Senaste nytt om marknaden och priser
Inga prisförändringar v 42
V 42 händer inget med priserna varken i Tyskland, Danmark eller Sverige. Atria i Finland sänker med 3 cent och Snellman sänkte innevarande vecka med 3 cent. Däremot höjs norska priset med 40 norska öre.
I förra @-GRIS skrev jag att Egebjerg Internationals konkurs delvis ansågs bero på ryska importstoppet, enligt en dansk tidning. Det var lite enkelt beskrivet. Det finns inget importstopp för inredningar, maskiner, o dyl, endast livsmedel. Men sanktionerna har sänkt rubeln så kraftigt att importerade varor blivit mycket dyrare, trots att ryska staten stödköper rubel för miljarder. Vikingstad skriver att även de drabbats av köpmotstånd och man tvingas avskeda, därför att rubelns försvagning gjort harvar och maskiner 40 % dyrare. Egebjerg har dock redan tidigare haft svag lönsamhet och det som hänt i Ryssland har väl kanske i varje fall inte förbättrat situationen. Ryssarna investerar fortfarande kraftigt i grisproduktionen, men något mindre än tidigare. På hönssidan är investeringarna lägre pga att man börjar uppnå balans i förhållande till efterfrågan.
Priserna på griskött har gått upp kraftigt i Ryssland, så mycket att regeringen överväger prisstopp på både griskött och andra livsmedel. Så lönsamhet finns på ryska grisgårdar.
I många länder i EU känner animalieproducenter och växtodlare av konflikten med Ryssland. Flera länder har begärt att EU ska ge stöd till grisproduktionen, men hittills har inte Bryssel reagerat. Ryska jordbruksministern har sagt att någon lindring av exportstoppet inte är i sikte. Men samtidigt ser vi att importörer i Ryssland är missnöjda med att inte få råvaror och man kan också tänka sig att ryska konsumenter snart börjar bli missnöjda över kraftigt dyrare mat och Mercedes-bilar. Även inhemska varor, inte minst griskött, har gått upp kraftigt som följd av utebliven konkurrens från bl a EU.
I Frankrike nöjer grisuppfödarna sig inte bara med att skicka skrivelser till Bryssel. Man demonstrerar också och kräver garantier för att även lågpriskedjor och industrin ska använda franskt griskött i sina varor. Gör man inte det frivilligt, ska grisuppfödarna stoppa deras lastbilar och kontrollera att lasten innehåller kött med franskt ursprung.
Danska Videncentret for Landbrug har på uppdrag av Danmarks Radio undersökt hur ryska importstoppet påverkat danska lantbrukare och animalieproducenters ekonomi. Ekonomin är riktigt kärv. 20 % av bönderna har allvarliga ekonomiska problem. 15 % riskerar konkurs.
-Vi står på randen av en ny lantbrukskris, säger Klaus Kaiser, näringsekonomisk chef vid Videncentret for Landbrug.
-Vi måste göra något radikalt. Bankerna bör skriva ner lånen, säger Finn Østrup, professor i finansiering, CBS.
2014 väntas Danmark slakta mindre än 18 milj grisar. 2011 var det 20,4 milj.
200 medarbetare i Danish Crowns stora slakteri i Herning gick hem idag i protest mot att slakteriet installerat arbetsbesparande teknik och därför räknar om ackorden. Dagens grisar för slakt kördes till andra slakterier.
I Danmark ökar antalet smittade med multiresistenta bakterier. MRSA. 814 (643 i fjol, 232 år 2012) fall är registrerade hittills i år och man räknar med att komma över 1000. Statens Serum Institut säger dock att uppmärksamheten kring MRSA kan bidra till ökningen. Så snart någon har en infektiion poddas patienten och då upptäcks många fler fall än tidigare.
Danska partiet Enhedslisten överväger obligatorisk test av kött för att se om det innehåller MRSA. Positivt testat kött bör i så fall märkas på förpackningarna. Ett flertal i Folketinget är öppna för diskussion om märkning. Man bör börja i stallarna, säger man.
Ringa användning av antibiotika är ingen garanti mot MRSA, det visar utbrotten i 24 norska besättningar. Norge använder endast 10 % av dansk användning, men är ändå drabbat. Det skriver Videncenter for Svineproduktion.
-Sanering är inte heller någon utväg. I Norge har de 24 besättningarna sanerats, men 2 - 3 av dem har fått in bakterien igen efter kort tid. Att sanera danska besättningarna lär därför inte vara möjligt.
Scan och Coop har förlängt samarbetet om leverans av svenskt kött till Coops 700 svenska butiker i ytterligare fem år. Coop har 21 % av dagligvaruhandeln.
Ica har sålt alla sina butiker i Norge till Coop Norge.
Skövde Slakteri drabbades på fredagskvällen av en kraftig brand i gris- och nötslakten. När det här skrivs är branden fortfarande omfattande och har förstört taket och äter sig ner i väggarna. Ett 40-tal brandmän från flera distrikt är på plats. Branden började vid 19-tiden och inga djur fanns i lokalerna. Utlastning av slaktade djur till långtradare pågick under kvällen. /LG 141010

