Senaste nytt om marknaden och priser
Skövde sänker 30 öre v 51
Skinksäsongen är över för en del slakterier och därmed sjunker priserna. Skövde sänker 30 öre (obs korrig) redan v 51 därför att skinkinläggningen är slut på onsdag. Därefter blir skinkans pris i kalkylen lägre.
Moab, som köper huvudparten av Dahlbergs grisar, lägger in skinka en vecka längre och slutar lägga in på onsdag v 52. Michael Oldin berättar att trenden är färre stora skinkor och fler små. De riktigt stora skinkorna är inte populära längre och de med ben vill man inte ha, trots att benet i skinkan var närmast obligatoriskt förr. Folk köper numera ofta fler än en skinka under december. De allra flesta skinkorna är kokta.
Trenden med mer exklusiva skinkor till jul framhåller både Moab och Scan. Scan säger att försäljningen av skinka av Rapsgris, Gourmet och ekologiskt ökar.
Ove Konradsson varnar för att importen ökar. Det kanske beror på att det är brist på svenskt kött, men också på att skillnaden i pris mellan svenskt griskött och import är stor.
-Det är framför allt på vissa detaljer skillnaden i pris är stor mellan Sverige och importen, säger Michael Oldin. På en del detaljer är skillnaden mindre.
Både Tyskland och Danmark har oförändrade grispriser v 51.
I veckan har, förutom Nobelpriset, genen mcr-1 stått i fokus. Kineserna meddelade att mcr-1 är resistens mot den sista typen av effektiv antibiotika, polymyxin, som finns kvar. Kineserna har hittat genen både hos människor och grisar.
Danmarks Tekniske Universitet, som redan tidigare hade alla gener kartlagda i sin databank, konstaterade snabbt att den dels funnits hos en människa i Danmark med en blodinfektion tidigare i år, dels i importerade partier fågelkött från Tyskland mellan 2012 och 2014.
Professor Otto Cars beskriver upptäckten som ett mardröm och befarar att resistensen kan sprida sig snabbt över världen. /LG 151211, 151225

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Det är full fart i produktionen och med leveranser av råvaror till julrelaterade produkter.
-Vi har varit uppe i en slakt på 7 000 grisar per vecka under några veckor före jul, för att kunna leverera så mycket vi bara kan när marknaden är som bäst.
-Det är lite överstående slaktgrisar, men brist på smågrisar. Alla priser är oförändrade.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Tisdagen är sista dag för inläggning av skinka och då faller värdet på skinkan. Vi sänker priset på slaktgrisar 20 öre v 51. Balansen i slakten är bra och även för smågrisar. Vi planerar höjning av smågrisarna v 52.
-Försäljningen är fortsatt bra, men vi märker en stigande import. Det kan bero på att svenska grisköttet inte räcker, men lika sannolikt att köparna tycker skillnad i pris på svensk vara och import är för stor.

Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist: -

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -Vi lägger in skinka hela nästa vecka och ett par dagar in i v 52. Vi har ordrar som ligger och det kan även komma ordrar som plussas på. Omfattningen på skinkinläggningen är ungefär som föregående år. Marknaden är skaplig, men priserna är beroende av när affärerna gjordes upp. Det mesta som levereras nu fick vi kontrakt på i våras.
-Några nya produkter eller stora trendändringar är det inte. En pågående trend är att det säljs fler små skinkor och färre stora. Folk vill inte ha de stora skinkorna på 5 - 6 kg. 70 proc är kokt skinka, så det säljs även okokta.
-Över tid har det hänt mycket med julskinkan. Förr var det stora skinkor med ben. En riktig och traditionell skinka skulle ha ben, annars var folk inte nöjda. I dag är även svålen borta och de är som sagts allt mindre, men det säljs fler. Sortimentet är stort och det säljs svensk skinka från 29,90 kr till 200 kr och en stor del är exklusiva varianter. Du kan även få den skivad.
-Frågan är vad det blir härnäst, vaniljsmak, lakrits? Det tror jag givetvis inte, men det blir nog fler varianter av traditionell skinka. .

