Senaste nytt om marknaden och priser
Höjarvecka igen v 25
Temperaturen steg oväntat högt i nordvästra Europa några dagar denna vecka och genast länsades butikernas köttdiskar. Tyskland höjer 5 cent till 1,53 €, 14,27 kr, v 25 och i Danmark 20 øre och här i Sverige 20 öre vid KLS Ugglarps, Dalsjöfors och Ginsten. Det är samma slakterier som startade förra höjningsrundan. Dahlbergs och Skövde säger att man höjer efter midsommar. I Tyskland betalades 1,60 €, nästan 15 kr, vid senaste internetauktionen, vilket är en stark indikator på fortsatta höjningar i Tyskland.
Även här på Gris-redaktionens breddgrader var det kanonväder, varmt, soligt och lugnt en av veckans kvällar och ett stort gäng grillsugna samlades på altanen och kring grillen och det gick åt kilon mer kött den kvällen än andra kalla, blåsiga kvällar. Att det konsumeras många grisar en sådan fin kväll är inte svårt att förstå. Då går priset upp.
Stämman med Sveriges Grisföretagare hölls i Bålsta förra veckan. Det var god stämning bland grisuppfödarna vid den här stämman och även bland utställarna. Det var ingen svårighet att se den trenden. Det skvallrades om en del utbyggnadsplaner, till skillnad från tidigare år om fortsatta nedläggningar. Även om priset måste upp mer, gror optimismen. Statistiken från semin visar dock på nedgång med 2,4 % 2015.
Hela styrelsen omvaldes, men det fanns inte heller i år fler hågade ledamöter. I fjol fick man inte ihop tillräckligt många för det tänkta antalet fem, så det blev bantning av styrelsen och inval av delar av valberedningen.
Vi ser gärna att vi kan bli någon mer i styrelsen, sa omvalde ordföranden Ingemar Olsson, Karlskoga, men valberedningens sammankallande förklarade att man verkligen ansträngt sig för att hitta fler. De fem i styrelsen är förutom ordförande Ingemar, Mattias Espert, Klagstorp, Johan Eriksson, Västerås, Hans Carlsson, Getinge, och Per-Göran Fjelkner, Kristianstad.
Det ringa antalet ledamöter till trots hade föreningen en diger lista övar utförda uppdrag. Det mest uppmärksammade, att ändra omsorgsreglerna via ett särskilt program, var det dock ganska få ord om. I dag seglar näringen i medvind och kanske är på väg att bli den bästa av lantbrukets näringsgrenar om det blir ordning på priset. Mjölken har det värre.
Fredrick Federley, EU parlamentariker, centerpartist och bördig från Västmanland, talade vid stämman bl a om handelsavtalet mellan EU och USA, ungefär så här. -Det är inget att vara rädd för. Det är positivt med tillgång till stora marknader. EUs Cecilia Malmkvist skulle aldrig släppa fram ett avtal som är dåligt för oss. Visst, USA kommer att ta marknad i Europa, men då får vi ta marknad i USA. Det finns stora köpstarka konsumentgrupper som skulle uppskatta vårt griskött. Vi hissar upp brösten lite på Maggan (Åberg, på första bänken) och sätter på henne en dalkulledräkt och skickar henne till USA för att sälja.
Nästan lika enkelt, alltså, som vi hörde inför EU-inträdet vid årsstämmorna, bl a Slakteriförbundets ordförande Lars Elander som målade upp möjligheterna att exportera 2 miljoner grisar till 200 milj? konsumenter i Europa som bara väntade på våra fina svenska grisar.
