Senaste nytt om marknaden och priser
Scan sänker 20 öre, Danmark 30 øre v 3
Danmark sänker grispriset med 30 danska öre v 3. Danmark stod emot tyska sänkningen förra veckan, vilket flera andra länder i Europa inte gjorde. Men nu kommer sänkningen även i Danmark.
Scan sänker grispriset 20 öre och säger att efterfrågan på griskött är mindre nu efter helgerna. Både Ginsten, Dalsjöfors och Moab säger att efterfrågan på griskött är fortsatt god och att det inte finns något behov av sänkningar om efterfrågan fortsätter vara god. V 3 ligger Skövde endast 30 öre under Scan, men fortfarande hela 1,30 kr under Ginsten.
-I min värld ser jag stabilisering av priset och sedan höjningar, säger Cato Gustafsson, Dalsjöfors Slakt. Några prissänkningar bör det inte bli.
Det ser ut att ha gått riktigt bra med både slakten och försäljningen under jul- och nyårshelgerna i Sverige, enligt hittills inkomna rapporter. Det har det inte gjort i flera länder söderut. Det finns besvärliga grispucklar i en del länder. Vi är nog bättre på att organisera i Sverige, jämfört med övriga Europa. Men det är ju något vi är kända för och därför har lilla Sverige, jämfört med andra länder, rejält många fler ledare och ordföranden i världens organisationer!
Jag har frågat några slaktare om vad man tror om 2015. Svar; Risken är att det blir brist på grisar! Läs veckans kommentarer, de är intressanta.
Finska Snellmans ändrar inte grispriserna i onödan, men nu sänker man slaktgrisarna 5 cent. I fjol ökade Snellmans slakten 11 %, eller 3,1 milj kilo. Finland totalt minskade svinproduktionen med ca 10 milj kg
V 52 skrev jag alltför dåligt underbyggt att det knappast inte fanns några överstående grisar alls vid slakterierna. Men då protesterade Scan-leverantörer, så där kan det finnas slaktkö. Den här veckan frågade jag Ginsten och Dalsjöfors vad som står kvar i stallarna till v 3. Ginsten har 100 grisar, Dalsjöfors en halv veckas slakt. Det är inte så mycket med tanke på de många helgdagarna.
Veckans glada nyhet är att ryssarna saknar köttet från väst och lättar på embargot. Visserligen försiktigt med endast biprodukter från nöt och från ett par danska slakterier. Men det är i alla fall en god början.
Just nu sitter jag och funderar över om jag ska utöka kommentarerna från/om slakterierna med att låta leverantörer (eller andra) komma till tals. Det var så jag började i @-GRIS för kanske 20 år sedan. Det var väl inte helt populärt bland slakterierna, men uppskattat av grisuppfödarna. På den tiden fanns ju väldigt vidlyftiga och stora merbetalningar till vissa utvalda leverantörer och motsvarande mindre pengar till de uppfödare som var dåliga förhandlare. Självklart väckte detta känslor. Syftet är att få kommentarer från/om samtliga slakterier och få fler röster som uttalar sig.
T ex fter varje slakteris kommentar kan stå: Leverantörskommentarer:
Jag kan i alla fall kasta ut frågan: Vill du kommentera ditt slakteri i @-GRIS? Kritik eller beröm! Skicka ett mail till gris@agrar.se utan att jag varken lovar det ena eller andra. Jag tar inte heller ställning till om det ska vara med namn eller anonymt.
Det finns också plats för fler bloggare. Du behöver endast skriva, jag fixar svenskan och bloggen på GrisPortalens site. /LG 150110

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det går bra med försäljningen fortfarande, trots att det är efter jul. Det mesta går att sälja och därför ligger vi kvar med oförändrat grispris.
-Vi har ett 100-tal grisar i slaktkö, men det är ju i det närmaste balans. Smågrisarna är också nära balans.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Det är fortsatt väldigt bra efterfrågan på svenskt griskött. Allt vi slaktar går åt och säljs till hyfsade priser. Den goda försäljningen inför och under julhelgen brukar hålla i sig i början av nya året. Jag kan uttala mig bättre om marknaden in på nya året när vi får resultatet av ett par hela veckor utan helgdagar.
-Svenskt griskött blir allt starkare på marknaden, den trenden är klar. Vi ser också att charken kommer.
