Senaste nytt om marknaden och priser
Grispriset i Tyskland vänder uppåt igen v 21
Grispriset går upp i Tyskland med 2 cent v 21. Priset i Danmark ligger still och inte heller i Sverige är det något slakteri som höjer priserna. Att inte prishöjningarna fortsätter beror på vädret. I Frankrike säger man att sänkningen denna vecka beror på bl a vädret. Inget svenskt slakteri har sagt den här fredagen att det närmar sig prishöjning. Det sa man förra fredagen. I flera EU-länder klagar man över att prisnivån på slaktgrisar är historiskt låg för att vara maj.
Slaktstatistiken för första kvartalet visar en svag minskning, minus 0,7 %. Största ökningen har Siljans Chark med 98,6 % sedan kv 1 i fjol. Dubbla slakten alltså. De flesta slakterier ökar, utom Gotlands Slagteri med minus 7,1 % och Alviksgårdens 1,2 %. Alla övriga slakterier har ökningar och det beror på bortfallet av Scans slakteri i Skara. Den slakten är nu på andra slakterier, bl a Skövde som pga branden slaktar i just Skara. Kristianstad ökar 5,3 %. Dahlbergs ökar 15,7 %, Dalsjöfors 9,1 och Ginsten 4,9 %. Danish Crown tar för sig allt mer och har 32,4 % ökning, där 26,8 % är i Kalmar och 5,6 i Ugglarp. Då kan vi också se att Danish Crown efter kv 1 2015 har 27,2 % av svenska slakten. Nästan lika mycket som Scan som har 28,5. Det är en tidsfråga när Danish Crown blir störst i Sverige, trots att man inte fick köpa Swedish Meats.
Men Slaktsverige har förändrats mycket sedan den affären och Scan har lagt över mycket slakt på andra slakterier och fortsätter med detta. De slakterier i slaktstatistiken som slaktat grisarna är inte helt samma som företagen som köpt in grisarna. Annat att notera är även att Skövde och Dalsjöfors nu är nästan lika stora på slakt. Skövde har 12,9 % av svenska slakten och Dalsjöfors 12,3.
Jag tittade också på vad som hänt på 15 år. År 2 000 slaktade Scan lite drygt 1,5 milj grisar per år och man hade ca halva svenska slakten, som var 3 158 984 grisar. Kvartal 1 slaktade Scan 178 398 grisar. Egna slakten har mer än halverats på 15 år. Nu har Scan 28,5 % av ca 2,5 milj grisar.
Scans strategi att lägga ner Skara och inte slakta allt man kan köpa är dock framgångsrik ekonomiskt sett. Minus 12 milj euro kv 1 2014 har blivit plus 2 milj euro 2015. Även på koncernnivå i HKScan har resultatet förbättrats.
Norsvin har nu tagit sig ordentligt in på den engelska marknaden för grisavel. Engelska avelsföretaget JSR Genetics ska bli distributör av norsk-holländska Topigs Norsvins avelsmaterial i England. Topigs Norsvin är redan världens näst största avelsbolag.
Jag nämnde i ett tidigare @-GRIS om den tyska satsningen på grisvälfärd, Initiativ Tierwohl, som i mycket premierar parametrar som vi svenskar framhåller som unika och typiskt svenska. De danska och holländska organisationerna för grisföretagare har protesterat hos EU-kommissionen över att tyska livsmedelskedjor, bl a Lidl, ska ta ut en avgift av konsumenterna till en fond, som ska användas för att premiera endast tyska grisföretag som förbättrar djurvälfärden för grisar. Det snedvrider konkurrensen, anser organisationerna. Danskar och holländare säljer väldigt många grisar och mycket griskött till Tyskland och dessa grisar får inte något av bidragen från fonden. Den beräknas tillföra tyska uppfödarna ca 1 miljard extra kronor årligen och omfatta ca 75 % av inhemska handeln med griskött.
Tysk handel ska ta ut en avgift på griskött och betala tyska uppfödarna t ex 6 € per knorr på svansen (delas med uppfödarna av smågrisar), 2,80 € för mer boxutrymme åt slaktgrisar, 1 € för strö eller leksaker i slaktgrisboxen, 0,9 € för grovfoder till suggan och 2 € för lösdrift i grisningsstallet. Alla besättningar som går med i programmet får en grundpeng på 500 € per år.
Det här välfärdsprogrammet drar igång utan att några nya lagar stiftas. Det är marknaden som bestämmer.
15 maj, i dag, gjorde Tele2 ett nästan historiskt drag genom att lägga ner sin emailserver för domännamn. Jag har trott att email tillhörde framtiden för it-företag, men man säger i ett meddelande att deras teknik är undermålig och inte värd att uppdatera, så man hoppar av tåget och hänvisar till exempelvis Googles gmail. Jag gjorde ett försök att flytta min domän till ett annat bolag, men jag vet inte hur det lyckades. Mina kunskaper är nog också undermåliga, men så småningom fungerar det nog. En alternativ adress är larsgunnarlannhard@gmail.com tills vidare.
