan beräknas till 10 - 15 öre mindre. Exkl efterlikvid.
b)LSOs pris visar från 30/4 2010 grundpris + Primustillägg + nättillägg + effektivieringstillägg, som i princip alla uppfödare har.

Slaktsvin, Europa, landsnoteingar resp korrigerade
Skr Land v 9 v 8 v 7 v 6 v 5
21 feb Landsnotering* euro euro euro euro euro
13,44 Tyskland 1,50 1,50 1,52 1,59 1,59
18 feb jämförbara**
16,33 Italien - 1,823 1,823 1,892 1,918
16,49 England - 1,841 1,817 1,874 1,833
14,28 Spanien - 1,594 1,627 1,628 1,613
13,62 Danmark - 1,531 1,572 1,572 1,572
13,41 Irland - 1,497 1,497 1,497 1,497
12,95 Frankrike - 1,446 1,496 1,548 1,550
13,75 Tjeckien - - 1,535 1,550 1,548
13,65 Polen - - - 1,524 1,564
12,95 Tyskland - 1,446 1,466 1,536 1,536
12,87 Österrike - 1,437 1,437 1,509 1,509
12,61 Belgien - 1,408 1,421 1,458 1,495
12,29 Holland - 1,377 1,405 1,443 1,491
* Alla tyska grisföretagare får 2 - 3 cent extra när de uppfyller QS en certifiering för lantbruket (branschkrav).
** Landsnoteringar korrigerade för nationella olikheter i klassnings- och betalningssystem. 56 % kött, fritt gård. 79 % slaktutbyte.
Förutom vid ändrade noteringar, kan siffrorna påverkas av svängningar i kurser på valutorna. Korrigeringar kan även ske i efterhand. Noteringarna kan jämföras med varandra. Enl ISN. Korrigeringsparametrarna ändrade 100803.
Tabellen visar redovisad officiell notering (för Sverige Scan) och inte det verkligt utbetalda pris uppfödaren får. Noteringarna visar inte tillägg eller avdrag för veckans aktuella köttprocent och vikt och inte heller olika tilläggsbetalningar, efterlikvider eller årsbonusar (Danmark dock inkl 0,60 dkr).
Enskilda svenska uppfödare kan ha stora "personliga" avtalstillägg utöver noteringen och standardavtalen (tillägg runt 2 - 3 kr/kg förekommer). Tabellen visar därför lågt verkligt pris för svenska slaktgrisar. Se även faktisk betalning nedan.

