Senaste nytt om marknaden och priser
Fyra slakterier höjer v 42
Scan höjer 25 öre, KLS Ugglarps, Dalsjöfors och Skövde höjer 20 öre. Skövde höjde 20 öre även förra veckan och har således höjt 40 öre på två veckor och är nu uppe i 16 kr, tätt efter Dalsjöfors och KLS Ugglarps på 16,10. Men Ginsten leder på 16,40 kr och förbereder, som jag sa förra veckan, ytterligare höjning. Men det blev alltså inte nästa vecka.
Förra veckan diskuterade jag 17-kronorsnivån, som en och annan uppnått inkl tilläggen. Jag blev påmind om att det för ett par år sedan, när jakten på nya leverantörer var som störst, priset för en del grisföretagare var uppe i 18,10 kr. Har inte strulet med ryssarna varit, så kanske detta har varit en trolig nivå även idag.
Nästa vecka höjer Scan smågrisarna med 10 kr och KLS Ugglarps höjer suggorna med 50 öre till 8,60 kr. KLS Ugglarps och Dalsjöfors följs nu åt precis på öret när det gäller slaktgrisar. Men för suggor ligger Dalsjöfors nästan 2 kr under KLS Ugglarps.
Tyska och danska priserna är oförändrade på en låg nivå, Tyskland 1,47 € och Danmark 9,20 dkr, som endast är 11,50 skr. Hösten och inför julen är som regel inte lika bra tid för grispriser söderut i Europa som hos oss. Där har vi här uppe i Norden bättre tumme med tomten!
Skövde Slakteri har börjat slakta i det nyuppförda slakteriet efter branden. På prov ännu, men nästa vecka ska de nya robotarna börja jobba för fullt. Slakteriet i Skara blir åter öde och tomt. Nu får vi se vad det blir av den nedlagda anläggningen. Jag tycker den skulle passa bra för Danish Crown, men det går väl aldrig Scan med på. Tänk vilken injektion det skulle bli för grisproduktionen i Mellansverige? Och vilken ökad överkapacitet!
I nya skövdeslakteriet införs nya tekniker, autofom för klassningen och skållning med ånga, som båda sägs öka värdet på grisen. Autofom mäter hela grisen och ger treraskorsningar högre värde och skållningen med ånga ger tyngre grisar och bättre kvalitet på köttet. Det blir spännande att se hur mycket mer grisarna blir värda för grisföretagarna.
Zink i smågrisfoder har åter kommit i fokus i Danmark. Efter några decenniers användning ser man nu på vissa platser oroväckande höga halter i jorden, och myndigheterna börjar fundera över hur länge gödsel med zink kan läggas på åkrarna. Miljø- og fødevareminister Eva Kjer Hansen har beslutat fortsätta forskningen om detta för att få bättre beslutsunderlag.
Sedan nyår har fem grisuppfödare på Bornholm fött upp grisar utan att använda antibiotika. De producerar 150 "svenskgrisar" till slakt per vecka och är på väg mot 300. Syftet är att se om det fungerar i stallarna, men också om det finns marknad för griskött producerat utan antibiotika. Danish Crowns exportavdelning har funnit att intresset är störst på exportmarknader, bl a i USA där användningen av antibiotika är särskilt stor.
Ännu har man inte gått ut till handeln med konceptet. Man utöka försöket till ett område i norra Jylland där 1000 grisar per vecka ska slaktas i Sæby.
Nu får vi säga "doktor Gunnela" till vår bloggerska längre ner i spalten. Vi gratulerar till titeln! /LG 151009

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: --Marknaden fungerar bra nu, det är god efterfrågan på allt. Vi har inte börjat med inläggning av skinka ännu.
-Vi har inga kända nybyggnationer för gris i vårt område. Det verkar som om bönderna tröttnat på djurproduktion överhuvud taget. Det är inte lätt för unga att starta med att först skaffa gård, sedan bygga för stora kostnader.
-Nästa vecka är det älgjakt!

