Senaste nytt om marknaden och priser
KLS Ugglarps och Dalsjöfors höjer 20 öre v 44
Nästa vecka höjer KLS Ugglarps och Dalsjöfors 20 öre, båda till 16,30 kr. Alla övriga slakterier har oförändrat. Höjningen innebär att de båda slakterierna nafsar Ginsten i bakhasorna. Det skiljer endast 30 öre och då har Danish Crown-bolagen större tillägg, särskilt för lite större producenter. Ginstens 16,60 kr + 20 öre i tillägg blir 16,80 kr, vilket ska jämföras med KLS Ugglarps och Dalsjöfors 16,30 kr + 60 öre för större producenter. Det blir 16,90 kr och alltså 10 öre mer än Ginsten. Det finns givetvis grisföretagare som har ännu högre tillägg (ring och berätta!). Även om de officiella papperen inte visar 17 kr ännu, så gör de personligt förhandlade avtalen det.
På tal om priser hörde jag att Scan betalar 1,50 kr upp, om man har sin grisfarm på lämpligt avstånd från Kristianstad. 15,55 är ett lågt pris på de officiella papperen, men med 1,50 kr upp når man 17,05 kr. Det lär inte heller gälla några enskilt gynnade producenter. Det kan finnas ännu bättre priser.
Jag hörde att någon grisföretagare skrivit på 16 kr för nästa år, vilket verkar vara lite förhastat? En jag talade med trodde nästa års avtal hamnar på ca 17. Men det är en alltför liten enkät för att vara av värde. Men en sak är dock statistiskt säker, att det är efterfrågan på nya leverantörer i höst! Det är också många som är överens om att de hyfsade priserna fortsätter in i januari.
-Jag räknar med lönsamhet även i januari-februari, sa en producent i veckan.
Sista året med Elmia Lantbruk Djur & Inomgård var det mer uppåt för grisnäringen än på länge. Inga ledsna grisföretagare letade produkter som man ändå inte vågade köpa. Nu vågar man mera och man planerar för nya investeringar och man ser framåt mot några bra grisår. Nästa utställning är gemensam för hela svenska jordbruksnäringen, Elmia Lantbruk 19-21 oktober 2016. Som maskinbranschen vill ha det.
Man kan inte påstå att det var många grisrelaterade företag som ställde ut. De har decimerats betydligt under de hårda åren, liksom kunderna grisföretagarna. Men jag träffade ändå flera som diskuterade investeringar. Ovanligt nog även med ekologisk inriktning. Inte KRAV, men ekologisk. Jag träffade fyra företagare samma dag som hade, eller diskuterade, grisar utanför stallarna. Det har inte hänt på år och dag! En Friland och tre EU-ekologiska. Ännu var det mest funderingar om att krama ut det sista ur halv- eller helslitna stallar. Det behövs ingen dyr ventilation och inte den senaste inredningen, utan mer att såga upp väggarna i stallet och gjuta en platta utanför. Så lät i varje fall diskussionen och priset på grisarna antyddes bli upp emot dubbla, jämfört med vanliga slaktgrisar. 30 eller t o m 35 kr/kg ungefär. Det är betydande brist på ekologiska grisar just nu. Det var inte heller några små besättningar det gällde, som förr, utan mer halvstora som inte vuxit så bra under griskrisen. I något fall var det grisföretagare med stora ambitioner för ca 10 år sedan, men där griskrisen och annat kom emellan.
Ökad investeringsvilja till utbyggnader och satsning på ekologiskt var enda tydliga trenderna jag kunde hitta på Elmia.
Jag frågade några grisföretagare varför man inte byggt ut tidigare, så att man haft produktionen igång och kunnat sälja grisar nu. Man skulle kunna tro att de flesta skulle vara avskräckta från investeringar medan det är griskris. Men de flesta skyllde på bankerna. Det är omöjligt att låna pengar i kristider. Så nu planerar man, och prövar om man får låna pengar nu, trots att man är några år äldre och därmed har kortare tid för avskrivning om det inte finns yngre intresserade i familjen. Dessvärre också för att kanske vara igång lagom till nästa kris?!