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Anmälningarna till slakt är nu något mindre, vilket de brukar vara vid den här tiden. De torde öka igen om ett par veckor. V 43 går vi ner i vikt 2 kg som ett första steg. Det andra kommer v 46. Vi ska dels få fram så mycket skinka som möjligt, dels ska försöka få så liten slakt som möjligt under julveckan. Almanackan i jul är ingen som tilltalar slaktare.
-Försäljningen rullar fortfarande på riktigt bra. Vi har hygglig balans både i slakten och för smågrisarna. .

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Inläggningen av skinka pågår nu för fullt och vi tror att det blir brist på svensk skinka. I varje fall är det prognosen för vår del. Vi vet ju vilka volymer vi kommer att slakta och vi vet vilka volymer vi säljer. Då skymtar vi bristen och detta redan nu.
-Det är fortsatt bra efterfrågan på allt griskött. Vi slaktar så mycket vi kan och griskött går fortsatt starkt. Detta är en klar trend nu. Vi försöker få upp priserna, men vi måste också vara försiktiga så att inte prishöjningarna slår tillbaka på oss själva.
-Grispriserna är oförändrade och det är balans både i slakten och för smågrisar.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: --Det blir allt mer svenskt griskött även på utställningar riktade till företag som driver restauranger och storhushåll. Jag deltar i Martin & Serveras höstträff i Göteborg och noterar att det inte är särskilt många aktiviteter för importköttet, men ökat intresse för svenskt griskött. Vi lyfter fram de svenska värdena, med låg användning av antibiotika, bra djurhälsa, knorren kvar, osv.
-Ca 1400 matföretagare och offentliga upphandlare deltar här i Göteborg. Alla kedjor som säljer till storhushåll har sina träffar. Det är många köpare som uttalar sig positivt om svenska grisköttet och kvaliteten på Guldgrisen. Särskilt från kvällsrestauranger, men även lunchrestauranger, som dock är mer känsliga för priset per portion.

Dahlbergs Slakteri
-

Moab (Förädlar Dahlbergs grisar)
Mikael Oldin: -Marknaden är som förra veckan. Vi har börjat koka skinka, annars gör vi inga julprodukter ännu. Färska skinkorna börjar inte förrän tre veckor före jul.

Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Vi sänker priset med 3 cent för att anpassa oss till marknadens situation.
-Det är balans i slakt och förmedling..

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -Vi kör i höst en kampanj för svenskt griskött, där vi besöker olika event och kontaktar politiker, myndigheter och konsumenter. Vi wokar bog och karré och medan man äter berättar vi om det svenska grisköttets fördelar. Hittills har två lokalföreningar, i Västerås och på Gotland, hållit träffarna och vi hoppas så många föreningar som möjligt fortsätter. Johan Eriksson är ansvarig för kampanjen.
Vid styrelsemötet i torsdags berättade företagskonsulten Charlotte Widing, Malmö, hur vi kan effektivisera styrelsearbetet och snabbast möjligt uppnå uppsatta mål. Vi arbetar nu med att sjösätta sommarens stämmobeslut och det gäller att verkställa dem på bästa sätt. Det är många områden inom grisnäringen vi behöver studera hur vi ska nå målen på effektivaste sätt.
Branschbolaget är en fråga som vi fortfarande jobbar med. Innan något kan göras, måste vi hitta möjligheterna till finansiering. En tanke är att hitta ett samarbete med svenska köttföretag av något slag, för att på ett bra och strategiskt sätt kunna lyfta det svenska grisköttet.