-Vad det beror på? Ända sedan försommaren i fjol har svenska grisköttet stärkt ställningarna. Under det fortsatta året såg vi tydligt att det var en trend. Ica tog ställning och övrig handel följde efter. Att även charken nu kommer, beror på att charktillverkare med importkött inte kan stå emot trycket från trenden.
-Det är väldigt roligt att svensk grisproduktion äntligen får kredit för det man arbetat för under så många år. Mindre användning av antibiotika, exempelvis. Jag tror att trenden kommer att stå sig under lång tid framöver. Folk fick väldigt mycket information om svenskt griskött i fjol, om antibiotikans risker vid överanvändning, osv. Det kommer man inte att glömma på länge.
-Vi har således fått en bra start på det nya året 2015. I min värld ser jag ingen ytterligare sänkning av grispriset framöver. Priset kommer att stabilisera sig och så småningom gå uppåt. Men vi måste som sagts få se några hela veckors försäljning för att vara säkra.
-Utmaningen för grisnäringen framöver blir nog i första hand att kunna leverera grisar, så vi inom slakterierna kan leverera till handeln det vi kan sälja.
-Fjolåret ser ut att ha blivit bra för vår del, men vi får återkomma till detta. Alla led måste gå bra, då kommer förhoppningsvis investeringarna.
-Lagren av kött är små för årstiden. Vi har en planerad lagring för att möta grillsäsongen, men vi har inga problem med överblivna varor nu efter helgerna.
-Jag vill tacka alla i köttkedjan, och särskilt leverantörerna av grisar, för att den gångna helgen med många lediga dagar fungerade så bra. Det blev ett kanonfint samarbete med både planering och slakt, vilket gör att vi efter helgerna är nästan helt utan slaktkö. Vi har idag en halv veckas slakt överstående, vilket är så nära balans som vi kan önska. Många leverantörer har hört av sig och tackat för att det fungerade så bra. För smågrisarna finns ett litet överskott.
-Priset på grisar är nästa vecka 14,30 kr. Det går att få några tioöringar till i tillägg, max 50 öre. Men då måste man ha väldigt många grisar. Inga personliga tillägg förekommer.

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren: -

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -

Moab (Förädlar Dahlbergs grisar)
Mikael Oldin: -Jul- och nyårshelgen är över och jag kan konstatera att försäljningen gått bra. All skinka blev såld, liksom alla övriga detaljer. Men det brukar bli utsålt.
-Efterfrågan på svenskt griskött är fortsatt bra på det nya året. Detaljerna har inte varit några problem, det är charkråvaran som varit trög. Nu känns det som den svenska charkråvaran efterfrågas mer. Det är fler och fler kunder som frågar.
-Fortsätter den positiva trenden är jag rädd för att råvaran inte räcker till. Vi har ju väldigt låg försörjningsgrad och det tar lång tid att öka produktionen av grisar.

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -Julslakten gick väldigt bra, helt enligt planen. Alla är mycket nöjda. Jag vill tacka alla producenterna, som hjälpte till att ta oss över alla helgdagar.
-Det är nu lite mindre drag i efterfrågan. Nästa vecka vet jag lite mer om marknaden.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Efter en jul- och nyårsperiod med många helgdagar är kunderna på de europeiska marknaderna nu på väg att fylla upp lagren efter julhandeln. Det är därför möjligt att avsätta tillfredsställande volymer på marknaden, men priserna är fortsatt under press.
-Det är fortsatt mycket stort utbud av grisar i hela Europa. Senaste veckas sänkning av priset i Tyskland med ca 30 øre satte marknaden ytterligare under press och det har medfört markant fallande priser på i stort sett alla detaljer, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Marknaderna utanför Europa är också svaga just nu. Det är begränsad efterfrågan i Kina och försäljningen sker till fallande priser. Intresset från Japan är stabilt, men de efterfrågade volymerna är förhållandevis små. I gengäld sker försäljningen till oförändrade priser.
-Vi är i en situation där det bjuds ut stora volymer färskt kött i Europa. Det betyder att de små volymer vi önskar sälja färskt, dessvärre säljs till lägre priser än det var möjligt under vecka 1, säger Sören Tinggaard.

