Senaste nytt om marknaden och priser
Danskarna sänker 40 øre v 51, KLS Ugglarps 20
Danska priset på slaktgrisar sjunker 40 øre v 51, men tyska är stabilt på låg nivå. Norska sjunker också 40 øre. I Sverige sänker KLS Ugglarps priset på slaktgrisar med 20 öre och suggpriset med 50.
Jag hade fel förra veckan när jag sa att prishöjningarna inför julen är slut. Skövde kom i sena jultimman med en höjning på måndagen, + 25 öre, vilket snyggar upp pristabellen något. Men det borde varit mer, och tidigare, eftersom Skövde fortfarande ligger hela 1,10 kr efter Ginsten. Alla slakterier har ju upplevt ökad efterfrågan på svenskt griskött hela hösten och vintern och särskilt inför julen. De prishöjningar som inte finns i tabellen har väl stannat på slakteriet. Det är ganska många uppfödare som frågat varför inte ökad efterfrågan på svenskt kött har synts mer i pristabellen.
Skövde har också ett garantipris på 15 kr, men det är ett bruttopris varifrån det utgår avdrag. Har man inte Guldgris och uppfyller andra krav, då blir det i alla fall inte 15 kr. Som jämförelse har jag också frågat vad priset på avräkningen är för leverans till största slakteriet Scan och minsta Ginsten. Scan betalade, enligt uppfödarens avräkning, 15,25 kr för en helt vanlig 58 %-gris. Alltså inte Rapsgris eller något special. Det är bättre än tabellens Scan-pris 14,30 kr. Men 15.30 finns också, enligt tillförlitlig källa. Det gäller att förhandla!
Ginsten betalade samma vecka noteringen 15,60 kr och 20 öre i tillägg, vilket blir 15,80 kr på grisföretagarens avräkning. Då är det alltså något som saknas i priset 14.50 kr och även i ett garantipris på 15 kr.
Jag hoppas någon prövat på recepten i förra @-GRIS och kanske låtit grissvansarna väl smaka. Grissvans är en maträtt som endast finns i Sverige, Norge och Finland, eftersom alla grisars svansar huggs av i övriga världen redan medan grisarna är små. Men jag hade väl fel så till vida att grisknorr borde vara vardagsmat i Danmark och övriga världen, eftersom det blir nya grisknorrar till kylskåpet varje dag i smågrisuppfödarnas besättningar.
Magnus Därth, KCFs vd, sa idag att han jobbar en del med Eskil Erlandssons initiativ att få igång direktexport av grisdetaljer till Kina. Det kan göra 50 öre på avräkningen för svenska grisuppfödare om satsningen lyckas. Han sa om grissvansar att de betalas bättre i Kina, ju längre de är. I de flesta länder klipper man svansar. Svenska svansar bör kunna säljas till bra priser i Kina. Idag går de i huvudsak till hundmat.
Jag kollade i några butiker på julskinka. Det är svensk skinka överallt, med undantag för en butik som vid sidan av svenska hade Tulips skinka. Priserna i den Ica Maxi-butik jag handlar ligger i spannet 29,90 till 149 kr. 29,90-priset är med svål och fanns under två kampanjdagar, troligen med anledning av att butiken utsetts till billigast i länet. Icas egna skinka kostar 69,90, en vanlig annan skinka 89,90. Rapsskinka kostar 139 och ekologisk 149,90 kr/kg. Nästan alla var kokta.
Skinkan för 29,90 var kokt hos Nybergs och var från Ugglarps Slakteri. Den såldes i väldiga mängder. 29,90 är troligtvis ett lockpris och var begränsat till 1 köp per hushåll. Enligt en slaktare säljs skinkor från beredningen för priser mellan 34 och 50 kr beroende på bl a putsning. På Rapsgris och Guldgris blir det andra priser.
I fjol såg jag att ekologiska skinkan tog slut först, så priset avskräcker inte. Det fanns å andra sidan inte så många eko-skinkor i butiken. Rapsskinkans 139 kr är väl inte heller så dåligt pris att få ut.
Läs också på GrisPortalen om de drygt 50 000 slaktgrisar som försvann ur slaktstatistiken kvartal 2 2014. Dalsjöfors hade 6300 försvunna grisar, Dahlbergs 2400, för att ta ett par exempel. Det är inte bara Werner & Werners julgris som mystiskt försvinner, enligt julvisan som vi nu hör varje dag. Alla slakterier har alltför låga slaktsiffror kvartal 2 och ingen vet om siffrorna varit rätt de föregående kvartalen. Av en händelse upptäcktes i somras att uthämtningen av data ur registret över slaktade grisar gjorts fel vid Jordbruksverket. I stället för att se fram emot en minskning av svensk grisproduktion 2014, kan vi i stället troligtvis få se en ökning! /LG 141212

