Senaste nytt om marknaden och priser
KLS Ugglarps och Scan höjer 20 öre v 29
Ginsten tog denna vecka 38 initiativet till en ny höjningsrunda för svenska slaktgrisar med 20 öre. Nästa vecka är det KLS Ugglarps och Scan som höjer, 20 resp 25 öre. Nästa vecka kan det bli Skövde och Dahlbergs, enligt Ove Konradsson resp Håkan Alqvist.
-Vi ligger väl lite olika med avtalen med våra kunder, förklarar Ove. Men nästa vecka är det kvartalsskifte och då är det många avtal som ändras och vi har nya kalkyler.
Danmark och Tyskland har oförändrade grispriser. Jag skrev förra veckan (vilket knappast någon kunnat läsa pga haveriet med grisprotalen) att internetauktionens 1,54 € indikerar fortsatt tysk prisuppgång. Så blev det inte. I stället korrigerades snittpriset på auktionen ner till 1,52. En orsak är att det börjar komma fram fler slaktgrisar på kontinenten. Sommarvärmen har släppt sitt grepp och grisarna har börjat växa bättre igen.
I veckan stod klart att Maria Forshufvud lämnar posten som vd i Svenskt Kött. Hon ska bli vd för nystartade bolaget Svenskmärkning AB, som branschorganisationerna Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Lantbrukarnas Riksförbund står bakom. Hon får där ett betydligt vidare arbetsområde än med enbart kött. Det är alla svenska livsmedel. Det är ingen tvekan om att svenskmärkningen av kött blivit betydligt bättre under Marias tid på Svenskt Kött.
Senast idag blev jag lovad att grisportalen skulle vara igång igen. Det var den inte. Bakgrunden är denna: Webbhotellet Crystone skulle starta om servern, säger de, (kanske efter något haveri?) och vid uppstarten ramlade grisportalen isär och hittade inte länkarna. De skyller på att det ligger främmande filer i dokumentet och säger att siten kan vara hackad av utomstående.
Detta är naturligtvis skrämmande och mina tankar riktade sig till aktivister. Men det finns inget som tyder på detta, vill jag påstå, efter att ha granskat alla mina filer och även de otillbörligt inlagda. De handlar om skor och väskor, men är som regel tomma. Det ser ut som något övningsexempel. Men hur någon kommit över mitt användarnamn och lösenord, har ingen någon idé om.
Jag tycker det mest ser ut som om någon inom webbhotellet klantat sig och t ex vid reparation av havererade siter dragit in fel filer i fel mapp. Då behövs vare sig användarnamn eller lösenord. Jag är verkligen ingen export på it, så jag väntar på en vettig förklaring. Det som retar mig är att hela handläggningen verkar amatörmässig. Jag vill också ha nytt användarnamn och lösenord, för att undanröja ev risk att det finns någon i världen som kommit över mina inloggningsuppgifter.
Dagens @-GRIS försöker jag nu skicka på det sätt jag använde för några år sedan, men detta adressregister är föråldrat och det kan hända att alla inte får mailet.
Försök inte datera upp @-GRIS denna gången, Då kommer du bara till den havererade siten för grisportalen. /LG 150918

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Försäljningen flyter på som planerat. Oförändrade priser, balans både slakt och smågrisar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Grisaffären utvecklas positivt, främst för industriråvaran och skinkan, men även i övrigt. Det gör att det kommer fler prishöjningar under hösten.
-Priserna är oförändrade nästa vecka. Det är brist både på slaktgrisar och smågrisar.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Vi ändrar inga priser nästa vecka, men siktar på v 40 och ser vad kalkylen visar då. Det beror på att det är kvartalsbyte och det blir nya priser för många kunder. Avtalen löper på lite olika perioder, framför allt vid olika slakterier. Därför kan prisändringarna komma lite olika i tiden.
-Allt går att sälja. Vi fryser inte in något. Det verkar bli riv efter svensk julskinka. Senaste rapporterna säger att importen ökar. Det är oroande.
-Det är balans både för smågrisar och i slakten.

Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist: -Vi klarar inte prishöjningar nästa vecka, men vi ska kolla möjligheterna veckan därpå.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
De mildare vindar som blåst över den europeiska marknaden för griskött de senaste veckorna, ser nu ut att vända något, som påminner om höst. Marknaden har funnit sitt läge för närvarande och de stigande priserna börjar att få lite motstånd.
