Senaste nytt om marknaden och priser
Tyskland och Danmark höjer v 16
Tyska grisföretagarna håller tillbaka leveranserna av slaktgrisar vad man kan inför väntade grillsäsongen, vilket säkert medverkat till att tyska priset stiger hela 5 cent v 16 pga stor efterfrågan. I Danmark stiger priset 20 øre. I Sverige däremot, ligger grispriserna stilla. Enda rörelsen är att Ginsten och Dahlbergs höjer smågrisarna 50 öre per kg och Dalsjöfors med 10 kr per smågris. Nästan alla slakterier har brist på smågrisar, men Ginsten har balans.
Värmen har kommit till södra Europa och är på väg norrut. I Tyskland ska det bli grillväder i helgen och även i södra Sverige ska det bli årshögsta temperatur. Det sätter igång efterfrågan på grilldetaljerna och i varje fall ett svenskt slakteri stod i valet och kvalet att höja grispriset än en gång denna säsong.
-Vi måste få fart på fläsktvåan, säger Ove Konradsson även den här veckan. Det är charkråvaran som bromsar ett rejält förbättrat svenskt grispris. Alla som kan påverka innehållet i korven, gör det!!
Slakterierna söderöver fortsätter att bli större och större, icke sällan genom sammanslagning. Nyligen fick vi se Danmarks största slakterier gå samman, Danish Crown och Tican. Myndigheterna som värnar om konkurrensen sa ja till fusionen. Nu ska två av de största slakterierna i Belgien gå samman och de sammanslagna företagen under namnet Belgian Pork Group ska slakta en tredjedel av de belgiska grisarna. Det går även rykten om att det nyfusionerade Danish Crown är ute och jagar mer samarbete i Europa, utöver det slakteri man köpte för ett antal år sedan. En tidsfråga, skriver ISN. Att vara störst är inte nog i Europa, andra slakterier nafsar snart i hälarna. DC har tappat slakt både i Tyskland och Danmark och danska enheterna slaktade 14,6 milj grisar senaste året. Tyska 2,6. Det blir 17,2 milj. Räknar man in KLS Ugglarps och enheterna i England och Polen, så blir det 22 miljoner.
Tönnies, Vion, Westfleisch och Danish Crown, det är de största slakterierna i Tyskland. Tönnies är klart störst med drygt 17 milj slaktade grisar, efter att ha gjort ett bra slaktår med kraftfull ökning. Vion har även 2014 tappat grisar och lagt ner slakterier, medan Westfleisch också ökat och Danish Crown alltså minskat. De tre största tyska slakterierna har 55 % av slakten och alla vill bli större. Det finns många slakterier i Tyskland, så det är bara att vänta att det ska ske fler fusioner. Orsaken uppges ofta vara att handeln är så väldigt koncentrerad och stark. De fyra största livsmedelskedjorna har 85 % av marknaden och den koncentrationen vill slakten matcha för att ha kraftfulla skuldror att sätta emot i förhandlingarna.
En del av det här här hämtat från ISN, som också säger att det är handeln som driver kraven på köttet. Förutom priset är det kvalitet och andra egenskaper, som etik, antibiotikastatus, m m. Ett hopp alltså för vår svenska gris. /LG 150410

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det har fungerat bra med försäljningen denna vecka. Nu utlovas varmare väder, vilket är positivt för försäljningen.
-Det är balans både i slakt och förmedling. Vi höjer smågrisarna 50 öre.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Veckan som varit var som förra veckan, bra försäljning med smygande start av grillprodukter. Tyvärr lite trögt med industriråvaran.
-Balans i slakten, brist på smågrisar, som vi höjer med 10 kr st.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Fläsktvåan är trög, men även skinkan. Vi måste få tillverkarna av chark att använda svensk charkråvara och att märka den med Svenskt Kött-märket. En del tillverkare börjar gå över till svenskt kött, men långt från alla. Kan vi få snurr på charkråvaran, skulle detta kunna göra mycket på grispriset. Folk förstår inte hur viktigt priset på charkråvara är för grisens pris. Svenskt Kött måste givetvis även kontrollera att reglerna efterlevs.
