Senaste nytt om marknaden och priser
Tyska priset upp ytterligare 5 cent, danska 20 øre
Tyska grispriset fortsätter uppåt i samma takt även v 17, dvs med 5 cent till 1,50 €. Priset har därmed gått upp 10 cent på två veckor. Tyska auktionen över internet indikerar fortsatta höjningar och stannade på 1,55 €.
Danska priset följer med, men i makligare takt 20 øre. Orsaken till de goda priserna på kontinenten är bra väder söderut och 1 maj. Att 1 maj inträffar på en fredag innebär långhelg och därmed en ännu matgladare valborgshelg än vanligt med förhoppningsvis grillning.
I Sverige är det f n inte lika fint väder och därmed blir det inga prishöjningar. Jag hann inte ragga upp alla priser den här veckan, men hittills är det ingen höjning.
Det rör sig nu i USA vad gäller bekämpningen av MRSA och kampen mot överanvändning av antibiotika. Obama meddelade nyligen en handlingsplan för de närmaste fem åren där USA ska minska användningen av "onödig och olämplig" antibiotika inom humanmedicinen och försöka få bort användningen av medicinskt viktig antibiotika som tillväxtfrämjare i animalieproduktionen. Den icke medicinskt viktiga antibiotikan till djur sägs dock inget om.
Läkemedelsresistenta bakterier orsakar 23 000 dödsfall och 2 miljoner sjukdomar varje år i USA. Antibiotikaresistens hotar också djurhälsa, jordbruk, och ekonomin, sägs det i handlingsplanen som kostar 1,2 milj dollar.
För att få ner "onödig" användning av av antibiotika ska nya metoder utvecklas för att rätt diagnostisera infektioner av virus och bakterier.
Har du några stordriftsfördelar att tjäna genom att samarbeta med grannarna? Hur stor ska man vara för att inte ha det? Jag läser i Landbrugsavisen att DCH International A/S överlåter åkerjorden till FirstFarm A/S mot att FirstFarm kör ut gödseln åt DCH.
-Det är bättre att koncentrera sig på det man är bra på, menar DCH som har 11500 suggor integrerat och överlåter de 2200 hektar man nu odlar till FirstFarm. Det är i Rumänien. FirstFarm menar ungefär samma, att om man kan bruka ännu mer jord och nu 10 000 hektar, så når man storleksfördelar.
Visst känns det lite orationellt att ge sig ut i vårbruket på ett antal 10-tals hektar? /LG 150417

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Grillprodukterna börjar efterfrågas så sakteliga, men vi väntar på det riktigt fina vädret.
-Priserna är oförändrade, det är balans både i slakt och förmedling.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Det har inte varit någon toppvecka pga det dåliga vädret.
-Priserna år oförändrade. Vi har ett litet överskott på slaktgrisar efter helgdagarna och en liten brist på smågrisar.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Medan våren fortsatt har svårt att bita sig fast i Danmark, blåser det åter denna vecka milda vindar över den europeiska köttmarknaden.
-Det är förväntningar om en stor försäljning dagarna runt 1 maj runt om i Europa. Det sägs bero på att arbetarnas internationella kampdag i år infaller på en fredag. Det öppnar möjligheten för en förlängd weekend med vännerna och givetvis god mat på bordet, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Just nu är det fortsatt god försäljning av färska detaljer och varorna säljs på en positiv marknad. Försäljningen av hela delkroppar är annars ojämn. Det är god efterfrågan på skinka och efterfrågan på bröstfläsk är bra. Den engelska baconmarknaden är oförändrad, medan framändar och kotlett går mer trögt på marknaden.
-Efter några veckor med riktigt positiv utveckling, så tar nu inköparna en funderare över situationen. De har blivit lite mer avvaktande. Därför ska vi bara hoppas på att konsumtionen runt om i Europa blir kvar på den höga nivån, säger Søren Tinggaard.
Försäljningen till länderna utanför Europa drivs av god avsättning i Kina, där det är en stigande efterfrågan, medan det är oförändrat stabil försäljning till Japan.

ISN, Tyskland
Priserna stiger och det ser positivt ut
Prisbarometern för slaktgrisar stiger i Europa igen. Denna vecka är det uppåt i de flesta länder i EU, Tyskland, Belgien, Frankrike, England och även något i Spanien.
Hittills har grisföretagarna i Österrike inte kunnat dra nytta av den generellt sett positiva utvecklingen. Det är eftersläpningen från påsken som är belastningen. Således förblev priset oförändrat, men utsikterna ser bättre ut för den kommande veckan. Enligt AMI har privat lagring av griskött endast skett i begränsad omfattning i EU. Fram till början av april har endast närmare 50 000 ton anmälts. Av den volymen svarar Spanien för en knapp fjärdedel. På andra plats kommer Danmark och tredje Polen och fjärde Tyskland. Detta kan jämföras med 2011, då det lagrades 145 000 ton i väntan på bättre tider.