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -Snellmans svinpris sjunker med 5 c/kg fr o m 11 januari som en följd av marknadsprisläget. Viktintervall för bästa pris är detta år 90 - 105 kg. Smågrispriset sjunker 2 €/st.
Smågrisläget är i balans, men på gödsvinsidan har vi som normalt ett överskott efter jul- och nyårshelgerna.
Under 2014 ökade Snellmans svinslakt med 3,1 milj kg (11 %) till 31,3 milj kg. Snellmans nötslakt ökade med 19 % till 13,2 milj kg. I hela Finland minskade svinproduktionen med ca 10 milj kg, men nötproduktionen var stabil. Gödsvinens medelvikt var hos Snellman 96 kg och köttprocenten 60,5 %. Uppfödningsresultaten förbättrades fortsättningsvis enligt alla mätare såsom tillväxt, foderutnyttjande och dödlighet.
God fortsättning på 2015!

ISN, Tyskland
Slaktköer i flera länder efter helgerna
I många av EUs länder började grisåret med osäkerhet eller negativa förtecken. De många helgdagarna och därmed uteblivna slaktdagar, har orsakat slaktkö och det är många grisar som nu ska ut på marknaden. I flera länder sänktes därför priset spontant före årsskiftet.
Som vanligt var det tyska priset som föll först och med 4 cent dagen före nyårsaftonen. Tyska slakterier lade en massiv press på grismarknaden. Priserna sänktes därefter i flera länder. I Österrike, Holland och Irland föll priserna väsentligt. I Spanien blev det ett lättare prisfall. Prisnivåerna i Danmark och Frankrike höll sig dock stabilt.
Euron ger positiva impulser till exporten. Valutan är på väg ned mot dollarn och därmed ligger den på lägsta nivån sedan början av 2006.
Tendens på tyska marknaden: Efter två veckor med många helgdagar är levandelagren av grisar som väntat stora. Det gäller nu att arbeta ner den utbudspuckeln, stycke för stycke, medan köttmarknaden efterhand kommer igång för fullt. För priset framöver är det avgörande hur snabbt detta sker. Enligt intressenter på marknaden finns utsikter.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Vems köttbullar är bäst?
Nyligen gjordes en smaktest på köttbullar som redovisades i tidningen Allers. Det är en smakpanel om 6 personer som avsmakat 7 olika fabrikat av färdiglagade köttbullar.
Bäst ansåg man att Scans rapsköttbullar var. Priset är ca 82 kr per kg. På delad andra plats kom Mamma Scans och Coops köttbullar. De kostar 57 resp 52 kr. Coops ansågs vara ett bra köp.
På tredje plats kom Ica basic, Garant och Eldorado för 33, 54 resp 39 kr per kg. Ica basic ansågs prisvärt. På jumboplats kom Enebackens för 33 kr per kg. Omdömet för Enebackens var föga smickrande och kanske kan ersättas med att köpa wellpapp?
Det enda vi säkert vet är att Scans varor innehåller enbart svenskt kött. Vad övriga köttbullar har för ursprung får vi antagligen fråga efter i livsmedelsbutiken. Vi kan antagligen utgå ifrån att de billigaste köttbullarna innehåller uteslutande importkött av mycket låg kvalitet.
Svenskt kött ger jobb och öppna landskap i Sverige.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Den fria, intelligenta debatten om stort och mindre stort
I kväll är hela världen mållöst förstummad över vad en grupp religiösa fanatiker tagit sig sig för på en tidningsredaktion i Paris. Tolv journalister, de flesta med ritstiftet som redskap, har mördats för sitt arbete att med satiriska och humoristiska bilder och texter bekämpa dumhet, våld, ofördragsamhet, fanatism, förakt för oliktänkande, censur i tal och skrift etc, dvs allt sådant som är motsatsen till vad som bör utmärka ett upplyst, demokratisk välfärdsstat, där alla oavsett, ursprung, hudfärg, gudstro, kultur, kön, ålder, matvanor..., är lika mycket värda.
De misstänkta gärningsmännen som jagats av 90 000 franska poliser är, när detta skrivs, inringade. Oavsett utgången av belägringen kommer terrorattacken att få märkbara följder inte minst för tidningsredaktioner, journalisters arbetssituation, val av ämnen och illustrationer vid utgivning av skrifter, vaktbolags uppgifter etc. Pressfriheten måste försvaras på alla nivåer.Varken inre eller yttre krafter får tysta det fria ordet.
