Senaste nytt om marknaden och priser
Svenska Köttföretagen bildat för semin, livdjur, rådgivning
Priserna på slaktgrisar är oförändrade både i Tyskland, Danmark, Finland och Sverige v 46. I Norge går priserna upp 50 norska öre.
I veckan bildades formellt Svenska Köttföretagen där alla större svenska slakterier är med, inkl Scan som var med och tog initiativet. Här samlas slakteriernas kringverksamhet, dvs det som ligger utanför själva slakten och förädlingen. Intentionerna att samverka presenterades redan för ca 1,5 år sedan, i juni 2013. Genetiken med semin, livdjur, veterinärt, rådgivning, lobbying, Svenskt Kötts information, osv, samlas nu i Svenska Köttföretagen,
Formellt går det till så här, vilket redan är fastställt genom olika optionsavtal: Scan säljer QG till Avelspoolen och Avelspoolen ändrar bolagsnamn till Svenska Köttföretagen. Där går även Scan in som delägare bland alla andra större slakterier (95 % av svenska slakten), liksom Sveriges Grisföretagare och intresseföreningarna för nöt och lamm. Scan säljer även sina andelar i Svenska Djurhälsovården, Svenska Pig och Taurus till Svenska Köttföretagen, som bildar ett rådgivningsföretag för alla djurslagen med även veterinär kompetens. Svenska Köttföretagen får säte i Skövde i Avelspoolens lokaler och med Hans Agné som vd. Rådgivningsbolagets chef blir djurhälsovårdens Sten-Olof Dimander, men Therese Strand fortsätter leda gris- och nötrådgivningen.
Det sammanslagna Avelspoolen och QG i det nya genetikföretaget får Carl-Olof Port som chef. Nuvarande raser behålls och blir tillgängliga för alla, men Scan har förbehållit sig rätten att bestämma vilka grisföretagare som får köpa toppsperman från hampshire.
Det nya rådgivningsbolaget bildas utifrån Svenska Djurhälsovårdens organisationsnummer och blir alltså ett AB under Svenska Köttföretagen. Det har inte fått något namn ännu.
Omorganisationen är en anpassning till den nu alltför stora kostymen för animaliernas produktionsservice, efter decenniers fallande djurantal och antal animalieproducerande företag, men samtidigt vässning av funktionerna och framför allt rådgivningen.
Totalt räknar man med att animaliesektorn ska spara 20 - 30 mkr årligen på omorganisationen, vilket även innebär att det på sikt blir färre medarbetare.
Omorganisationen är också en avspark på ett försök att vända trenden till få igång ökad animalieproduktion i Sverige. Det är ett gemensamt krafttag som omfattar alla verksamma inom gris- nöt- och lammnäringarna. Tiden för detta omtag kan anses väl vald när nu trenden för försäljningen av svenskt griskött vänt uppåt under senaste halvåret. Slakteriernas primära verksamhet med insamling av djur, slakt och försäljning, berörs inte av omorganisationen.
Se mer utförliga artiklar på GrisPortalen!
Danska regeringen anmodar EU att införa stöd till lagring av griskött pga ryska köttbojkotten. Det har skett flera gånger tidigare om överskotten i EU blivit för stora. Danske jordbruksministern menar att EU-stödet kan vara under ett halvår. Sedan bör de europeiska slakterierna ha hunnit finna nya marknader för det kött som inte ryssarna köper.
Det har tidigare gjorts framstötar till EU om s k privat lagring av griskött, men då har EU avvisat förslagen.
Grisköttet från Brasilien är för dyrt, säger ryssarna enligt statliga myndigheten Rosselkhoznadzor, och utfärdar en varning till Brasilien. Sänk priserna, annars klarar vi oss med griskött från Indien och Kina.
Brasilianskt griskött har under ett år stigit 57 %, vilket delvis beror på PED i USA, Syd- och Centralamerika, men även på de senaste månadernas efterfrågan från Ryssland. /LG 141107

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Vi sänker vikterna på slaktgrisarna ännu mer v 46 för att få in fler grisar före jul.
-Det är balans både på slakten och smågrisarna.
- Det har varit en normal julvecka, med fortsatt bra försäljning,

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Alla priser oförändrade. Vi har gått upp i slakt och slaktar nu för fullt, 1 350 grisar/dag, inför den kommande julhelgen.
-Slakten och smågrisarna är i balans.
-Marknaden är fortsatt stark för svenskt, både nöt- och griskött.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -.

