Senaste nytt om marknaden och priser
Tyska priset fortsätter ner 4 cent, Dahlbergs smågrisar upp 1 kr
Det händer inget nästa vecka på den svenska marknaden för slaktgrisar. Smågrisarna går upp 1 kr hos Dahlbergs Slakteri. I Tyskland sjunker priset ytterligare 4 cent, medan priset är oförändrat i Danmark. Där faller dock suggorna även nästa vecka, med 50 øre, alltså 70 danska öre på två veckor. Uppenbarligen har charkindustrin köpt de råvaror som behövs till årets julkorv.
Tack vare höjningen av danska priset förra veckan och samtidigt sänkningen av tyska, innebär att Danmark har Europas näst högsta pris på slaktgrisar. Det är ovanligt, men beror på att Danmark vill ha in grisarna till slakt före jul medan efterfrågan på griskött är god.
Att inget händer i Sverige innebär att det inte blev så mycket med julpriserna i år, eller rättare sagt inte i år heller. Toppen i priskurvan inför julen har nästan försvunnit, sedan vi blev så beroende av de tyska och danska priserna för importköttet. Nu återstår att se om det blir någon sänkning av priserna när julvarorna är tillverkade.
Ett par uttalanden, gissningar, har vi fått den här veckan. Svenskt griskött står starkt och efterfrågan håller i sig som den gjort hela andra halvåret. Det kan betyda att efterfrågan på svenskt griskött fortsätter vara bra och priserna inte sjunker så mycket. Men det är som sagts gissningar.
Tittar vi på pristabellen, så är det anmärkningsvärda skillnader. Vad är orsaken till att Ginsten kan ligga 1,30 kr över Scan och 1,35 över Skövde? Ginsten har alltid toppat tabellen, sedan Lövsta Kött halkat ner till sista plats på 13,75. Under ligger endast de "gamla" avtalen hos Dalsjöfors och KLS Ugglarps.
KLS Ugglarps Topp ligger på 15,20, visserligen 40 öre under Ginsten, men ändå på en nivå som visar på ambitioner. KLS Ugglarps har tagit marknad under 2014, som senast framgick av ägaren Danish Crowns årsredovisning, och har som sagts ytterligare ambitioner. HK Scans låga ambitioner att få fler grisar är kanske en förklaring till deras prissättning. Skövdes är mer oförklarliga. Men priserna är inte helt lätta att jämföra.
Jag fick i veckan en vink om hjälp att genomföra den utlovade genomlysande pristabellen, sär vi ska titta på tilläggen och avdragen. Jag hoppas få tid att sätta igång snart. Ni får gärna hjälpa mig med information om priser, tillägg och avdrag av olika slag! Jag är ju helt beroende av information som inte slakterierna gärna hjälper till med.
I slutändan är slakteriernas priser mer lika än vad som framgår av de s k noteringarna.
Har du smakat grisknorr? Kanske något till årets julbord. Bengt-Göran Bengtsson, Ginsten, berättar i sin marknadskommentar att det säljs både grisfötter och grissvans för konsumtion i Sverige, men inte av något större omfattning.
-Svansen är godare än fötterna, säger han.
Jag lade in några recept efter hans marknadskommentar. /LG 141206

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Allt går bra att sälja, inte bara julprodukterna, utan allt mellan tassar till knorr! Vi har inga lager alls. Det är bra efterfrågan på svenskt griskött.
-Vad som händer efter jul är svårt att säga, men fortsätter efterfrågan som hittills i höst, behöver inte priserna sjunka särskilt mycket.
-När jag säger tassar och knorr, så menar jag det också. Det är inte bara i Kina man äter grissvans. Grisfötter var en stor produkt till jul förr, men de säljs även idag en del till humanföda. För 10 år sedan var inte grissvans någon säljande produkt, men idag efterfrågas även knorren. Det är ingen stor produkt, men den säljs.
-Både grisfötter och svans är god mat. Jag vill påstå att knorren är godare än fötterna. Man rimmar knorrarna och kokar eller steker dem. Svansen är mer fet och god än fötterna, men vi behöver ju lite fett i maten också!

Recepttips:
Senapsgriljerad grissvans
Den goda grissvansen
Grisfotsaladåb
Inkokta grisfötter

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Slakten går för högtryck och kommer att göra så ända fram till jul. Försäljningen är fortsatt mycket bra.
-Vi tar in en del grisar i förskott med tanke på den kommande helgen.
-Alla priser är oförändrade. Mindre brist på smågrisar.