Många lantbrukare berörs av Tele2-serverns nedläggning, eftersom LRFs t ex @lm.lrf.se och andra adresser med länsförbund försvinner. Meddela mig om du fått ny mailadress! /LG 150515

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Oförändrat grispris även nästa vecka. Balans både i slakt och för smågrisar.
-Det har varit en ganska bra försäljningsvecka och det är grillen som drar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: --Vi är nu i en strulvecka med helgdag mitt i veckan och förlorad slaktkapacitet. Dessutom tråkigt väder för försäljningen av grillvaror. Vackert väder ökar slakten. Vi har balans i slakten, nära balans för smågrisarna och grispriset får bli oförändrat även nästa vecka.
-Bygget för grisslakteriet går för fullt med nu gjutning av golv och första väggarna börjar resas.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Det är balans på smågrisar & slaktgrisar.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Den europeiska köttmarknaden är ungefär som att titta ut genom fönstret just nu. Det är grått och lite tråkigt, men vi kan i alla fall glädjas åt att det inte är kallt. Det är kortvecka i stora delar av Europa och därför är det förhållandevis lugnt på marknaden för färskt kött.
-Efterfrågan just nu är dämpad, men det motsvaras av lägre utbud av kött, så det är inte i sig självt negativt. Men vi längtar efter sol och sommar, som förhoppningsvis kan driva upp priserna, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Marknaden är absolut inte stark på framändar, bog och kotlett, men priserna på skinka, karré och bröst är oförändrade. Det är fortsatt efterfrågan på låg nivå om vi tar hänsyn till årstiden.
Avsättningen till länderna utanför Europa är oförändrade, jämfört med senaste veckan. Men god efterfrågan i Kina och stabil försäljning till Australien och Japan.

ISN, Tyskland
Slut på prisfallet, marknaden i balans
Prisfallet på slaktgrisar i Europa stoppades innevarande vecka och nu verkar marknaden stabil. Priserna rörde sig endast marginellt eller stod stilla. Grisföretagarna i Europa är överens om att priserna är oacceptabelt låga för att vara maj och de har inte varit lägre på många år.
Det tyska priset bidrog till stabiliteten på den europeiska marknaden. Förutom i Tyskland var priserna oförändrade i Österrike, Belgien och Danmark. I Holland slutade priset något uppåt. Spanska priset rörde sig också marginellt. Det franska priset pressades nedåt med 2,4 cent pga svag efterfrågan som följd av dåligt väder och internationell konkurrens. Priset närmade sig därmed Danmarks nivå, följt av Tyskland och Holland.
Tendens på tyska marknaden: Marknadens intressenter väntar sig att det ska vara fortsatt balans på marknaden de närmaste dagarna. Helgdagen mitt i veckan verkar inte bli något stort problem.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Ställ krav på djurskyddsinspektionen
Här om veckan hade vi ordinarie djurskyddsinspektion. Inspektören underrättade oss några dagar före, som hon ska göra. Där har man möjlighet att säga nej om man inte har tid.
Dagen började med att inspektören med följe, totalt 4 personer, kom för sent med en halvtimme och förklarade det med att länsstyrelsen inte hade uppdaterade register över vårt företag. Inspektören berättade att det var hennes första inspektion och att hon aldrig hade varit i ett grisstall. Genomgången av inspektörens checklista gick bra men sedan gick rundvandringen mycket långsamt. Gasmätningar genomfördes utan anmärkning och djurbeläggning och mått kontrollerades. Ett långt uppehåll gjordes vid en sjukbox där inspektören funderade över om vår och den veterinära bedömningen var rätt. Grisen var svårt halt och förd till sjukbox där vi satte in relevant behandling. Tre dagar senare var grisen helt frisk och äter med god aptit.Inspektionen var avslutad 13.45, men vi hade avsatt tid till kl 12.00.
Vår reflektion är att inspektören måste komma i tid och dessutom tala om hur många man kommer. Att skicka ut helt orutinerade inspektörer borde inte få förekomma, det ger bara upphov till onödiga och alltför elementära frågor. Att inspektören dessutom ifrågasätter veterinära frågor är helt oacceptabelt.
Ställ krav på proffitionell inspektion nästa gång.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Rationell och human skötsel och omvårdnad
Sviterna av en operation har på senare tid gjort mig till storkonsument av svensk sjukvård. Overksamma timmar i köer i väntrum och korridorer har gett långa stunder till observationer och reflektioner.