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Vi är nu inne i sista rycket före jul och försäljningen är som vi räknat med. Vi slaktar allt vi kan och får jobba över en del nästa vecka.
-Det är en liten brist på smågrisar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Försäljningen går fortsatt bra och produktionen av julvaror gör att allt går för högtryck. -Vi slaktar mer än normalt, vilket vi gjort i några veckor med en veckoslakt på nära 7 000 grisar. Detta är möjligt tack vare att svenskt kött fortsatt går mycket bra samt att jul- och nyårshelgerna kommer ovanpå med allt vad det innebär.
-Vi har slaktat en hel del i förskott och ligger bra med slakten inför helgerna. Det är en mindre brist på smågrisar.

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren: -

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Det är balans i slakten och priset blir nog oförändrat.

Moab (Förädlar Dahlbergs grisar)
Mikael Oldin: -Det mesta säljs så här års utan problem, dock inte det feta som fortsatt är problemet.
-Det är bra efterfrågan på svenskt kött, så jag tror inte att det blir några dramatiska sänkningar av grispriserna efter jul. De svenska priserna är stabila och jag tror de fortsätter vara starka. Men det hänger mycket på vad som händer i Europa.

Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Det jobbas nu febrilt på att få fram alla produkter till julen. Skinkan är traditionellt den förnämsta rätten på julbordet.
-Vid nyår övergår jag till att bli operativ direktör i Atrias foderbolag A-Foder och jag efterträds av Tom Åstrand.
-Jag tackar alla som läst mina kommentarer i @-GRIS. Det är många telefonsamtal och intervjuer under de 12 åren.
-Jag önskar alla i branschen en fridfull Jul och Gott Nytt År!.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Medan vi Danmark fortfarande skriver på våra långa inköpslistor inför julen, så börjar behovet av julprodukter till exportmarknaderna nu vara täckt.
-Vi är nu så nära inpå julen, att det börjar vara för sent att förbereda styckningen av detaljer som kan nå butikerna före jul. Inköparnas fokus ligger i stället på att planlägga produktionen efter jul och nyår, vilket alltid är ett stort puzzel, säger Sören Tinggaard, underdirektör vid Danish Crowns exportavdelning.
De senaste två veckorna har priset stigit 20 øre för att säkra en hög tillförsel av grisar, medan efterfrågan på julvaror var stor. Det har helt ut fungerat som det var tänkt, men nu är det också ganska tydligt, att det endast är på den danska marknaden vi har en väsentlig julförsäljning som återstår.
Efterfrågan på de flesta detaljer är generellt sett dämpad över hela Europa och det medför press på priserna. Bilden är dessvärre ganska den samma när vi ser på försäljningen till länderna utanför Europa.
-Det låter kanske något märkligt, men de japanska inköparna har just nu fokus på att minska sina lager fram till mars, när man har avslutning på räkenskaperna. Men pga den tid det tar för transporterna att komma fram till Japan, är det just nu som de sitter och håller igen för att försäkra sig om att de har lagom mycket kött i lagren för att passa sina budgetar, säger Søren Tinggaard.
Den kinesiska marknaden verkar för ögonblicket vara väl försörjd med griskött. Därför är efterfrågan något lägre än normalt.