Banker är inte vad de var förr! Verklighetskontakten saknas. Det är det tydligen inte bara jag som tycker. Till tröst kan man tillägga, att en dansk tyckte på samma sätt. Där har man traditionellt satsat även på de svaga, så de kunnat växa, om företagarna i övrigt är duktiga.
-Det är nog 30 % av grisföretagarna som är mer eller mindre konkursmässiga, sa en dansk. Men bankerna har nu ingen större vilja att hjälpa dem ur krisen. Trots att man hur klart som helst kan se att de bästa 30 procenten tjänar gott med pengar, trots krisen.
Om man kan dra några lärdomar av dessa resonemang, så är det att det är brist på stöd och rådgivning, både i Sverige och som framgår även i Danmark. Kanske även information. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många kunniga rådgivare och detta gäller i synnerhet hos bankerna. Det går inte att sitta vid datorn och bedöma sina kunder! Man måste prata med dem och besöka dem på deras gårdar! Detta är också det troliga svaret på Anders Sundströms (ordförande i Swedbank) fråga i Svenska Dagbladet i början på året, varför folk är missnöjda med Swedbank? Jo, det finns tillräckligt många som kommer ihåg hur de gamla sparbankerna och i synnerhet Föreningsbanken arbetade! Datorstödd (-styrd!) långivning fanns inte på den tiden. Man använde huvudet!
Några stora och unika tekniska nyheter går inte att hitta på en svensk mässa. Men här är ett axplock nytt:
• Groba visade en kontinuerlig tork som hade lite nytänk. I stället för att arbeta på höjden, som torkar i allmänhet gör, arbetade den här på bredden. Den spar givetvis inget byggnadsutrymme, tvärtom, men leveransen av torken sker som en stor container på en trailer och den kan säljas på samma sätt om man tröttnar på verksamheten.
-Bankernas favorittork, sa Anders och Torgil Johansson, Groba.
Den kan förutom spannmål torka fröer, ärter, bönor, pellets och t o m gödsel eller något annat. Kan man hitta på annat att torka när spannmålen är klar för hösten, så förkortas givetvis avskrivningstiden. Torkar står ju som regel stilla större delen av året.
Man kan likna funktionen vid forna tiders spannmålsmagasin, där drängarna skottade spannmålen tills den var torr. Den här torkar givetvis spannmålen med värme och drängarna är ersatta av medbringare på en kedja som rör sig sakta.
Hur är det då med silorna på höjden? Jo, vi flyttar runt med de gamla gastäta silorna, sa en säljare. En emaljerad silo slits aldrig ut, så när en bonde slutar, så monterar vi ned silon och sätter upp den på en annan gård. Nyförsäljningen är närmast noll. • Skiold visade en torrutfodring för smågrisar, som alltså fördelar små portioner, men upp till 1 kg, till foderutrymmet i smågrishörnan. Pigsaver, heter den, och blev prisbelönad i Hannover förra året. Intressant med den är även att en svensk grisföretagare, Johan Thuresson, Löderup, är idégivare till utfodringen, som nu alltså fått internationell uppmärksamhet.
-Smågrisbesättningarna är nu så stora, att det är för jobbigt för skötaren att gå med skopa och fodervagn, sa Ulf Eriksson, Skiold.
• En foderautomat för små portioner visades också hos J-O Stalldesign. Det var endast en prototyp, tillverkad med 3D-skrivare. Utfodringen efterliknar suggans digivning i små portioner, men datorn ökar portionerna efter smågrisarnas tillväxt.
• Envirologic har nu kommit förbi 3D-skrivarstadiet och visade en riktig tvättrobot med nya namnet Evo Clean. Dock inte helt klar att köra kommersiellt. När jag såg den senast, i Hannover, var den just tillverkad i en 3D-skrivare. Den gamla modellen ska finnas kvar.
• Samma företag visade även Pipe Cleaner, som rengör utfodringsrör och andra rör. Till skillnad från andra avloppsrensare, har den bl a roterande munstycken.
• Mafa har ofta något nytt på mässorna. I år är det Mafa Connect, en lasermätare som monteras i fodersilon och via mobilt bredband skickar uppgifter till mobiltelefoner och paddor. Grisföretagaren, eller foderleverantören, får information om hur mycket som finns kvar i silon och kan fylla på innan fodret tar slut.