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren: -

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Marknaden för svenskt griskött är bra. Vi blir av med allt utan problem. Men det är Moab som styckar och arbetar närmast marknaden.
-Jag tycker att det ser ljust ut för svenskt griskött i framtiden. Svenskt kött har höjt sin status bland konsumenterna. Att priserna går ner i början av året brukar vara ofrånkomligt, men jag tror inte att det blir någon allvarlig sänkning efter jul.
-Det har fungerat mycket bra under den tid jag varit engagerad i Dahlbergs Slakteri.
-Priset på slaktgrisar är oförändrat v 50, men vi höjer priset på smågrisar 1 kr.

Moab (Förädlar Dahlbergs grisar)
Mikael Oldin: -,

Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Nu återstår endast några veckor till julafton. Vi förbereder julen med full fart. Så mycket som möjligt ska slaktas före januari, när marknaden brukar vara väldigt sparsam med sin konsumtion.
-Det är inga prisändringar nästa vecka.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Medan pepparnötter, pepparkakor och vaniljkransar nu är en del av miljön i de danska hemmen, ser det inte alls inte ut som om de europeiska konsumenterna inte alls kommer att sakna griskött till julmiddagen.
-Trots att vi närmar oss en av de hetaste veckorna fram till jul, är efterfrågan på griskött fortsatt dämpad i Europa. Det är speciellt den mittersta delen av grisen, alltså kotlett och bröstfläsk, som är under press, säger Søre Tinggaard, underdirektör vid Danish Crowns exportavdelning.
Priserna på framändar, bog och skinkor är i gengäld ganska stabila, men fortsatt på ganska låg nivå. Avsättningen till länderna utanför Europa förlöper bra, bl a till Japan, medan försäljningen till den kinesiska marknaden har bromsats upp något med sjunkande priser som följd.
-När vi ser ut över Europa, så lyser det igenom att speciellt Tyskland har rikligt med grisar. Därför faller tyska grispriset för andra veckan i sträck med nästan 30 öre. Detta är ganska ovanligt så här års, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Tyska prispressen sprider sig
Situationen på den europeiska grismarknaden är generellt sett osäker. Många priser faller signifikant efter pressen från Tyskland förra veckan. Då utbudet av slaktgrisar var stort, var det inte andra möjligheter än att ge efter från pressen från slakterierna. Fallet ligger mellan 1,3 cent i Spanien och 4,9 cent i Belgien. Notera prisets utveckling i Österrike: Även om marknaden är nästan tömd på grisar, har det österrikiska priset inte kunnat stå emot det tyska prisfallet. Således faller även det österrikiska priset med 3,1 cent.
Däremot visar Danmark sitt eget liv under den innevarande veckan. Medan priserna generellt är under press, steg danska priset med 3,5 cent för att säkra tillgången på råvara innan jul. Som resultat intog den norra grannen förstaplatsen på den europeiska listan över de fem länder med största grisproduktionen. Totalt ligger det danska grispriset 15 cent över det tyska. Senast vi hade en liknande situation var i förbindelse med dioxinkrisen 2011.
Tendens för tyska marknaden: Även under den nya veckan kännetecknas marknaden av stort utbud av slaktgrisar. Efter senaste prisfallet har grisuppfödarnas benägenhet att leverera grisar ökat och slaktbilarna för för fullt. Med hänsyn till den vidare utvecklingen bör slakterierna ha blicken riktad på den danska prisnivån.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Bankernas ovilja
Vi hör från flera håll att vi ska gå till banken för att förbättra våra lånevillkor. Det är tyvärr lättare sagt än gjort. På många banker är man direkt ogin. Det är alltför många som betalar alldeles för mycket för framförallt topplån. Och topplånen har blivit större pga att bankerna sänkt gränsen för bottenlånetak. Mer driftskapital behövs också beroende på att vi har haft dålig lönsamhet och inte minst att slakterierna under de senaste åren dröjer ytterligare en vecka med avräkningarna.
Räntorna är uppe på nivåer om 6 - 7 % för de som sitter hårdast till. Bankerna vill absolut inte sänka räntor. Här ett exempel på regler som man har infört utan att informera kunderna. Om du drar över med en låneavi, om det så gäller 50 kr, i 10 dagar eller mer så vill man inte göra dina villkor bättre förrän att du under nästkommande 12 månader visar att du kan sköta dig. Från bankhåll är man mycket uppfinningsrik för att slippa att ge dig bättre villkor. Lägger man därtill många nya bankmedarbetare som knappt kan hantera en miniräknare så är läget svårt.
