Senaste nytt om marknaden och priser
Danmark höjer 20 øre, Tyskland 2 cent till
Tyskland höjde 5 cent den här veckan, nu höjer man 2 cent till. Danmark höjer 20 øre. De slaktköer som bildades i flera länder i Europa under jul- och nyår har äntligen lösts upp och nu talar man om brist på slaktgrisar. Det är orsaken till den kraftiga höjningen. Slakterierna har också i ökad utsträckning hittat nya marknader för det kött som normalt sett skulle exporteras till Ryssland. Priserna kan därför fortsätta stiga.
Det syns inte mycket av lösning på Ukraina-krisen och västs sanktioner mot Ryssland ökar i stället för att minska. Ryssland krigar för fullt i Ukraina och ser inte ut att ändra på det. Men tänk tanken att det blir fred i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland upphör. Vilket grispris vi skulle få!!
Det rapporteras fortsatt bra försäljning från alla slakterier, även om det låter som om efterfrågan dämpats något. Snart kommer sportlovet och då brukar efterfrågan dämpas. Men det har hörts toner som säger att det kanske inte blir så stor svacka i efterfrågan, eftersom handeln fortsätter efterfråga svenskt griskött i allt större omfattning.
Det börjar talas även om svensk prishöjning. Nästa vecka blir spännande! /LG 150206

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Försäljningen rullar på som vi räknat med. Det rör sig inte särskilt mycket på marknaden nu. När sportlovet kommer v 8, blir de lugnare på marknaden.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Det har varit ganska bra försäljning denna vecka.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Medan snö och frost på allvar har greppet om Danmark, är det långt om länge lite upptinat på den europeiska köttmarknaden. Det är bättre balans mellan utbud och efterfrågan än på länge. Det gör att vi får en smula bättre priser på en del köttdetaljer.
-Våren är nu inte längre bort än att de stora producenterna av skinka nu börjar att fylla sina lager. För vi vet att så snart solen och det vackra vädret kommer i södra Europa så kan det märkas på efterfrågan på speciellt skinkor, säger Søren Tinggard, underdirektör vid Danish Crowns exportavdelning.
Priserna på framändar och mittstycken är oförändrade, medan försäljningen till den engelska baconmarknaden fortsatt är stabil. I gengäld är försäljningen till länder utanför Europa något avvaktande.
Det kinesiska nyåret sätter sin prägel på en stor del av Asien i februari och det kan märkas på köplusten i både Kina och Sydostasien. Samtidigt är försäljningen till Japan fortsatt ganska moderat, förklarar Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Överskotten borta i EU, priserna stiger
Äntligen har knuten på den europeiska slaktgrismarknaden lösts upp och i flera länder är slaktgrisar äter igen en bristvara och efterfrågade. Tyskland tog första steget och höjde priset med 5 cent. Även andra länder höjde. I Belgien och Holland var höjningen 3,8 cent. Holland anmälde redan senaste veckan en höjning och har på två veckor höjt med nästan 6 cent.
Spanien och Frankrike höjde också, men mindre. Den tyska höjningen uppfattades som ett positivt tecken på att man nått bottennivån. I Danmark och Irland blev priserna oförändrade.
Det oförändrade priset i Österrike är något uppseendeväckande. Där är det tydliga regionala skillnader, enligt österrikiska VLV. I sydliga delen är det riklig försörjning och problem med överskott jämfört med Ungern. Österrikiska priset har i 12 veckor legat över tyska. Med Tysklands senaste höjning ligger man på tredje plats i gruppen av de fem EU-länder med flest grisar, samt en aning före Österrike i pris.
Tendenser på tyska marknaden: Utbudet av grisar är åter lägre än slakteriernas behov. Marknadens ansträngningar att efterkomma behovet är fortsatt intensiv.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

SVTs Debatt
Då jag deltog i SVT-programmet Debatt så vill jag med anledning Gunnelas blogg göra följande notering:
Problemet är att vi inte får föra en seriös debatt, dialog, där alla argument värderas och vi sedan kommer fram till vad som anses rimligt. Ett program likt Debatt med 3 ämnen på 45 minuter skapar fler frågor än det ger svar.
Fixering eller ej. Problemet är att vi inte för prata om det och utvärdera utan att bli slagna på fingrarna.
Järpdal och jag är rörande överens, ”Svensk mat ger arbete och Välfärd i Sverige”
Hilsen Stellan

