Senaste nytt om marknaden och priser
Rekyl i Tyskland med 4 cent, Skövde höjer 20 öre
Den stora höjningen i Tyskland med 1,80 kr på några veckor har nu följts av en rekyl med minus 4 cent v 11. Som väntat, och man förklarar sänkningen av priset med att det kommit fram stora volymer slaktgrisar till anmälan. För oss i det väl organiserade Sverige är det märkligt att man kan gömma undan så många grisar att ta fram när priset blir högt, så många att priset omedelbart sjunker. Men så här fungerar det i Tyskland, gång efter gång.
Skövde Slakteri höjer priset med 20 öre till 13,70 kr, men det påverkar ingen, eftersom höjningen ligger inom garantipriset 14,50 kr, som alla får som lägsta pris.
Det väntas vackert och varmt väder i helgen, vilket sätter igång grillsäsongen. Cato Gustafsson, Dalsjöfors, skriver att han ska testa någon god grilldetalj i trädgården. Samma kan jag säga, som är bjuden på grillparty på lördag till systerdottern Pernilla, som kan det mesta om mat, inte minst som en av tre ägare i vår gårdsrestaurang Stenåsen Kafé och Kök. Låt oss alla gå före med gott exempel och väcka de handlare som inte börjat beställa inför grillsäsongen!
Det är idag endast 6 mars. Tänk om vi får en hel extra månad grillsäsong! Det kan påverka grispriset positivt!
EU-förordningen om privat lagring av griskött har fått mycket olika recensioner i Europa. Danish Crown ligger lågt och avvaktar med användningen av bidraget, medan Tyskland hänger på. Kritiken är dock enig: Varför kom inte stödet tidigare, t ex i slutet av förra året när priserna sjönk? Varför reagerade inte EU när ryssarna stoppade importen av kött? Biprodukter som fett, som ryssarna normalt köper mycket av, omfattas inte alls av bidraget. Det verkar lite snett i tänkandet, när stödet kommer efter en sällsynt stor prisuppgång, som i Tyskland med 1,80 kr på kort tid och med grillsäsongen i sikte. Förtroendet för EUs jordbrukspolitik lär inte stiga efter en sådan timning!?
Från forskningen kommer en intressant men oroande rapport om zink och MRSA. Användning av zink kan öka risken för MRSA.
-När zinken hämmar växten av andra bakterier, ger den plats till att MRSA-bakterien trivs, säger Henrik Westh, professor vid MRSA Videncenter, Danmark, i tidningen Politiken. Risken med zink är att det kan bli ännu fler slag av bakterier resistenta, så att det till sist kan bli svårt att behandla helt normala sjukdomar.
-Som alltid sagts, det finns knappast något med verkan, som inte har biverkan. Zinkoxid har vi väl tills nu trott vara ett undantag?
Den nye landsbygdsministern har satt igång sitt program för en ny livsmedelsstrategi för Sverige med att inbjuda till en träff på det gamla danspalatset Nalen i Stockholm. Mer om den dansen kan du läsa om i Gunnelas blogg. Han talar bl a om satsning på export till Kina. Där kan jag tillägga att HKScan också gör en satsning på Kina med export från den finska delen, men att ambitionen är att även Scan ska med i exportsatsningen. HKScans anläggning i Forssa i Finland väntar sitt exportintyg från de kinesiska livsmedelsmyndigheterna efter inspektioner som genomförts i augusti 2014. /LG 150306

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Vi har inte märkt något av den kommande grillsäsongen ännu, men försäljningen rullar på. Dock räcker den inte till prishöjning. Det är balans både i slakten och för smågrisar.
-Om en månad är det kortveckor igen, påsken. De är på gott och ont. Vi kan vänta en merförsäljning, men samtidigt ska vi hinna med under färre arbetsdagar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Det är fortsatt bra försäljning. Vi slaktar för fullt och säljer allt.
-Fint väder gör att en och annan grill kommer fram. Jag tar i alla fall fram min egen till helgen och prövar någon god detalj från grisen.
-Alla priser är oförändrade och både slakt och smågrisar är i balans.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Det är ganska bra drag i grisköttet nu, men det är fortsatta problem med att få betalt för fläsktvåan till charktillverkning. Det vore bra om man kan få fram en svenskmärkning även av charkprodukter.
-Vi höjer priset på slaktgrisar 20 öre. Det är hygglig balans i slakten och för smågrisar.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Den europeiska marknaden har de senaste veckorna varit präglad av gott samspel mellan utbud och efterfrågan. Det har gjort att avsättningen har haft goda förutsättningar. Nu börjar utbudet i Europa dock att stiga igen.
-Utbudet av levande grisar i Europa har varit stigande de senaste veckorna och den positiva marknadsutvecklingen, som varit drivande av litet utbud de senaste veckorna, är nu mer under press. Vi ser stagnerande priser på framändar och bog, medan det är fortsatt positiv utveckling på skinka och kotlett, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Senaste veckans marknadsrapporter innehöll EUs förordning om privat lagring. Det är ännu osäkert vilken effekt den förordningen får på marknaden. Därför förhåller sig Danish Crowns exportavdelning sig ännu avvaktande.
