Senaste nytt om marknaden och priser
Priserna oförändrade v 43
Priserna på slaktgrisar är oförändrade i de flesta länder v 43, inkl vid alla slakterier i Sverige. Tyska priset tycks ha nått botten. Nu ska det raserade priset byggas upp igen, vilket är extra kärvt med tanke på ryska importstoppet.
I Sverige är efterfrågan på svenskt griskött fortsatt bra. Det gäller främst styckade detaljer, men numera även till viss del charkråvara. Problemet är priset, när priserna sjunkit till global nivå i Tyskland och Danmark. Att efterfrågan är bra i Sverige hjälper inte helt när importköttet blir jättebilligt och euron är billig. Just nu återhämtar sig dock euron något, men tyska priset är lågt och det finns hur mycket griskött som helst att köpa.
Enligt amerikanska uppgifter har ryssarna börjat dra tillbaka trupper från Ukrainska gränsen för att få uppmjukning i restriktionerna. Det är dock inte tillräckligt för att lätta på embargot, säger man i USA. Men mycket tyder på att ryska ekonomin fått så mycket stryk att förhandlingar snart kan ge resultat. Putin träffar ledarna i väst, inkl Ukraina, vid flera tillfällen i dagarna och detta kan vara ett första tecken på att förhandlingar om en normalisering av handeln kan vara i sikte, även om det tar tid. Putin skramlar i sina uttalanden med sina kärnvapnen, att man ska tala vänligt med en kärnvapenmakt, vilket är ett tydligt tecken på att han inte har något sakligt att argumentera med.
2014 är redan kört för danska grisproducenter, enligt Videncenter for Svineproduktions prognos. Som genomsnitt blir driftens resultat negativt. Dessutom går åkerbruket också med minus. Likviditeten hålls uppe av fallande spannmåls- och sojapriser med 10 - 12 %. Till nästa år väntas grispriserna falla ännu mer och medföra än sämre lönsamhet och sämre likviditet. Det bekymrar många danska grisföretagare och även banker.
Charkråvaran är det stora problemet även i Danmark. Späck från grisslakten blir nu bl a hund- och kattfoder, sedan exporten av feta produkter till Ryssland upphörde pga bojkotten. Priset har sänkts från 15 dkr till 5 dkr. Det är vad Daka betalar för djurfoder. Ticans vd berättar för JyllandsPosten att Tican skickar 60 - 70 ton fett per vecka till Daka. Hälften av det fett som tidigare såldes till Ryssland, går nu till Daka, säger han.
Egebjergs konkurs blev slutet för den stolta danska koncernen. Konkurrenten tyska Aco som äger Funki i Danmark sedan 2004, övertar det som finns i företaget och flyttar lager och aktiviteter till Herning. Egebjerg som varumärke fortsätter dock.
Exporten av griskött från Tyskland ligger 2 %, eller 1,6 miljoner ton, under fjolårets nivå. Särskilt till länder utanför EU, däribland Ryssland, har exporten fallit 16 %, enligt analysföretaget AMI. Detta är förståeligt med tanke på Rysslands-krisen. Mer uppseendeväckande är att exporten till Kina fallit nästan 15 %. Kina anses ha varit Tysklands viktigaste marknad. Stigande grispriser utanför EU och fallande eurokurs anses vara orsaken. Europeiska slakterier borde i stället bli starkare. Tyskt kött går i stället till Sydkorea, men den exporten har inte uppvägt marknader man förlorat.
Grisminskningen i Sverige har stannat av, enligt ny statistik från Jordbruksverket. Antalet grisgårdar minskar inte längre och är nu knappa 1300. Antalet grisar har endast förändrats marginellt de senaste åren. Antalet grisar per gård har under 2000-talet ökat med 170 %.
Skövde Slakteri är åter igång med grisslakten, men nu hos Scan i Skara. Under veckan har Skövde slaktat nöt och gris hos tre olika slakterier.
-Veckan blev den mest omtumlande i mitt liv, säger vd Ove Konradsson, efter branden vid Skövde Slakteri i fredags natt. Men samtidigt är jag överväldigad över allt hjälp vi fått från alla håll. Det är elektriker, kyltekniker, medarbetare, leverantörer, m fl. Och utan att vi behövde ringa runt och be dem komma. Kylbilar kom från alla håll för att hjälpa till. Allt kött var ute ur anläggningen redan under brandnatten och endast några nötkroppar i chockkylen skadades.
-Jag vill tacka alla för all hjälp, säger Ove. Jag har aldrig kunnat drömma om att medarbetare, leverantörer och andra frivilliga, kolleger/konkurrenter, osv, skulle ställa upp så helhjärtat och t o m jobba hela natten för att få igång viktiga funktioner och rädda värden som kunnat gå förlorade. Särskilt tackar han Scan, som nu lånar ut sitt slakteri i Skara tills grisslakten i Skövde blir uppbyggd igen. Det kan ta 3 - 6 månader.
-I helgen tar vi alla ledigt. Jag har 450 email som jag knappt hunnit titta på.
I Norge går kostnaderna i grisproduktionen upp snabbt, vilket gör att många grisföretagare slutar. För 10 år sedan fanns 2 329 bönder med 55 014 suggor. 1 juli i år var det 1 028 bönder som hade 50 398 suggor. För 10 år sedan var suggantalet per gård 23,6 i snitt, nu 49. Under årets första 7 månader slutade 4,2 % av bönderna med suggor och antalet suggor i landet minskade med 2,6 %.
Effektiviteten i suggbesättningarna har ökat 9 % de senaste 10 åren.
Medan vi i Sverige oroar oss för om svenska julskinkan ska räcka, så oroar sig norrmännen för ribbekris, alltså brist på revben till julbordet. Inga revben, ingen riktig jul! Klart står att Norge måste importera revben, men då uppstår oron vad man får för bakterier med på köpet. Danska revben kan importeras och säljas för 29,90 nkr per kg, men då får man gula stafylokocker och/eller MRSA på köpet, skriver Verdens Gang, VG. Stafylokokker finns hos 80 % av danska grisarna, skriver man.
I Norge skvaltar vi allt för mycket med antibiotika, ändå är vi bäst i klassen. Danmark använder 5 gånger mer i lantbruket och Grekland 100 gånger mer, skriver VG. /LG 14101