På vår hemmaplan med likartad hotbild, men i annan skala, bekymrar vi oss med rätta för sådant som nedläggning av lokalredaktioner, försök att kontrollera debattklimatet i tidningar och tidskrifter, stadens framträdande plats i mediasolen, brist på civilkurage och kompetens hos experter och maktpersoner, att det nästan ska behövas en ny GUDRUN för att det som främst drabbar "lantisar" ska ge rubriker etc. Jag väljer några exempel som jag råkar ha på mitt bord och som tydligen upprört många de senaste dagarna:
Lantbrukstidningen ATL vingklipps, dess redaktion i Malmö skall flyttas till Stockholm. LRF Media vill toppstyra. Tidningen Land sorterar människor, detta med anledning av Lands lista på de 50 personer som utmärkt sig under 2014. Bo Algers toppar listan och prisas som grisnäringens frälsare för att han "redan i våras" med kraft angrep handelns svekfulla metoder. Den gode Algers hann även, innan ridån gick ner, påpeka att det är något "fel på systemet " om svinuppfödarna inte kan leva på sin näring.
Alltid något, i en fråga som borde varit känd i årtionden. Ingen av "de tunga djurskyddsintressenterna " som tog till orda mot och tillrättavisade Wierup-Rutegård (WR) nämnde, så vitt jag kan finna, att de svenska djur som man vill skydda måste mot viss ersättning födas upp av någon. KSLA ska nästa månad diskutera de ekonomiska konsekvenserna av våra hemmagjorda djurskyddsregler som WR pekat på. Denna aviserade diskussion avfärdar "experter" som sitter inne med sanningen i förväg som "icke konstruktivt ältande"!
Men t o m Marit Paulsen frågade på ett offentligt möte på Alnarp i höstas om vi inte t ex skulle kunna tänka oss fixera suggan ett par dagar vid grisningen ock därmed kunna spara några smågrisliv. Det som tydligen skrämt upp "Stockholmarna" ordentligt är socialstyrelsens formulering (Handlingsplan mot antibiotikaresistens) att "djur för livsmedelsproduktion.... föds upp av enskilda som måste ha ersättning för arbete och investeringar.......för att få lönsamhet och konkurrenskraft.
Tänk om vi under 2015 kunde hitta en liknande passus på framträdande plats i Land, skriven med stora bokstäver och gärna illustrerad med en satirisk teckning av en svensk svinbonde som går på knäna i en grupp lyckliga grisar, alla med knorr.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Nyårskrönika - vad hände 2014? och vad händer sedan?
Superval-året präglades av politisk turbulens. EU-valet lyfte på ett unikt sätt svenska mervärden som djurskydd och antibiotika till djur. Och det fanns skäl till att frågorna uppmärksammades. Vi är många som placerade frågorna på dagordningen. Än en gång en eloge till Bo Algers, som genom sina tuffa utspel kring grisknorrarna, bidrog till att var och varannan kandidat till EU-parlamentet ville visa sig med en svensk smågris i famnen. Min gamla kompis Marit Paulsen talade sig varm för den svenska modellen eftersom den bidrar till EUs lägsta antibiotikaförbrukning. Utvecklingen av antibiotikasituationen, MRSA, i Danmark bidrog till intresset för frågorna. Sambandet djurskydd, djurhälsa och antibiotikaanvändning blev ett viktigt budskap. Svenska Djurhälsovårdens kampanj ”Sjysst kött” med positiva fakta kring svenskt kött var ett av bidragen. Den kampanjen var en effekt av griskrisen som hade sitt krismöte i februari inbjudna av Eskil Erlandsson och Leif Denneberg. Värdet av det mötet var medvetenheten om att hela livsmedelskedjan måste involveras.
Men det var helt andra frågor som dominerade riksdagsvalet i september. S-regeringens beslut att lägga ned landsbygdsdepartementet gäller fortfarande. Kommer vi verkligen få en uppslutning kring en svensk livsmedelstrategi? Många intressenter har gjort inspel till konkurrenskraftutredningen som är en väsentlig del av en kommande livsmedelsstrategi.