-Karré och filé är fortsatt utanför säsongen. Vi kan ännu inte se någon positiv ändrad effekt av privata lagringen och det kan tyda på att det är en avvaktande hållning till huruvida de enskilda slakterierna i Europa önskar utnyttja sig av möjligheten. Det kan vara en idé i att avvakta påsken och inledningen av grillsäsongen, innan det tas ställning till taktiken att utnyttja den, säger Søren Tinggaard.
I Kina är nyåret överståndet och det smittar positivt av sig på den kinesiska marknaden.
-I tredje land är kineserna nu kommit tillbaka efter det kinesiska nyåret och vi är i getens år och det är stigande intresse på marknaden. Japan är oförändrat i förhållande till senaste veckan.

ISN, Tyskland
Priserna stabiliserar sig, som resultat av lagringen
Den upprymda stämningen på EUs marknad för slaktgrisar ser ut att övergå till mer moderat nivå. Många priser stabiliserar sig på uppnådd nivå och förblir stilla. Utbudet av levande grisar är inte så utpräglat lågt som tidigare.
Förutom Tyskland fortsatte även Holland, Belgien och Österrike med oförändrade priser. Värderingarna på marknaden är inte bara positiva i det sydliga Europa. Även i Spanien, såväl som i Frankrike, steg priset på slaktgrisar moderat. Där är slaktvikten enligt marknadens intressenter fallande. I det nordliga EU är det också stigande priser i Danmark, Irland och England.
Bland marknadens intressenter diskuteras EUs förordning om privat lagring av griskött mycket. Från åtskilliga länder och riktningar hörs kritiska stämmor, särskilt om tidpunkten för införandet. Man hade funnit tilltaget mer meningsfyllt om det införts när priserna föll i december, januari, i stället efter en period med betydande prishöjningar.
Tendens på tyska marknaden: Utbudet av slaktgrisar i veckans början blev större än det varit de senaste veckorna. Samtidigt sänkte månadens sista dagar stämningen på köttmarknaden och det var inte längre lika stor eufori. Handeln talade om en lätt press på utbudet i veckans början, så den fortsatta utvecklingen av priset har en faktor av osäkerhet. Det positiva är att det till veckoslutet inte väntas större utbud än vad man kan se just nu. Det ligger fast att även Tyskland ska utnyttja den privata lagringen av griskött. Men hur mycket, tillhör fortsatt det ovissa.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Samma grispris i 20 år!
Svenskt griskött är nu eftertraktat i butikerna om man får tro media och ”proffstyckarna”. Dessa personer yvas nu över att svenskt griskött har fått välförtjänt framgång på marknaden. Man skulle ju kunna tro att nu tjänar grisföretagarna pengar, men faktum är att grispriset är lika lågt som det var vid EU-inträdet för 20 år sedan. Men kostnaderna har fördubblats under samma tidsperiod!
Det är ganska lätt att räkna fram att leden efter grisuppfödaren fått full kostnadstäckning och förstärkta marginaler, men inte grisföretagaren. Här är det dubbla kostnader och samma grispris som gäller.
Hur kan media och proffstyckarna mena att branschen nu lyckas när grisföretagaren inte har kostnadstäckning, trots att man producerar den vara som uppenbarligen efterfrågas. Branschen kan inte jubla förrän primärproduktionen går med vinst och det är långt dit. Priset måste stiga några kronor innan de flesta når break even och ytterligare några kronor innan vi får en positiv utvecklig i branschen.
Priset borde gå upp men sanningen är att marknaden inte fungerar. På alla andra marknader för grisar så går priset upp och ner beroende på tillgång och efterfrågan. Men inte det svenska priset. Vi har haft samma pris i drygt två månader (innan priset gick upp 20 öre vecka 10) och innan dess ändrade sig priset inte på ytterligare två och en halv månad. Om vi nu har en så fin kvalitet på det svenska grisköttet som alla förståsigpåare tycker så borde ju priset öka, men nej. Det är nästan totalt stiltje på marknaden för svenska grisar.
Uppenbarligen fungerar inte marknaden. Varför? Nästa vecka skall jag försöka förklara vad som är fel på den svenska marknaden för grisar.
Lars Hultström

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Suggorna på tapeten igen
Mot bakgrund av att statistiken säger att vi har bland den högsta spädgrisdödligheten i Europa har ännu en debatt kommit igång. Många uppfödare vill få möjligheten att fixera suggan 3 - 5 dagar runt grisningen och skulle därmed få ner spädgrisdödligheten. I alla våra konkurrentländer har man suggan helt fixerad under grisning och digivningstiden, samt många länder fixerar även suggorna under sintid och dräktighetstid. En cykel från grisning till grisning är ca 140 - 165 dygn beroende på vilket land vi talar om.