Dahlbergs Slakteri
-

Moab (Förädlar Dahlbergs grisar)
Mikael Oldin: -

Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Marknaden är normal för årstiden. Vi är inte igång ännu med produktionen för jul, men tiden närmar sig.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Efter några sega veckor är det tid att ta ett steg upp på prisstegen. De europeiska marknaderna har nått botten för denna gång och försäljningen i övriga delen av världen går ganska fint.
-Marknaderna i Europa är fortsatt skröpliga och det bjuds ut rikliga volymer kött på marknaden, men det motsvaras av en god efterfrågan. Med andra ord är balansen i Europa återupprättad, men dessvärre på en låg nivå, berättar Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Den senaste veckan är det speciellt kommit lugn på den engelska marknaden för bacon och generellt ser vi en något bättre efterfrågan på kotlett i Europa.
Det mest positiva i den ögonblickliga situationen är dock obetingat vår försäljning till länderna utanför Europa. Just nu har vi god avsättning både till Japan och Australien, medan avsättningen till Kina är ganska stabil.
Vi är dessvärre fortsatt långt från de priser vi hade väntat oss den här tiden på året. Det positiva är dock, att den närmast paniska oron på marknaderna, som följd av den ryska bojkotten av europeiska livsmedel, nu har lagt sig för denna omgången, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Stabilt på grismarknaden, prisökning väntas
Även denna vecka kännetecknas europeiska marknaden för slaktgrisar av oförändrade priser. Stämningen är genomgående positiv, men den har inte räckt till att höja priserna.
Därför är det oförändrat i t ex Tyskland, Holland, Belgien och Irland. I Spanien stoppades den nu flera veckors fallande priser och det blev oförändrat 1,455 € per kg. Trots väldiga prisfall senaste tiden behåller Spanien förstaplatsen bland de EU-länder som har flest grisar.
De positiva nyheterna kommer denna vecka från Österrike och Danmark. Där steg priserna med 3,1 resp 2,8 cent. I Österrike är utbudet fallande pga övergången till höstens skörd av spannmål. VLV skriver att slaktvikterna faller, liksom antal slaktade grisar. Samtidigt efterfrågar köttindustrin nu den billigare råvaran, som griskött är i förhållande till julen. Likaså är det god efterfrågan på export.
Från Frankrike meddelas denna vecka lite mer aktivitet på marknaden. Priserna sjunker endast marginellt jämfört med föregående vecka. Fransmännen menar att deras situation är katastrofal efter ryssarnas bojkott av kött från EU.
Tendens på tyska marknaden: Situationen på tyska marknaden för slaktgrisar varierar från region till region. I den norra delen av landet är det god efterfrågan på grisar, medan det i andra delar generellt sett är mer balans.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Skövde slakteri ifrågasätter sina kollegor.
I en skrivelse av den 23 oktober från Skövde Slakteri till grisproducenterna vill man stressa fram nästa års leveransavtal. Skrivelsen är undertecknad av Ove Konradsson och Caroline Germer-Rehn. Ove framhåller hur ”Skövde/Gudruns har ett väl fungerade ledarskap”. Ett ledarskap som närmast är att beteckna som diktatoriskt gentemot leverantörer, personal och underentreprenörer.
Vidare ifrågasätter Ove hur vissa konkurrenter som ska expandera ska klara av sin ekonomi. Sanningen är den att Skövde Slakteri är på väg att tappa en betydande del av sina leverantörer pga dåligt bemötande från framförallt Ove och dessutom ligger utbetalt per kg griskött ca 3 - 4 % lägre än de bästa slakterierna i Sverige. Med en stor förlust under året och den olycksaliga branden så får Skövde Slakteri några tuffa år framöver. Att man sedan tänkt sig att maximera antal slaktade grisar till 250 000 st gör att kostnaderna per kg slakt ökar och slakteriet får därmed sämre betalningsförmåga.
Slakteriet har klara ledningsproblem och ser man till Ove Konradssons CV så vill jag bara peka på Hjordnäramejeriet. Ove var VD där och ett femtiotal lantbrukare satsade stora pengar i detta mejeriprojekt. Ganska snart körde Ove mejeriet i botten och de lantbrukare som var delägare förlorade en betydande summa pengar. Även om Ove borde ha lärt sig en del av denna ”kullerbytta” så är det omöjligt att tro på honom som framtidens ledare för Skövde Slakteri.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
-

