Senaste nytt om marknaden och priser
Tyska priset ned 4 cent till 1,28 € v 2
Det är gott om slaktgrisar i Tyskland och därför sänktes priset v 2 ytterligare 4 cent till 1,28 €. Danska priset är dock oförändrat. Danska suggor sänktes 20 øre.
I Sverige har inte alla slakterier satt priserna ännu, men redan till v 52 och 1 skedde stora sänkningar senast vid Skövde, Dahlbergs och KLS Ugglarps. Ginsten har fortsatt klart bästa grispriset med 14,80 kr, KLS Ugglarps med 14,50 kr är tvåa. Skövde sänkte till 13,50 kr v 1 och ligger på tydlig jumboplats, 50 öre under Scan, som har 14,00 kr. Skövdes pris ligger hela 1,30 kr under ledande Ginsten. Det är alldeles för stor skillnad när alla jobbar på samma marknad!
I veckan framgick det av ett radioprogram att allergierna fortsätter breda ut sig. Nu inte endast hos människor, utan även hos djur. Man nämnde hundar och katter. Frågan är då hur det är med grisarna?
Forskaren i fråga sa att vi ska vara rädda om dammtussarna under sängarna och i hörnen i våra bostadsrum, eftersom det är helt ofarliga, men ympar barnen när de är små till att motstå allergenerna. Det ännu mer uppseendeväckande var uppgiften att vanligaste åkomman hos hundar numera är allergi. Även detta beror på att hundarnas omgivningar är så rena att hundarna inte får någon motståndskraft mot allergier. Samma sak är det med katterna. En viktig orsak är också att hundar och katter nästan enbart äter mat som människor ger dem, dvs hygieniskt oklanderligt foder, som bästa människoföda.
Hur är det då med grisarna? De vältar sig inte heller i lerpölar och bökar i jorden som förr, och de äter hygieniskt foder och gödseln skrapas ut snabbt så de helst inte ska komma för mycket i kontakt med den. Jag har aldrig hört talas om problem med allergier hos grisar, men kanske är även moderna grisboxar och grisfodret en riskfaktor? I flera nya stallsystem minimeras grisarnas gödselkontakt nästan helt.
Att människor kan vara allergiska mot grisar, det har jag hört, men inte att grisar är allergiska mot människor, eller mot sin närmiljö eller fodret. Någon som vet? /LG150102

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det är nästan balans i slakten, endast ett fåtal överstående. Smågrisarna är i balans.
-Det verkar ha sålts bra i butikerna inför jul- och nyårshelgerna. Vi har sålt slut och totalt sett verkar julförsäljningen ha gått bra.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Priserna är oförändrade v 2.

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren: -

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Priset för v 2 sätter vi på måndag.

Moab (Förädlar Dahlbergs grisar)
Mikael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
De europeiska marknaderna är tröga att starta upp i början av det nya året. Det är trög handel med alla köttdetaljer. Vi väntar oss balans mellan utbud och efterfrågan den första veckan på året medan kunderna fyller upp lagren igen efter julhandeln.
På marknaderna i tredje land är handeln oförändrad. .

ISN, Tyskland
-

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
ATL vingklipps
Enligt beslut i LRF media kommer redaktionen för ATL i Malmö att läggas ned. Detta är att beteckna som helgerån på den tidning som är mest på hugg av lantbrukspressen. ATL finns alltid på plats där det händer något. Man uppdaterar senaste nytt snabbast av alla lantbrukstidningar. En alert hemsida och en papperstidning som kommer 2 gånger i veckan. Att man hittills funnits i Malmö har varit mycket bra eftersom man agerat något så när fristående från LRF-flum och trots allt händer det mest inom svenskt jordbruk i den södra delen av Sverige. Flytten av ATL redaktionen måste stoppas så att klåfingriga byråkrater i LRF media kan ägna sig åt att göra Land bättre.
Att som LRF media vill toppstyra även ATL och inlemma tidningen till Land och andra tidningar känns som läsare och prenumerant som ett övergrepp. För övrigt kan man säga om Land att allmändelen även kallad ”stick och virkdelen” är så dålig att den måste läggas ned.Innehållet under det senaste året håller så låg kvalitet att det hör hemma på sophögen.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
I

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Ge inte upp!
Det skrev Astrid Lindgren till mig i sin bok ”Min ko vill ha roligt”1990. Jag blev påmind om detta efter att ha sett de tre dokumentära programmen om Astrid i SVT. Det blev ganska lite om Astrids insatser för det svenska djurskyddet. Jag minns mycket väl hennes uttalande om kons rätt inte bara till bete utan också om rätten till en egen tjur. Kornas fick ju ingen rätt till en egen tjur, men däremot ett svenskt beteskrav för svenska mjölkkor. Det som nu ifrågasätts eftersom det kostar för mycket. Järngänget Astrid Lindgren, Marit Paulsen och Kristina Forslund (veterinär, forskare vid SLU och medförfattare till boken) skickade blommor och boken till mig, som då befann mig i snålblåst på Slakteriförbundet. De uppmuntrande orden behövdes eftersom min närmaste chef redan då såg dansk grisproduktion som förebild. Det handlade framför allt om att sänka avvänjningsåldern för smågrisar. En fråga som är lika aktuellt idag. Nu står vi inför liknande utmaningar.
2015 blir sannolikt ett avgörande år för det svenska djurskyddet. Konkurrenskraftutredningen, som ska slutredovisas till mars, kommer att påverka den planerade svenska livsmedelsstrategin. Vad händer då med de som, av vissa, betraktas som endast fördyrande svenska djurskyddsregler? SLUs ”Framtidens lantbruk” har gjort ett inspel till arbetet med en svensk livsmedelsstrategi. Ett tänkvärt dokument som pekar på betydelsen av att produktionen måste kopplas till konsumtion. Dessutom måste arbetet täcka hela livsmedelskedjan från producent till konsument. Tidsramen är också viktig. Och hur man ska hantera generationsmålet? SLUs Framtidens lantbruk pekar också på vikten av att involvera fler än politiker i processen (jag skrev om detta i tidigare blogg). Verkställigheten kräver att hela livsmedelskedjan engageras likaväl som medborgarna – kanske någon form av medborgardialog. Och alla intressenter kan inte tala för sig – djuren, naturen och kommande generationer. Därför måste ideella organisationer, NGOs, också ha en given roll (kanske besvärande för vissa, som anser dessa som ovetenskapliga). I slutändan krävs politiska beslut. För visst finns det målkonflikter, det vet vi ju.
Detta är det åttahundrade blogginlägget sedan starten mars 2006. Och tro inte att jag kommer ge upp!

Blogga du
också!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.