Senaste nytt om marknaden och priser
Scan sänker 20 öre v 44
Även v 44 är grispriserna oförändrade både i Tyskland och Danmark, men i Sverige sänker Scan priset på slaktgrisar 20 öre och smågrisarna 10 kr st. Efter det stora prisdyket i EU har nu priserna i allmänhet stabiliserats i de flesta länder. Det är god efterfrågan på griskött, men som alltid är det trögare att få upp priserna än att få dem att falla.
Svenska efterfrågan står sig, men det är inget slakteri som rapporterar några framgångar i att få upp priserna. Man får försvara de redan uppnådda priserna. De stora tyska sänkningarna har fått en del köpare att verka nervösa, men den stärkta euron har hjälpt till att hålla emot. De flesta slaktare tycker dock att det svenska köttet står fortsatt starkt.
Elmia var i år för maskin och fält. Det var lantbruksmässa nr 40 och tre år sedan senaste maskinmässan och jag hade förväntat mig fullbelagda montrar och mycket folk, men det blev tvärt om. Stora utrymmen gapade tomma och alla hallar utnyttjades inte. Besöksantalet var också lägre, i varje fall i början av utställningen. Orsaken till det svagare intresset att ställa ut angavs till viss bojkott från några stora aktörer, och orsaken till att de stannade hemma att de kräver lägre monterpriser.
En utställare jag talade med tyckte visserligen att det är dyrt, men att det finns bättre sätt att spara pengar. Det finns utställare som flyger hit designade dekorationer till montrarna. Det behövs inte påkostade montrar, låt maskinerna vara det viktigaste för besökarna, menade han.
Andra menade att det kanske är dags att slå samman maskin- och animaliemässan till en enda mässa i fyllda mässhallar och hålla Elmia vartannat år.
Fodermix var nog enda företaget på årets Elmia som med sitt grisfoder hade direkt relation till grisnäringen.
Hur som helst är det nog nödvändigt att analysera läget inför Djur och Inomgård nästa år så det inte blir samma problem då. Det är ingen lysande ekonomi i växtodlingen och det är inte bättre i animalieproduktionen. Elmia ska vara fullbelagd, fullmatad och det ska vara folkfest, som förr. I år var mässan lite avslagen, tyvärr.
Danish Crown ska inleda försök med grisuppfödning utan antibiotika. Det blir dyrare, säger man, att upprätthålla en högre nivå på hygienen och det går åt mer arbete. DC ska samtidigt undersöka om konsumenterna är villiga att betala mer för köttet om grisarna inte fått antibiotika. Några gårdar på Bornholm ska vara försöksgårdar. Danmark ska således testa delar av svenska konceptet.
Den som vill se ett rejält danskt nytt stallbygge, 11 000 kvm för 1200 suggor, kan passa på 31 oktober i Fredericia kl 10 - 16. Anläggningen har Spotmix-utfodring, som blandar och blåser ut foder till en box i taget. Man gör lika många unika blandningar som det finns boxar. Systemet spar pengar på foder, då man kan ge rätt blandning till rätt gris. Spotmix kan även utfodra med uppblött foder. I det visade stallet ska samma Spotmix-anläggning även användas för att strö finhackad halm i boxarna.
Missar du att se det nya stallet, så finns utfodringsanläggningen på Agromek i BoPils monter 25 - 28 november. Det är J-O Stalldesign & Management AB som säljer den i Sverige. Jens-Ole kan ta upp anmälningar och ordna samåkning till Fredericia.
Brasilien har delvis tagit EUs plats i ryssexporten. En brasiliansk rapport säger, enligt Pig Progress, att man kan leverera 25 000 ton per månad. I september exporterades 17 065 ton till ett värde av 88 milj dollar, en ökning med 20 % sedan månaden tidigare. Då gick 39,6 % av Brasiliens export till Ryssland. Hong Kong kom på andra plats med 20,57 %.
Ryska grisproduktionen upplever en blomstringsperiod nu när EUs griskött är bojkottad. Den stora inflationen gör dock att även kostnaderna stiger. Lönsamheten ligger f n på en nivå där ett grisstall kan skrivas av till noll på tre år. Det är som på den gamla goda tiden, alltså ca 60-talet, i Sverige. /LG 141024

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det är fortsatt bra försäljning, allt vi producerar går åt fortfarande med oförändrat intresse.
-Vi räknar med ungefär samma volymer slakt för 2015.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Det fortsätter vara bra drag för svenska köttet på marknaden, men det är bekymmersamt att det inte blir några lättnader i Ryssland. Även efterfrågan på nötkött är bra. Tidigare år har det varit en svacka under tiden för älgjakten.