Den bästa räntan jag hittills har hört är 1,6 % på ett treårigt bottenlån. Lånenivåer på 1.8 - 2,0 % på rörliga upp till 5-åriga får anses vara bra. Driftskapitalet måste ner till under 4 %. Volym spelar roll, dvs mera lån ger högre rabatt.
Ta med dig en tiger till banken.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Alnarps nötköttsdag 2014
Institutionen för Biosystem och teknologi (BT), "barnbarn" till min gamla institution för lantbruksbyggnadsteknik har efter flera omorganisationer de senaste decennierna, lokalbyten och flyttningar inom Alnarp, pensionsavgångar utan återbesättning, fakultetsbyte och andra förändringar, krymt och fått tona ner byggnadsforskningen till förmån för mer undervisning och utbildning.
Varje år bjuder BT fortfarande i samarbete med Partnerskap Alnarp, LRF Skåne och lokala producenter till en djurslagsdag (svin, mjölk, nötkött, etc). I tisdags var det för nionde året Nötköttsdag. Heldag med temat Nya förutsättningar för svensk nötköttsproduktion. Drygt 130 deltagare mötte upp, mest egna studenter och elever från flera sydsvenska (naturbruks)gymnasier.
Under den allmänna översikt som inledde raden av föredrag lärde jag mig bl a att produktionsvärdet (2012) i svenskt jordbruk totalt uppgår till ca 50 miljarder årligen, där animalierna svarar för hälften.Värdet av nötslakten är ca 10 procent större än svinslakten. Företagen med nöt är något större nu, men har till antalet minskat med 40 procent sedan år 2000. Självförsörjningsgraden för nötkött är i dag 45 procent. Lönsamheten är svag. En förbättring med 20 - 25 procent fordras för en uthållig produktion. Behovet av den planerade utbyggda produktionsrådgivningen är stort.
Vi har höga byggnadskostnader. Jordbruksverket redovisade en färsk jämförelse av byggkostnader (Rapport 2014:13) för nötköttsproduktion i Sverige, Irland och Tyskland. Beräkningarna är gjorda för vissa typbyggnader som tänkes uppföras i Sverige. Byggnadsyta per djur visar sig vara den viktigaste faktorn och här driver våra djurskyddsbestämmelser upp kostnaderna. I utlandet byggs ofta helspaltgolv, vilket våra nuvarande bestämmelser som bekant inte tillåter. De svenska liggbåsstallarna visar sig vara särskilt dyra internationellt sett, medan svenska ströbäddsstallar klarar sig bättre i jämförelsen med de andra två länderna.
Antibiotikaanvändningen och nya smittorisker ägnades ett längre föredrag. Internationellt sett är vår antibiotikaanvändning låg. Inköp och blandning av djur från många olika besättningar är en tilltagande riskfaktor för smittor på slaktnötsgårdar. De många besöken av bilar för foder- och djurleveranser, hämtning av slaktdjur och kadaver, kontroller och behandlingar, etc är också en utmaning.
Dödligheten är ganska stor för nöt i olika åldrar. Relativt många kadaver obduceras för att utröna vad som skett, men i vårt sifferfixerade land finns egendomligt nog inget djurslagsregister som samlat visar djurets ålder, medicinering, dödsorsak och annat av värde för förebyggande åtgärder.
Pågående forskningsprojekt rörande klimatpåverkan av olika produktionsmodeller för nötkött redovisades , liksom ett försök att med beteenderegistreringar fastställa om ett djur närmar sig kalvning.
EUs jordbrukspolitik är under omläggning. Detta kan skapa helt nya förutsättningar för vår köttproduktion och jordbruk i stort. Ändrade regler för EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP) ska komma år 2015. Jordbruksverkets genomgång på köttdagen visade att det fortfarande pågår förhandlingar i Bryssel. Det råder därför i dag oklarheter rörande hur det nya gårdsstödet, den nationella utjämningen av stödrätterna, olika typer av djurbidrag, miljöersättningar, investeringsstöd, m m, kommer att påverka vår nötköttsproduktion. Andra osäkerhetsfaktorer representeras av konsumenternas vaknande intresse för ekomat och syn på köttpriset i butiken.
Vår svenska hemmagjorda politiska oreda måste vi också den närmaste tiden hålla ett öppet öga på.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
-

Blogga du
också!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.