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Julförsäljningen har lagt en botten under prisnivån på¨den europeiska marknaden för färskt griskött och den ligger på en tillfredsställande efterfrågan denna vecka.
-De europeiska marknaderna är stabila nu under den sista fasen av julförsäljningen till industrin och det är tillfredsställande efterfrågan på de flesta färska detaljerna. Det är likaså en god efterfrågan på baconprodukter, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
-Det må dock väntas att efterfrågan i industrisegmentet nu börjar klinga av. Försäljningen till detaljhandeln fortsätter dock fram till jul.
Utöver en tillfredsställande efterfrågan på den europeiska marknaden, är det också vackra toner från länderna utanför Europa.
-Till länderna utanför Europa upplever vi rekordhöga leveranser under senaste veckan. Detta gäller särskilt försäljningen till Kina, som svarar för en väsentlig del av den samlade volymen, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Botten är nådd, priserna stabiliserar sig
Den europeiska marknaden för slaktgrisar ser stabil ut så här strax före jul och efter prisfallet. Botten är nådd, är den entydiga bedömningen, enligt marknadens intressenter. Det tyska priset, som var oförändrat, utgjorde största orsaken till denna stabilisering.
Likaså var priserna i Holland, Belgien, Österrike, Danmark och Frankrike oförändrade.
Medan antalet djur och slaktvikterna faller i Tyskland, är österrikarna fortsatt igång med att reducera pucklarna. Tack vare julhandeln och goda beställningar i kötthandeln, möjliggjorde den österrikiska optimismen ett oförändrat pris. I Frankrike riktar marknadens intressenter sina blickar mot januari, när man förväntar att handeln med griskött ska bli hjälpta av reklamkampanjer. Det franska priset ligger nu veckan efter att Plérin-börsen startade upp, på 1,27 € per kg och efter Spanien i gruppen med fem största grisländerna.
I Spanien fortsätter den prispress som är vanlig för säsongen och priset faller en aning. De spanska slaktvikterna är rekordhöga. Det engelska priset är däremot svagare som följd av ändringar i valutakursen.
Trend på tyska marknaden: I början av veckan är stämningen på marknaden för slaktgrisar fortsatt ovanligt positiv. Slaktarnas köpintresse är stort och omsättarna lägger sig i selen för att kunna leverera det efterfrågade djurantalet.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
PK-faschismen hindrar utvecklingen
I Sverige har det växt fram ett förhållningssätt där man måste vara Politiskt Korrekt, PK. Det innebär att du ska ansluta dig till åsikter och värderingar som våra makthavare och press radio och TV framför. Gör du inte det så är du ute! Du skall vara foglig och inte avvika, vilket gör att Louise Hoffstens visa ”Only the dead fish follow the strem” säger allt om hur du skall uppföra dig. Allt detta innebär en alltför långsam utveckling inom många sektorer i vårt samhälle.
Det är många gånger just de avvikande och udda åsikterna som ger snabb utveckling. Att komma med förslag som ej är PK kan innebära att du och din verksamhet stannar av, t o m kan upphöra. För dig personligen kan det betyda ren utfrysning.
Inom vår näring borde vi inom olika branscher ha tankesmedjor. Det räcker inte med branschföreningar, eftersom dessa jobbar på tok för långsamt och ska alltid uppnå consensus i alla frågor, stora som små.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
M

