KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Vi har inte satt grispriserna ännu. Vi har slaktat ikapp och det är balans både i slakt och för smågrisar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Alla priser oförändrade, det är balans i slakten och en mindre brist på smågrisar.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Vi höjer priset 10 öre för att komma på samma pris som en del andra slakterier. Butikerna har fyllt upp på hyllorna efter helgen. Det är överskott på slaktgrisar och brist på smågrisar.

Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist: -Priserna är oförändrade.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Den europeiska marknaden ligger nu i fasen "efter påfyllningen", dvs av butikernas hyllor efter helgerna. Aktiviteten har gått ner och det är vardagsstämning på marknaden. Samtidigt är det första veckan med pengar från EU till privat lagring, som ska hjälpa mot den prispress det normalt blir den här årstiden.
-Trots mycket stort intresse för privat lagring under första veckan, med kontrakt på över 50 000 ton, så är det rikligt utbud av kött i Europa i början av januari. Lagren i butikerna är nu uppfyllda efter julförsäljningen och vi ser därför stabila priser på skinka, framändar och bog, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Baconmarknaden i England är under press med en låg efterfrågan och sjunkande prisnivå. I länder utanför Europa är det god efterfrågan från Japan, medan Kina-marknaden är lite mer matt.
-Det är inte överraskande, att det är så stilla i Kina just nu. Vi är tätt inpå det kinesiska nyåret och detta gör att efterfrågan dyker en aning, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Prishöjningar i en del EU-länder
Optimismen har äntligen kommit tillbaka på den europeiska grismarknaden. Efter tre veckor utan några förbättringar har några länder höjt priserna. Detta måste tillskrivas den tyska höjningen med 3 cent. Efter julhelgen har lagren av griskött försvunnit och det finns inte heller några eftersläpningar i slakten, som brukar vara vanligt efter en period med många röda dagar. Ovanpå detta har det kommit in många ansökningar om bidrag till privat lagring av griskött. De första fyra dagarna tecknades kontrakt på 32 000 ton. Holland och Belgien följde tyska initiativet och höjde grispriset, om än måttligt.
Stabila priser noteras i Spanien, Danmark, Frankrike och Österrike. l veckor har man i Frankrike klagat över att omfattande kvantiteter grisar bjudits ut och med höga slaktvikter. Kampanjer har startats i handeln för att om möjligt lätta på lagren. När tyska priset stiger bidrar detta till att stabilisera den franska marknaden. Både i Spanien och Österrike börjar man komma ikapp med slakten av den puckel som bildades efter helgerna. Av denna anledning väntas priserna förbli stabila.
Den kraftiga sänkning av engelska priset tillskrivs delvis förändringar av valutakurserna.
Trend för tyska marknaden: Situationen på grismarknaden har inte förändrats under helgerna. Slaktvikterna är kvar på hög nivå. Stämningen på marknaden är dock positiv, eftersom överskotten börjar försvinnna. Allt som allt är läget på marknaden stabilt. De närmaste dagarna visar det sig om det finns utrymme kvar för en moderat höjning av priset. Förutsättningen för detta är kontinuitet av leveranserna från producenterna.


Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Medaljernas baksida
Under 2015 fick Gunnela Ståhle och Bo Algers utmärkelser för sina insatser vad gäller djurvälfärden hos Sveriges lantbruksdjur. Dessa två har helt saknat insikter i svensk grisproduktionsekonomi.
Medaljernas baksida fick inte minst vi grisproducenter känna av. Vid mitten av nittiotalet arbetade Gunnela på LRF som lanserade hennes idéer. Detta innebar att svensk grisnäring kom i en dålig ställning i jämförelse med framförallt Danmark. Våra produktionskostnader blev ca 2 kr högre per kg fläsk än i Danmark och Tyskland. LRF ”tutade i” oss att det skulle vi med lätthet försvara på den svenska konsumentmarknaden.
Alla grisproducenter vet hur fel LRF återigen hade. Under de kommande 15 åren tills konsumenterna accepterat de svenska har vi grisproducenter förlorat astronomiska summor. Mina beräkningar talar om 8 till 10 miljarder kr. Det är inte underligt att näringen är avvaktande.
Bo Algers har agerat klumpigt i sina uttalanden mot svensk grisnäring och ibland fått den danska grisen att framstå som minst lika bra som den svenska. Dessutom har Bo fått betydande motstånd från många av sina veterinärkollegor. Vem har rätt?