Slaktsvin, faktisk betalning (utbet. belopp/slaktade kg)
Inte uppdaterat

- Land v - v - v - v - v -
Skr euro euro euro euro euro
15,56 EU, medelpris 1,804 1,812 1,828 1,858 1,893
-
19,07 Cypern 2,210 2,210 2,220 2,340 2,340
18,66 Malta 2,163 2,163 2,120 2,120 2,160
18,02 Grekland 2,089 2,089 2,089 2,114 2,114
17,80 Bulgarien 2,063 2,060 2,051 2,038 2,012
17,51 Italien 2,030 2,061 2,086 2,144 2,178
17,12 Lettland 1,984 1,948 1,955 1,934 2,003
16,84 England 1,952 1,957 1,938 1,903 1,903
16,72 Rumänien 1,938 1,957 1,954 1,945 1,945
16,63 Slovakien 1,928 1,926 1,939 1,968 1,963
16,54 Österrike 1,917 1,917 1,818 1,914 1,914
16,33 Litauen 1,893 1,896 1,917 1,944 1,926
16,11 Tyskland 1,867 1,867 1,877 1,887 1,928
16,10 Tjeckien 1,866 1,894 1,912 1,952 1,961
16,04 Luxemburg 1,859 1,860 1,856 1,888 1,926
15,98 Slovenien 1,852 1,789 1,835 1,847 1,891
15,87 Polen 1,839 1,847 1,840 1,882 1,946
15,81 Sverige 1,832 1,846 1,840 1,825 1,827
15,68 Ungern 1,818 1,830 1,834 1,877 1,918
15,65 Estland 1,814 1,813 1,835 1,825 1,825
15,53 Portugal 1,800 1,830 1,880 1,940 1,970
15,25 Finland 1,768 1,769 1,769 1,748 1,758
15,22 Spanien 1,764 1,785 1,825 1,860 1,903
15,18 Frankrike 1,760 1,660 1,680 1,730 1,780
14,71 Irland 1,705 1,702 1,701 1,700 1,700
14,62 Belgien 1,695 1,694 1,714 1,756 1,814
14,58 Holland 1,690 1,689 1,690 1,711 1,759
14,57 Danmark* 1,689 1,689 1,728 1,759 1,759
De fem största slakterierna i varje land rapporterar till EU faktiskt utbetalat totalt belopp för veckans slaktade grisar. Summan divideras med antal slaktade kilo slaktgris. Priset fångar därmed även in tillägg och avdrag från noteringen, utfall vid klassning, samt även personligt förhandlade tillägg. Men inte bonusar och efterlikvider som betalas vid årets slut.
Priset gäller avblodade grisar, inälvor uttagna, utan tunga, borst, klövar, könsorgan, putsfett, njurar och diafragma.
OBS! Priset är utan huvud. Svenska slakteriers grundnotering (enligt tabellen längst upp på sidan) är med huvud. Detta gör gör att priserna i den här EU-tabellen blir högre. För att jämföra de båda tabellerna ungefärligt, lägg till 7 % på svenska priset.
* Priserna fångar inte in t ex Danish Crowns och Ticans efterlikvider vid årets slut. Räkna därför upp danska priset med ca 1 skr.
Utan att faktisk betalning ändras i resp land, kan priset förändras något i tabellen mellan veckorna p g a förändring av valutorna. Rapporterat svenskt pris vid slakterierna omvandlas först till euro. Sedan räknar jag tillbaka priserna till skr vid senare tidpunkt. När du jämför länders priser, eller priserna mellan olika veckor, använd helst priserna i € för att undvika påverkan av valutakurserna.
Uppdateringar av uppgifter kan förekomma i efterhand.



Priserna på slaktsvin vid ISNs internetauktion
North-West German Internet Pig Market är en auktion över internet för slaktgrisar. Antalet grisar som säljs är inte stort, men auktionspriserna kan ibland ge en tidig indikation om vart officiella noteringarna är på väg i Tyskland.

Auktionsdag
19 feb
12 feb
5 feb
22 jan
Utbud
2040
2881
2725
2635
Sålda
2040
2515
2300
2635
Medelpris, euro
1,54
1,54
1,54
1,64
Lägst
1,52
1,52
1,54
1,61
Högst
1,55
1,55
1,60
1,65
Medelpris, skr
13,50
13,50
13,61
14,39

Suggor, galtar köpes för export
Suggor 8,60 kr, galtar 6,00 kr.
Rakt pris med fria vikter och fri klassning!
Göran Eriksson
Göran 0708-42 64 10, Torbjörn 0708-14 31 91
erikssonsdjurtransport@swipnet.se

