Senaste nytt om marknaden och priser
Ryska importstoppet trycker EUs köttförsäljning
Det händer inget med grispriserna v 25, varken i Sverige eller i Danmark eller Tyskland. I Danmark klagar man över att försäljningen är lugn, trots flitigt grillande i många länder. Orsaken är att det är gott om griskött på EUs marknad pga att exporten till Ryssland ligger nere.
I veckan kom Handlingsplan för att öka svensk grisproduktion, en rapport som Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket sammanställt av det som tre arbetsgrupper från hela grisnäringen tagit fram. Rapporten är mycket positiv för grisnäringen. Det är den mest positiva rapport jag läst under mina 50 år som lantbruksjournalist. Den har inte kunnat framställas på det här sättet under en röd regering. Både Eskil Erlandsson och alla i grisköttskedjan har tagit uppgiften på största allvar.
Den enskilt största nyheten är förslaget till kompensation för de 30 % förhöjda kostnader för stallbyggnader, som särreglerna i Sverige orsakat grisföretagarna. Sedan radas en mängd problemområden för näringen upp, som man föreslår lösningar på och vilka som ska ansvara för att de blir lösta. Det kan vara allt från att rådgivningen lagts ned och nu måste byggas upp igen. Det gäller inte minst byggnadsrådgivningen, där det idag knappast inte finns någon alls att vända sig till. Utvecklingen av stallsystemen har i princip upphört och måste byggas upp igen, vilket är ett problem då våra särregler medför att utländska system inte rakt av kan användas i Sverige.
Utredningen pekar också på att användningen av antibiotika är mycket högre i många andra länder och Sveriges företrädare måste arbeta för att man minskar användningen i dessa länder. Man pekar också på att vår lägre användning av antibiotika är ett argument vid försäljningen av svenskt griskött till konsumenterna. "I arbetet med handlingsplanen har frågan om kommunicerbara mervärden diskuterats och arbetsgruppen har bedömt att den låga svenska antibiotika förbrukningen är ett mervärde som fungerar att kommunicera", skriver man.
I rapporten påpekar man att det tar 100 år att förnya stallarna för smågrisar, om det sker i nuvarande takt vid bibehållet suggantal. För slaktgris tar det 40 år.
Främst i smågrisproduktionen måste effektiviteten bli högre. Dödligheten bland smågrisar måste minskas med 50 %, från 18 till 9 %. Vi måste höja antalet producerade smågrisar till 30 per sugga och år, samt de måste kunna produceras för 550 kr. Allt med bibehållen hög djurvälfärd.
Vidare tar utredningen upp mycket som måste förenklas inom näringen. Inte enbart i produktionen, utan även administrationen i t ex tillståndsgivning och planläggning. Där driver Jordbruksverket en separat utredning inom projektet Förenklingsresan, där man identifierar vad som kan göra vardagen enklare för lantbrukare.
Det har varit bra om Handlingsplanen haft fler konkreta förslag än ersättningen för fördyrade byggkostnader. När bygget väl är klart, ska driften ge så god avkastning att det blir fart på grisproduktionen i Sverige. De som redan idag har nedskrivna stallar kan inte hålla dem igång pga de stora kostnaderna. Nya stallar är givetvis rationellare och ger bättre produktion. Men den långa raden av åtgärder som nämns måste utföras och få genomslag i produktionen, för att vi ska få igång svensk grisproduktion igen. Där måste alla i griskedjan hjälpa till.
En stor affär inom genetiken har genomförts i veckan. Norska Norsvin och holländska Topigs slår samman sina verksamheter och blir världens näst största avelsföretag med en omsättning på 1 miljard nkr. 90 miljoner slaktgrisar blir det efter de 1,55 miljoner livsvin och 8 miljoner sålda spermadoserna per år. /LG 140613