@-GRIS 25 september 2015
Senaste uppdatering gjord 5 oktober 15,00
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!



Vi bygger om!

Vi bygger om och kommer att plocka ut 400 självstängande foderbås. Båsen togs i bruk 1990.
Samtidigt tar vi ut 250 ej självstängande foderbås av märke Stallsystem.
Kontakta
Mattias Espert
070-658 12 21
espert@kvarnlyckan.net

Senaste nytt om marknaden och priser
Ginsten höjer 20 öre till! Tyska priset dök igen pga stort utbud
Ginsten tar ännu ett initiativ nästa vecka och höjer grispriset ytterligare 20 öre. Ginsten höjde grispriset 20 öre till 16,20 v 38 och KLS Ugglarps och Dalsjöfors följdes åt med en höjning med 20 öre v 39 till 15,90 kr. Vecka 40 höjer Ginsten till 16,40 kr! I övrigt händer inget på svenska marknaden. Nu väntar vi på de övriga slakterierna! Skövde förhandlar fortfarande om nästa periods priser och tar ställning till höjning inför v 41. Lövsta Kött har jag en tid haft gamla priser på. De sju leverantörerna får idag 15,75 kr och Lövsta ligger därmed på fjärde plats i tabellen.
Tyska sänkningen är inte bra för svenska grispriset, men som alla kan se i butikerna blir det allt fler charkvaror som får det blågula märket Svenskt Kött. Det efterfrågas av konsumenterna.
Det tyska grispriset började för en tid sedan efter semestrarna hämta sig efter en bottennotering, men nästa vecka kommer en rejäl kalkyl. Minus 6 cent! Den beror på att det kommit för många grisar till slakt, som inte kan sugas upp på marknaden utan prissänkningar. Vissa varningar fanns, eftersom temperaturerna i Europa sjunkit och grisarna därmed börjat växa bättre. Detta kan ha bidragit till att tyska grisföretagarna anmält grisar med låga slaktvikter. En annan orsak till överskottet på griskött är att industrin fyllt upp sina lager efter semestrarna och inköpen återgått till normala volymer. Danska priset är oförändrat, men suggorna faller 30 øre.
Grispriserna i Europa är således svaga, men det finns tecken på att de kan bli bättre nästa år. Finn Udesen, chefkonsulent hos VSP, sa i veckan att trycket på de uppfödare i Europa som inte har bra tekniska resultat börjar bli för stort. De stänger stallarna och detta ser man på att antalet grisar minskar. I EU har antalet dräktiga suggor fallit 1,2 % under maj och juni, jämfört med förra året samma tid.
Danska priset väntas bli 9,81 dkr i snitt 2015. Det är en nedjustering av prognosen från maj med 12 øre. Men å andra sidan väntas priset 2016 bli 10,08 dkr och ytterligare 50 øre upp 2017.
Dessutom väntas fodret bli billigare 2016. 2015 väntas fodret både till slaktgrisar och suggor kosta 1,62 dkr/FE och falla till 1,58 året därpå. Smågrisfodret väntas bli ca 1,96 dkr/FE 2015 och beräknas falla till 1,92 nästa år.
Danskarnas driftsresultat väntas i snitt bli 73 000 dkr 2016 (bästa tredjedelen 1 044 000). 2017 väntas det stiga till 441 000 dkr i snitt och 1 481 000 för den duktigaste tredjedelen av grisföretagarna.
EU har 111 % självförsörjning för griskött och exporterar omkring 13 % av sin totala produktion, mest till östra Asien, särskilt Kina. Januari till juni ökade EUs export med 6 %, mest till Syd-Korea och Kina. Från årsskiftet när trycket på marknaden ökar efter julhandelns slut, talas det om ett nytt stöd till privat lagring av griskött, finansierat av EU. Det är inget sagt om volymerna.
Om svenska grisnäringen får något med av pengarna i nationella kuvertet, som delas ut nu, vet vi inte. Det är 76 mkr, men det mesta väntas gå till den hårt utsatta mjölknäringen. Det skulle i så fall bli 3 öre per kg mjölk.
Elmia Lantbruk Djur & Inomgård hålls 21 - 24 oktober 2015. Det är sista gången för specialiserade Djur & Inomgård. 2016 blir det en ny mässa, Elmia Lantbruk, för hela lantbrukets möjligheter och frågor. Den ska gå vartannat år. Det är ett krav som flera stora maskinfirmor ställt länge.
1000 finska grisar slaktas under några veckor hos HKScan i Kristianstad, men köttet säljs som finskt. Orsaken till finska fläskberget är strejk i slakterierna och ökad produktion. En del grisar slaktas även i Estland och en del blir biogas.
Förra veckan skrev jag att Maria Forshufvud lämnar vd-jobbet vid Svenskt Kött och blir vd i Svenskmärkning AB. Bolaget bildades i veckan. Arbetet blir likartat och jobbet hos nya bolaget blir att få industri och handel att frivilligt märka svenska livsmedel med ett svensk-märke. Kommer då kött att få två märken i framtiden? Svenskt Kötts märke är nu mycket väl känt och 80 % av konsumenterna vet vad det står för. Branschen har investerat kanske bortåt 100 miljoner i märket under de fem åren.
-Bolaget är precis nyss bildat och vi ska diskutera frågan snarast, säger Tobias Lithell, som är ordförande i Svenskt Kött AB och styrelseledamot i Svenskmärkning AB. Vi ska lösa frågan.
-Svenskt Kött har varit framgångsrikt och Svenskt Kött AB ska vara kvar även i framtiden, säger han. Ambitionen är att alla Sveriges livsmedelsföretag ska administrera ett och samma Svensk-märke tillsammans.
HKScan varnar för att afrikansk svinpest finns utbredd i Baltikum och vi måste vara vaksamma. Nu är det många som åker på jakt österut. Detta medför smittfara. Läs checklistan mot ASP här.
Grisportalens webbsida är igång igen, men det blev en seg historia. Det började med att sidan rasade i samband med att webbhotellet Crystone startade om servern. När de försökte få igång sidan upptäckte man att det fanns främmande filer på siten, som inte jag lagt in. Det var ett skrämmande och allvarligt meddelande för min del. Min misstänkte blev att någon illvillig lagt dit dem, t ex djuraktivister eller i värsta fall någon som försökte få in trojaner. Sådant ville jag absolut inte sprida vidare till er läsare. De främmande filerna störde länkningen så det inte gick att komma in på siten på vanligt sätt.
Jag har nu granskat praktiskt taget hela grisportalens filkatalog och även de främmande filerna. De var gjorda i ett program jag inte använder. Jag tror att filerna var harmlösa. De handlade om försäljning av skor och väskor och de flesta filerna var helt tomma.
Varför de främmande filerna fanns på mitt webbutrymme har vi inte kunnat utreda. En teori är att Crystone av misstag dragit in dem vid jobbet med reparation av servern och siterna, men det förnekar man. En annan teori är att någon just som man säger hackat sig in på min sida. Det är Crystones teori. Det kan också vara ett oavsiktligt misstag av någon som övat sig på att göra webbsidor. En del tyder på det och det är min starkaste teori när jag sett filerna. Enligt Crystone finns det säkerhetshål i vissa program, så man kan komma in utan att ha användarnamn och lösenord. Med lite tur, eller otur, kan man hitta sådana hål, alltså endera avsiktligt eller av misstag.
Samtidigt håller Crystone på med att bygga om sin administration av webbsidorna. Allt blir helt nytt. Så det är rörigt inom företaget.
Nu har jag även städat på siten och plockat bort sådant som av olika anledningar hamnat på fel plats. Så blir det ju med åren. Och jag har lagt in grisportalen under nytt kundnummer, nya användarnamn och lösenord. Det är bara att hoppas att det går minst tio år till utan större problem. Det är snart tio år sedan jag startade grisportalen och ännu fler år sedan jag startade @-GRIS. /LG 150925