Särreglerna i mediadebatt
I medierna rasar en debatt om de svenska särreglerna för djuromsorg, som slår ut svensk grisproduktion. En del regler är inte relevanta, tycker veteranerna i grisbranschen Martin Wierup och Åke Rutegård på DN debatt och i Veterinärtidningen. Att det är fel på reglerna visas klart av att svenska grisarna blir allt färre. Folk köper inte (alltid) dyrare svenskt griskött.
Det har varit bra om Rutegård och Wierup sagt just detta för 20 - 30 år sedan!
Jag håller med dem i sak: Så lite som runt 50 % av de grisar som ger oss vårt dagliga griskött omfattas över huvud taget inte idag av den svenska djuromsorgen. Dessa grisar föds upp utomlands och får sina svansar klippta, de får antibiotika och har MRSA och lever i trånga stallar, osv. Och köttet säljs billigt till Sverige.
Resterande 50 % av grisarna lever fortfarande i Sverige, men deras ägare lever ett eländigt liv och går på knäna pga dålig ekonomi som hotar deras existens.
Om inget görs kommer nästan samtliga grisar som äts i Sverige snart att leva det eländiga livet utomlands och vi har endast några värdelösa lagparagrafer kvar i Sverige, som ekonomiskt okunniga politiker och byråkrater kan fortsätta glädjas åt. Och debattera.
Den svenska djurvälfärden kan nu sammanfattas till, som synes, ett enda stort utdraget fiasko! Vi har ju facit!
Dessutom är svenska reglerna inte ens lagliga, enligt jurister, eftersom undantagen från EUs regler inte är formellt godkända av EU.
Allt snack om världens bästa djurskydd, låg antibiotikaförbrukning, svenska mervärden, om svenska regler är vetenskapligt underbyggda eller ej, osv, osv, är orelevant diskussion om inga grisar produceras enligt våra svenska regler
Jag upprepar min tidigare ståndpunkt: Låt svenska grisföretagare välja att producera efter svenska regler, eller EU-regler. Ett land, två system. Sedan får marknaden avgöra, som sker redan idag. Arbetstillfällena bevaras i Sverige, oavsett produktionsform. /LG 141017