-Påsken har visat hur handeln använder skinka som lockvara. Köp för xxx kr, så får du köpa skinka billigt, står det i marknadsföringen. Det händer att handeln tar viss förlust på skinkan för att få kunder till butiken.
-Priserna är oförändrade, det är balans i slakten och en mindre brist på smågrisar.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Vi höjer smågrisen med 50 öre fr o m vecka 16. Vi har balans i slakten. Nu ser vi fram emot att värmen och våren kommer.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Under påsken har våren fått fäste i de sydliga delarna av Europa och både sol och värme ser nu även ut att breda ut sig norrut, vilket även sänder värmande vindar över grispriserna.
-Traditionellt har vi god försäljning fram till påsken, varefter efterfrågan faller efter helgdagarna. I år har den tidiga påsken medfört mindre prishöjningar än normalt. I gengäld har det goda vädret nu medfört en ökad efterfrågan på färska köttdetaljer. Det är lite av den omvända värden i år, men just nu är utvecklingen alltså positiv, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Priserna på skinka och framändar är stabila, medan efterfrågan på både bog och kotlett just nu är stigande. Samtidigt är det god avsättning på ryggfläsk till den engelska baconmarknaden.
-Det är ett begynnande intresse för karré, men vi ska nog ett par veckor längre fram innan vi riktigt kommer in i grillsäsongen, där vi typiskt ser efterfrågan på just karré stiga markant, säger Søren Tinggaard.
Att det är sommar på väg smittar även av sig på priserna på suggkött. Vi märkte ett något större intresse från industrin till och efter påsk.

ISN, Tyskland
De europeiska marknaderna rör sig inte
Det är fortfarande ingen större rörelse på de europeiska marknaderna för slaktgrisar. I nästan alla länder talas det om omfattande volymer slaktklara grisar, trots att försäljningen av griskött gått bra under påskveckan. Förutom i Tyskland är det därför balans på marknaderna i Frankrike, Spanien, Belgien, Holland, Österrike och Danmark.
I Frankrike blir grisföretagarna allt mer desperata över sin ekonomiska situation och griper till ytterligheter för att få uppmärksamhet. Några grisbönder ställde till det i kedjan Leclerc och satte eld på några av kundvagnarna. En liten ljuspunkt i Frankrike är dock att några slakterier fått lov att exportera till Kina.
I Belgien var det stora samtalsämnet fusionen mellan de två slakterierna Covalis och Westvlees till det nya namnet Belgian Pork Group. Det nya slakteriet ska slakta 4 miljoner grisar per år och innehar därmed ca en tredjedel av belgiska marknaden.
Tendens på tyska marknaden: Det hörs övervägande positiva kommentarer kring tyska påskhandeln. Priserna på de dyrare detaljerna kunde höjas och även volymmässigt var försäljningen tillfredsställande. Detta avspeglade sig även på marknaden för slaktgrisar. Det försvann slaktdagar under påskhelgen, men slaktbanden har gått för fullt de övriga dagarna och slakteriernas efterfrågan har inte kunnat täckas helt. Det spås också sommarliknande väder, varför efterfrågan på slaktgrisar stiger ytterligare. Grisföretagarna har hållit igen på slaktanmälningarna flera veckor nu, så en prishöjning är oundviklig. Det låga utbudet syns även på internetauktionen, där priset steg till 1,48 €

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Vem bör betala offentliga köttkontrollavgiften?
Som företagare har vi fått vänja oss vid att våra leverantörer från tid till annan höjer sina priser mot oss.Det heter ofta ”pga framförliggande kostnader som vi inte råder över, ser vi oss nödsakade att höja våra priser med si och så mycket”.
Hur är det inom grisproduktionen? Alla tillkommande kostnader + frakt läggs på livdjuren. Då vi säljer dessa till slakt får vi ännu en gång avdrag för det ena och det andra. Det är branschgemensamma kostnader som bl a går till Svenskt Kött och en klassningsavgift. Dessutom tar man ut en offentlig kontrollavgift för köttet om 19 öre per kg slaktat kött. Varför skall det drabba leverantören då detta är till för köparen och slutligen konsumenten som ger god livsmedelssäkerhet och garanterat bra kvalitet. Om inte konsumenten skall betala avgiften så får väl Åsa Romson göra det. Det är stora pengar vi talar om för oss producenter 2,5 milj grisar á 88 kg = 42 milj kr per år som borde vara i våra kassor.