-Vi har balans både i slakten och för smågrisar.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Det börjar märkas att köparna är lite nervösa när tyska priset gått ner. Tack och lov har euron blivit dyrare, vilket gjort tyska köttet dyrare.
-Svenska marknaden fortsätter vara rätt så bra.
-Det är balans för smågrisarna och ett litet antal överstående slaktgrisar.

Dahlbergs Slakteri
-

Moab (Förädlar Dahlbergs grisar)
Mikael Oldin: -

Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Marknaden är normal. Det är balans både för slakt och smågrisar.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Botten är nådd för priserna på griskött i Europa, men det är dessvärre inte utsikter till snabb förbättring och därmed stigande priser.
-Utbudet av griskött är fortsatt stort, men det är vår klara uppfattning att det som såg ut som en puckel av griskött, nu är fördelad ut på marknaden. Detta har över de senaste par veckorna fått priserna att stabilisera sig och inköparna runt omkring börjar så smått att bli hungriga igen. Precis som senaste veckorna är det baconmarknaden som haltar lite. Som tur är kompenseras detta av bättre priser på andra köttdetaljer, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Exporten från EU är stabil. Kina köper goda volymer. Det är också upplyftande att det inte är infört någon Safeguard i Japan, som vi fruktat. Safeguard är en förhöjd tull på importerade varor, som de japanska myndigheterna inför om importen av bestämda varor under en period stiger explosivt i förhållande till samma period året innan. Importen av griskött i Japan var mycket stor över sommaren och därför uppstod det risk för införande av Safeguard, som kunde fördyra danskt griskött märkbart för de japanska konsumenterna.
Rädslan för höjd tullsats har i hög grad hållit våra japanska kunder tillbaka från affärer, men här ser vi nu en avgjord förbättring, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Fortsatt stabilisering av EU-priserna, positiv atmosfär
EUs grismarknad fortsätter stabiliseras. Volymerna griskött som erbjuds är tillbaka till det normala igen och under livlig efterfrågan. Redan förra veckan var många priser stabila, men på en låg nivå. Eftersom marknaden är i balans, har Tyskland, Danmark, Österrike och Irland oförändrade priser. I Holland och Belgien ser intressenterna på marknaden mer optimistiskt på situationen och höjde. Holland kunde därmed minska avståndet till det tyska priset, ett avstånd som blivit ganska stort.
I södra Europa är det fortsatt tendens till vikande priser. Därför måste de spanska och franska producenterna åter igen finna sig i ett mindre prisfall. Trots detta behåller Spanien förstaplatsen bland de fem EU-länder som har flest grisar. Frankrike har fallit tillbaka till tredje plats efter Danmark.
Tendens på tyska marknaden: Enligt bedömare i branschen faller utbudet av slaktgrisar. Slakteriernas efterfrågan är stor och det är inte något problem att sälja grisköttet på marknaden. Även i Polen konstateras stigande efterfrågan. Sammantaget väntas en stabil prisutveckling. Resultatet av ISNs internetauktion visar att det redan finns potential för prishöjningar.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Bondfångeri
Förr var det mycket vanligt att man inom slakten sysslade med bondfångeri, dvs man utlovade ljusa framtidsutsikter som aldrig infriades i syfte att kunna köpa billiga slaktdjur. Det är mera sällan nu för tiden, men det förekommer.
En episod som hände i fjol var att då vi skulle återstarta gamla Upppig-anläggningen så ville vi producera för Skövde Slakteri, som vi har haft goda erfarenheter av tidigare. Jag tog kontakt med Tommy Ögren och han menade att vi skulle kunna räkna med 16 kr som medelpris för 2014. Dessutom sa han att priset skulle vara 16,50 kr under sommaren 2014 för att närma sig 17 kr framåt jul. Alla vet ju hur det blivit. Skövde når ju knappt upp till 14,50 kr utbetalt per kg fläsk för 2014 som helhet.
Historien verkar att upprepa sig. För halvannan månad sedan så uttalade sig vd Ove Konradsson att det skulle bli svårt att försvara någon högre prisnivå resten av året och räkna med en sänkning efter jul om minst 50 öre. I senaste info från Skövde slakteri är tongångarna annorlunda, det ljusnar. Kan det vara en omsvängning pga att slakteriet är på väg att missa minst 20 % av slaktgrisarna eller återigen är det en ny sväng av BONDFÅNGERI?