Maggan berättade f ö att Sverige, EU och andra får ökad konkurrens från USA på exportmarknaden för griskött. USA har kommit till rätta med spädgrisdiarrén, vilket redan syns i statistiken. Även i Europa ökar grisproduktionen, i år 1,8 %. Spanien bidrar särskilt mycket till den ökningen, eftersom man tidigt och med statliga stöd ställde om till EUs nya omsorgsregler och byggde då många nya och moderna stallar. EUs konsumtion av griskött väntas gå ner 5 %, vilket blir en utmaning. En tröst är att exporten från EU går allt bättre. /LG 150612

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Vi höjer slaktgrisar 20 öre och smågrisar 50. Grisköttet går åt nu och frågan är om det inte blir brist efter midsommar. Det är min tro. Grispriset borde höjas med 1 kr, med hänsyn till marknaden, men problemet är att ingen får fler grisar ens om man höjer så mycket. Alla slakterier sitter nu och smyger med 20-öringar, men jag tror att alla skulle vilja höja t ex med 1 kr om det ger utdelning.
-Vi har ett alltför trögrörligt prissysem i Sverige. Orsaken är kontrakten. Kontrakten fungerar inte på vår svenska marknad. Nu skulle många slakterier vilja fiska upp fler grisar från marknaden, men ett högre pris ger nog inget utslag i fler grisar, Vi borde diskutera om kontrakten inte spelat ut sin roll?
-När jag handlade senast jämförde jag vad köttet kostar och vad potatis och tillbehören till grillmiddagen kostar. Köttet är väldigt billigt, i jämförelse t ex med nypotatis för 12 - 15 kr per kilo, som vi äter mycket.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -I takt med att temperaturen stiger så ökar också försäljningen. Efter en riktigt bra vecka försäljningsmässigt höjer vi grisen med 0,20 kr/kg.
-Vi hoppas på fortsatt bra väder fram emot midsommarhelgen och önskar en trevlig grillhelg.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Marknaden är hygglig nu, men inte hysterisk. Med fint väder i helgen tänder det nog till.
-Vi höjer smågrisarna 50 öre, men väntar någon vecka med slaktgrisarna. Vi ska diskutera grispriserna i företaget på tisdag.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Vi har oförändrat grispris nästa vecka, men höjer några tioöringar efter midsommar. Det bestämde vi redan när vi gjorde förra höjningen. Det är balans på smågrisar och en liten brist på slaktgrisar.
-Vi är nöjda med gångna veckan, det är god åtgång på grisarna och jag hoppas värmen stannar. Det måste vara roligt vara styckare nu.
-Vi väntar på tillstånd för nybygget. Styckning och kylar ska byggas ut. Framför allt är det kylarna som behövs. De utökade lokalerna för styckning ska göra oss mer flexibla. Om det blir 100 eller 200 styckade grisar per dag, vet vi inte. Om våra kunder beställer fler eller färre helfall någon dag, ska vi ha flexibiliteten att stycka fler grisar själva. Ett ben ytterligare att stå på.
-I dag legostyckar vi ca 50 grisar för Allmans i Borås, en grossist som tar anatomiskt ansvar för grisen. Dessutom till lokala butiker, som inte tar anatomiskt ansvar.
(Dahlbergs slaktade 116 000 grisar 2014.)

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Det goda vädret har äntligen hittat vägen till norra Europa. Det smittar i viss utsträckning av sig på den europeiska marknaden för färskt griskött.
-När solen skiner, så lägger den rätt snabbt en hand under priserna på karré, bog och produktionskött. Men vi ska ha en längre period med grillväder utbrett över norra Europa, innan den kan lyfta priserna, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Den brittiska marknaden för bacon är stabil och samtidigt är det god efterfrågan på kotlett och skinka, som kan säljas till lätt stigande priser.
-Just nu håller säljare och köpare en arm om varandra. Det som mycket väl kan bli avgörande för utvecklingen av priserna de kommande veckorna, är storleken på lagren runt omkring och i det sammanhanget kommer vädret i mellersta och norra Europa mycket väl spela en avgörande roll, säger Søren Tinggaard.
Efterfrågan från länderna utanför Europa är ganska fin för ögonblicket. Avsättningen till Japan är stigande, medan det är god försäljning till både Kina och Australien.

ISN, Tyskland
Sommar, sol, solsken, priserna stiger
Det är sommartid i Europa: Den vänliga atmosfären som råder på Europeiska grismarknaden stiger ytterligare!