-Stämningen är fortsatt ganska god på de europeiska marknaderna, men den stigande tendens vi sett de senaste veckorna har bromsats upp. Vi möter ett visst motstånd på den färska marknaden och prishöjningarna på detaljer har planat ut, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör vid Danish Crowns exportavdelning.
Framändar, bog, kotlett och skinka säljs till oförändrade priser, medan karré har lämnat säsongen. Den engelska marknaden för bacon visar god efterfrågan med tillfredsställande priser. Till länderna utanför Europa är avsättningen oförändrad och på den kinesiska marknaden är det lugnare.
-Den stora efterfrågan vi har märkt från Kina har lugnat ner sig lite igen och marknaden uppför sig mer lugnt. Vi har dock fortfarande god försäljning till den kinesiska marknaden, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
God fart i norr för slaktgrisar, svagare i söder
Marknaden för slaktgrisar i Europa är uppdelad i två delar den här veckan. Stämningen steg till svagt positiv i norra och nordvästra delarna av Europa, där handeln med griskött går lättare igen, nu när semestrarna är över. Köttmarknaden har stimulerats både vad gäller färskt kött och bearbetat kött. Exporten till Asien har också¨tagit fart igen. Följaktligen kunde priserna stiga 3 cent i Tyskland, liksom i Holland, Österrike, Belgien och Danmark.
Medan man i norra Europa har fördelar av att semestrarna är slut, är det helt motsatt i södra Europa, där grispriserna är under press. Semesterfolket har rest hem. I Spanien har detta medfört ett prisfall på 2 cent. I Frankrike blev snittpriset oförändrat på auktionen i Plerin, även om efterfrågan var svag. Konflikten mellan säljare och köpare av slaktgrisar är inte över ännu. Två av de stora slakterierna köper fortfarande inte grisar på auktionen. Speciellt slakterier med stor export, vill inte köpa grisar med politiskt höjt pris, eftersom de då inte anser sig klara konkurrensen med andra slakterier i Europa.
Tendens på tyska marknaden: Trots något stigande utbud av slaktgrisar, väntas oförändrat grispris kommande vecka.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Hutlös handelsmarginal på fodervete
Då jag under veckan fick för mig att blanda i fodervete till grisarna borde vara en bra sak, både ekonomiskt och för att höja koncentrationsgraden i framförallt fas 1-fodret.
Spannmålsodlaren har ett spotpris på fodervete denna vecka om 98 öre per kilo. Till detta kommer att leverantören får betala såväl frakt, 5 - 10 öre per kg, som övriga avdrag som betyder 3 - 5 öre per kg. Således får odlaren hem 85 öre per kg fodervete.
Spannmålsköparen tillika grisbonden får ge 1,29 kr per kg samt att ordna frakten själv. Ingen analysgaranti på proteinhalten går att få. Priset fritt grisbonden överstiger 1,35 kr per kg.
Spannmålsfirman gör att handelsmarginalen från spannmålsodlaren till animalieproducenten blir över 50 öre per kg, dvs över 50 % påslag. 50 öre per kg vete betyder att fläskpriset bör kompensera med 1,50 kr per kg, vilket marknaden inte tar någon hänsyn till.
Utnyttja ditt läge som kund. Spannmålshandlare som beter så här HUTLÖST måste vara klara över vem som är kund!!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Rötmånadsreflektioner m m i hängmattan år 2015

"Sällan eller aldrig får man höra at någon hittar på rätta grunderne til våra oredor, eller gifver goda råd til deras bot".

Så tänkvärt och aktuellt skrev redan år 1746 lantmätaren Jakob Faggot i "Svenska Landtbrukets hinder och hjälp". Faggots projekt (skiftesreformen) kan tas som det första storskaliga statliga försöket att förbättra jordbrukets, böndernas och landsbygdens konkurrenskraft och livssituation. Under de följande seklerna har vi sett flera andra exempel på handgripliga åtgärder med liknande syften: 1800-talets omfattande sjösänkningar och nyodlingar för att öka åkerarealen och motverka massutvandringen till USA, egnahemsrörelsen, efterkrigstidens koncentrerade rationalisering (KR) i de nordliga länen, jordförvärvslagen, etc.
Det bästa och mest framgångsrika internationella exemplet är naturligtvis uppodlingen av och bosättningen på den amerikanska prärien med stöd av 1862 års "homestead", lag som gav bosättare, de flesta nordeuropeiska migranter, billig jord att försörja sig på.