Marknadskommentarer
HKScan Agri
Läs gärna igenom informationen om afrikans svinpest samt checklista för anställda på gårdar!
Oförändrat läge på marknaden beträffande gris och noteringen är oförändrad vecka 40. Tänk på att jobba med planeringsanmälan och boka din slakt med framförhållning så vi kan jobba optimalt med balanser och transporter – tack för din förståelse och medverkan!


KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det kommer lite färre grisar till slakt nu, men det är väl som det ska vara. Grisföretagarna siktar på att få fram så mycket som möjligt till jul. Det är annars full fart på marknaden och det mesta säljs utan problem. Det är balans både för slakt- och smågrisar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Allt oförändrat nästa vecka. Obs att vårt pris är 15.90. Vi höjde denna vecka. Balansen = brist för slaktgris, mindre brist smågris.
-Det är fortsatt bra marknad för griskött. Allt säljs slut och situationen från förra veckan förstärks. Vilket, som jag sa förra veckan, innebär ytterligare höjningar i höst.
-Efter att vår affär med KLS Ugglarps nu är godkänd har vi högsta prioritet på att identifiera alla synergier som vårt samarbete kan ge. De pengar som vi tillsammans hittar kommer att återföras till våra leverantörer via avräkningen. Vår absoluta målsättning är att skapa lönsamhet i primärproduktionen och därigenom medverka till en ökad tillväxt i svensk grisproduktion igen.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Vi är inte färdiga med prisförhandlingarna ännu, så vi får ta ställning om en vecka då vi vet mer. Därför oförändrade grispriser. Julpriserna börjar nu sättas på allvar.
-Det mesta går bra att sälja och det är balans både för slakt- och smågrisar.


Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist: -Priserna är oförändrade nästa vecka.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -


Lövsta Kött
Ulf Tillman: -Jag har inte sett det personligen ännu, att det blir brist på julskinka. Men om de stora grossisterna håller fast vid vad de sagt, att de endast ska sälja svensk skinka, då blir det nog brist.
-Det är bra efterfrågan på griskött, framför allt vissa detaljer. Skinka och fläsktvåa (utom fettet) har kommit starkt senaste tiden. Men det är svårt att få ut särskilt mycket mer för svenskheten.
-Vårt grispris är 15, 75 kr. Vi har 7 leverantörer.