Trafiken på ett sjukhus är intensiv: I sängar och på bårar med hjul rullas patienter till operation och röntgen, sköterskor halvspringer med prover och PM i handen, läkare med vitrockskragen uppslagen, stetoskop runt halsen och mapp under armen, skrider fram ofta på väg till samråd med kollegor.... Blir väntan lite längre hinner samma människor passera förbi åtskilliga gånger. En gammal arbetsforskare frågar sig om alla dessa rörelser och förflyttningar är rationella, i vad mån kan personalen styra flödet av människor och material, används personalens kompetens optimalt, går värdefulla minuter förlorade som spill- och ställtider, etc. Blir kontakten läkare – patient för kort, tar noteringar i olika register och administration för mycket av läkarnas och sköterskors verktid?
Alla dessa frågor, får jag veta, ställs i ett nyligen påbörjad forskningsprojekt "Framtidens vårdavdelning" under docent Peter Almströms (Chalmers) ledning. Det slår mig att upplägget är detsamma som i våra arbetsstudier på LBT, påbörjade på 1950-talet, numera hörande till Arbetsvetenskap vid SLU -Alnarp.
Principen är fortfarande densamma, men observations- och registreringstekniken ny med datoriserad dataanalys. Vår förebild var för 60 sedan projektet arbetsrationalisering som startade vid Purdue-universitetet 1942, då USA gick in i kriget och de flesta arbetsföra i jordbruk och andra branscher inkallades. Syftet var att förenkla och effektivisera arbetet för dem som var kvar på farmerna för att svara för livsmedelsförsörjningen. En av mina lärare medverkade i en klassisk handbok (Vaughan-Hardin) i det som i USA kallas Farm Work Simplification, ett ämne jag fick chansen studera några terminer.
Akuta fall kan plötsligt helt förrycka arbetsrutinerna på ett sjukhus, men en "normal" dag vågar jag, med risk att bli missförstådd, hävda har det goda djurstallet och sjukhuset många likheter som arbetsplats. I båda fallen tas individer under tidspress om hand på ett kärleksfullt sätt.
I dessa dagar kan det avslutningsvis sorgligt nog vara anledning påminna främst historielösa djurskyddsaktivister om att skötsel av grisar med knorr inte har något med verksamheten i Auschwitz att göra!

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Det är djurvälfärden vi får betalt för!
Ovanstående är ett citat från Jonas Tuvestål, VD för KLS Ugglarps slakteri ägt av Danish Crown. Jag hörde det för något år sedan. Men vad jag förstår säger Jonas samma sak idag. Det är intressant att ett danskägt slakteri hela tiden varit jättetydligt med värdet av svenskt kött. Det går bra för KLS Ugglarp. Och när får vi se ett annat företag ägt av svenska bönder (och danska, engelska och tyska) d v s Arla marknadsföra svensk mjölk med svenska mervärden och uttala: Det är det svenska beteskravet vi får betalt för! Nu när man bestämt sig för att ursprungsmärka sina svenska mjölkprodukter. Jag läser ICAs broschyr: ”Klimaträtt, gott och lätt”. Man marknadsför blågula kor, som Astrid Lindgren sett till att de får gå på sommarbete.
Jag som just nu har plöjt mig igenom Konkurrenskraftutredningen, förvånas över den bristande omvärlds – och marknadsanalysen. Det finns mycket bra i utredningen, som man bör satsa på, men avsnittet om regler och villkor är ett sorgligt kapitel. Konkurrenskraftutredningen har allvarligt felbedömt effekterna av sina förslag på konsumenternas förtroende för svenska produkter. Flera konsumentstudier visar att svenska konsumenter vill att lagstiftning sätter ribban och har högt förtroende för svenska myndigheter. Frivilliga kontrollprogram är därmed ett dåligt alternativ. Dessutom har man missuppfattat definitionen kontrollprogram. Kontrollprogram är program godkända av Jordbruksverket, som avviker från gällande lagstiftning, där man uppnår ett gott djurskydd på annat sätt än enligt djurskyddsföreskrifterna. Resonemang kring flexibilitet och målstyrning skapar osäkerhet för såväl konsumenter som producenter. Kontrollen av efterlevnaden riskerar att bli rättsosäker, vilket även utredningen pekar på som ett problem.
I veckan samlade World Animal Protection djurskydds – och konsumentorganisationer kring frågor kring djurskydd och den svenska livsmedelstrategin. Att lantbruksnäringen ser svenska djurskyddsregler som det stora hindret för ökad konkurrenskraft är beklämmande och bygger på bristande analys. Vill man skapa värde i produktionen får man inte avveckla det som ger värde d v s djurskydd, miljö och klimat. Och på måndag samlar Näringsdepartementet en dialoggrupp. Sveriges Konsumenter fick tvinga sig in och någon djurskyddsorganisation är inte inbjuden, trots att djurskyddsfrågorna är en av knäckfrågorna. Däremot får såväl Naturskyddsföreningen, WWF och Ekologiska lantbrukarna möjlighet att vara med och ge synpunkter. Näringsdepartementet hänvisar till sin hemsida för strategin. Ett dåligt alternativ. Det räcker inte anser jag.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.