KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det händer inte mycket så här i början av året. Priserna är oförändrade. Vi har slaktat ikapp och det är brist på slaktgrisar och smågrisar.
-Det är inte bara att skaffa grisar till slakt, de ska rymmas inom koncessionen också. Vi har ansökt om utökad koncession till 12500 ton, men man är inte nöjda med alla lämnade uppgifter. Vi har ökat slakten, men samtidigt sänkt utsläppen. Det är alldeles för många och krångliga papper som ska in.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Det är bra efterfrågan på allt svenskt kött. Priserna är oförändrade, brist på smågrisar och överstående slaktgrisar.


Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist: -Priserna är oförändrade v 5.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
EUs bidrag till privat lagring av griskött blev en kort historia denna omgång. Den har redan upphört och stängdes med retroaktiv verkan 21 januari efter att ha kört under endast två veckor. Orsaken till den korta perioden är att det var ett massivt intresse för kontrakten på lagring. På rekordtid lagrades 90 000 ton griskött in i de europeiska fryshusen.
-Marknaden har varit stabil, men ändå ganska nervös under de två veckorna som det gick att söka kontrakt. Därför är det inte heller överraskande, att kunderna nu när lagringen upphör försöker testa marknaden. Det bjuds generellt sett lågt på spotmarknaden, så därför är dete mycket osäkert hur priserna blir de kommande två veckorna, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
På skinka, framändar och bog sjunker priserna något f n. Marknaden för kotlett är likaså osäker.
-På den positiva sidan ser vi en god försäljning av bröstfläsk just nu. Högst ovanligt ser vi samma sak för karré, som annars brukar vara under press under vinterperioden. Så allt är inte tråkigt, men vi har heller inte fått någon klar indikation på vart marknaden är på väg, säger Søren Tinggaard.
Till länderna utanför Europa är det oförändrat god försäljning till Japan, medan Kina är på väg till semester. Det är firandet av det kinesiska nyåret, då det är låg aktivitet.

ISN, Tyskland
EUs priser står stilla, efterfrågan på lagring
EUs grispriser är i stort sett stabila. När priserna slutade stiga i Tyskland, var det även slut med höjningarna i länderna runt om. Det var visserligen stor efterfrågan på slaktgrisar, men när de mäktiga slakterierna åter hotade sätta egna priser, huspriser, så vek sig uppfödarnas organisationer. De saknade helt enkelt mod de senaste veckorna.
I Frankrike är marknaden balanserad och grisar säljs smidigt. Dock klagar grisföretagarna över lönsamheten. I Österrike har man slaktat undan puckeln i tillförseln och det är åter balans på marknaden. I Spanien är slaktvikterna fortsatt höga och följaktligen även utbudet.
Den tydliga avspänningen på EUs grismarknad beror på bidragen till privat lagring. EU-kommissionen har fram till 20 januari tagit emot ansökningar om knappt 90 000 ton griskött. Tyskland lagrar mest med sina 29,1 %, följd av Spanien med 21,5.
Tendens på tyska marknaden: Försörjningen med griskött ligger i god balans. Några slakterier har enligt uppgift reducerat styckningen, medan andra livligt efterfrågar slaktgrisar. I allt är marknaden i balans.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Vem törs säga något?
Det har alltid hänt mycket bakom kulisserna inom grisnäringen.
Det höjs röster för att det skall grävas av journalister mer inom vår bransch. Tyvärr så saknas det personer som vill ägna sig åt detta eller också så är det ointressant.
Om en grisleverantör hävdar sin rätt mot ett slakteri så riskerar denne att få sitt leverantörskontrakt uppsagt. Det finns åtskilliga exempel på oredovisade slaktdjur, avräkningar som inte stämmer, samt varjehanda intermezzon i affärerna med slakterierna. Det finns också uppsägningar som har haft grund då leverantören vägrar att uppfylla de villkor som satts upp i leveransvillkoren.