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Gott om tyckare
Nu är svenskt och närodlad mat i medias fokus genom Jordbruksverkets enkät. Jordbruksverket bekräftar att konsumenterna är mer intresserade och köper mer svenskt och ekologiskt i butik.
* 67 % svarar att de gärna betalar lite mer för svenska råvaror jämfört med 53 procent år 2011.
* 69 % svarar att de köper svenska råvaror i så stor utsträckning som möjligt jämfört med 60 procent år 2011.
* 61 % köper närproducerade produkter i så stor utsträckning som möjligt jämfört med 45 procent år 2011.
* 76 % anser att svenska bönder producerar mat av hög kvalitet jämfört med 70 procent år 2011.
Det är glädjande och motargument mot de som fastnat i att situationen för svenska bönder bara är elände.
Wierup och Rutegård hävdar i Svensk Veterinärtidning att det i Sverige fattas kostnadsdrivande beslut på osakliga och undermåligt dokumenterade grunder (i djurskyddslagstiftningen). Helene Holstein, Konkurrenskraftutredningen uttalade på SLU:s konferens att importen av kött ökar och att svenska särregler måste bygga på vetenskap och inte på tyckanden. Rubriken på Peter Borrings debattinlägg i veckans Land Lantbruk är: Djurvälfärd skapas inte av otidsenliga regler. Holstein nämnde sittpinnar till s k broilermammor och fönster i fjäderfästallar. Annars lyser exempel på ”ovetenskapliga och otidsenliga” regler med sin frånvaro. När Rutegård och Wierup får chans till en sista replik i DN, ges inte heller några konkreta exempel. Man hänvisar till replik i nästa veterinärtidning. Det ska bli intressant med tanke på debattörernas vetenskapliga kompetens kring djurvälfärd!
Med hänvisning till debatten ställde jag frågan till Jordbruksverket på konsumentrådet i veckan. Som jag uppfattade det hela så har Jordbruksverket inte fått frågan kring det vetenskapliga underlaget från konkurrenskraftutredningen. Helena Elofsson, Jordbruksverket, hävdar bl a att kravet på dagsljus är vetenskapligt motiverat. Jordbruksverket har å andra sidan beräknat kostnaderna för det svenska beteskravet som underlag för samma utredning. Jag undrar hur processen kring vetenskapligheten ska hanteras på ett trovärdigt sätt. Som riskhanterare är det Jordbruksverkets roll att väga vetenskap, djurskyddsambitioner och producenternas konkurrenskraft. Men syftet med djurskyddslagstiftningen är faktiskt att skydda djuren. Det har medborgarna i Sverige och i EU ställt som krav på sina folkvalda. Marknaden är inte verktyget, som kan skydda grisen från en miljö som gör att den inte får behålla svansen eller att djur slipper sitta i bur. Den starka djurskyddsorganisationen Compassion in World Farming driver just nu en kampanj ”End the cage age”. (www.ciwf.org/cageage). Höns i inredda burar kanske inte har högst prioritet, men ändå!

Blogga du
också!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.