Suggor, Sverige
Slakteri Kg, 58 % v 9 v 8 v 7 v 6
Tallhöjden Fri vikt, klass 10,20 10,20 10,20 10,20
Knorrevången Fri vikt, klass** 9,00 9,00 9,00 9,00
Eriksson Transport Fri vikt, klass** 8,60 8,60 8,60 8,60
Ginsten 140,1 kg- 7,50 7,50 7,50 7,50
KLS Ugglarps 140- 7,10 7,60 7,60 7,60
Dahlbergs 140- 7,00 7,00 7,00 7,50
Scan 140- 6,00 6,00 6,00 6,50
Dalsjöfors 58% 6,15 6,15 6,15 6,15
Skövde 140- 6,00 6,00 6,00 6,00
Nyhléns & Hugoson 140- - - - -
Galtar
Tallhöjden oflådd 8,50 8,50 8,50 8,50
Knorrevången Fri vikt, klass** 6,50 6,50 6,50 6,50
Eriksson Transport Fri vikt, klass** 6,00 6,00 6,00 6,00
Scan oflådd 2,40 2,40 2,40 2,40
Skövde oflådd 2,40 2,40 2,40 2,40
Dalsjöfors oflådd 2,70 2,70 2,70 2,70
KLS Ugglarps oflådd 2,30 2,30 2,30 2,30
Dahlbergs oflådd 2,15 2,15 2,15 2,15
* Gäller endast hela lass från en lastplats, linje söder om Göteborg.
** Fritt din gård


SUGGOR, GALTAR
BROCKGRISAR
köpes varje vecka
Ditt bästa alternativ!
Rakt pris, fria vikter, fri klassning! Betalning vid lastning.
Skriv kontrakt med oss! Vi betalar era suggleveranser kontant i förskott. Upp till 6 månaders leveranskontrakt.
Sugga 10,20 kr - galt 8.50 kr/kg
Inköp: Johan Sahlin, 0320-59190, 076-116 91 90
Anmälan på tallhojdenskottochchark@telia.com


Slaktsuggor och galtar
samt grillgrisar (brockgrisar)
köpes varje vecka. Fritt gård.
Suggor 9,00, galtar 6,50 kr/kg. Fri vikt och klass.
Vi slaktar i Sverige!
Knorrevången Slakt AB
044-42080 info@knorrevangen.se
Transportör Alexander Månsson 070-323 11 61

Suggor, utland
Skr
Slakteri Anm. valuta v 9 v 8 v 7
8,64
Danish Crown 129,9 kg- dkr 7,20 7,40 7,80
12,79
Nortura Fri vikta nkr 12,07 12,07 12,07
Finland
8,33
Snellmans Fri vikt, E euro 0,93 0,93 0,93
?
HK Agrii Fri vikt, E euro heml heml heml
4,12
Österbottens Fri vikt, E euro 0,46 0,46 0,49
Tyskland
9,94
ZNVG 56 % euro 1,11 1,11 1,10
Galtar
7,44
Danish Crown 109,9 kg- dkr 6,20 6,40 6,80
a) Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m. Klyvda utan huvud och framfötter.

Viktigaste valutorna
Torsdagar v 8 v 7 v 6 v 5 v 4 v 3 v 2
Pund
10,87
10,68
10,64
10,70
10,73
10,58
10,82
Dollar 6,51 6,43 6,53 6,48 6,47 6,47 6,57
Euro 8,96 8,77 8,84 8,81 8,78 8,81 8,93
Dansk 1,20 1,17 1,18 1,18 1,17 1,18 1,19
Norsk 1,07 1,05 1,04 1,04 1,05 1,05 1,06
Yen 6,40 6,30 6,44 6,32 6,21 6,18 6,26
Priset på valutor i skr. Grön = valutan är dyrare. Röd = valutan är billigare.