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -


Danish Crown
Den uppblomstring som den europeiska marknaden för färskt griskött upplevde under sensommaren, ser nu ut att få viss motvind. Det kämpas med efterfrågan, som inte kan följa med det stora utbud av kött som finns på marknaden just nu.
-Lagren är uppfyllda runt om i Europa efter sommarens semestrar och det samtidigt som vi ser att det kommer stora volymer grisar till slakt vid de europeiska slakterierna. Det ger en situation, där utbudet och efterfrågan inte hänger samman, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Det stora utbudet dämpar priserna. De flesta detaljer blir sålda till priser som är under press eller i bästa fall stabila.
-Vi upplever en press på priserna för framdelar, bog och skinka, medan kotlett och bröstfläsk säljs mer stabilt. Karré har gått ut ur säsongen och är med till att öka pressen på framdelarna, säger Søren Tinggaard.
Den brittiska marknaden för bacon är stabil och försäljningen till länderna utanför Europa är oförändrade och likaså stabila.


ISN, Tyskland
22 sept: Stabila priser i EU denna vecka, trots oenigheter
Det har knappast varit några rörelser alls för grispriserna i EU den här veckan. Som väntat höll sig priserna stabila i norra Europa, medan det flaggas för att säsongen medför vikande marknad i söder.
Det är ett uppenbart missnöje bland marknadens aktörer över hela Europa f n. Konflikten står mellan de som bjuder ut slaktgrisar och inköparna av dem. Volymen grisar till slakt ökar överallt, medan den allmänna prisnivån är alltför låg för grisföretagarna. Slaktarna och förädlarna tycker att priserna är för höga.
I Frankrike håller sig priset på grisbörsen nätt och jämnt oförändrat. Ändå är situationen spänd. För första gången i historien, har franska slaktare inte accepterat börsen i Pleurins marknadspriser, utan betalade ett pris som var betydligt lägre. Av rädsla för protester har inget företag någonsin vågat göra detta förrän nu, berättar en aktör på marknaden.
Missnöje visas även i Holland. Den senaste noteringen från Utrecht-börsen har avbrutits tillfälligt. Hård kritik hade framförts från de holländska återförsäljarna av djur efter att ha gått ut med 4 cent under börsen. Det talades även om manipulation och detta håller nu på att granskas. Under måndagen väntas ett pris offentliggöras.
Trend för tyska marknaden: Den nuvarande marknadssituationen är orolig, även utöver de nämnda kontroverserna. De volymer som erbjuds har ökat. Volymerna som erbjuds till mitten av veckan kan endast placeras i begränsad omfattning. Marknadsförarna rapporterar även om en trend för att man bjuder ut mycket lätta djur.
F n verkar det viktigt att behålla lugnet och inte kasta in handduken. Bättre att invänta internetauktionen för att se resultatet.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!


Grisgeneralen
Klicka HÄR

Investeringsdags?

För halvannan vecka sedan uttalade tre glada grisföretagare att nu är det ”plättar och punsch”, så sätt igång investeringar och expansioner. Rätt eller fel visar sig efteråt. Faktum är att av dessa tre företagarna är två av dem ekologiska. Det är fullt möjligt att det inom ekologiska produktionen finns lönsamhet eftersom marknaden talar om stor brist på ekologiskt griskött.
Då det gäller svensk normalproduktion fattas det ännu ca 2 kr per kg fläsk till lönsamhet med 4 % vinst. Just nu får de flesta hem ungefär 16 kr per kg. I samma ATL skrev också en större smågrisproducent att lönsamheten ännu ej var tillfredsställande och att såren efter det senaste decenniet ännu ej läkts.
Om du har full lönsamhet på den investering du vill göra, så verkställ. Lämpligare kan vara att se över anläggningarna med underhåll som syftar till att modernisera och effektivisera och som har snabb ”pay-off-tid” max 3 - 5 år.
För större investeringar som t ex nybyggnationer måste du ha längre garantier från t ex slakterier eller foderfirmor. Du måste ha någon som du kan lita på.
Svensk mat ger jobb och öppna landskap i Sverige!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Rötmånadsreflektioner m m i hängmattan år 2015

"Sällan eller aldrig får man höra at någon hittar på rätta grunderne til våra oredor, eller gifver goda råd til deras bot".