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Vi har provslaktat i nya slakteriet denna vecka och börjar slakta på allvar nästa vecka. Måndag blir sista dagen i Scans Skara-slakteri. En del justeringsarbeten fortsätter ännu en tid. Bl a ska robotarna trimmas in. Det tar väl en vecka. -En helt annan metod för klassning startar i nya slakteriet. Det är autofom, som mäter hela grisen och alltså mycket mer noga än idag. Dagens klassningsmetod utvecklades på 1980-talet och sedan dess har grisen förändrats ganska mycket. Tre-raskorsningar, som är köttigare, anses gynnas av den nya mätningsmetoden. I Sverige finns autofom endast i Kristianstad tidigare.
-En annan stor metodutveckling är kondensskållning. Ånga sprutas på slaktkroppen. Mer vätska stannar kvar i kroppen, vilket förbättrar ätkvaliteten och minskar droppsvinnet. Kroppen blir tyngre. Även detta är positivt för slaktkroppens värde och därmed betalningen.
-Det är framtidens slaktlinje vi byggt och tekniken är jämförbar med Danish Crowns stora slakteri i Horsens och de moderna slakterierna i Tyskland och Spanien.
-Den nya slaktlinjens kapacitet blir större än den gamla, men vi slaktar det som är optimalt för lönsamheten, så vi kan optimera betalningen till våra leverantörer. -Vi höjer slaktgrisarna 20 öre.

Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist: -Grispriserna är oförändrade v 42. Avtalsteckningen inför nästa år är igång i en jämn ström. Vi ser inga leverantörer som lägger ner längre.
-Vi tror inte på några dramatiska sänkningar av priserna efter jul. Men det vet man aldrig. Det är logiskt med sänkning efter jul, men inget år är det andra likt.
-Efterfrågan på svenskt griskött är fortsatt positiv. Vi skulle behöva fler grisar i landet.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Hösten är traditionellt sig lik med svårare tid för den europeiska marknaden för färskt griskött. Priserna gör då ofta ett dyk. Det är dock inte något som direkt har drabbat marknaden ännu, för försäljningen håller fortfarande en förnuftig fart.
-Även om vi just nu står mitt i hösten, har det ännu inte drabbat priserna, som fortsatt ser stabila ut. Utbudet av skinkor, framändar och bog rammar efterfrågan, men samtidigt är det generellt sett bra försäljning av kotlett och bröstfläsk, och den brittiska marknaden för ryggkött är stabil, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Till länderna utanför Europa rapporteras det om oförändrad efterfrågan från Japan, medan det är större osäkerhet kring den kinesiska marknaden.
-Kina visade osedvanligt hög aktivitetsnivå i september, då det var verkligt högt tryck på efterfrågan. Denna har dock bromsat upp nu och därför är det också en marknad, som det är något större osäkerhet om framtiden, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Stabilt i norra Europa, svagt i söder
Priserna på slaktgrisar har planat ut i många av EUs länder. Det oförändrade grispriset i Tyskland blev måttstock för flera grannländer. Det blev således oförändrat i Holland och Belgien och även i Danmark. I Holland höjde dock slakteriet Hilckmann något.
Men det är inte balans i alla EU-länder. I sydliga Europa visar priserna säsongsmässigt tendens till svaghet. I Spanien föll priset med 3,9 cent. Där ser man med bekymmer konkurrensen på exportmarknaden, samtidigt som produktionen växer i det egna landet. I Frankrike är situationen ännu mer fastlåst denna vecka. Två slakterier sätter egna priser. Detta år problematiskt för de andra slakterierna, som köper in till högre pris på Plérin-börsen.
Inte heller priset i Österrike höll sig oförändrat denna vecka. Köttköparna krävde sänkt pris pga den ökade prisskillnaden till Tyskland. F n ligger priset i Österrike väsentligt över tyska nivån.
Tendens på tyska marknaden: Priserna beskrivs från alla sidor som stabila. Det stora utbudet avsätts utan problem av slakterierna. Det är möjligt att sälja grisar utan lång anmälan. Det ser inte ut att vara svårt att placera de volymer som bjuds ut. Det nuvarande priset tros stå sig eller vara ett minipris.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Inför proteinbetalning även på foderärter
För några nummer sedan beskrev jag optimeringen av fodersäd som gav vid handen att för varje %-enhet som proteinhalten ändrar sig så betyder det 5 öre per kg spannmål i skillnad.