Tendens på tyska marknaden: Den goda stämningen på tyska grismarknaden fortsätter. De högkvalitativa delarna, samt processat kött efterfrågas på marknaden. Efterfrågan på grillkött har också satt igång. Marknaden för kött speglar sig mycket väl i slakteriernas efterfrågan på slaktgrisar. De volymer som slaktas säljs snabbt. Enligt marknadsförarna kan ännu fler grisar säljas. Priset väntas därför fortsätta uppåt.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Förklara krig mot APP!
APP är en svår lungsjukdom som kan drabba våra grisar. Det är således inte frågan om dessa APPar som finns i våra mobiltelefoner. Vi tycker att det är viktigt att vi har MRSA- och salmonellafria grisar i våra stallar och det är för konsumenterna. APP-fria grisar är till för våra grisar.
Alltfler grisbesättningar framför allt slaktgrisar drabbas av denna sjukdom. Den triggas av olika typer av stress framförallt kring hantering, vägning, slaktstämpling och kan inom ett dygn efter stressen bryta ut. Smittämnet actinobaccilus aktiveras och utsöndrar ett gift som gör djuren sjuka och i många fall uppträder dödsfall. De döda grisarna blir blå över bröstkorgen. Vidare tappar grisarna aptiten. Vad gäller utfodringen måste den mer än halveras för att undvika fodersnusk och i enskilda fall behandlas grisarna med någon antibiotika. Kontakta ALLTID din veterinär! Inför slakt och slakttransport bör du kontakta slakteriet för att få så kort tid som möjligt från utlastning till slakt.
Det måste även tas krafttag förebyggande. Ett rengörings- och desinficeringsprogram måste göras i våra stallar. Dessutom ska ett vaccinationsprogram genomföras strikt i ett halvår per besättning. Smågrisarna vaccineras före insättning i slaktsvinsstallet och där kompletteras det med ytterligare en vaccination 2-3 veckor efter insättningen.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Jordbrukspolitiska återställare
Som 80-plussare blir man mer än bekymrad när man tar del av de ungdomliga förslagen från olika håll till lösningar på primärproduktionens och landsbygdens problem.
Här några snabba reflektioner.
1) Att exportera mera är räddningen, anser många. Men vi har i dag lika lite som på 1990-talet – då LRF och andra var tända på att sälja mat utomlands – vare sig det kunnande eller de volymer som krävs för en uthållig export av animalier. Det är visserligen sant att vi i det förflutna "exporterat", dvs lyckats lyfta ut tillfälliga grisöverskott vissa år. Men export värd namnet är något som producenterna kan bygga sina framtidsplaner på, det betyder upparbetade säljkanaler, konsumentupplysning av hög klass och stabila volymer av grisar etc. Det är det mer realistiskt att ta fasta på den nu ökade inhemska efterfrågan på rena svenska köttprodukter och i första hand försöka sälja dem inom landet till svenska priser.
2) Efterfrågan på svenska livsmedel utomlands ökar som aldrig förr, står det i tidningsrubrikerna. Det är sant och gäller kex, bröd, m m, Dessa produkter är i huvudsak industriens och handels babysar och de vinster, som glädjande nog görs, torde i ytterst liten grad hitta vägen till spannmålsodlarens plånbok.
3) Rädda ortens lanthandlare, så räddar du bygden, tror tydligen regeringen. Det är nog bra med en närbutik. Men landsbygden behöver i första hand närbelägen skola, fungerande bredband, postservice, vägar, mackar, reparationsverkstäder, vårdcentral, en åtkomlig bank som tjänar bygdens folk (hanterar kontanter!) och inte bara aktieägarna......., och allt det andra som krävs för kommersiell verksamhet och ett normalt familjeliv på landet. En landsbygdsforskare sa nyligen vid ett KSLA-seminaeium att hon funnit ortens lanthandel vara lättast att undvara, de flesta storhandlar med bil i tätorten! Men allt det andra är livsviktigt.
4) Konsumenterna kommer att rädda mjölkproducenterna genom att motsätta sig ändring i beteskravet, hävdar några ystra idésprutor! Min fortsatta "vetenskapliga" enkät bland de lärde i Lund (se blogg 9/15) har ytterligare stärkt mig i min förutfattade mening, att folk i allmänhet i dag vet väldigt lite om betestvång (man har varit med barnbarnen på kosläpp), bundna suggor (som inte får lägga sig på 3-5 dagar efter grisning!), salmonella (säljs det på ICA?) etc.,..... . Hur ska vi kunna utbilda och upplysa våra (unga) kunder så att de köper högprisprodukter och hur ska vi kunna övertyga en köpvillig, utvald skara i utlandet att det vi gör och gjort för våra djur är det enda rätta?