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Roger Olsson: -Vecka 42 har fortsatt med lika god försäljning som tidigare. Det är positivt att försäljningen är bra så här års innan jul. eftersom det traditionellt brukar vara en svacka innan julförsäljningen börjar. Orsaken tror jag är bra marknadsföring i butik för svenskt griskött och motsvarande minskad marknadsföring för importkött. Även Martin & Serveras utställning nyligen vara positiv för svenskt kött. Det gäller att få igång försäljningen till storhushållen.
-Priserna är oförändrade. Det är balans+ för både slakt och smågrisar, alltså något litet överskott både i slakten och förmedlingen.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Marknaden för svenskt kött är fortsatt stark. Det innebär att vi slaktar för fullt.
-Vi känner också en ökad efterfrågan från industri- och storhushåll vad gäller svensk råvara, vilket är positivt för att hålla ihop hela grisaffären.
-Vecka 43 är allt oförändrat. Smågrisar = balans, slakt = balans.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -45 minuter efter att branden upptäcktes började elektriker, kylmontörer, medarbetare, transportörer strömma till för att hjälpa till, utan att vi behövde kalla på dem. Det medverkade till att skadorna kunde begränsas och vi snabbt kom igång igen. Kolleger ringde och erbjöd hjälp att slakta och Scan erbjöd oss att få använda slakteriet i Skara.
-Det här har varit den mest dramatiska veckan i mitt liv och oerhört omtumlande. Men det har samtidigt varit helt fantastiskt att uppleva all hjälpsamhet. Reparationsarbetet startade redan kl 9 i måndags. I tisdags slaktade vi i tre slakterier och i onsdags gick anläggningen i Skara igång för fullt. Den hade bara stått stilla 14 dagar efter nedläggningen. Skara-slakteriet har kapacitet för dubbla Skövde-volymen och fungerar kanonfint.
30 minuter efter brandens upptäckt startades högtrycksfläktar som höll skadlig rök borta och kylbilar strömmade till från hela södra Sverige för att lasta ut slaktade kroppar och köttvaror. Allt kött lastades ut under natten. Endast ett 100-tal nöt i en chockkyl fick skador, men det är en liten del av totala volymen.
-Det finns inga misstankar om anlagd brand. Elden började i taket över slakthallen och där går bl a många elledningar. Det var fortfarande städpersonal i anläggningen när branden startade.
-Vi tror att grisslakten är igång igen om 3 - 6 månader och nötslakten redan om 14 dagar. Leverantörerna har också varit väldigt tillmötesgående för att få allt att fungera.
-Det är fortfarande bra efterfrågan på griskött, men prispressen är stor. Vi försöker få upp priserna, men i praktiken handlar det om att hålla nådd prisnivå uppe. Det är bara att hoppas att inte euron sjunker mer.
-Det år oroande att handeln tycks leva i en helt annan värld än vi i de tidigare leden i köttkedjan. Det är god efterfrågan, men handeln vill ha sänkta priser. Värst är f n trycket mot nötköttet.
-Pga branden har vi ca 700 grisar i slaktkö, men det kör vi igen nästa vecka. .

Dahlbergs Slakteri
-

Moab (Förädlar Dahlbergs grisar)
Mikael Oldin: -

Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Rysslandsexporten står stilla som i övriga Europa, annars normal höstmarknad i Finland. Alla priser oförändrade.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
I

ISN, Tyskland
Botten är nådd – marknaden stabiliseras
Stämningen börjar ljusna på EUs grismarknad. Botten verkar vara nådd. Många länders priser håller sig på oförändrad nivå. Den avgörande signalen för ett stopp på prissänkningarna kom från Tyskland, där priset blev oförändrat denna vecka. Tillgång och efterfrågan blir allt bättre i balans. Puckeln på marknaden för slaktgrisar avvecklas allt mer och även exporten av levande grisar till Polen visar positiva tecken. Friden störs av två slaktare, Vion och Danish Crown, som lämnar rabatterade priser.
Oförändrade priser blev det också i Danmark, Belgien och Österrike. I Holland översteg utbudet efterfrågan, så priset sjönk en aning igen.
Länderna i Syd- och Nordeuropa fick dock finna sig i mer kraftiga sänkningar på mellan 2,9 - och 4,2 cent. Den franska köttmarknaden kämpar med konkurrens från andra länder, så Frankrike faller efter senaste sänkningen till tredje plats i gruppen av de största grisländerna. Spanien fortsätter ligga på första plats, trots ett fall av grispriserna med nästan 40 cent sedan v 28.
Trend på tyska marknaden: Efter veckans oförändrade prisläge verkar situationen på grismarknaden mer avslappnad. Även andra länder rapporterar om avspänning. Sammantaget ser marknaden ut att fortsätta stabiliseras.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Grisframtiden?
För tio dagar sedan hölls framtidsdagen för grisproduktion på Alnarp. Om jag förstår rätt är det vad som kommit fram efter griskrismötet i februari år. Då skulle man ”skyndsamt” utreda förutsättningarna för vår grisproduktion av idag och framöver. Det är synnerligen dåligt av de som utsågs i de olika kommittéerna att jobba så här länge och presentera så klent resultat.
Från Jordbruksverket lade man fram förslag till lindringar i L 100, dvs djurskyddet i våra byggsystem. Det gäller främst minskade ytor för suggor som ska ge lägre byggkostnader och minskad arbetstid i smågrisproduktionen. Vad ska befintlig produktion ha för nytta av detta då vi redan är fastbyggda i ett gammalt system. Det nya gäller ju enbart vid nybyggnad och hur många går i nybyggnadstankar?
Kapitalförsörjning berör man inte. Det är den helt avgörande frågan för framtida utbyggnad. Troligtvis är det ingen som begriper ekonomi och finansiering i kommittén?
De marknadsbefrämjande åtgärderna lyser också med sin frånvaro. Antingen har man glömt sitt grunduppdrag eller saknas kunskap även här. Vi kan inte låta marknadskrafterna ensamma sköta vår framtid. Det behövs verkligen seriös konsumentupplysning om matkvalité och antibiotikaresistens som måste skötas av livsmedelsverk och SVA.
I våras lovade LRF Kött att fortlöpande informera om sin verksamhet och vilken nytta denna nya sektion ska göra. Har verksamheten upphört eller ska den det? En förening som verkar föra en alltmer tynande tillvaro är Sveriges Grisföretagare, SGF, som bör avvecklas.
Med hopp om framtiden!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
(Bengt snickrar på ett inlägg om turerna om de svenska särreglerna.)