I Sverige tycker många att 3 - 5 dagar i en sådan cykel är acceptabel med hänsyn till så många spädgrisliv man räddar.
I Danmark är suggorna helt fixerade och där slår man ihjäl övertaliga och för små grisar. Lägger vi ihop danskarnas normala spädgrisdödlighet med de grisar man slår ihjäl så är jag säker på att denna dödlighet med råge överträffar den svenska.
I Sverige är uppfattningarna olika hos uppfödare. Jag vet att skickliga smågrisuppfödare med lösgående suggor har produktionsresultat som ligger runt 30 smågrisar per sugga och år, medan andra fortfarande bara kommer upp till 22.Troligen är detta helt och hållet en managementfråga.
Vad värre är har vi ett antal mer eller mindre kvalificerade tyckare, likt en fotbollspublik där de bästa spelarna sitter på läktaren, som sannolikt aldrig ens jobbat i ett grisstall gör uttalanden både i press radio och TV. Bespara oss dessa självutnämnda ”experter”.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
-

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Köp svenskt griskött – lika bra som i resten av EU och få lite antibiotikaresistens på köpet!
I dag på uppstarten av svensk livsmedelstrategi presenterade Rolf Annerberg de viktigaste förslagen från konkurrenskraftutredningen. Om Konkurrenskraftutredaren (och LRF) får som man vill ska Sverige avveckla sina särregler på djurskydd och miljöområdet och EU-anpassa sitt regelverk. När utredaren Rolf Annerberg anför att det måste finnas vetenskapliga argument för att ha ett särskilt svenskt regelverk, så nämner han klimatet – inte livsmedelsäkerhet eller djurskydd. Och LRF och KSLA m fl upprepar sina argument i kommentarerna att man måste anpassa svensk djurskyddslagstiftning till dagens förutsättningar. Som om inget skett i lagstiftning sedan lagen antogs 1988. Förordning och föreskrifter har reviderats ett otal gånger. Gå in och hämta djurskyddsförordningen, så kan man se hur många gånger ändringar har skett. Och visst har tekniska förutsättningar ändrats, och aveln inneburit ändringar men djurens beteende har inte ändrats. Även LRF måste väl dessutom se att importen av kött minskar och den svenska produktionen ökar. Mejeriprodukterna är problembarnet.
Sven-Erik Bucht inleder med en kraftfull markering av Sveriges högkvalitativa livsmedel och miljö, EUs bästa djurskydd och lägsta antibiotikaförbrukning. Han hänvisar till regeringsförklaringen som talar om ökad svensk och ekologisk livsmedelsproduktion och konsumtion. Han anser att vi måste vara mycket bättre på att lyfta svenska mervärden och vara rädda om förtroendet. Konsumenter och bönder måste kroka arm. Han pekar på att konsumentministern också måste vara en viktig person i sammanhanget. Elisabeth Bachteman talar också om att involvera i alla fall konsumentorganisationer i det fortsatta arbetet. Frågan är om man kommer rätta till sina misstag och också skapa delaktighet hos miljöorganisationer och djurskydd.
Rolf Annerbergs presentation känns motsägelsefull med tanke på vad Bucht inleder med. Politiken och näringen har delat ansvar. Villkor och regler ska vara i paritet med konkurrentländer. EU-nivån ska vara grunden för regelverken. Flexibilitet och målstyrning ska vara vägledande, något man känner igen från LRFs ambitioner. Dagen innan hade Stig Orustfjord, SLV, ifrågasatt LRFs uppfattning och sagt att det måste det finnas tydliga och enkla regler. Hur går det då med tydliga svenska mervärden? Annerberg förslår en översyn av svensk djurskyddslagstiftning med konkurrensaspekter som vägledande. Förprövningen bör avskaffas! Handläggningen av kemiska bekämpningsmedel ska förenklas och det bör satsas på svensk växtförädling. Det är anmärkningsvärt att i expertgruppen har varken ingått miljöorganisationer, djurskydd eller konsumentrepresentation. Med tanke på debatten kring djurskyddsfrågorna är detta speciellt förvånansvärt. Och paneldeltagarna var kanske också avslöjande. Den enda ideella organisationen var WWF, som visserligen ägnar sig åt hållbar mat för alla, men? SLU fick inte heller representera forskningen. Och politikerna representerades av Ulf Berg (M). Man undrar ju fortfarande var Miljöpartiet platsar i den fortsatta processen? Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm bedyrade att svenska konsumenter värnar svenskt lantbruk, men jag hade önskat lite mer tydlighet. Vi vet att djurskydd står högt i kurs hos svenska konsumenter. Konsument – och djurskyddsorganisationer och handel har tidigare varit tydliga med att man vill ha kvar svenskt djurskydd.
Tittar man på deltagarlistan som omfattade nästan 300 deltagarna, var det en imponerande bredd. Men vad dessa tycker fick vi inte veta, eftersom auditoriet aldrig släpptes in. Det var säkert fler än jag som förberett viktiga och avgörande frågor.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.