Varför tar inte SGF och det likaledes sovande LRF-kött tag i denna fråga?
Nu verkar det som att vårbruket drar igång i Mälardalen.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
-

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Vadå, internationellt likvärdiga villkor?
KSLA hade igår bjudit in till sammankomst under rubriken: Svensk mat på världens fat”. Med utgångspunkt från Konkurrenskraftutredningen, ska export, i sin bredaste bemärkelse bli en del av lösningen på svenskt jordbruks konkurrenskraft. Något förvånande, eftersom det är ju en del av kritiken, att Sverige hade orealistiska förväntningar inför EU-inträdet, om export av svenska livsmedel. Har vi bättre konkurrenskraft för export idag, som medlemmar i EU? Och var finns vi svenska konsumenter? Patrik Myrelid, Lantmännen talade om starka värdekedjor, men också om kravet på internationellt likvärdiga villkor, utan att förklara vad han menade med det. För Lantmännen är det ju framför allt spannmål och spannmålsprodukter man exporterar och då är väl knappast svenska djurskyddsregler ett problem. Har man glömt att Sverige är med i EU, som har regler för miljö, bekämpningsmedel och livsmedlens och fodret säkerhet. En del av det regelverket kommer från det som Sverige tillämpade innan EU-inträdet. Om Lantmännen i Kina talat om livsmedelsäkerhet så antar jag att det var något som man anser att Sverige är bra på – eller? Fredrik Torehammar, Livsmedelsföretagen, fick inte svara på min fråga om hur stor andel av den svenska livsmedelsexporten, som bygger på svenska råvaror (förutom vodka). Han framhöll att det var nödvändigt med ett frihandelsavtal mellan EU och USA eftersom den svenska exporten till USA minskat från 15 – 7 %. Men ett sådant avtal skulle i andra ändan innebära marknadstillträde och import av produkter producerade på ett helt annat sätt än i EU. Det gäller bl a användningen av kemikalier, antibiotika och djurskydd. Skulle det gynna Sveriges bönder?
I debatten kring Konkurrenskraftutredningen och en svensk livsmedelstrategi odlas några mantran, som det kan vara bra att ifrågasätta. Konkurrenskraftutredningen utgår från fakta, som inte har beaktat utvecklingen under 2014. Man talar om skräckscenarior om fortsatt minskat värde av svensk livsmedelsproduktion om man inte gör någonting. Har man missat det faktiskt allmänt omtalade trendbrottet när det gäller svensk köttkonsumtion och svensk produktion. Svensk produktion av nöt, gris och lamm har ökat och importen minskat, för griskött med hela 6,9 %. Importen av fågelkött ökar, men det gör också den svenska produktionen. Visst, man ska inte ropa hej, men förhoppningen är att man får en positiv spiral, som manar till nya investeringar. Sorgebarnet är den bl a ökade ostimporten.
Det finns ett annat mantra som ständigt upprepas om att hälften av vad vi äter är importerad mat. Var kommer den uppgiften ifrån? Och hur har man beräknat denna? När det gäller frukt och grönt är importandelen hög (onödigt hög?) och det finns en mängd andra livsmedel, som vi inte kan producera i Sverige. Men om den svenska självförsörjningsgraden (ett uttryck som man inte får använda) ligger på närmare 70 % för fågel – och griskött, 90 % för ägg, 53 % för nötkött och närmare 100 % på dryckesmjölk? Visst har importandelen på svensk ost ökat till 60 %, men ge livsmedelshandeln bra argument för svensk ost, så kanske det blir, som med svenskt griskött och svensk korv d v s efterfrågan ökar kraftigt. Med domedagsprofetior får vi inte framtidstro hos producenterna och vi som konsumenter vill ha ”närproducerat”, tryggt och hållbart producerat. Och vi är beredda att betala.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.