ISN, Tyskland
Grispriserna går ned. Är botten nådd?
Tyska prisutvecklingen påverkar fortfarande de europeiska grispriserna starkt denna vecka. Slakten ligger fortfarande på en hög nivå i Tyskland, vilket ger slakterierna möjligheter att tvinga ner priserna. Det är något som diskuteras i hela Europa och Tyskland ges skulden till nuvarande situationen och för att orsaka prispressen. Sjunkande priser redovisas från Tyskland, Spanien, Holland, Frankrike, Belgien och Irland.
Från Österrike rapporteras smidig försäljning och oförändrade priser. I Danmark är också priset stabilt och Danmark kunde förbättra sin ledande position bland de fem största grisländerna. Vid priset 1,455 € överskrider Danmark tyska priset med nära 20 cent.
Trend för tyska marknaden: Julhelgen närmar sig och anmälningar och slakt är stor. Totalt sett går verksamheten bra på köttmarknaden. Detaljer med hög kvalitet säljs bra före jul, så grispriset bör kunna hävda sig.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Så blir 2015?
Detta år började med turbulens och många grisar såldes på export till alltför dåliga priser. Vissa slakterier behövde rädda sitt eget skinn varför det var turbulent kring leveransavtal och gott om smågrisar omkring nyår 2013-14.Under våren fick vi draghjälp av negativ press runt danskt och tyskt griskött. Detta förstärktes under sommaren och hösten. Ica klev fram och tog sig an svenskt färskt kött i likhet med vad City Gross och Lidl redan gjort. Svensk-kött-märket har kommit i ropet och stärkt sina positioner.
2015 börjar stabilt med en högre prisnivå än för ett år sedan samt att förtroendet för svenskt kött är betydligt starkare än förra årets början. Vi kommer med all sannolikhet att bli attackerade av importkött och då visar det sig hur starka vi egentligen är. Om Ukrainakrisen slutar så blir det stabilare på Europamarknaden. Det finns goda förutsättningar för högre avräkningspriser i år, främst beroende på att första halvåret blir starkt.
Foderkostnaderna ser lovande ut, med minst 30 öre lägre spannmålspris och 15 - 20 % lägre sojapris. Dessa komponenter tillsammans gör att lönsamheten per gris bör öka med minst 50 kr för såväl smågrisled som slaktgrisled. Detta kanske leder till att investeringsviljan återvänder till grisnäringen.
Problemet då kan vara bankerna. Norr om Mälaren är de traditionella lantbruksbankerna, Swedbank, LF bank och Landshypotek skitskraja att låna ut till animalieproduktion beroende på hariga och okunniga s k lantbruksansvariga banktjänstemän.
Lycka till inför 2015!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
A.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Svenskt lantbruk har en konkurrensfördel – utnyttja det!
Det har varit väldigt mycket kring den viktiga antibiotikafrågan just nu. Förutom att ECDC haft sitt seminarium den 17 november med internationell representation inklusive bondeorganisationerna från Bryssel och konsumentorganisationen BEUC. På antibiotikaforum den 18 november så presenterades myndigheternas förslag till handlingsplan mot antibiotikaresistens. Ett viktigt budskap är att vi måste fortsätta kartlägga, förebygga och använda antibiotika med förnuft. Handlingsplanen är myndigheternas plan, men för att komma framåt krävs allas ansvar. Något som också planen pekar på. Till planen finns en kommunikationsstrategi som ska samordna budskapet. Efter antibiotikadagen den 18 november har även WHO haft ett antibiotikaseminarium i Stockholm. Det är viktigt att ta utgångspunkt från att huvuddelen av all antibiotika i världen används till djur (dock inte i Sverige).
Tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) har ämnen som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa inte kan användas. Detta är ett växande antibiotikaresistensproblem. ESBL är inte ett traditionellt smittämne (som bakterie eller virus) utan ett enzym som bryter ner många betalaktamantibiotika som är en av de viktigaste antibiotikagrupperna. Enzymerna gör att bakterierna blir resistenta mot de traditionella penicillinerna och de flesta cefalosporinerna. Mänskliga bärare av ESBL ökar i hela världen. I måndags redovisades rapporten över förekomsten av ESBL bl a i livsmedel. SVA, Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten berättade om resultaten av ett treårigt forskningsprojekt där man kartlagt förekomsten av ESBL i råvatten, avloppsvatten, hos människor och djur och i livsmedel – totalt 5300 prov. Risken att smittas av antibiotikaresistenta ESBL-bildande E.coli-bakterier via maten är inte särskilt stor i Sverige. Men det är viktigt att vi fortsätter att jobba förebyggande. På svenskt gris – och nötkött hittades ingen ESBL Medan som väntat svenska kycklingar bär på ESBL (47 % jämfört med 95 % på kyckling från tredje land). Det beror på att ESBL importerats genom avelsmaterial från Storbritannien. I panelen i den efterföljande debatten fanns Lena Malm, kvalitetschef på COOP, som representerade Dagligvaruhandeln. Rubriken är Lenas uttalande. Och det vet vi ju att vår låga antibiotikaanvändning till djur i Sverige är unik och ett starkt argument. Det används ju också av ICA när man berättar varför svensk julskinka kostar lite mer. Nu väntar jag ivrigt på att COOP ska vara lika tydliga och inte marknadsföra billigt anonymt kött. Svenska bönder behöver bekräftelse på att man gör något bra och unikt.

Blogga du
också!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.