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Svenskt djurskydd bidrar till EUs lägsta antibiotikaförbrukning till djur
Den nye landsbygdsministern Sven-Erik Bucht ska forma en svensk livsmedelsstrategi. Därför är det särskilt angeläget att landsbygdsministern och den utredning som utreder svensk livsmedelsproduktions konkurrenskraft förses med ett sakligt och bra underlag, med en trovärdig historiebeskrivning och en heltäckande omvärldsanalys. Speciellt viktigt är detta eftersom man i konkurrenskraftutredningens delbetänkande ifrågasatt svenska särbestämmelser, exempelvis djurskyddslagstiftningen, om dessa inte kan speciellt motiveras.
Det var ett av skälen till att ett stort antal mycket kompetenta forskare vid SLU samt intresseorganisationer kring djurskydd, miljö och konsument skickade in en replik på Åke Rutegårds och Martin Wierups debattartikel i DN den 12 oktober ”Djurskyddsregler som är strängare än det finns vetenskapligt stöd för har skadat svensk djuruppfödning. På bekostnad av svensk produktion importerar vi kött från djur uppfödda med metoder vi förbjuder” skriver Rutegård och Wierup och underkänner m a o den svenska strategin efter EU-inträdet. De ger dock inget exempel, som bekräftar påståendet att det inte finns vetenskapligt stöd för svenska djurskyddsföreskrifter.
Forskarna vid SLU representerar Sveriges främsta kompetens när det gäller djurvälfärd, etologi (djurens beteende) djurmiljö och djurhälsa. Därför blir man beklämd när ATL och Land förringande talar om en knippe djurskyddsförespråkare eller lite slarvigt djurskyddsintressenter. Flera av dessa forskare har deltagit och deltar i EFSA (EUs livsmedelsäkerhetsmyndighet) arbete med djurvälfärd. EFSAs riskvärdering bildar underlag för svenska djurskyddsföreskrifter.
På twitter har flera ifrågasatt att Jordbruksverkets rapport citeras när det gäller kostnader för svenska djurskyddsregler. Grisföretagarnas beräkningar ligger ju betydligt högre än Jordbruksverkets beräkningar. Jag förutsätter att konkurrenskraftutredningen gör en noggrann utredning kring kostnaderna för svenska djurskyddsregler. Själv anser jag att den beräkning av kostnaderna för den svenska modellen för grisuppfödningen, som initierades av Slakteriförbundet och Lantmännen tillsammans med grisuppfödarna 1996 (som Rutegård och Wierup refererar till i Veterinärtidningen) är den mest genomtänkta och seriösa som finns att tillgå. Studien byggde på att man byggde upp en dansk anläggning i Sverige för att renodla kostnaderna för svenskt regelverk. Det går inte att ta en djurskyddsregel i taget och bara summera, eftersom det finns samspel mellan olika regler. Det som inte inkluderades var eventuellt ökade arbetskostnader. Jonasson och Andersson beräknade 1997 kostnaden relativt Danmark till ca en krona per kg griskött varav 50 öre kunde hänföras till svenska djurskyddsregler och antibiotikaförbudet. Danmark hade då inte stoppat användningen av antibiotika för att öka tillväxten. Större delen av merkostnaderna uppstod i smågrisuppfödningen. Kostnaderna för större yta till växande grisar och halm kompenserades mer än väl av bättre hälsa och bättre tillväxt. Och svenska grisar ligger fortfarande i topp när det gäller daglig tillväxt! Var rädd om det! Visst, studien är gammal, men tekniken för beräkning av kostnaderna är väl värd att ta till sig, om man vill göra en seriös genomlysning.
Och så rubriken! Glöm inte svenskt griskötts starkaste argument – mycket låg antibiotikaförbrukning. Har vi verkligen råd att närma oss konkurrentländernas antibiotikaförbrukning till gris?

Blogga du
också!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.