Vid optimeringen för foderärter där maxgränsen 15 % av energin kommer från ärtor blir förhållandet detsamma, dvs 5 öre per %-enhet och kg. Vid optimeringen jämfördes ärter 20,2 % proteininnehåll med ärter som innehöll 17,2 % protein.
Det är således av största vikt att införa proteinbetalning på alla grödor som går till foder. Idag blir det avdrag på låg rymdvikt för fodersäd. Ett avdrag som vi aldrig ser som köpare av samma spannmål.
I växtodlingsrådgivningen lägger man stor vikt vid proteinhalten i vall och veteodlingen och beräknar ekonomin i detta. Då är det samma sak med foderspannmålen.
Börja med att proteinbetala korn med 5 öre per %-enhet och låt 10 % protein vara utgångspunkten. På ärter gäller också 5 öre per kg och % med 20 % protein som utgångspunkt.
Som köpare är du KUND och begär analys på det du köper och betala därefter!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Alnarps grisdag 2015
Efterfrågan på svenskt griskött är glädjande stor. Det är ett gap på ca 30 % kvar att fylla på den inhemska marknaden. Den bloggande grisgeneralen, som är närmare verkligheten än de flesta av oss och som brukar ha synpunkter på grisnäringen, frågade för en tid sedan om tiden är inne för nyinvesteringar. Internationellt pekar t ex de amerikanska prognoserna på en sällan noterad produktionsökning i USA det närmaste året. Mot denna inte alltför dystra bakgrund samlades 6 oktober 2015 ca 120 deltagare, varav 67 icke studenter samt två representanter för lantbrukspressen, till Alnarps årliga svindag. Den var som vanligt arrangerad av SLU s LB institution och Partnerskap Alnarp, LRF och Skånes och Blekinges Grisproducenter. Dagens tema "Framtidssatsningar för skånsk och svensk grisproduktion – hur bygger vi för framtidstro, tillväxt och hållbarhet?" behandlades i åtta inlägg. . I det följande görs korta nedslag i några valda ämnen.
I Jordbruksverkets jämförelse av våra djurskyddsföreskrifter och EUs grisdirekiv påvisades skillnader vad gäller främst fem områden; grupphållning av suggor (svenskt krav sedan 1988 – EU först 2013 och begränsat till dräktiga suggor, rörelsefrihet (svenskt förbud mot fixering – EU tillåter fixering från vecka 1 före grisning till vecka 4 efter betäckning), avvänjningsålder (minst 28 dagar i Sverige – i EU är 21 dagar möjlig), stympning (svenskt förbud mot svanskupering – tillåts i EU), stallklimat (buller max 65 db(A) och gränsvärden för t ex svavelväte och ammoniak, samt krav på dagsljusinsläpp i Sverige mot 85 db(A) i EU och inga krav på gränsvärden för luftföroreningar eller dagsljusinsläpp.
I Sverige krävs dessutom förprövning eller ett godkännande i förhand för att få bygga för djurhållning. En viss allmän optimism präglade diskussionerna. Vår djurskyddsnivå ska "bibehållas men utvecklas", vad det nu betyder. Förprövningen är snabb, gratis och en garanti mot framtida kostsamma ändringar om byggfel begåtts. Hur mycket fördyrar våra regler svinstallarna? Det beror på, ingen ville ange en procentsats. Ibland är en dyrare djurplats det bästa alternativet om den är "värd mer" i produktionen.
Byggnadskostnaderna i Sverige och Finlands jämfördes. Här nämndes vissa siffror, som gav finnarna en fördel i produktionen med nästan 1 kr per kg kött. Detta tack vare särskilt investeringsstöd i Finland och billiga bygglån. Standardskillnaden i djurskydds- och miljökrav är obetydliga mellan de två länderna."Finnarna håller nu på att bygga helt ifatt oss med hjälp av sina stödpengar", var sammanfattningen. Nog så intressant i konkurrenssammanhang.