Danish Crown
Instabila marknader och fortsatt press på priserna
De svarta skyarna hänger fortsatt över de europeiska grispriserna. Den saknade försäljningen till Ryssland betyder att det är fortsatt rikligt utbud av griskött i hela Europa. Därför har priserna den gångna veckan varit fortsatt nedåt.
I stort sett alla slakterier i Europa har fokus på att sälja så mycket som möjligt färskt. Det betyder dessvärre att det nu är inköparna som sitter med trumfkorten.
-Det är ett mycket våldsamt dyk för priserna vi har sett de senaste veckorna och det har fått oss att fokusera ytterligare på alternativa kanaler för vår försäljning, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exsportavdelning.
Baconmaarknaden är likaså präglad av ett stort utbud och spotpriserna sjunker också, medan priserna på skinka är den enda detaljen som står stabil och säljs till fasta priser.
Priserna på svinkött i Europa har nu nått en så låg nivå, att vi börjar närma oss priserna på världsmarknaden. Det betyder att nya dörrar öppnar sig. Utmaningen är dock att det tar tid att få ordrarna i hus, eftersom köparna på kort sikt har förpliktelser till andra säljare.
-Vi har en otroligt bred tillgång till marknader och liksom våra konkurrenter har vi lyckligtvis en förhållandevis flexibel produktionsapparat. Därför kan vi med kort varsel anpassa vår produktion till de önskemål som kunderna har, förklarar Søren Tinggaard.
Försäljningen till tredje land är oförändrad, med låg efterfrågan från Japan, som har lagren väl uppfyllda, medan Kina köper fina volymer till stabila priser.