Till slut kom det positiva trendbrottet på en länge vänlig grismarknad. Efter att de flesta priser stannade på oförändrat förra veckan, går nu priserna upp kraftigt i nästan alla länder. Enbart danska priset står kvar, vilket gör att platsen blir fyra bakom Tyskland, i rangordningen av de fem stora grisländerna i EU. Den enda anledningen till det brittiska prisets placering ska ses som effekt av valutafluktuationer.
Prisökningarna varierade från 1,3 cent i Belgien, till 5,1 cent i Österrike. Den tyska prishöjningen skickade den avgörande signalen. Som en följd av eftersläpning av priserna pga en grispuckel, kom det österrikiska priset ikapp igen. I södra Europa är man inne i en period med extrem värme och priserna kommer säsongsmässigt att stiga i Spanien och andra länder.
Trend för tyska marknaden: Situationen fortsätter vara optimistisk på grismarknaden denna vecka. De volymer som bjuds ut är fortfarande knappa. Efterfrågan är fortsatt hög efter en helg med temperaturer lämpande för grill. Från dagens synvinkel väntas priset på grisar fortsätta stiga.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
SGFs pratjunta fortsätter
För en vecka sedan höll Sveriges Grisföretagare sin årsstämma i Bålsta nära Stockholm. Som vanligt mycket snack och lite verkstad. Det sociala att grisföretagare och representanter för olika företag knutna till grisföretagandet som träffas är inte att förakta. Men varför händer det inget som med kraft för vår näring framåt? En stor fråga som upptar mycket snack är huruvida smågrisuppfödningen skall kunna få fixera suggan i samband med grisningen eller inte. Här går åsikterna kraftigt isär. De som har strikt arbetstid kl 7 - 16 vill fixera suggorna för att gå hem just kl 16 medan de som jobbar i skift 3 dagar i samband med grisningen tycker att det är bra som det är nu. Eftersom vi i Sverige alltid eftersträvar koncensus i våra beslut så kommer även suggfrågan att hänga i luften tills någon annan bestämmer.
Fram för plånboksfrågor! En mycket konkret fråga är köttbesiktningsavgiften som är till för konsumenten och som uppgår till 19 öre per kg griskött. Dessa pengar som uppgår till 43 milj kr per år skulle betyda mycket för oss. Avgiften skall inte förväxlas med kostnaderna för klassningen och bör transfereras till konsumenten eller med hänsyn till folkhälsa betalas av staten.
Vi måste ha en styrelse i SGF som är handlingskraftig och fristående från LRF och som klarar en fight. Enligt för mig trovärdiga källor så har många medlemmar ledsnat på nuvarande styrelse och säger att styrelsen skall bytas ut 2016.
Det är bråttom för oss att få lönsamhet i vår näring!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Svensk nationaldag m m på danska
Av tradition firas i Lund den 6 juni på Kulturen (kulturhistoriskt museum) med musik, tal och flaggutdelning. I år var huvudtalaren dansken Morten Kjaerum, för några veckor sen nyutnämnd direktör och chef för stadens Raul Wallenbergsinstitut. Kjaerum talade vackert på danska och i Wallenbergs anda om samförstånd, fredlig utveckling, integration, etc. Långt ifrån alla skåningar förstår danska, så en del "kun", "halvfems" och "rolig" fördunklade kanske budskapet. För dagens studenter är språket det stora hindret vid studier i Danmark. Längre har vi alltså inte kommit år 2015.
Det herr Kjaerum och inte heller de lokala politikerna nämnde var den outnyttjade tillväxtmotor som ett nära samarbete mellan Öresundsregionen och Danmark representerar (se blogg 48/14). Det är tydligen inte politiskt korrekt att tala om detta "icke Stockholms-ämne". Statsministern som säger sig vilja öka sysselsättningen i landet och utveckla innovationer tycks mer ägna sig åt delad familjeförsäkring, förbud mot mobiler i skolsalen och annat smått och gott som borde ligga på någon underhuggares bord.
