KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det rullar på bra i januari och priserna är oförändrade. Det är balans i slakten och brist på smågrisar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Det är för tidigt att höja priset ännu så det är oförändrat nästa vecka. Lite överstående slaktgrisar och brist på smågrisar.

Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist: -Priserna är oförändrade v 4.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Den europeiska marknaden för färskt griskött ser åter fram mot daglig drift. Med stöd om EU-ordningen med privat lagring är det redan ingått kontrakt på över 60 000 ton och den håller handen under en pressad marknad.
-Färskköttmarknaden i Europa är pressad och som vi ser det, säkrar EU-ordningen stabiliteten på marknaden. Den underliggande tendensen är fortsatt, att det är för stora volymer griskött på marknaden. EU-ordningen har visat sig vara mycket populär och den flyttar en del färska volymer bort från marknaden de kommande veckorna, berättar Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
-Vi upplever press på priserna på i stort sett alla detaljer, men det är tills nu som vi lyckats placera produkterna på marknaden löpande. Därtill kommer att den brittiska marknaden för bacon är under press. Det beror bl a på att pundets värde är försvagad under senaste tiden, säger Søren Tinggaard.
Till länder utanför Europa är det jämn avsättning, både till Kina och Japan.

ISN, Tyskland
Fortsatt stigande priser, tacka EU för det
Priserna på slaktgrisar fortsätter stiga i ett antal länder i EU, medan andra håller priset stabilt. Det märks på köttmarknaden att det ingåtts ett antal kontrakt för privat lagring, just nu på 60 000 ton, som alltså hindrats komma ut på marknaden. Det tyska grispriset steg således med ytterligare 3 cent, liksom det holländska priset. Belgiska steg 2 cent.
I Österrike klagar man fortsatt över att marknaden inte är i balans. Vikterna är fortsatt höga. Men även där märks de positiva verkningarna efter den privata inlagringen. Detta trots att det är betydligt mindre intresse för EU-stödet i Österrike än i Tyskland.
I Frankrike har priset justerats upp något. Därför ligger landet prismässigt nu före Spanien och håller andraplatsen bland de fem svintätaste EU-länderna.
Reklamkampanjerna för att främja försäljningen av griskött i detaljhandeln, som startade vid årets början, är nu avslutade. Även här kan positiva effekter noteras från privata inlagringen, trots allmänna betänkligheter inom kötthandeln.
Priserna är oförändrade i Spanien, Danmark och Irland. I Spanien är utbudet av slaktgrisar stort och priset kan inte hänga med i den stigande europeiska trenden. Dessutom lägger Spanien stor vikt vid att spanska priset ska vara konkurrensduktigt på exportmarknaden för griskött.
Trend för tyska marknaden: I den nuvarande situationen på marknaden är det fortfarande gott att sälja slaktklara grisar. Utbudet är inte så stort och kanske faller det ytterligare inom närmsta tiden pga den starka kylan. Den gör att producenterna är mindre villiga att sälja grisarna och få ett tomt stall. Å andra sidan klagar slaktarna oavbrutet över att de saknar möjligheter att höja priset på köttmarknaden.


Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Ljuset i tunneln
Ser vi inom grisnäringen ljuset i tunneln? 2016 har börjat klart positivt, men hur länge räcker det?
Det som behövs är draghjälp ifrån slakterier och banker. Konsumenterna verkar att alltmer uppskatta det svenska fläsket. Vi producenter behöver lite fastare spelregler över längre tid. Som nu förekommer i huvudsak 1-årskontrakt. På några slakterier börjar man med 2-3 årskontrakt. Alla minns vi de förhatliga 3-årskontrakten som Scan erbjöd leverantörerna i samband med att Scan blev finskägt. Vi får hoppas att vi lärde oss något av det och kan bättre nu.
Inom industrin är det vanligt med längre ramavtal, upp till 5 år, som har kontrollpunkter vid kostnadsförändringar över en viss gräns och minimivinst. I alla lägen har man en årlig översyn. Denna typ av avtal är klart uppskattade av bankerna.
Dessvärre lever fortfarande en stor pessimism kvar i näringen. Det visar inte minst den undersökning som gjorts bland läsare av ATL. Där tror endast 11% att grisnäringen blir bättre under 2016. Det är bara mjölkbönderna som visar sämre förtroende.
För den kreativa finns det säkert möjligheter eller som en gammal devis säger, ”när det blåser bygger den offensiva väderkvarnar, medan den passiva bygger vindskydd”.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
V.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
En djurskyddskonferens i samförstånd?
”Ska konsumenterna välja svenska livsmedel så krävs tillit. Och tillit får man inte om bönderna klagar på att djurskydd är ett problem” citerat från Åsa Domeij, Axfood. ”Lägg inte djurskyddet i konsumenternas knä. Det måste finnas ett bra djurskydd i grunden i form av lagstiftning innan man talar om att lägga till olika typer av djurvälfärdsmärkningar” sa Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm i paneldebatten. Ett viktigt budskap när man tittar på hur Danmark jobbar med att förbättra djurskyddet på marknadens villkor och Jordbruksverket talar om att man kan lösa djurskyddet på annat sätt än lagstiftning och flexibilitet. Annika Åhnberg tycker att det är alldeles för lätt att skylla på djurskyddet och att det blir onödiga strider. Åsa Domeij, undrade också varför djurskyddet lyfts som ett hot mot konkurrenskraften. Och då undrar man vilken intressent som drivit den frågan? Men konsumenternas tillit måste uppnås genom kontroll – en bascertifiering säger Åsa. Tillit blev något av ett nyckelord under debatten och behovet av märkning och att ständigt upprepa budskapet och informationen till konsumenterna. Roger Petersson, World Animal Protection talade om tilliten till myndigheternas kontroll, behovet av att lägga grunden i skolan och driva märkning på krogen. Och varför redovisar inte Sverige läget för djurskyddet, som Danmark gör årligen?
De som väntat sig en hetsig debatt kring beteskravet eller kontrollprogrammet för gris på årets djurskyddskonferens blev besvikna. Konferensen präglades av samförstånd och en försonlig samtalston. Flera av föreläsarna tassade runt de kritiska frågorna. Suzanne Cewe, LRF Mjölk, fick dock deklarera att man verkar för en förenkling på 60 dagars beteskrav. Observera att det var inget som Palle Borgström nämnde på mjölkdagen i riksdagen förra veckan. I djurskyddskonferensens paneldebatt nämndes inte konkurrenskraftutredningen. En ganska väsentlig skillnad mot tonläget på seminariet i riksdagen Mjölkens dag förra veckan (se tidigare blogg). Men lyssnade man med djurskyddet i pauserna är man frustrerad över att jordbruksverket betonar konkurrenskraften, att djurskyddet kan lösas på annat sätt än lagstiftning och att kontrollprogram är en del av lösningen.
Den kritiska frågan är vilken nivå vi ska ha på skyddet till våra djur – alla våra djur, både i lantbrukets och våra sport- och sällskapsdjur. Handlar det i realiteten om ett närmande till EU-nivån? Danmark anges som ett exempel på marknadsdrivet djurskydd. Per Henriksson, danska miljö- och födovarustyrelsen berättade om danska satsningar. Man vill låta konsumenterna välja genom märkning enligt holländsk modell, d v s en till tre stjärnor. Och staten sätter in pengar i marknadsföringen. Det intressanta är arbetssättet i Danmark. 2014 bjöd ministern in hela livsmedelskedjan och djurskyddet och konsumenterna för att forma en offensiv handlingsplan för att förbättra djurskyddet för danska grisar. Att inkludera konsument och djurskydd i samtalen har varit mitt budskap i flera år och ett av huvudbudskapen i Almedalen. Men hallå! Vem såg till att det inte gick att twittra under stora delar av dagen?

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!