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Ännu en spännande svinvecka
I söndagens DN (12/10) överraskade, som de flesta väl vet vid det här laget, veterinärerna, Åke Rutegård och Martin Wierup (RW), med att i ett debattinlägg "Stränga djurskyddskrav bakom ökad köttimport" (senare även i Svensk Veterinärtidning) ta bladet från munnen. Jag tror det är första gången under de sex decennier jag följt debatten om svensk djursuppfödning som ett par veterinära höjdare offentligt och högljutt månat om våra djurbönders ekonomi. RW hävdar mycket riktigt att de svenska producenterna blivit utkonkurrerade främst för att vi före andra EU-länder belastat vår produktion med dyra "hemmagjorda" (enligt mångas tolkning dessutom juridiskt tvivelaktiga) djurskyddskrav. Mothuggen lät inte vänta på sig och fler lär komma.
Det som följer är några valda utdrag ur det blogginlägg om "turerna kring de svenska särreglerna", som jag snickrade på i fredags kväll i väntan på Svensk Veterinärtidning. Vi uppmanades ju läsa senaste nummer för att få veta hur fel RW hade, hur den trovärdiga historiebeskrivningen ser ut och hur ett antal mycket framstående SLU-forskares replik låter, m m. Jag blev faktiskt djupt besviken när jag slutligen fick fatt i tidningen och läste replikerna.
En rad debattörer, av vilka en del mycket väl, som jag ser det, förtjänar beteckningen "djurskyddare" har gripit chansen att visa och blotta sina insikter i det aktuella ämnet. De väljer att i långa stycken diskutera sådant som "RW inte nämner", en debatteknik som verkar vara ett överhäng från den nyligen avslutade valrörelsen.. Man t o m menar att RW borde förstå att vi inte ska öka vår köttproduktion utan minska den av folkhälsoskäl. Kanske i och för sig alldeles riktigt, men huvudfrågan gällde ju varför kurvan över svensk svinproduktion sedan inträdet i EU pekar rakt ner i backen. Den utmärkta forskning "RW borde ha tagit hänsyn till" som i Veterinärtidningen serveras av en nästan pensionerad och två något yngre veterinärer från Skara visar sig enligt litteraturreferenserna tillkommit under de senaste 5 - 10 åren och var ju inte tillgänglig, då vi i slutet på förra århundradet gick med i EU. Då tog vi glatt på oss ledartröjan i djurskyddsloppet. Ingen, inte ens de som menar sig sitta inne med den trovärdiga historieskrivningen nämner effekten av den lindrigt vetenskapliga, från Skara inspirerade "tumstocksforskningen" (se min blogg 8/14) som tvingat tusentals djurägare till kostsamma ombyggnader eller nedläggning. En skribent på vänsterkanten menar att vi till varje pris ska fortsätta vara "hare" i djurskyddsloppet för annars har ju de andra länderna ingen föregångare att inspireras av"!
Vänsterpartiets verklighetsuppfattning har trängt ut nyanserna", läser jag i en anan fråga i DN, men gäller tydligen också djurskyddsdebatten. Beträffande kostnader talas det hoppfullt om att svensk grisproduktion "nog" inte haft varken högre eller lägre rörliga kostnader än den danska. Den som läst grundkurs i ekonomi har fått lära att en uthållig produktion, som man ska leva på, också måste bidra till de fasta kostnadernas täckning, i svinfallet inbyggda i de stora svenska boxytorna, halmlager, m m, m m. Fråga en av de många svinuppfödare som lagt av och nu sitter fast med ett tomt stall med fungerande inredning (rörliga kostnader ca noll), som han förgäves söker sälja för att klara gamla lån. Med en sådan fråga tycks inte höra hemma i de äkta djurskyddsintressenternas omvärld, där enligt svenska särregler uppfödda grisar naturligtvis är glada, välsmakande, prisvärda, mervärdesgenererande, har knorr på svansen, är starkt eftertraktade på marknaden och lönsamma för (den sällan nämnde) uppfödaren..
Det är inne att hänvisa till det man själv tidigare skrivit för att visa hur framsynt man varit och hur rätt man haft. Jag vill i det sammanhang citera valda delar ur min blogg Knorrcirkusen--akt 2 (23/14) :......."köttets ursprung och produktion, djurslag , land, gård etc ska vara tydligt angivet. Den som fuskar och inte följer EU-reglerna ska kunna identifieras och väljas bort. Sedan måste den svenska djurskyddsdebatten saneras. Vi-är-bäst-i världen-attityden tonas ner, djurskyddslagen ses över, dess effekter utredas i grunden utan dröjsmål. I utredningsdirektiven ska ingå uppgiften att belysa vad det kostat landet , landsbygden, kommunerna, konsumenterna och enskilda djuruppfödare i jobb, halverad självförsörjningsgrad, försämrat köttsortiment, nerlagda djurgårdar, avfolkade bygder, försämrad service och minskad beredskap i en allt hotfullare omvärld ....."