Så tänkvärt och aktuellt skrev redan år 1746 lantmätaren Jakob Faggot i "Svenska Landtbrukets hinder och hjälp". Faggots projekt (skiftesreformen) kan tas som det första storskaliga statliga försöket att förbättra jordbrukets, böndernas och landsbygdens konkurrenskraft och livssituation. Under de följande seklerna har vi sett flera andra exempel på handgripliga åtgärder med liknande syften: 1800-talets omfattande sjösänkningar och nyodlingar för att öka åkerarealen och motverka massutvandringen till USA, egnahemsrörelsen, efterkrigstidens koncentrerade rationalisering (KR) i de nordliga länen, jordförvärvslagen, etc.
Det bästa och mest framgångsrika internationella exemplet är naturligtvis uppodlingen av och bosättningen på den amerikanska prärien med stöd av 1862 års "homestead", lag som gav bosättare, de flesta nordeuropeiska migranter, billig jord att försörja sig på.
Historien låter sig aldrig helt upprepas. Tider och förutsättningar förändras numera rasande fort. Men av varje historisk händelse finns det något att lära, förutsatt att man kan sin historia! Hur är förresten de agrarhistoriska kunskaperna bland dem som i dag tror sig veta vad boten till jordbrukets oredor finns?
Vi kan inte försörja hela världen, men vi kan inbjuda hela världen att försörja sig hos oss, läser jag i SvD (Tove Lifvendahl). Det uppges finnas 60000 ha jord i Sverige som inte brukas (se tidigare bloggar). Staten och jordbruksverket skulle här kunna hjälpa till med ett kombinerat homestead och egna hems-tänk anpassat till vår tid. Man behöver inte äga det man brukar! Många av de nu dagligen inströmmande "nya svenskarna" är landsbygdsfolk. De har praktisk erfarenhet av get- och fåruppfödning, vakthållning mot rovdjur (inklusive vildsvin) på betesmark, trädgårdsodling, hantverk och småskalig industri, reparationsarbeten, tillvaratagande av bär och frukter, skogs-och naturvård, etc. Låt dem snabbt efter registreringen visa vad de vill och kan. I sommar har jag lärt mig att platser som Emmaboda (och 100-tals liknande orter) saknar både skomakare, skräddare och sömmerska och dessutom hjälpande händer i sjuk- och äldrevården. Varför pratar vi inte om detta med dem som dagligen sitter utanför matbutiker, systembolag och järnvägsstationer med sina pappmuggar?
Varken EU, LRF eller staten kan hjälpa mjölkproducenterna att överleva krisen. Det är marknaden, handeln och penningstarka och empatiska konsumenter som är räddningen, skriver Sydsvenskan den 8/7. I hängmattan frågar jag mig om den svenska allmänhetens hastigt uppblossade intresse inte bara för utsatta migranter utan i hög grad för betande kor, grisar med knorr, utrotningshotade fåglar och många andra underprivilegierade varelsers situation är äkta och uthålligt.
Livsmedelshandeln som för, i det här sammanhanget, mycket korta tid sedan, var "fientlig och hotade döda svensk grisnäring" (Land nr 8, 2015) har nu blivit "bondekramare". Är detta en omvändelse under galgen eller ett s k "paradigmskifte"? Hur kommer det att se ut om ett år, två, tio år...? En annan fråga som nu åter lyfts upp, gäller överanvändningen av antibiotika i jordbruket och annorstädes. Motståndet mot den oansvariga hanteringen kommer att bestå och växa de närmaste åren. Här är jag (nästan) säker efter bl a egen (vetenskaplig!) enkät under några veckor nyligen bland ett större antal medpatienter på infektionskliniken i Lund, där vi alla fick botande antibiotika intravenöst mot livsfarliga bakterier.
Klyftan mellan fattiga och rika konsumenter växer. Det är vetenskapligt belagt. I Malmö är var tredje barn "fattigt".
Svenskt etiskt föredömligt producerat kött ska i huvudsak ätas inom landet. Export av någon betydelse ska vi inte räkna med, därom tycks de flesta realister vara ense. Men köttet blir DYRT i butiken. Det är man också allmänt överens om. Så mamman med tre hungriga skolungdomar har inte råd att köpa "Göran Perssons oxfilelåda" eller motsvarande (i första hand avsedd för stadens lyxkrog och saluhall) utan måste kanske köpa billig "dansk blandfärs" till veckans spagettimiddag. Hur går detta ihop med det högtidliga snacket om alla barns lika värde och den färska regeringsförklaringens vädjan att "hålla ihop landet och ta ansvar för varandra"? "Folkhemmet har inga styvbarn", sa, som några av oss minns, den legendariske statsministern Per Albin Hansson på 1940-talet. Alla svenska barn ska kunna äta samma fina, hälsosamma kött och mejeriprodukter. Inte bara elitens. Under mina sju år i USA köpte vi mjölk, ost, m m till fullt pris, medan våra afro-amerikanska vänner med stora familjer hade kuponger som de kunde byta mot matkassar. Detta är sedan länge beskrivet i de ekonomiska läroböckerna som prisdifferentiering (ibland prisdiskriminering); de som har råd betalar fullt pris för en (status)vara, med andra konsumenter får samma produkt (ofta under annat varumärke) till ett lägre pris. Är det så vi ska ha det framöver? Ett tvåprissystem med kuponger och matkassar! EU lär tillåta ett sådant system. Vad anser de i andra sammanhang tvärsäkra och högröstade proffstyckarna i denna fråga?
"Statsvetare visa er nyttiga" uppmanar DNs ledare 9/8 med anledning av forskarnas tystnad, nu när det krisar sig. Vi ger SLUs lantbruksekonomiska experter samma råd. Låt oss höra mer om er analys av det som sker i det som synes ske på våra jordbruksföretag, på livsmedelsmarknaden, på landsbygden och internationellt. Och naturligtvis vill vi också se forskarnas åtgärdsförslag.
Till slut en ny, djärv och positiv tanke: Svensk lantbruksforskning- och export ska kanske inriktas mer på lantbruksteknik, anpassad för det utomeuropeiska familjeföretaget, där enligt tongivande (amerikanska) bedömare (TV 2/9) den mesta maten måste produceras i framtiden om världens snabbt växande munnar ska kunna mättas. Om ungdomarna ska stanna kvar som bönder i denna s k tredje värld, kommer de inte att nöja sig med föräldrarnas enkla hacka, buffel, träplog etc, utan kräva ergonomiska redskap, arbetsbesparande metoder, småskalig teknik och annat västerländskt som de läser om på nätet. Här är en nisch för SLU och andra innovatörer och produktutvecklare att ta hand om.
"Det är nu vi ska marknadsföra våra svenska mervärden"står det i Land Lantbruk nr 12, 2015. Formuleringen skapar viss dysterhet i hängmattan. Det tog alltså, trots ett gediget jobb av hedervärda krafter, ett fjärdedels sekel mellan "sådd och skörd". Och fortfarande är "mjölkkronorna" och motsvarande insatser lokala, temporära och beroende av handeln, giriga och riskovilliga bankers välvilja och statens senfärdighet. Mot bakgrund av senare tids politiska "krumBUCHTer" är det tyvärr svårt att förvänta ett snabbspår till lösning av jordbrukets aktuella" oredor".
Den klartänkte Jakob Faggot hade nog år 1746 mer rätt än han själv anade!