Historien låter sig aldrig helt upprepas. Tider och förutsättningar förändras numera rasande fort. Men av varje historisk händelse finns det något att lära, förutsatt att man kan sin historia! Hur är förresten de agrarhistoriska kunskaperna bland dem som i dag tror sig veta vad boten till jordbrukets oredor finns?
Vi kan inte försörja hela världen, men vi kan inbjuda hela världen att försörja sig hos oss, läser jag i SvD (Tove Lifvendahl). Det uppges finnas 60000 ha jord i Sverige som inte brukas (se tidigare bloggar). Staten och jordbruksverket skulle här kunna hjälpa till med ett kombinerat homestead och egna hems-tänk anpassat till vår tid. Man behöver inte äga det man brukar! Många av de nu dagligen inströmmande "nya svenskarna" är landsbygdsfolk. De har praktisk erfarenhet av get- och fåruppfödning, vakthållning mot rovdjur (inklusive vildsvin) på betesmark, trädgårdsodling, hantverk och småskalig industri, reparationsarbeten, tillvaratagande av bär och frukter, skogs-och naturvård, etc. Låt dem snabbt efter registreringen visa vad de vill och kan. I sommar har jag lärt mig att platser som Emmaboda (och 100-tals liknande orter) saknar både skomakare, skräddare och sömmerska och dessutom hjälpande händer i sjuk- och äldrevården. Varför pratar vi inte om detta med dem som dagligen sitter utanför matbutiker, systembolag och järnvägsstationer med sina pappmuggar?
Varken EU, LRF eller staten kan hjälpa mjölkproducenterna att överleva krisen. Det är marknaden, handeln och penningstarka och empatiska konsumenter som är räddningen, skriver Sydsvenskan den 8/7. I hängmattan frågar jag mig om den svenska allmänhetens hastigt uppblossade intresse inte bara för utsatta migranter utan i hög grad för betande kor, grisar med knorr, utrotningshotade fåglar och många andra underprivilegierade varelsers situation är äkta och uthålligt.
Livsmedelshandeln som för, i det här sammanhanget, mycket korta tid sedan, var "fientlig och hotade döda svensk grisnäring" (Land nr 8, 2015) har nu blivit "bondekramare". Är detta en omvändelse under galgen eller ett s k "paradigmskifte"? Hur kommer det att se ut om ett år, två, tio år...? En annan fråga som nu åter lyfts upp, gäller överanvändningen av antibiotika i jordbruket och annorstädes. Motståndet mot den oansvariga hanteringen kommer att bestå och växa de närmaste åren. Här är jag (nästan) säker efter bl a egen (vetenskaplig!) enkät under några veckor nyligen bland ett större antal medpatienter på infektionskliniken i Lund, där vi alla fick botande antibiotika intravenöst mot livsfarliga bakterier.
Klyftan mellan fattiga och rika konsumenter växer. Det är vetenskapligt belagt. I Malmö är var tredje barn "fattigt".
Svenskt etiskt föredömligt producerat kött ska i huvudsak ätas inom landet. Export av någon betydelse ska vi inte räkna med, därom tycks de flesta realister vara ense. Men köttet blir DYRT i butiken. Det är man också allmänt överens om. Så mamman med tre hungriga skolungdomar har inte råd att köpa "Göran Perssons oxfilelåda" eller motsvarande (i första hand avsedd för stadens lyxkrog och saluhall) utan måste kanske köpa billig "dansk blandfärs" till veckans spagettimiddag. Hur går detta ihop med det högtidliga snacket om alla barns lika värde och den färska regeringsförklaringens vädjan att "hålla ihop landet och ta ansvar för varandra"? "Folkhemmet har inga styvbarn", sa, som några av oss minns, den legendariske statsministern Per Albin Hansson på 1940-talet. Alla svenska barn ska kunna äta samma fina, hälsosamma kött och mejeriprodukter. Inte bara elitens. Under mina sju år i USA köpte vi mjölk, ost, m m till fullt pris, medan våra afro-amerikanska vänner med stora familjer hade kuponger som de kunde byta mot matkassar. Detta är sedan länge beskrivet i de ekonomiska läroböckerna som prisdifferentiering (ibland prisdiskriminering); de som har råd betalar fullt pris för en (status)vara, med andra konsumenter får samma produkt (ofta under annat varumärke) till ett lägre pris. Är det så vi ska ha det framöver? Ett tvåprissystem med kuponger och matkassar! EU lär tillåta ett sådant system. Vad anser de i andra sammanhang tvärsäkra och högröstade proffstyckarna i denna fråga?