Debatten kring svenska djurskyddsregler kunde ses i lantbrukspressen. Man vill avveckla beteskravet och i en motion till LRF:s riksförbundsstämma i maj framförs att LRF bör sluta stödja experimentet med svenska djurskyddsregler. Stämmobeslutet blir uppseendeväckande. Vad man säger är egentligen att marknaden ska styra djurskyddet på gårdarna. Rutegård och Wierup i Veterinärtidningen och i DN Debatt hävdar att djurskyddet är främsta skälet till att svensk livsmedelsproduktion backat sedan EU-inträdet. De hävdar dessutom att reglerna inte bygger på vetenskapligt underlag. Sjutton tunga ”djurskyddsintressenter” gav svar på tal. Konsument – och miljörörelsen är tydliga – man vill behålla det svenska djurskyddet. Inte minst för att behålla den låga svenska antibiotikaförbrukningen till djur.
De fyra SLU-forskarnas utspel i SvD:s Brännpunkt kring den ekologiska produktionens tillkortakommanden gav en våldsam respons. Skällsorden kastades mellan de två lägren. Men nu verkar debatten ha något nyanserats. Om det går som jag, med flera vill, så får vi en bred hearing kring kriterier för ett hållbart jordbruk i ställer för att fastna i dagens standard för EU-ekologiskt och det som kallas konventionellt jordbruk – vad som nu menas med det? KSLA verkar ha tagit bollen.
Det eventuellt kommande frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP har varit uppe i debatten. LRF och Sveriges Konsumenter verkar vara överens om att försiktighetsprincipen, salmonella, antibiotika, hormoner och miljöaspekter är viktiga både från producent – som konsumentsynpunkt. LRF talar gärna om rättvis handel som alternativ till fri handel.
GMO-frågan är en följetong. Mejerierna har än en gång besluta sig för att säga nej till GMO i foder. Och då följer övriga branscher med även om det har ropats från bondehåll att det är dags att gör som kollegorna i EU. Naturskyddsföreningen formulerade sin policy och Sveriges Konsumenter antog en mer nyanserad syn, som säger nej till dagens tillämpning av genteknik – åtminstone i vissa dokument.
Kommer regeringen ta till sig SLUs Framtidens lantbruks kloka synpunkter om omfattning och delaktighet (se tidigare blogg)? Det finns en bred enighet om att den svenska livsmedeproduktionen bör öka. Ökad inhemsk konsumtion och export är en förutsättning. 2014 var det år då vi äntligen såg en ändrad trend. Importen av kött minskade till förmån för en ökning av produktion och konsumtion av svenskt kött. Utvecklingen när det gäller den svenska mjölkproduktionen är däremot väldigt oroande.
En viktig ingrediens i strategin är Konkurrenskraftutredningen. Här finns många, som vill göra inspel. LRFs inspel handlar mycket om att avskaffa detaljregler och göra djurskyddslagstiftningen mer modern och flexibel. Hur stämmer det med Icas tydliga budskap kring varför den svenska julskinkan är dyrare, där det svenska djurskyddet är ett tungt argument? Antibiotikafrågan är en överordnad global hållbarhetsfråga. Antibiotikaresistensen ökar i hela världen. Just nu är Socialstyrelsens handlingsplan mot antibiotikaresistens ute på remiss. Följande formulering är just det som oroar: ”Vad gäller djur som hålls för livsmedelsproduktion, så är den enskilde djurhållarens arbete och investeringar avgörande. Eftersom dessa verksamheter bedrivs i företagsform är det viktigt att arbetet mot antibiotika-resistens och vårdrelaterade infektioner inte kommer i konflikt med konkurrenskraft och lönsamhet”. Grisföretagarnas djuromsorgs/kontrollprogram, som ska utvärderas under 2015 måste garantera en ökad konkurrenskraft utan risk för ökad sjuklighet och ökat behov av antibiotikabehandling.
2014 var för egen del sista året med Sveriges bönder. Lantmännen (1975 – 1980), LRF (1980- 1982), Slakteriförbundet (1982 – 1993), LRF (1993 – 2004) och Sigill Kvalitetssystem (2004 – 2014). Jag har lovat att jag ska berätta den fantastiska historien kring den svenska antibiotikamodellen. 10 pärmar väntar på att tömmas på spännande innehåll.


Blogga du
också - jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.