Gunnelas blogg
Klicka HÄR

Starkt stöd för djursskydd
Det är rubriken på debattinlägget i UNT från Djurskyddet Sverige, World Animal Protection, Veterinärförbundet och SCAW, SLU. Konsumenterna är villiga att betala för mervärdena i svenskt djurskydd, skriver Johan Beck-Friis, Åsa Hagelstedt, Roger Pettersson, Margareta Steen och Lillemor Wodmar. ”Djurskyddslagen är ifrågasatt. Den statliga konkurrenskraftsutredningen föreslog att svenska djurskyddsregler skulle sänkas till EU-nivå. Men konsumenterna håller inte med. Åtta av tio anger att djurfrågorna väger tungt när de väljer livsmedel. Fem av tio skulle minska sina köp av svenska livsmedel om regeringen och riksdagen går på konkurrenskraftsutredningens linje.
7 - 9 augusti gjordes en YouGov undersökning om hur viktiga de svenska mervärdena är för konsumenterna. Undersökningen visar att konsumenterna är mycket positiva till de svenska djurskyddsreglerna. Det är 85 procent av de tillfrågade som anger att det är viktigt för dem att djuren i den svenska livsmedelsproduktionen får vistas utomhus. Förslaget om att minska betestiden och att ta bort den helt för många kor tycks alltså inte ha något stöd hos konsumenterna. Undersökningen visar att det finns ett starkt stöd för de svenska mervärdena på djurskyddsområdet. Det är 83 procent som anser att djuren behandlas bättre i Sverige och att det är viktigt när de väljer livsmedel. Lika många svarar dessutom att det faktum att Sverige använder betydligt mindre antibiotika i sin produktion är av vikt för dem. Svenska mervärden som att djur ska ges möjlighet att bete sig naturligt har lika starkt stöd hos konsumenterna, likaså att djur ska hållas lösgående och inte uppbundna eller fasthållna med galler.”
I går deltog jag i den stora bondemanifestationen på Mynttorget i Stockholm. Jag är så gammal så jag minns när LRF med Bosse Dockered i spetsen och med Marit Paulsen i sällskap tågade från Humlegården till Mynttorget. Det måste ha varit på 80-talet och då var det också kärvt för Sveriges bönder. Då var av förståeliga skäl inte budskapet: Ge oss rättvisa villkor!, vilket var LRFs huvudbudskap i går.
Jag gratulerar LRF till det starka stödet från konsumenterna. Konsumenter och bönder säger samma sak, säger Helena Jonsson. Det känns bra, men frågan är vad man säger ja till. Är det inte just det som Helena Jonsson själv säger – det öppna svenska landskapet med betande kor. ”Jag vill ha svenska mejeriprodukter, öppna landskap, jobbtillfällen i hela landet och en hållbar svensk matproduktion med friska djur” är vad som skrivs i uppropet. ”Bonden målar landskapet” som Malin Sundin så vackert uttryckte det.
Men vem ska man lita på? I Svenska Dagbladet framhärdar Helena med att hävda att bönderna i Finland får betalt för produktionsbortfall och merarbetet med betet. Bara delvis rätt. Det gäller finska bönder med lösdrift som släpper kor på bete och bönder med uppbundna kor om man överskrider de 60 dagar, som den finska lagstiftningen kräver. Går man in på LRFs hemsida hittar jag inte LRFs position som jag uppfattar är 60 dagars bete och dispens från beteskravet under vissa förutsättningar för lösdriftbesättningar.
Å andra sidan säger Palle Borgström i tidningen Djurskyddet: ”Man ska inte behöva ha korna på bete överhuvudtaget eller så ska man kunna välja själv”. Att Stefan Gård vill ha bort beteskravet helt, är ingen nyhet. En bonde bland demonstranterna hävdade att: Vår djurvälfärd är jätte, jätte dyr! Därom tvistar de lärde – verkligen. Varför vill då 85 % av mjölkbönderna släppa ut sina kor och ofta längre tid än vad lagen kräver? En intressant kommentar kom från Sven-Erik Bucht: ”Det är inget som hindrar mejerierna att ge bättre betalt. Visst mejeri (läs Arla) betalar ju finska mjölkbönder en krona mer för mjölken.” Man hör det från flera håll. Arlas förtroende har naggats i kanten, även om företaget ägs av bönderna..