Här har våra lantbruksinriktade informatörer, informationsdirektörer, kommunikatörer, kommunikationsdirektörer och likställda något att bita i. Kanske en snabbkurs om lantbrukets villkor för de nya ungdomarna i näringsdepartementet m fl verk också skulle vara av värde.
Efter denna litania över återställare, dvs sådant som prövats tidigare och befunnits mindre dugligt, är jag väl skyldig att komma med ett eget bättre förslag. Fast får man det i min situation utan att bli kallad ond, avundsjuk, i avsaknad av sunt och säkert bondförnuft etc (se blogg 14/15)?
Det enda förslag jag kan komma med denna sena, regniga kväll knyter an till det jag sagt i tidigare bloggar: Utnyttja landsbygdens unika resurser, de 600 000 oanvända hektaren och med endast 22 personer per kvadratkilometer och en strid ström av inflyttande, nya svenskar, många landsortsbor med kunnande i bl a djuruppfödning, växtodling, trädgårdsskötsel, matberedning, m m. Kan vi så utan längre dröjsmål få en samordnad, enig riksplan för landsbygdens framtid som antyddes i tidigare blogg kan det bli riktigt bra.
Om jag får uppleva ett lyckosamt slutmål i den nu planerade utvecklingen av svensk landsbygd, lovar jag äta upp min äldsta huvudbonad, studentmössan från 1950 i original. Till dess och i väntan på allt det spännande kommer mina bloggar sannolikt att bli allt mera sporadiska.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Det fanns en tydlig strategi inför EU-inträdet
När Sveriges beslutade sig för att ansöka om medlemskap i EG (nuvarande EU) blev det den borgerliga regeringen som fick driva förhandlingarna. Dessa leddes av Ulf Dinkelspiel och med Karl-Erik Olsson som jordbruksminister. LRF tog klart ställning för ett medlemskap. Skälet var bl a att man bedömde att en EU-reglering av jordbruket var att föredra framför svensk avreglering (1990 års jordbrukspolitik). Opinionen i Sverige var inte tydligt för ett EU-medlemskap. Bland de EU-kritiska utmålades att med ett EU-medlemskap skulle vi få hit Belgisk Blå, tvingas släppa på svenskt regelverk för djurskydd och släppa in salmonellasmittade livsmedel.
LRF tog därför tydligt ställning genom att lova svenska konsumenter att man inte skulle ändra sina tydliga värderingar kring miljöarbete, god djuromsorg och säkra livsmedel (Sveriges bönder på väg mot världens renaste jordbruk). Det fanns också en tydlig politisk enighet med stöd av LRF, att Sverige skulle kämpa för att behålla det svenska förbudet mot antibiotika som fodertillsats, svensk salmonellabekämpning och att inte EU-anpassa sitt djurskydd, eftersom det inte var nödvändigt. Medlemsländerna kunde och kan ha striktare regler än EU-direktiven. Sverige ville också ha undantag (tilläggsgarantier) för ett stort antal smittssamma djursjukdomar, som vi inte ville ha in i landet. Den diskussionen pågår fortfarande. EU-kommissionen insåg 1993 -94 att man måste gå med på kraven på svenska övergångsregler för antibiotika och salmonella om Sverige skulle acceptera ett medlemskap . Historien om antibiotika känner ni ju till, där Sverige övertygade resten av EU att införa motsvarande förbud. Och när det gäller salmonella har Sverige, Finland (och Danmark?) kvar sina tilläggsgarantier, vilket delvis har räddat svensk äggproduktion. I övrigt var man inför förhandlingarna överens om att göra anpassning innan inträdet.
Från flera håll har påståtts att Sverige inte hade någon tydlig strategi för jordbruket inför EU-inträdet. Det tyder på dålig kunskap och bristande analys. Tvärtom kan man med rätt hävda att man var så förberedd som man kunde. Man tillsatte en hel kommission (Omställningskommissionen) som jobbade parallellt med förhandlingsprocessen. Man hade, vilket är viktigt att komma ihåg, också total politisk enighet och dessutom uppbackning från LRF, att förhandla jordbruket utan övergångsregler och göra anpassningen innan inträdet. Att skapa en kraftfull svensk livsmedelsstrategi gynnas inte av en bristande och felaktig historiebeskrivning.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.