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Vart är vi på väg?
Frågan ”Vart är vi på väg?” känns verkligen relevant just nu. Kommer vi få en rimlig diskussion kring hållbarhet som inte bara handlar om klimatfrågan? Kommer vi få en livsmedelsstrategi som inte bara tar sin utgångspunkt i Konkurrenskraftutredningen, som innehåller många bra förslag, men delvis är både inaktuell och saknar viktiga fakta? Kommer vi få en övergripande vision som förenar hela livsmedelskedjan och inte minst intressenter som konsumenter, planeten, ekosystemen och djuren?
Kommer vi få en ny djurskyddslag, som verkligen skyddar djuren och inte djurhållarna? Med hänvisning till Konkurrenskraftutredningens slutsatser känner jag oro. Jag hoppas på en djurskyddslagstiftning, som också tagit till sig kravet från många remissinstanser, att politikerna måste ta sitt ansvar och inte överlämna stora delar av lagstiftningen till Jordbruksverket. Djurskyddsförordningen måste ange viktiga nyckelfrågor kring djurskyddet där politikerna sätter ned foten.
Klimatfrågan är med all rätt är i fokus. Då hamnar nötkreaturen i strykklass, även om betande nötkreatur och får är en förutsättning för ett rikt odlingslandskap och biologisk mångfald. Det figurerar rena skräcksiffror kring nötköttets bidrag till utsläppet av växthusgaser. Vi ska äta mindre, men bättre kött. WWFs Köttguiden ger bra vägledning till offentliga upphandlare, livsmedelshandlare och konsumenter. Det finns bra initiativ just nu kring naturbeteskött och ekologisk och lokalproducerat. Men jag efterlyser mer klimatcertifierat kött. Kriterier finns inom Sigill Kvalitetssystem.
Konkurrenskraftutredningens delbetänkande kom 2014 och med fakta från 2013 och slutrapporten i mars 2015. Det pågår ett febrilt arbete inom Näringsdepartementet att formulera den svenska livsmedelsstrategin och dessutom utarbeta en proposition till ny djurskyddslag. Jag oroar mig över att man hänger kvar i att Konkurrenskraftutredningen äger sanningar, som om de skulle vara sanningar och gällande även idag. Jag som läst många av remissyttrandena, undrar om dessa och ett flertal debattinlägg i media passerat ombemärkta. Utfallet av Konkurrenskraftutredningen var ju ett utfall av de som var experter i utredningen och deras syn på djurskydd. Och nu har vi fått en ny moderat representant i Miljö – och jordbruksutskottet som okunnigt ropar på konkurrens på lika villkor.
Det finns berättigad kritik över att de verkliga kostnaderna för svenska djurskyddsregler inte kvantifierats. Nu pågår ett arbete vid SLU att kartlägga forskningen kring lagstiftningens effekter på djurhälsa och produktivitet. Det gäller såväl kors behov av bete och djurskyddsregelverket för gris. Betande djur bidrar också till att uppfylla svenska miljökvalitetsmål. En majoritet av mjölkbönder som tillfrågats i olika undersökningar säger att det inte är djurskyddet, som är problemet utan Arla och världsmarknaden. Och rådgivningen måste vara kunskapsbaserad. Om man nu satsar på ökad produktivitet inom grisuppfödningen, så måste den bygga på aktuell kunskap och inte bara på praktisk erfarenhet.
Det finns också en vulgäruppfattning att de svenska djurskyddsreglerna är omoderna. Men så sent som 2007 gjorde Djurskyddsmyndigheten en genomgång av den s k L100, djurskyddsföreskrifterna för lantbrukets djur. När det gäller beteskravet är det näringens krav på tillämpning från 2013, som gäller idag. Och djuren har inte moderniserats. Kors möjlighet att röra sig över större ytor befrämjar hälsa, naturligt beteende och smidighet. Bete är inte till för att vi konsumenter tycker det ser trevligt ut, utan för att korna ska må bra. Det finns omfattande forskning som stöder detta och som World Animal Protection i sin rapport ”Betesresan” har kartlagt.
Suggor blir frustrerade av att stängas in i bur, vilket också EFSA:s (Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten) rapport från 2007 var tydlig med. I mars 2015 hade inte Grisföretagarnas pilotstudie utvärderats. Utvärderarna var tydliga med att tidigare forskning samt utfallet från pilotstudien inte motiverar att förändra den svenska djursskyddsförordningen om att grisar ska gå lösa. Det är snarare så att Sveriges ställningstagande i lag och förordning fått stöd av ny kunskap och under senare tid också i EFSA:s rapporter. Forskning kring djurvälfärd har ju pågått under lång tid, långt innan EFSA:s tillkomst. Man behöver ju bara nämna beteendestudierna på Tovetorp kring frigående grisars beteende med suggors bobyggnad på 80-talet.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!