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!


Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Läs senaste nytt på
GrisPortalen


Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!

GRIS
Berga 311, S-692 93. Kumla
Lars-Gunnar Lannhard
070-6636090
gris@agrar.se

Grispriserna vecka 40

Uthyres/utarrenderas:
Smågrisuppfödning
(400 suggor +)
På gården Nya Wärslätt, tillhörande Trolleholms Gods, uthyres anläggning för produktion av smågrisar. Bostad, halmvärmeanläggning, tork.Tillträde 15/3 2016.
Anläggningen rymmer i dag ca 400 suggor och rekrytering. Förberedd och miljötillstånd för utökning till ca 600 suggor. Goda resultat idag.
Tillhörande jordbruksmark kan ev ingå i arrendet.
Trolleholms Gods AB
Trolleholms godskontor
268 90 SVALÖV
emm@trolleholmsgods.se www.trolleholmsgods.se

Klicka för mer info i annonsen!



Slaktsvin, grundnotering för bäst betalda viktgrupp
Slakteri Viktgr kg v 40 v 39 v 38 v 36
Ginsten Slakteri 75,0-99,9 16,40 16,20 16,20 16,00
KLS Ugglarps Topp* 70-96,9 15,90 15,90 15,70 15,70
Dalsjöfors 75-99,9 15,90 15,90 15,70 15,70
Lövsta Kött 75-92 15,75 15,75 15,75 15,75
Dahlbergs 76-98,9 15,60 15,60 15,60 15,60
Skövde Plus ** 75-99,9 15,60 15,60 15,60 15,60
HKScan Agri *** 70-99,9 15,30 15,30 15,05 15,05
Nyhléns & Hugos. avt flexibla - - - -
Avdrag
KLS Uggl. Ej GMO-fria
-
-0,20 -0,20 -0,20 -0,20
Skövde. Ej integrerad
-
-0,20 -0,20 -0,20 -0,20
Skövde. Ej GMO-fria
-
-0,20 -0,20 -0,20 -0,20
-
Balansen i slakten
SLS/Scan
-
- - - -
KLS Ugglarps
-
- - - -
Skövde Slakteri
-
balans balans balans balans
Dalsjöfors Slakteri
-
brist brist brist -
Dahlbergs Slakteri
-
- - - brist
Ginsten
balans balans balans balans
Gröna siffror = överst, Röda = brist Svart = balans.
* Gäller endast i kombination med tecknat KLS Ugglarps Leveranskontrakt Slaktgris och med tillhörande ordinarie veckoleveranstillägg.
**= Tillägg: 2500-3999 grisar +0,15 kr/kg, 4000-4999 +0,30 kr/kg, >5000 +0,45 kr/kg. Alla har ett garantipris, se nedan.
***= Gäller Scan-avtal tecknade efter 1 november 2013


Slaktsvin, golvpriser för leverantörer med kontrakt
Slakteri Viktgr, kött-%
Pris
Gäller från - till
Skövde Plus* bästa vikt, 58 %
14,50
hela 2015
* Garantipriset gälleroavsett vilka grisar som levereras. Guldgris ger tillägg.




Slaktsvin, Norden, noteringar
Skr Slakteri Viktgr. kg val. v 40 v 39 v 38
11,59 Danish Crown 70,0–94,9 dkr 9,20 9,20 9,20
25,17 Nortura 67,1–95,0a nkr 24,93 24,94 24,94
? HK Agri rybsgris 76 – 92,5b euro heml heml heml
? HK Agri grund 76 – 92,5b euro heml heml heml
? Atria Premium+ 78 – 98 euro - - -
13,64 Snellmans 90 – 105 euro 1,45 1,45 1,45
Ländernas avräkningspriser kan inte jämföras exakt med varandra p g a olika prissättningssystem och med varierande efterbetalning, i Danmark ca 1 skr. I Danmark avräknas vid 60 %. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre.
a) Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m. Klyvda utan huvud och framfötter. 60 % kött. +40 øre. per kött%. Noroc-korsning +70 øre per kg.
b) Avräkning sker vid 60 % kött. Priset inkluderar inte tillägg.
Danish Crowns notering är bruttonotering. Sedan görs avdrag. Verklig notering kan beräknas till 10 - 15 öre mindre. Exkl efterlikvid.
b)LSOs pris visar från 30/4 2010 grundpris + Primustillägg + nättillägg + effektivieringstillägg, som i princip alla uppfödare har.