Diskussionen om hur den skånska livsmedelsstrategien ska utformas för att skapa framtidstro, tillväxt och hållbarhet, ledd av representanter för LRF Skåne blev trots lovvärda ambitioner en verklig besvikelse. Här avslöjades tydligt att det är långt till en gemensam plan. Olika aktörer och led i livsmedelskedjan har skilda idéer, talar självsäkert, men har få konkreta förslag. Man är möjligen överens om att vi ska behålla ledartröjan beträffande standarden på djuromsorgen, där det ju är bonden som får bära kostnaden.
De stora orden i diskussionspunkten "Skåne ska bli globalt attraktivt" störde mig speciellt mot bakgrund av att vi år 2015 inte ens lyckats bli "danskt attraktiva" utan drar åt olika håll vad gäller arbetsmarknadsregler, skattepolitik, språkförståelse och mycket annat som påverkar tron på framtiden, livskvaliteten, tillväxten i regionen och sysselsättningen. Här har LRF, skånska riksdagsmän och många andra en ännu olöst uppgift att övertyga regeringen, våra danska vänner, oförstående 08-or och motsvarade om vilken betydande tillväxtpotential det finns i Sydsverige och närliggande delar av Danmark. (Se tidigare bloggar).
Förslag: Gör grisdagen 2016 till en "fälles svineköd-dag"!

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Min stora dag
I lördags fick jag min doktorsring, hatt och diplom i SLUs aula. Att få bli hedersdoktor vid 72 år ålder känns fantastiskt. Ingen annan utmärkelse har jag upplevt så intensivt. Så fantastiskt mycket värme och gratulationer har jag aldrig upplevt (förutom att jag fick många komplimanger för min klänning). Här blev man gratulerad av allt från sina nära och kära, vänner, f d yrkeskollegor, till helt okända studenter och ärkebiskopen Antje Jackelén. Hela proceduren tog nästan tre dagar – rektorsmiddag på torsdagen, hedersdoktorsföreläsning med dekanernas lunch, generalrepetition på fredag kväll och till slut promoveringen i lördags.
Ett stort och varmt tack till Margareta Steen och Helena Röcklinsberg, som förslagställare och som vallade sin hedersdoktor runt till alla aktiviteter, inklusive hattprovning. Vill också passa på att framföra ett tack till en fantastisk ceremonimästare vid SLU, Jenny Sälgebäck. Det mest fantastiska var att Bo Algers fick SLUs högsta förtjänsttecken. Vi uppfattar det nog som en markering från SLU, att djursvälfärdsfrågorna är viktiga. Och det kan väl verkligen behövas i dessa tider, när åtminstone vissa krafter vill ta bort det mesta av svenskt djurskydd.
Jag fick uppdraget att framföra hedersdoktorernas tack under middagen på Uppsala slott. Jag hade fått bra inspel från min hedersdoktorkollegor. Lite mäktigt att tala för 400 personer och göra det på engelska. När man dessutom kallades upp till podiet, när man knappt hunnit tugga ut lammytterfilén. Jag kunde ha spenderat del av tiden med att harangera alla höjdare som var där – nuvarande och f d landsbygdsministrar, nuvarande rektor för SLU och minst tre tidigare rektorer, ordförande i SLUs styrelse, dekaner, jubileumsdoktorer, forskare på SLU, generaldirektörer och framför alla nya doktorer från fyra fakulteter och alla män och fruar. Doktorspromovering anses vara SLUs främsta högstidssammankomst.
Jag inledde min föreläsning på fredagen med att säga att det inte var möjligt att skriva ett färdigt manus eftersom det man skriver i juli, kan vara inaktuellt i oktober. I stället valde jag att kommentera historien och viktiga budskap med stöd av bilder. Huvudbudskapet var: Tillsammans och med omsorg, ska vi säkra svensk mat. Men jag kommer kanske så småningom att lägga upp föreläsningen på bloggen, för mycket är skrivet.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.