ISN, Tyskland
Ljus i slutet av tunneln
Situationen på den europeiska marknaden för slaktgrisar har inte förändrats under veckan och priset fortsatte nedåt.
Sänkningarna varierar från minus 1 cent i Irland till 7,2 i Spanien. I de flesta länderna anges orsaken till sänkningen svag handel, samtidigt som utbudet av slaktgrisar är stort. Som följd av det ryska importförbudet av griskött från EU ligger exporten kraftigt under förväntningarna. Därtill kommer kraftig press i Tyskland.
Med hänsyn till de kraftiga prisfallen senaste veckorna ökar kraven från EU-länderna på politiskt stöd. Konkret stöd för att stimulera efterfrågan finns f n från Österrike, Frankrike, Belgien och Polen. Men hittills har det inte funnits majoritet i Bryssel för ett sådant förslag.
Så sent som i fredags sade den ryske lantbruksministern Nikolai Fyodorov, enligt holländska lantbrukstidningen Boerderij, att han inte ville minska bojkott-listan så länge västvärldens inställning till Ryssland inte förändras. En begäran från en rysk köttförädlare om mildrat importförbud avslogs av ryska regeringen i slutet av september. En öppnad rysk marknad är inte i sikte på kort sikt.
Trend för tyska marknaden: Det finns ett ljus i tunneln. Vi har passerat den extra helgdagen som minne av tyska återföreningen och slakten av utbudspuckeln körs på hög fart. Marknadens aktörer är optimistiska om att marknaden ska fungera bättre de närmaste dagarna. Fler positiva impulser brukar komma i slutet av månaden, samtidigt som exporten blir mer konkurrenskraftig som följd av att eurokursen sjunker.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Svensk normalgris bättre än italiensk kravgris
I förra veckan hade jag förmånen att få höra ett föredrag från SVA där man jämfört konventionella grisar med ekologiska grisar i fem europeiska länder. Det man jämfört var antibiotikaresistens hos grisar. Länderna var Sverige, Danmark, Frankrike, Tjeckien och Italien. I samtliga länder var antibiotikaresistensen högre hos konventionella grisar mot ekologiska.
Bästa läget var det som väntat i Sverige och sämst i Italien. De ekologiska grisarna i Italien hade betydligt sämre värden än de konventionella i Sverige. Det betyder att ohämmat välja ekologiskt oavsett ursprungsland är fel väg.
I samma undersökning jämförde man slakthygien i Sverige, Danmark och Frankrike. Mätningen gick till så att man mätte förekomsten av colibakterier på utsidan om slaktkroppen. Dessa bakterier härrör från mag- och tarminnehåll. Även här var Sverige bäst före Danmark och skyhögt sämre var Frankrike. Vi ska vara stolta över våra mycket duktiga slaktare och all hantering runt detta.
Svensk mat ger jobb och öppna landskap i Sverige.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Fullmatad grisvecka 40 på Alnarp
Den 1 oktober höll Sandra Edwards, svinprofessor från universitetet i Newcastle och nybliven hedersdoktor vid SLU seminarium inför en stor skara forskarkollegor och studenter. Sandra är väl sedd på Alnarp. Hon har varit opponent på avhandlingar och länge samarbetat informellt med LBTs svingrupp. Själv har hon forskat på grisars inhysning, utfodring, reproduktion samt välfärd och skötsel i extensiva och ekologiska system, det senare särskilt viktigt i ett land där 40 procent av suggorna går ute. Hennes föreläsning "Pigs and puzzles " speglade väl det hon är särskilt känd för; fokus på god tillämpad forskning med stark förankring i teorin, samt en ovanlig pedagogisk förmåga.
Hon trappar nu ner något men det var glädjande att höra att hennes tjänst som praktiskt inriktad svinprofessor ska återbesättas och redan är utlyst. Vid SLU hade man i dag sannolikt i ett liknade läge "omprövat tjänsten", ändrat inriktning eller dragit in.
Konsumenterna får allt större makt och vet vad de efterfrågar, konstaterade Sandra, och handeln ställer tuffare krav på producenterna. Ett nytt kvalitetsbegrepp för t ex kött lärde jag mig under seminariet: Credence, som vi snarast bör hitta ett svenskt ord för. Credence innefattar inte bara smak, tuggmotstånd, näringsvärde och liknande egenskaper, utan är också ett uttryck för konsumentens tillit till produkten, säkerheten och etiken i hanteringen, hälso- och miljöeffekter, ursprung m m.
På fredagen i samma vecka anordnades Alnarps årliga Grisdag, som vanligt med Partnerskap Alnarp och grisproducenterna i Skåne och Blekinge som värdar. Ämnet Handlingsplanen för att stärka svensk grisproduktion, hade lockat ett 100-tal sydsvenska svinuppfödare och lantbruksstudenter. Lägesrapporter från de tre i början på året tillsatta arbetsgrupperna rörande näringens produktivitet, marknaden för griskött och exporten redovisades.
I det följande görs några nedslag med reflektioner och kommentarer från den dagslånga debatten, som avslutades först några timmar efter @- GRIS uppdatering för veckan:
Betalningsviljan för svenskt kött är hög, sas det, men mycket går förlorat då köttet även ingår i charkprodukter och där man konkurrerar med billig import. Här fattas en trovärdig ursprungsmärkning. Credence nämndes inte uttryckligen, men svävade över resonemangen om hur den moderne konsumenten väljer kött i butiken.
Man måste hitta marknader för alla delar av grisen, även fötter, svål, m m. Ett väl inarbetat varumärke är A och O för framgång på marknaden och får inte figurera i någon köttskandal! Vi har halkat efter i utvecklingen av byggteknik och har för låg investeringstakt i svinstallar. Forskning och rådgivning måste förstärkas. Ingen nämnde att vi för närvarande inte har en enda professor i lantbruksbyggande i Sverige och att det är tveksamt om det tillsätts någon.
Här behövs mer av övergripande samsyn. Det räcker inte med spridda arbetsgrupper. Producenter, handeln och konsumenter kan inte alla tre försöka sko sig på köttmarknaden. Man måste här inse att det är samma pengar man kämpar om och försöka hitta en rimlig "blocköverskridande" lösning på fördelningsproblemet. Informationen till allmänheten om hur svenska grisar hanteras under uppfödning och slakt måste förbättras dels för att öka konsumentens allmänna kunskaper om djurskötsel, dels för att i förlängningen driva EU-regelverket om djurskydd i svensk riktning.
Jag blev lite fundersam när arbetsgruppen för handelsfrågor redovisade sina insatser. Den målgrupp man inriktat sig på och vars köttval man drog stora växlar på visade sig utgöras av 20- 35-åriga storstadsbor som läser Nöjesguiden. Nog så intressant, men vi har den stora växande gruppen pensionärer och skolbarn i olika åldrar som också äter kött och ska läras efterfråga svensk vara. Hur många i vimlet runt Stureplan vet vad det innebär att hålla djur? Hur krävs information och kommunikation av hög klass.
Sist talade Marit Paulsen inspirerat och klokt över ämnet Klarar Sverige att behålla "knorren"? Det är dyrt att vara bonde i Sverige, konstaterade hon. Inte bara djuromsorgen fördyrar utan också våra löner och regler. Vi måste få enklare regler och ett gemensamt regelverk för den inre marknaden i EU. Mer av selektiv upphandling från kommuner och andra inköpare kan och ska gynna svenskt griskött. Och så svor Marit enligt någras mening i kyrkan genom att fråga om vi inte ska fixera suggan ett par dagar och därmed spara livet på några smågrisar. Hur många konsumenter vet vad fixering innebär, frågade hon också.
Jag tror det varit bra med lite fler kvinnor av Sandras och Marits kaliber i de tre nämnda arbetsrupperna. Sandra med sin vetenskapliga och tillämpade inriktning parad med hög pedagogisk kompetens och Margit med sin jordnära, ibland smått upproriska men samtidigt vida syn på vad som krävs för svensk grisnärings överlevnad.
Till sist något om knorren: På ovannämnda seminarium berättade en holländare att det blå-gula IKEA i Holland gått ut med en slogan att man bara befattar sig med griskött från djur med knorr på svansen. Utmärkt!

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
S

Blogga du
också!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.