Slaktsvin, Europa, landsnoteringar resp korrigerade
Skr Land v 40 v 39 v 38 v 37 v 36
23 sep Landsnotering* euro euro euro euro euro
13,36 Tyskland, 56 % 1,42 1,48 1,48 1,45 1,39
- D:o svenska*** - - - - -
22 sep jämförbara**
16,83 Italien - 1,789 1,790 1,777 1,744
15,99 England - 1,700 1,712 1,710 1,776
14,83 Spanien - 1,575 1,576 1,616 1,628
14,79 Frankrike - 1,572 1,576 1,579 1,588
13,62 Österrike - 1,448 1,448 1,417 1,355
13,53 Tjeckien - - 1,438 1,433 1,406
13,41 Tyskland - -1,426 1,426 1,396 1,336
13,05 Danmark - 1,387 1,387 1,360 1,333
13,02 Belgien - 1,384 1,384 1,359 1,297
12,73 Irland - 1,353 1,353 1,353 1,353
13,38 Polen - - 1,422 1,376 1,328
12,42 Holland - 1,320 1,358 1,329 1,272
* Alla tyska grisföretagare får 2 - 3 cent extra när de uppfyller QS en certifiering för lantbruket (branschkrav).
** Landsnoteringar korrigerade för nationella olikheter i klassnings- och betalningssystem. 56 % kött, fritt gård. 79 % slaktutbyte.
Förutom vid ändrade noteringar, kan siffrorna påverkas av svängningar i kurser på valutorna. Korrigeringar kan även ske i efterhand. Noteringarna kan jämföras med varandra. Enl ISN. Korrigeringsparametrarna ändrade 100803.
Tabellen visar redovisad officiell notering (för Sverige Scan) och inte det verkligt utbetalda pris uppfödaren får. Noteringarna visar inte tillägg eller avdrag för veckans aktuella köttprocent och vikt och inte heller olika tilläggsbetalningar, efterlikvider eller årsbonusar (Danmark dock inkl 0,60 dkr).
Enskilda svenska uppfödare kan ha stora "personliga" avtalstillägg utöver noteringen och standardavtalen (tillägg runt 2 - 3 kr/kg förekommer). Tabellen visar därför lågt verkligt pris för svenska slaktgrisar. Se även faktisk betalning nedan.
*** Fler och större avddrag kan göra att avräknade priset på svenska grisar blir någon krona under angivna pris.




Priserna på slaktsvin vid ISNs internetauktion
North-West German Internet Pig Market är en auktion över internet för slaktgrisar. Antalet grisar som säljs är inte stort, men auktionspriserna kan ibland ge en tidig indikation om vart officiella noteringarna är på väg i Tyskland.

Auktionsdag
22 sep
15 sep
8 sep
28 aug
Utbud
3555
2410
3210
1760
Sålda
1260
2410
2690
1400
Medelpris, euro
1,46
1,52
1,54
1,48
Lägst
1,45
1,51
1,50
1,46
Högst
1,47
1,53
1,56
1,49
Medelpris, skr
13,73
14,18
14,49
14,01

Suggor, galtar köpes för export
Suggor 6,20 kr, galtar 4,20 kr.
Rakt pris med fria vikter och fri klassning!
Göran Eriksson
Göran 0708-42 64 10, Torbjörn 0708-14 31 91
erikssonsdjurtransport@swipnet.se

Suggor, Sverige
Slakteri Kg, 58 % v 40 v 39 v 38 v 37
Knorrevången Fri vikt, klass** 9,00 9,00 9,00 9,00
Skövde 140- 8,75 8,75 8,75 8,75
KLS Ugglarps 140- 8,10 8,10 8,10 7,10
Ginsten 140,1 kg- 8,00 8,00 8,00 8,00
Dalsjöfors 58% 6,65 6,65 6,65 7,05
Dahlbergs 140- 7,00 7,00 7,00 7,00
Eriksson Transport Fri vikt, klass** 6,20 6,20 6,20 6,20
HKScan Agri 140- 6,50 6,50 6,00 6,00
Nyhléns & Hugoson 140- - - - -
Galtar
Knorrevången Fri vikt, klass** 5,00 5,00 5,00 5,00
Eriksson Transport Fri vikt, klass** 4,20 4,20 4,20 4,20
Dalsjöfors oflådd 2,70 2,70 2,70 2,70
HKScan Agri oflådd 2,67 2,67 2,67 2,67
Skövde oflådd 2,40 2,40 2,40 2,40
KLS Ugglarps oflådd 2,30 2,30 2,30 2,30
Dahlbergs oflådd 2,15 2,15 2,15 2,15
* Gäller endast hela lass från en lastplats, linje söder om Göteborg.
** Fritt din gård