"Statsvetare visa er nyttiga" uppmanar DNs ledare 9/8 med anledning av forskarnas tystnad, nu när det krisar sig. Vi ger SLUs lantbruksekonomiska experter samma råd. Låt oss höra mer om er analys av det som sker i det som synes ske på våra jordbruksföretag, på livsmedelsmarknaden, på landsbygden och internationellt. Och naturligtvis vill vi också se forskarnas åtgärdsförslag.
Till slut en ny, djärv och positiv tanke: Svensk lantbruksforskning- och export ska kanske inriktas mer på lantbruksteknik, anpassad för det utomeuropeiska familjeföretaget, där enligt tongivande (amerikanska) bedömare (TV 2/9) den mesta maten måste produceras i framtiden om världens snabbt växande munnar ska kunna mättas. Om ungdomarna ska stanna kvar som bönder i denna s k tredje värld, kommer de inte att nöja sig med föräldrarnas enkla hacka, buffel, träplog etc, utan kräva ergonomiska redskap, arbetsbesparande metoder, småskalig teknik och annat västerländskt som de läser om på nätet. Här är en nisch för SLU och andra innovatörer och produktutvecklare att ta hand om.
"Det är nu vi ska marknadsföra våra svenska mervärden"står det i Land Lantbruk nr 12, 2015. Formuleringen skapar viss dysterhet i hängmattan. Det tog alltså, trots ett gediget jobb av hedervärda krafter, ett fjärdedels sekel mellan "sådd och skörd". Och fortfarande är "mjölkkronorna" och motsvarande insatser lokala, temporära och beroende av handeln, giriga och riskovilliga bankers välvilja och statens senfärdighet. Mot bakgrund av senare tids politiska "krumBUCHTer" är det tyvärr svårt att förvänta ett snabbspår till lösning av jordbrukets aktuella" oredor".
Den klartänkte Jakob Faggot hade nog år 1746 mer rätt än han själv anade!

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Det handlar om empati
I går kväll kom Jenny Lundström och jag till Stockholms Central med tåget från Köpenhamn. Vi möttes av ett uppbåd på plattformen. Det var inte bara poliser, socialtjänsten och Migrationsverket utan mängder av volontärer från Röda Korset och andra frivilligorganisationer, som ville välkomna flyktingar från Danmark. ”Ni är hjältar” som Jenny sa till några av volontärerna. Man blir varm i hjärtat. Jag tror många har överrumplats av det fantastiska breda engagemanget och uppslutningen kring att vi alla måste hjälpa människor i nöd. Se bara vad som händer i Göteborg, Stockholm och Köpenhamn! Jimmie Åkesson kan slänga sig i väggen. I dessa tider – kan man verkligen då tala om djurvälfärd. Ja, det handlar om empati. Medkänsla med varelser, som inte har någon röst. Och empati kan man utveckla. Att förstå att djur är kännande varelser, som kan uppleva smärta, rädsla och skräck, men också glädje. Djurskyddet Sverige har i många år bedrivit en verksamhet i skolorna som syftar till utvecklad empatin hos barn – REDE, respekt, djur, empati och etik, Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial (www.rede.se). Ett forskningsprojekt utvärderade effekterna och det visade sig att särskilt pojkar visade sig ha utvecklat sina empatiska förmågor, efter det att man har gått igenom REDE-materialet med en engagerad och utbildad lärare. Och empati är en egenskap som givetvis kan omfatta alla levande varelser – inte bara gosedjur.
Och vad gjorde Jenny och jag på tåget. Vi kom från MAT 2015 i Växjö, där Vi Konsumenter och Gård – och Djurhälsan hade hållit ett seminarium kring ”Antibiotikaresistens en ödesfråga, som påverkas av ditt val av livsmedel.
Antibiotika till djur påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens – ju mer desto större risk. Sverige har lägst antibiotikaförbrukning till djur i EU. Men det varierar stort mellan EUs medlemsländer. I USA är förbrukningen till djur fyra gånger högre än till människor. Det gör att antibiotikaresistens och antibiotika måsta vara en del av det kommande handelsavtalet mellan EU och USA. Den ökade köttkonsumtionen i världen pga ökad medelklass och ökad ekonomi, gör att OECD räknar med att antibiotikaförbrukningen kommer att öka med närmare 70 procent till 2030. Hur kan vi påverka utvecklingen?”
Man kan väl inte säga att lokalen var överfull, men frågan är så viktig att vi måste lyfta den vid alla tänkbara tillfällen.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.