Smågrisar, Sverige
Vecka v 9 v 8 v 7 v 6
Slakteri
kr/kg
kr/kg
kr/kg
kr/kg
Skövde Slakteri
SwedeHam+, 23 kg 19,50 19,50 19,50 19,50
Dito PMWS-vaccinerade +20 kr +20 kr +20 kr +20 kr
KLS Ugglarps
Grund 23 kg 18,10 18,10 18,10 18,10
PMVS-vaccinerade +20 kr +20 kr +20 kr +20 kr
Ej GMO-fria, per gris -8 kr -8 kr -8 kr -8 kr
Ginsten Slakt 1
Smågrisar, 23 kg 17,50 17,50 17,50 17,50
Dito PMWS-vaccinerade + 20 kr + 20 kr + 20 kr + 20 kr
Dahlbergs
Särklass D, mell. 23 kg 17,50 17,50 18,00 18,00
PMVS-vaccinerade +20 kr +20 kr +20 kr +20 kr
-
kr/gris kr/gris kr/gris kr/gris
Dalsjöfors Kött 2
Dalsjöfors Kvalitet, 30 kg 455 455 480 480
SLS (Scan)
Plus 30 kg 480 480 480 480
Marknadstillägg/avdrag - - - -
Ej PMWS-vaccinerade4 -30 kr -30 kr -30 kr -30 kr
-
Balans i förmedling
Scan, väntan hämt/lev - - - -
KLS Ugglarps - - - -
Skövde Slakteri balans balans balans balans
Dalsjöfors Kött - - - -
Dahlbergs Slakteri balans balans balans balans
Ginsten balans balans balans balans
-
Priserna: Färg visar Prishöjning Prissänkning Oförändrat. Balansen: Färg och stil visar: Överstående, brist, balans
1 Tillägg upp till 106 kr/smågris tillkommer.
2 Tillägg upp till 85 kr möjliga
4 Tillägg gäller förmedling, vid mellangårds avtalar parterna.
5 Över 30 kg + 5 kr, under -10 kr per kg. Marknaden sätter priset, dvs priset som anges är det som marknaden indikerar just nu.
6 Södra Sverige, danska kronor

Smågrisar, noteringar utland
Vecka v 9 v 8 v 7 v 6 v 5
Skr
Danish Crown dkr dkr dkr dkr dkr
252
Basis 7 kg 210 216 224 224 226
435
Basis 30 kg 363 371 383 383 384
258
SPF+Myc 7 kg 215 221 229 229 231
441
SPF+Myc 30 kg 368 376 388 388 389
262
SPF 7 kg 219 225 233 233 235
446
SPF 30 kg 372 380 392 392 383
865
Økologi 30 kg 721 711 721 705 705
Nortura, Norge nkr nkr nkr nkr nkr
699
25-kilos 660 660 660 660 660
HK Agri euro euro euro euro euro
?
25-kg, Priimuus heml heml heml heml heml
Snellmans
618
Klass S40, 30 kg* 69 69 69 69 69
Tyskland
537
ZNVG 28 kg 60 60 60 60 56
*) Tillägg för avelsindex 0 - 4 euro/st + mängdtillägg.

Smågrisar i EU, faktiskt avräknade priser
18 nov Land v - v - v - v - v -
Skr euro euro euro euro euro
408 EU, medelpris 47,33 46,86 47,01 47,14 47,41
-
752 Malta 87,14 87,14 85,40 85,40 87,24
721 Sverige 83,65 80,18 83,27 82,18 79,42
652 Slovakien 75,64 67,91 76,42 69,37 77,55
562 Italien 65,18 64,89 64,16 63,44 62,71
531 Tjeckien 61,58 65,07 65,70 64,94 71,23
508 Finland 58,97 57,30 58,41 58,49 57,38
487 Tyskland 56,50 56,00 56,00 56,00 56,00
483 England 56,08 55,36 52,82 50,67 50,67
415 Ungern 48,16 33,12 34,50 35,62 46,26
401 Danmark* 46,52 46,52 48,26 49,20 49,20
379 Polen 44,02 45,47 44,77 45,36 45,59
379 Spanien 43,97 43,87 44,11 44,33 43,53
375 Belgien 43,50 43,00 43,00 43,50 44,50
356 Luxemburg 41,30 37,10 46,00 47,50 43,70
322 Estland 37,60 44,48 39,37 37,92 36,60
319 Portugal 37,00 37,00 36,00 34,00 34,00
302 Holland 35,00 34,00 34,00 34,50 34,50
272 Frankrike 31,60 31,60 31,00 31,80 32,60
Priserna är i € och ändringar omfattar även veckans valutaförändringar.