Min besvikelse över att de verkligt stora svensk-danska ödesfrågorna inte togs upp vid detta integrerade nationaldagsfirande ledde tankarna till det som antytts av bl a LG, nämligen uppfödning i Sverige av ett sortiment danska grisar laddade med svenska mervärden. Om detta blir möjligt är det anledning att se upp från svensk sida. Nu gäller den framförhandlade huvudreglen att man skattar där man jobbar. En dansk som jobbar i Köpenhamn och bor i t ex Svedala, Skåne, betalar sin skatt i Danmark, men kan utnyttja alla Svedalas kommunala förmåner.
En hemsk tanke slår mig på promenaden hem från Kulturen: En dansk gris uppfödd i Sverige skulle väl betraktas som "bosatt" i Sverige, medan han gör sitt "jobb" som slaktad och styckad i Danmark och beskattas där? Här kommer danskarna att än en gång "ta fis" på oss om vi inte läser det småstilta i kontraktet noga!

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Mindre antibiotika till djur kräver omsorg i djurskötseln
Oerhört mycket har hänt i antibiotikafrågan på senare tid. I tisdags presenterades den svenska rapporten Swedres- Svarm 2014 med förbrukning och resistensdata för människor och djur. Rapporteringen i media handlar gärna om att fynden av antibiotikaresistens ökar på människa. Mer positivt är kanske att läkarnas förskrivning minskade med 4 % 2014. Man kan spekulera i hur mycket resandet bidrar till ökningen av resistenta bakterier hos människa. När det gäller djur är en minskning av veterinärförskrivning till hund med 50 % imponerande (min älskade hund Sappho var undantaget som i höstas fick antibiotika i 30 dagar och ändå dog – resistensfall?). Svenska kycklinguppfödare har i flera år jobbat med att minska förekomsten av ESBL genom att ställa krav på att importerade avelsdjur inte får antibiotikabehandlas rutinmässigt. Förekomsten av ESBL hos svensk kyckling minskar glädjande nog. Svarm uppmärksammar det oacceptabla bortfallet av förbrukningsstatistik över injektionspreparat. Säkra trender kan inte avläsas sedan 2010!
Uppsala Health Summit fick stor uppmärksamhet med Otto Cars som förkämpe i kampen mot antibiotikaresistens sedan 90-talet. Men det intressanta är kanske Obamas forum mot antibiotikaresistens 2 juni. Fokus är en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Livsmedelsjättar som McDonalds, Tyson Walmart, Smtithfield, Foster Farms, Perdue och Tyson driver förbud mot rutinmässig användning av antibiotika till kyckling, kalkon och gris. Man går längre än FDA:s (Food and Drug Administration) rekommendationer. FAO ska besluta om en antibiotikastrategi. Frågan är hur man hanterar sin prognosticerade kraftiga ökning av antibiotika i den ökande djurhållningen?
Torkel Ekman, Björn Olsén, Helena Jonsson och Karin Östensson på SvDs Brännpunkt pekade på risken med gummiparagrafen i den nya djurhälsolagen, som tillåter förebyggande behandling med antibiotika vid misstanke om smittsam infektion i besättningen. Fredrik Federley (C) inser problematiken i sitt svar. Och visst är det ett försök att med stöd av lantbruksnäringen inte ta i grunden till problemen. För knäckfrågan är att ska vi globalt minska användningen av antibiotika i djurhållningen så måste man fokusera på priset av ett lågt pris. Det är vad vi är beredda att betala för kyckling, kött och mejeriprodukter som i slutändan avgör. Friska djur utan behov av antibiotika kräver ett omtänk. Det kräver ett omtag när det gäller intensitet i våra djurshållningssystem, avelns inriktning, smittskydd, biosäkerhet, djurmiljöer, skötsel, foder m m d v s det som vi på 80-talet benämnde Omsorg i djurskötseln. Det finns inga genvägar!

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.