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Vår ljusnande framtid 2016-2030
På äldre dar drömmer man oftare och mer. Senast fick jag uppleva min 100-årsdag. Uppvaktningen på den stora dagen blev verkligen minnesvärd. Innehållet i presentboken "Swedish Agriculture 2030" med sammanfattning på både arabiska och stockholmska gladde mig särskilt.
En utmärkt buffe serverades. Maten var helsvensk, garanterat hälsosam, välsmakande och säker. Den hade producerats av lönsamma och konkurrenskraftiga företag på ett hållbart sätt. Den starka livsmedelskedjan sades främst bygga på konsumenternas förtroende, mervärden inom miljö, djuromsorg och kvalité som genererar lönsamhet i hela sektorn. Förebyggande djurhälsovård gav friska djur och skapade underlag för lönsamma livsmedelsföretag i hela Sverige och en stark inhemsk och internationell, marknad.för livsmedel. Forskning, rådgivning och utvecklingsinsatserna var väl samordnade. Alla led i livsmedelskedjan samverkade och tog sitt ansvar för att uppnå ett hållbart resultat.
Mina skumma ögon noterade att de flesta av någon betydelse för svensk matproduktion var representerade bland de minglande: Sveriges Konsumenter, Konsumentföreingen Stockholm, Natursskyddsförenigen, Världsnaturfonden, WWF och World Animal Protection. Jag skymtade också flera akademiska doktorer och dito doktorinnor, Tidskriften Lands debattredaktör, utgivaren av @-Gris. samt några av SJV utsedda utvärderare av god svinforskning.
Jag var mäkta imponerad av vad experterna åstadkommit under de senaste 15 åren och frågade församlingen "hur har ni hunnit med allt detta?" Just som jag väntade på svaret och reste mig i rullstolen för att tacka för all uppvaktning, hände något: Jag vaknade till en mörk, vintrig ny dag, där verklighetsnära visioner om svenskt matproduktions framtid lyste starkt med sin frånvaro.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Var finns kritiskt granskande media?
Var finns blåslampan på regeringen kring hur vi ska producera våra livsmedel i Sverige i framtiden d v s livsmedelsstrategin? Var finns kritiskt granskande media? Frågan borde inte ägas av bara lantbrukspressen. Den är för viktig för det. Det är en fråga, som berör konsumenter, planeten, ekosystem och inte minst djuren. Näringsdepartementet ger luddiga signaler kring att arbete pågår (se tidigare blogg), men det räcker inte. Är flyktingfrågan så dominerande att resurserna inte räcker till?
Professionella, kunniga, självständiga och granskande journalister är en förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle. Med all rätt uttalas stor oro över vad som händer i Polen, där politikerna vill ta över makten över vad som ska kommuniceras till medborgarna.
I Sverige monterar man ned regional massmediebevakning, man talar om tidningsdöden och av kostnadsskäl minskar antalet journalister med specialområden. Många talar med oro om att sociala media tar över rollen som granskare av beslutsfattare, näringsliv och andra företeelser i samhället. Visst, påtryckningar från engagerade medborgare och ideella organisationer i bloggar och på twitter kan vara oerhört viktiga i att påverka samhällsutvecklingen. Men vi som håller på är ändå ofta amatörer i kommunikation – eller?
Förut talade man om media och journalister som den tredje statsmakten – ibland med viss obehagskänsla. Och visst, jag vet hur det känns att vara utsatt och en del i ett mediadrev. Men utan kritiskt granskande media hade Sverige inte tagit beslut om att förbjuda antibiotika som fodertillsats eller att sluta stoppa döda djur i fodret till våra livsmedelsproducerande djur på 80-talet. Det finns mängder av exempel på hur medias granskning har drivit på en utveckling mot ökad hållbarhet. Se bara på diskussionen om vår köttkonsumtion, som tyvärr innehåller såväl bra fakta som rena stolligheter.
Jag är en livlig påhejare av public service. Jag lyssnar mycket på radio och anser att konsumentprogrammet Plånboken är ett program, som verkligen hjälper villrådiga konsumenter. Och visst finns viktiga inslag i SVT, inte minst kring den viktiga frågan kring antibiotika till grisar, kycklingar och kor. Det är jättebra. Men mat, som vi stoppar in i kroppen minst tre gånger om dagen, har stor klimatpåverkan, berör våra miljökvalitetsmål och har stor betydelse för våra kännande medvarelser som djuren är värd större uppmärksamhet. Många medborgare har rätt att veta vad, som är på gång.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!