Slaktsuggor och galtar
samt grillgrisar (brockgrisar)
köpes varje vecka. Fritt gård.
Suggor 9,00, galtar 5,00 kr/kg. Fri vikt och klass.
Vi slaktar i Sverige!
Knorrevången Slakt AB
044-42080 info@knorrevangen.se
Transportör Alexander Månsson 070-323 11 61

Suggor, utland
Skr
Slakteri Anm. valuta v 40 v 39 v 38
7,18
Danish Crown 129,9 kg- dkr 5,70 6,00 5,50
14,06
Nortura Fri vikta nkr 13,93 13,93 13,93
Finland
8,28
Snellmans Fri vikt, E euro 0,88 0,88 0,88
?
HK Agrii Fri vikt, E euro heml heml heml
?
Österbottens Fri vikt, E euro 0,34 0,34 0,34
Tyskland
9,88
VEZG 56 %b euro 1,05 1,05 0,94
Galtar
5,92
Danish Crown 109,9 kg- dkr 4,70 5,00 4,50
a) Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m. Klyvda utan huvud och framfötter.
b) Priset gäller på gården.

Viktigaste valutorna
Torsdagar v 39 v 38 v 37 v 36 v 35 v 34 v 33
Pund
12,83
12,80
12,87
12,90
13,10
13,33
13,46
Dollar 8,40 8,35 8,39 8,44 8,45 8,50 8,62
Euro 9,41 9,33 9,41 9,47 9,58 9,46 9,58
Dansk 1,26 1,25 1,26 1,27 1,28 1,26 1,28
Norsk 1,01 1,01 1,02 1,02 1,01 1,02 1,05
Yen 6,98 6,83 6,95 7,01 7,04 6,85 6,92
Priset på valutor i skr. Grön = valutan är dyrare. Röd = valutan är billigare.

Smågrisar, Sverige
Vecka v 40 v 39 v 38 v 37
Slakteri
kr/kg
kr/kg
kr/kg
kr/kg
KLS Ugglarps
Grund 23 kg* 23,45 23,45 23,45 23,45
PMVS-vaccinerade +20 kr +20 kr +20 kr +20 kr
Ej GMO-fria, per gris -8 kr -8 kr -8 kr -8 kr
Ginsten Slakt 1
Smågrisar, 23 kg 21,00 21,00 21,00 21,00
Dito PMWS-vaccinerade + 20 kr + 20 kr + 20 kr + 20 kr
Skövde Slakteri
SwedeHam+, 23 kg 20,25 20,25 20,25 20,25
Dito PMWS-vaccinerade +20 kr +20 kr +20 kr +20 kr
Dahlbergs
Särklass D, mell. 23 kg 21.00 21.00 21.00 21.00
PMVS-vaccinerade +20 kr +20 kr +20 kr +20 kr
-
kr/gris kr/gris kr/gris kr/gris
Dalsjöfors Kött 2
Smågris inkl PMWS 30 kg 605 605 605 605
Ej vaccinerade -30 -30 -30 -30
HKScan Agri
Plus 30 kg 550 550 535 535
Marknadstillägg/avdrag - - - -
Ej PMWS-vaccinerade4 -30 kr -30 kr -30 kr -30 kr
-
Marknadstillägg
Ginsten* - - - -
Balans i förmedling
Scan - - - -
KLS Ugglarps - - - -
Skövde Slakteri balans balans balans balans
Dalsjöfors Kött brist brist brist brist
Dahlbergs Slakteri balans balans balans balans
Ginsten balans balans balans balans
-
Priserna: Färg visar Prishöjning Prissänkning Oförändrat. Balansen: Färg och stil visar: Överst, brist, balans
1 Tillägg upp till 106 kr/smågris tillkommer.
2 Tillägg upp till 50 kr möjliga
4 Tillägg gäller förmedling, vid mellangårds avtalar parterna.
5 Över 30 kg + 5 kr, under -10 kr per kg. Marknaden sätter priset, dvs priset som anges är det som marknaden indikerar just nu.
6 Södra Sverige, danska kronor

Smågrisar, noteringar utland
Vecka v 40 v 39 v 38 v 37 v 36
Skr
Danish Crown dkr dkr dkr dkr dkr
249
Basis 7 kg 198 198 198 193 188
435
Basis 30 kg 346 346 346 338 330
255
SPF+Myc 7 kg 203 203 203 198 193
442
SPF+Myc 30 kg 351 351 351 343 335
260
SPF 7 kg 207 207 207 202 197
447
SPF 30 kg 355 355 355 347 335
1265
Økologi 30 kg 1004 1004 1004 998 993
Nortura, Norge nkr nkr nkr nkr nkr
888
25-kilos Helsegris 880 900 900 900 900
HK Agri euro euro euro euro euro
?
25-kg, Priimuus heml heml heml heml heml
Snellmans
583
Klass S40, 30 kg* 62 62 62 62 62
Tyskland
374
VEZG 28 kg 39,80 39,50 37,90 37,90 37,90
*) Tillägg för avelsindex 0 - 4 euro/st + mängdtillägg.