Till sist. I bloggen "Svensk grisnäring i ormgropen (8/14)" raljerar jag över Bo Algers senkomna, ursinniga utfall mot en fientlig livsmedelshandel, som han menar dödar svensk livsmedelsproduktion.
På den nivå PW verkat nationellt och internationellt under långa yrkesliv måste den svenske köttproducentens konkurrensproblem länge varit väl kända.
Varför dröjde då PW till år 2014, då deras "tält håller på att rivas" med sitt inspel?
"Knorrcirkusen" torde fortsätta med både stjärnakrobater och en och annan clown.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
A working model built on continuous collaboration between academia, governmental organizations, advisers in preventive medicine, veterinarians and farmers
Så här beskrivs Sveriges arbete för minskat behov av antibiotika i djursektorn i Europeiska läkemedelsmyndighetens nya rapport. ”The long-term changes are the result of a working model built on continuous collaboration between academia, governmental organisations, advisers in preventive medicine, veterinarians and farmers. The core element of the strategy is to reduce the need for antimicrobials through, for example, biosecurity, disease-control programmes, and optimised management and husbandry. When antimicrobials are needed, guidance on their prudent use is available.” Måtte vi alltid fortsätta att jobba så, säger Jenny Lundström på Facebook. Och jag instämmer av hela mitt hjärta.
Debatten fortsätter efter det att Rutegård och Wierup publicerade sin debattartikel kring det svenska djurskyddet i DN den 12 oktober. Ett flertal repliker har inkommit till DN. Det första var den som skrevs under av Bo Algers med flera forskare på SLU, veterinärförbundet, djurskyddsorganisationer, Naturskyddsföreningen och Vi Konsumenter. Det är de, som lantbrukspressen lite föraktfullt kallar ”dom där djurskyddarna”. Jens Holm (V), och Djurens parti följdes av LRFs inlaga. Å ena sidan ger LRF, Rutegård och Wierup rätt, men å andra sidan talar man om samarbetet med marknadsaktörer, typ ICA, ursprungsmärkning och marknadsföring av svenska mervärden! Leif Dennerberg, Jordbruksverket och Stig Orustfjord, Livsmedelverket, gör en klok analys. Man pekar på hela värdekedjan från jord till bord. Dagens debatt fokuserar bara djurskyddet i djuruppfödningen. ”Myndigheter, branschorganisationer, förädlingsindustri, handel och producenter måste arbeta tillsammans med åtgärder utifrån en gemensam helhetssyn. Gott djurskydd och en likvärdig och rättssäker kontroll är starka försäljningsargument till fördel för svenskt kött. Vi arbetar vidare tillsammans för att skapa goda förutsättningar för svensk djurproduktion och svensk mat med hög kvalitet. I detta fortsätter en god djurvälfärd och konsumenternas säkerhet att vara självklara ledstjärnor. Svenska konsumenter ska kunna äta kött från djur som haft det bra” skriver Leif och Stig.
Grisföretagarnas Ingemar Olsson anser att det krävs förändringar och det får inte finnas några heliga kor för att rädda svensk grisproduktion. På twitter betonar Sten-Olof Dimander, Svenska Djurhälsovården, riskvärdering och riskhantering. Och då måste denna riskvärdering gälla hela livsmedelskedjan. Konkurrenskraftutredningens förslag måste bygga på en seriös riskvärdering. Det ligger ett stort ansvar på intressenterna i processen. Om man bara tittar på kostnader för svenska djurskyddsregler och inte på effekterna så riskerar man sämre produktionsresultat, sjukare djur, mer antibiotika, ökad antibiotikaresistens och minskat förtroende för svenska livsmedel. Friska djur är lönsamma för bonden och inte bara för folkhälsan. Resistens kan givetvis drabba veterinärläkemedel och gör så redan idag.
Jag rekommenderar varmt en läsning av Svensk Veterinärtidning. Rutegård och Wierup utfärdar rejäla rallarsvingar för okunnighet och naivitet riktat mot veterinärkollegor, forskare, myndigheter, LRF och ideella organisationer. En del av kritiken kan vara berättigad, men i vissa fall stämmer varken analysen eller historiebeskrivningen. Wierup och Rutegård hävdar att det i Sverige fattas kostnadsdrivande beslut på osakliga och undermåligt dokumenterade grunder. Starka ord! En sak är säker, det kommer krävas en helt annan samtalston och lite mer ödmjukhet för att nå breda överenskommelser om vilka åtgärder som ska vidtas. Det krävs både saklighet, lyhördhet för opinion, marknad och konsumentsignaler för att kunna genomföra ändringar i djurskyddsregelverket utan att störa förtroendet för svenska livsmedel.

Blogga du
också!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.