• Alla slaktarna var givetvis på plats. Slakterierna har som regel något att äta och som de bjuder på. Det är något som bönder gillar och även att se sina direktörer hiva varm korv eller tacos och byta några ord med var och en. Men det var också långa avtalsdiskussioner på sina håll. Det är den tiden nu.
Förra veckan skrev jag om att Danish Crown i Sverige är större än HKScan. Det stämmer, men siffrorna reagerade Torbjörn Lithell på och förklarar statistiken så här:
-Volymsiffrorna är tyvärr felaktiga och visar inte rätt bild. Siffrorna för HKScan i @-GRIS inkluderar inte Skara-slakten, som var igång nästan hela 2014, samt att 50 % av nötslakten i Hörby är för vår räkning. Korrigerade siffror för 2014 är ca 1 050 000 för HKScan och 1 060 000 för DC.
Gör som Torbjörn, hör av er om ni hittar felaktigheter (och givetvis även om det som är rätt). Det är jag enbart glad för. Även solen har ju som bekant sina fläckar!
Nortura, Norges motsvarighet till Swedish Meats på sin tid, har fått en ny organisation. Avdelningar har slagits samman och nya kommit till, för att spara pengar och anpassa koncernen till framtiden. Nortura har gjort en mycket omfattande dokumentation över företaget, vem som gör vad, vilka enheter som finns, osv, och man kan länka sig till det mesta inom både grisproduktion och övrig djurhållning. Den som vill skaffa sig en översikt över norsk djurproduktion kan börja med det här dokumentet. /LG 151023

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det är inga problem sälja griskött, men så har det å andra sidan varit ända sedan i somras. Priserna är oförändrade, balans både för smågrisar och slaktgrisar.
-Vecka 46, alltså om två veckor, sänker vi vikterna till mellan 95,9 och 70,0 kg. Vecka 49 blir det 90,9 till 65,0.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Vi höjer priset på slaktgrisar 20 öre till 16,30 kr. Allt övrigt är oförändrat. För både slaktgrisar och smågrisar har vi en mindre brist.
-Det är fortsatt bra marknad för svenskt griskött. Det gör att vi kan höja 0,20 kr/kg.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: --Det är bra åtgång på allt kött. Alla priser är oförändrade och balanserna är bra.
-De kommentarer vi får i montern på Elmia är att det nu känns hoppfullt för grisnäringen och att man för första gången på länge kan titta framåt. Man talar inte så mycket konkreta investeringar, men en del om översiktiga planer som är positiva.

Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist:

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -Det är ganska god tillgäng på griskroppar för styckning, men också bra fart på efterfrågan. Det är tidigt att säga om julskinkan räcker eller ej, men det är ingen brist just nu.
-Jag ser inga nya trender för årets julprodukter. Det blir nog en traditionell jul beträffande grisköttet.

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Hösten har tills nu varit en lugn affär och det gråa vädret har inte fått tag i den europeiska marknaden för färskt griskött, som ännu inte gjort det dyk som vanligtvis kännetecknar årstiden.
-Vi ser fortsatt bra balans mellan utbud och efterfrågan på marknaden och detta smittar av sig på avsättningen, som är lugn. Vi säljer löpande skinkor, framändar, bog och kotlett på marknaden och den engelska baconmarknaden är oförändrad på en tillfredsställande nivå, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exsportavdeling.
Till länder utanför Europa är avsättningen till Japan oförändrad, medan det är mer blandade rapporter från den kinesiska marknaden.
-Försäljningen till Kina är mer trög än tidigare i höst, då det var en riktigt förnuftig efterfrågan. Just nu ser vi en mer avvaktande hållning på den marknaden, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Fortsatt oförändrat i Tyskland och nedåt i söder
EUs marknad för slaktgrisar är även denna vecka splittrad. Medan det är problemfritt och efterfrågan i centrala Europa, är det fortsatt nedåt i söder.
Marknaden är väl balanserad i Tyskland, Holland och Danmark. Det är inga problem med försäljningen av de volymer som bjuds ut och detta beror på god efterfrågan i dessa länder. Priserna fortsätter nedåt i de sydliga länderna. Ovanpå säsongens påverkan nedåt, har Spanien en allmän helgdag och dessutom är det tekniska problem i ett av de stora slakterierna. Prispress och en måttlig sänkning av priset rapporteras också från Belgien.