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Jobba hårt med balansräkningen
Då vi tittar på lönsamhet och annat i våra företag så koncentrerar vi oss ofta enbart på resultaträkningen. Det är där det skall genereras pengar till alla företagets utgifter. Emellertid så har balansräkningen också stor betydelse. Det är inte ovanligt att ett lantbruksföretags balansräkning innehåller många poster där kapitalet borde arbeta på ett annorlunda sätt. Ex.sparmedel och emmisionsinsatser som avkastar dåligt. Dessa pengar är oftast bättre att betala leverantörsskulder med, för att undvika onödigt höga räntekostnader. Detta kan även gälla insatser i ekonomiska föreningar där man har gått ur föreningen. Tyvärr kan man ju inte belåna insatser.
Då det gäller företagets lån bör man ganska ofta se över villkoren. Efterhand som vi amorterar så uppstår ledigt belåningsutrymme på inteckningslånen, s k överhypotek. Detta överhypotek bör användas till att omplacera andra lån eller skulder, dock ej maskinskulder, till bättre villkor. För dessa operationer får man ofta jobba hårt då bankerna ser detta som besvärligt och ger dem lägre räntor. Maskinskulder bör finansieras med maskinen som säkerhet. Rörelsekapitalet upplånas med företagsinteckning som säkerhet.
Speciellt besvärliga är LF-bank (Länsförsäkringar) och Landshypotek här i Mälardalen. Detta beror på att inkompetensen hos dessa bankers tjänstemän är besvärande dåligt, eftersom man inte kan skilja på teoretisk och praktisk ekonomi, samt saknar helt insikt i modern animalieproduktion.
Kör hårt!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
-

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Lönsammare att slå ihjäl spädgrisar än att försöka rädda dem!
I Nederländerna och Danmark diskuterar man allvarligt om det inte är mer lönsamt att slå ihjäl svaga spädgrisar än att föra över övertaliga smågrisar till en amsugga (medlemsbladet Svineproducenten nr 1, 2015). Optimalt borde kanske vara att ha en kullstorlek där suggan kan ta hand om sina egna grisar hävdas i tidningen Svineproducenten!! Sverige hämtar ju sitt grisavelsmaterial från Nederländerna och Danmark och det är fantastiskt att läsa om detta, när vissa betraktar stora smågriskullar som ett oundvikligt avelsframsteg. Och man ska göra allt för att rädda så många som möjligt genom att fixera suggan.
Det är vad företrädare för Grisföretagarna upprepar med en dåres envishet. Om man är ute efter många avvanda smågrisar per sugga och år är det lätt att tro att stora smågriskullar är vägen till framgång. Som jag skrivit i tidigare blogg borde väl målsättningen vara jämna och livskraftiga grisar som är friska och växer bra ända fram till slakt. Stora smågriskullar är definitivt inte bara ett avelsframsteg utan också en källa till problem. Detta har påpekats av många forskare. Större kullar ger mindre och ojämnare grisar och risk för ökad dödlighet. Och det tål att upprepas – danskarna har världsrekord i spädgrisdödlighet, trots att alla suggor är fixerade. Detta upplevs som besvärande av den danska grisnäringen p g a politisk press.
När jag blev tillfrågad att delta i SVTs debatt i torsdags kväll, fick jag mig tillsänt artiklarna i Svineproducenten av en bekymrad länsveterinär. Det står mer intressant i tidningen som är gamla sanningar. Den största förbrukningen av antibiotika i Danmark kan hänföras till behandling av diarreer i samband med avvänjningen. Smågrisarna bör vara minst 24 dagar vid avvänjning. Hur stämmer det med svenska djuromsorgsprogrammet? Främja maximal motståndskraft hos grisarna! säger ett antal danska veterinärer. Och hur gör man det, om inte med en bra miljö och skötsel! I en simulerad beräkning i en 1000 suggors besättning skulle man tjäna en halv miljon kronor på att slå ihjäl små smågrisar (under 1 kg) i samband med grisning i stället för att tillgripa amsuggor. De små grisarna får mindre råmjölk och kanske det är bättre att 90 % av grisarna får bra förutsättningar än att på konstgjord väg se till att hålla liv i 100 % som föds levande. Det skulle vara intressant att få kommentarer till detta från ansvariga inom ramen för djuromsorgsprogrammet och forskare inom området.

Blogga du
också - jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.