Då jag i mitten på 1980-talet ringde till valberedningens ordförande för Farmek och föreslog en kandidat till styrelsen som jag ansåg vara lämpligare än valberedningens förslag, så fick jag till svar” jag tycker inte att du skall lägga dig valberedningens arbete för det är lugnast för din produktion”.
Idag törs endast ett fåtal säga någonting om ev skojeri inom jordbruket. Även om enskilda slaktproducenter säger något till en journalist så är vi så få att många av motparterna skulle kunna spåra källan. Alla uppgiftslämnare har ju källskydd hos journalister.
Det vore av stort värde om något allvarligt fall kunde prövas i domstol. Detta borde det tafatta LRF sponsra.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
V.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Mat och klimat
Är klimatfrågan överordnad andra miljömål? Ska vi tvingas sluta äta kött för att rädda klimatet. Och är ekonomiska styrmedel på gång? I veckan har jag lyssnat av två seminarier kring klimatfrågan. Europahuset ordnade i måndags ett seminarium om vad som är på gång efter klimatavtalet i Paris. Alla gladde sig över att det blev ett avtal, men det krävs konkreta tuffa åtgärder nu när målet har skärpts. Det måste Miljömålsberedningen beakta. Om jag inte minns fel har Anders Wijkman som ordförande uttalat något kring köttet. Näringslivet är lite besviket, eftersom de inte nämns i klimatavtalet. Man vill gärna ha ett åttagande. Jordbruket ingår ju inte i avtalet, men frågan om jordbrukets stora andel av växthusgasutsläppen, kornas metanutsläpp och köttkonsumtionen kom upp. Min berättigade fråga om huruvida klimatfrågan är överordnad andra miljöfrågor, som biologisk mångfald som en effekt av betande djur och kolinlagring i grön mark, fick inget bra svar.
I torsdags ordnade AirClim ett seminarium tillsammans med Naturskyddsföreningen. AirClim konstaterar att 26 % av försurningen kommer från jordbruket f f a ammoniakavgång från gödsel. Det går att åtgärda och förbättringar har skett. Knäckfrågor är vår import av handelsgödsel och foderråvaror. Metanavgången har minskat i Sverige huvudskaligen beroende på färre kor. Man är medveten om att det finns målkonflikter med andra mål för jordbruket. Frågan är vad jordbruket ska leverera och livsmedelsförsörjningen och biologisk mångfald är kritiska frågor.
Elin Röös, SLU (skapare av Köttguiden) driver projekt inom Framtidens lantbruk med målsättning att utnyttja idisslarna som gräsätare och enkelmagarna som avfallsförädlare. Hon har gjort en teoretisk beräkning över hur produktionen skulle se ut om vi har målsättningen att bevara våra 400 000 ha betesmarker. Elin har tittat på olika perspektiv med Livsmedelverkets Svenska Näringsrekommendationer Översatta till mat (SNÖ-kosten) som utgångspunkt. Man kan antingen satsa på intensiv mjölkproduktion med många mjölkkor med många betande kvigor, en extensiv mjölkproduktion med betande kor, kvigor och stutar alt dikoproduktion. Elin påpekade det som fler har konstaterat, att det är ingen som vet hur stor andel importen är av vår livsmedelskonsumtion. Det har bara blivit ett mantra med 50 % självförsörjning.
Gustaf af Wetterstad, näringsdepartementet hade den otacksamma uppgiften att redovisa arbetet med livsmedelsstrategin. Återigen kan konstateras att man är försenad, men planen är att lägga en proposition i vår. ”Vi får se och vi får avvakta” var standardsvaren på de flesta frågorna. Det blev en diskussion kring ekonomiska styrmedel och det känns som om det finns ett tryck i att införa köttskatt, vilket drivs av Naturskyddsföreningen. Elin Röös tycket det var svagt ledarskap att avfärda skatter som styrmedel. Hon rapporterade att Sverige annars har ett gott rykte när det gäller åtgärder för att förbättra miljön och minska klimatpåverkan. Därför finns ett värde i att gå före, vilket också gällde djurskyddet, som jag framförde.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!