I Österrike fortsätter också prisfallet. De stora volymer som bjuds ut, samt ökade slaktvikter är en anledning och sedan är det en nationell helgdag 26 oktober. Dessutom har Österrike haft ett pris som legat över det tyska de senaste veckorna. Endast förra veckan låg priset under det tyska.
Situationen har blivit allt mer akut i Frankrike. Det är fler slakteriföretag än kunder som lämnat Plérin-auktionen. Noteringen har skjutits upp tills vidare (och det anges således inget officiellt pris för Frankrike i tabellen här intill). Att slakterierna erbjuder lägre pris än Plérin-auktionens notering är numera en daglig företeelse. Ingen lösning är i sikte.
Trend för tyska marknaden: Den är stabil och lugn. Slakteriernas efterfrågan är fortsatt stor. Även om det är stora utbud, kan volymerna säljas. Som det ser ut nu på marknaden, kan vi vänta förändrat pris.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Ett urvattnat Elmia
Den förr så ståtliga och välrenomerade Elmia-utställningen pågår, men ack så urvattnat. Vid mitt besök i dagarna två fick jag se mycket fina nöt av köttraser och mjölkraser samt finfina får. En eloge till dess ägare och utställningsarrangemanget. Tyvärr var det mycket lite för grisproducenter trots att man säger sig se ljuset i tunneln. Slakterierna var mycket aktiva och hade stor genomströmning av producenter och övriga.
På teknik inomgårds var det tunt. En hel del för mjölk och nötkött, knappt något för gris. Kanske beroende på att det är LRF-styrt jippo med grisföretagardagar på Elmia om en månad. Övrig teknik inomgårds saknade många av de större tillverkarna av spannmålsutrustning vilket åtskilliga besökare var irriterade över.
Besöksantalet på mässan under onsdagen var endast något över 3000 människor. Att utställningen, om den ska vara kvar, behöver reformeras är helt klart. I nuvarande form är den endast besöksvärd för de som gillar att se välskötta och fina djur.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
En natt jag drömde om lyckliga grisar, kor, m fl
Sverige hade i årtionden med heder burit ledartröjan i tävlingen om världens bästa djuromsorg, låg antibiotikaanvändning och skötsel av grisar, kor, getter, fjäderfä och andra djur som producerar kött och mjölk. Detta hade gjort landet väl känt globalt och använts som varumärke för en nation som var allmänt fredlig, empatisk och human i samvaron med levande varelser. Kostnaden för att bibehålla tätplatsen hade med tiden blivit avsevärd, men i huvudsak burits av tålmodiga människor på landsbygden vilka fick avstå vissa egna förmåner för den goda sakens skull. Många uppfödare hade efterhand förgäves vädjat till staten om stöd, men av ekonomiska skäl tvingats sälja sina djur. Tillgången på inhemskt kött minskade. Myndigheter, kött- och ostälskare, m fl och företrädare för uppfödarna uppmärksammade bekymrat utvecklingen, men hade få idéer om förbättringar.
Nu hade emellertid, erfor jag sömnbedövad, situationen radikalt förändrats; delegaterna för ett konsumentvinklat, för tillfället tongivande, djurrättsparti med väljarbas i huvudstaden hade på sin riksstämma i Klövsjö övertygat varandra om det ologiska i att efterfråga kött från djur som var lyckliga, kunde bete sig naturligt och fick hoppa omkring flera månader per år utan betestvång på den gröna ängen med rumporna i vädret eller med knorr på svansen böka i den frodiga grässvålen. Sådana djur som tillåtes utveckla saftiga skinkor, välmatade filéer, möra stekar, etc ska vi naturligtvis inte slakta. De ska leva, de är ju så rara. Nej, beslöt stämman enhälligt, det är de misskötta, de fixerade, undernärda, "med galler fasthållna", allmänt plågade och olyckligt lottade djuren som ska slås ihjäl och ätas upp. De dödsdömda individerna ska tas ut och märkas i pannan för avlivning, av Jordbruksverket specialutbildade, ambulerande kommunveterinärer. Slakten sker i fallet Skandinavien centralt på ett superslakteri i Horsens, Danmark. Kropparna males omedelbart ner till en standardblandfärs, som säljes till ett för alla husmödrar överkomligt pris per kg.
De kvarvarande, lyckliga djuren hålles, i första hand som förebilder för andra mindre upplysta länder, med hjälp av statliga bidrag på Skansen, Zoologisk Have och motsvarande samt på särskilda privatägda premielantbruk, där de så småningom avlider "mätta av ålder och levnad " (1. Mosebok 25).
Vid frukostens ägg och bacon slår det mej att drömmen är inspirerad av en idé framförd med glimten i ögat av en engelsktalande finländare, som i fredags var gäst i TV-programmet Robins!! Jag känner mig lättad.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Trendbrott när det gäller antibiotika till djur i EU
ESVACs (Europeisk övervakning av antibiotika i veterinärmedicinen) har kommit med sin femte rapport för förbrukningen av antibiotika till djur i EU-länder samt Norge och Schweiz. Den första, som omfattade 2005 – 2009, omfattade 9 länder. Årets rapport omfattar 26 länder och därmed 95 % av de livsmedelsproducerande djuren i regionen. Antibiotikaförbrukningen har fallit med ca 8 procent mellan 2011 och 2013. Det är viktigt att observera att statistiken inte omfattar 2014.
Anledningen till minskningen är kampanjer för ansvarsfull användning, ökad medvetenhet om riskerna för antibiotikaresistens och tydliga målsättningar med minskning, men också ändrad demografi. Sverige, Norge och Island redovisar de lägsta siffrorna. Siffran för alla deltagande länder tillsammans är 149 mg/PKU för 2013. Motsvarande siffra för Sverige är 13 mg/PKU. PKU står för aktiv substans per produktionsenhet (slarvigt uttryckt lika med kg levande vikt). Sverige måste deklarera att man på grund av omreglering av apoteken fortfarande räknar att statistiken brister med 5 – 10 %. Ganska pinsamt för det ordningsamma Sverige, att vi inte har ordning på vår statistik. Och uppföljning av förskrivning på djurslag väntar vi fortfarande på otåligt (sedan 20 år).
Det är intressant att följa vad som händer i andra länder. Antibiotikatrycket är självfallet beroende av storleken på djurpopulationen. Länder som Spanien och Tyskland med många slaktade djur och hög förbrukning påverkar risken för ökad antibiotikaresistens negativt. Valet av preparat och dosering skiljer sig också mycket mellan länder. Det är en lång resa att ändra attityder som exempelvis bygger på rutinmässiga förebyggande behandlingar. Det visar ett pågående projekt MINAPIG, inom EU, där Sverige deltar. Det finns intressanta skillnader mellan attityder och beteende mellan producenter och veterinärer i olika länder. Intressanta fynd hittills är att veterinären har hög trovärdighet och bl. a att högre avvänjningsålder ger mindre antibiotikaförbrukning. Viktiga smittskyddsförebyggande åtgärdar har rankats – förbättrat internt smittskydd, förbättrat extern smittskydd, förbättrad djurmiljö, SPF (specifik patogen free) och vaccinationer.
Men även om vi i Sverige har den lägsta förbrukningen av antibiotika till djur inom EU, finns skäl att kritiskt granska hur antibiotika används och stor potential för förbättring. Inom grisuppfödningen finns ökad resistens mot preparat, som inger viss oro. En studie som genomfördes av SVA/SLU i samarbete med Svenska Djurhälsovården under 2013 (Preventive Veterinary Medicine 2015) visade på oförklarligt stora skillnader mellan besättningar i antibiotikaförbrukning. Sextio integrerade gårdar ingick i studien med fler än 100 suggor. Förbrukningen beräknades som TI, behandlingsincidens per 1000 grisdagar ”at risk”. För växande grisar var spridningen 1,6 till 116,0 TI mellan besättningar. Högsta TI uppmättes för diande grisar, sannolikt beroende på ledinflammationer. Penicillin dominerar. Förbrukningen av zinkoxid för att förhindra smågrisdiarreér är hög i Sverige. Det är inte säkert att denna förbrukning skulle klara en kritisk granskning. Slutsatserna av studien, är att det finns en stor potential att förbättra hälsoläget och rutinerna.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.