KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Vi säljer allt, men trots detta blir det inte mycket högre priser. Det är de stora på marknaden som sätter priset och vi mindre får rätta oss efter detta. Det behöver bli bättre priser, så vi får höja grispriserna.
-Men försäljningen rullar på bra. Påsken märker vi av i försäljningen, men på grillsidan syns ännu inget.
-Priserna år oförändrade, det är balans i slakten men brist på smågrisar, något vi delar med hela branschen.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Marknaden är som förra veckan, med stabil efterfrågan på svenskt griskött, men med en extra krydda: Påsken!
-Vi har nu samma grundprislista som KLS/Ugglarps. Dock finns ett fel, vi har bäst betalda viktgrupp från 75 kg. Viktjusteringar kommer nästa vecka.
-Alla priser är oförändrade. Det är ett mindre överskott i slakten pga färre slaktdagar. Det är brist på smågrisar.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Det är betydande skillnader i pris mellan svensk råvara och importerat. Mest knorrar tillverkare av charkprodukter över skillnaden. Men det är bra att vi kan betala mer för svenska djuren och det är bra för handeln att det är fortsatt stor efterfrågan på svenskt kött.
-Det är svårt att få svenska köttet att räcka till för efterfrågan. En del handlare i Stockholm säger i sina annonser att de inte får tag på svenskt kött och tvingas ersätta det med import.
-Priserna är oförändrade. Det är brist på smågrisar och det är några överstående grisar..

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Alla priser är oförändrade.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Priset stiger och gäller för de kommande två veckorna
Vårsolen skiner nu på den europeiska marknaden för färskt griskött. Efterfrågan är markant stigande och därför höjs priserna på i stort sett alla styckade detaljer.
-Påsken infaller mycket tidigt i år och det har bidraget till att försäljningen satt igång både till detaljhandeln och industrin runt om i Europa. Det har fått balansen till att flyttas en smula, så att inköparna nu har ställt in sig på lätt stigande priser, säger Søren Tinggaard, underdirektör vid Danish Crowns exportavdelning.
Den senaste veckan har priserna stigit både på kotlett, bog, skinka och hela framändar. Den brittiska baconmarknaden börjar också att röra på sig, men är något mer avvaktande.
Till marknaderna utanför Europa är det bra försäljning till både Kina och Japan just nu.
-När vi ser på den kinesiska marknaden, är det verkligt hög aktivitet för ögonblicket. Efterfrågan är riktigt god och vi ser också stigande priser på en stor del av de varor vi säljer till Kina, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Påskhandeln bidrar till återhämtad marknad, priserna stiger
Den europeiska marknaden för slaktgrisar har äntligen förbättrats med ökad handel inför påsken. Knuten har lösts upp och flera länders priser har stigit markant.
Första steget tog Tyskland med en höjning med 5 cent och den gav underlag för andra länder att följa efter. Det gjorde Holland, Belgien och Österrike, med prishöjningar i samma ordning. Marknaden är tömd på grisar och efterfrågan är god inför påsken. Även i England är det vårlig stämning på marknaden och priset på slaktgrisar är uppåt. De fem centen som priset steg i Tyskland har klart påverkat priset i England, sa en marknadsaktör. Priserna blev oförändrade i Spanien, Frankrike och Danmark.
Särskilt lättade över prishöjningen är man i Belgien, där de låga priserna bromsat marknaden och bidraget till höjda slaktvikter. Det belgiska slakteriet Noordvlees Van Gool har fått exportlicens till Kina. Det är förhoppningen att exporten ska avlasta den belgiska marknaden ganska betydligt. I Frankrike har medarbetarna vid slakteriet Cooperl tagit upp arbetet igen efter strejken. Det blev en del slakt framskjuten och dessa grisar ska slaktas nu.
Tendens på tyska marknaden: Stämningen på marknaden för slaktgrisar är även i början av veckan ovanligt positiv och det är svårt att täcka efterfrågan. Det stora köpintresset visar sig på ISNs svinbörs på internet, där några partier såldes för ca 1,38 vid veckoskiftet.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Varudeklarera smågrisarna!
Att köpa smågrisar på marknaden har alltid varit behäftat med dålig information om varan, smågrisar.
Idag kostar smågrisarna runt 700 kr per styck, vilket motsvarar nästan 50 % av slaktgrisvärdet. Därför är det inte en dag för tidigt att köparen får med information om de inköpta smågrisarna. Avelsprogrammen är i allmänhet mycket bra då seminanvändningen slagit igenom. Djurhälsovården bör göra så att hälsostatusen hos djuren är god. Tyvärr så upplevde vi att en post med smågrisar var behäftade med skabb. Sånt får absolut inte förekomma år 2016!
Vad bör varudeklarationen innehålla? Uppgifter om vaccinationer, uppfödningssystem (storbox eller konv), temp i stallet de kommer ifrån, utfodringssystem, blött eller torrt och gärna utfodringsnivå i kg eller Mj/ne. Kontaktuppgifter till säljaren är viktigt. Dessa uppgifter ger möjlighet att välkomna och starta upp omgången med mindre miljöstörningar.
Vem skall genomföra detta? Självklart är det den som förmedlar grisarna med SGF som petar på. Som köpare kan du sätta upp det som ett köpevillkor.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
D

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Djursjukdomar och antibiotikaresistens – driver Sverige som vi förväntar oss?
Frågan är om Sverige verkligen kommer att driva på när det gäller att förbjuda förebyggande behandling (profylax) med antibiotika till livsmedelsproducerande djur. Svenska EU-parlamentariker har ett stort ansvar och möjlighet att pressa såväl Sven-Erik Bucht som EU-kommissionen. Det finns två förordningar kring veterinärläkemedel och ”medicinfoder” på gång. Motståndet från lantbruksnäringen i EU (undantag LRF) mot förbud mot profylax är stort. Dessutom tycker man att annan personal än veterinär ska kunna skriva ut – det blir ju billigare! Här gäller det att vara tydlig och inte ge utrymme för generösa tolkningar. Har jag fattat det rätt (rätta mig om jag har fel) så föreslog EU-kommissionen ett direkt förbud mot profylax i förordningen om medicinfoder, medan förordningen om veterinärläkemedel inte innehöll något sådant. Nu vill Sverige införa en definition kring profylax (och metafylax) i förordningen om veterinärläkemedel med lite luddiga formuleringar om rätt till undantag från förbudet. Vad jag förstår, så riskerar man därmed få en uppluckring av Kommissionens förslag i förordningen om medicinfoder. Det är jättebra att det finns tryck i frågan från EU-parlamentarikerna. Här finns en verklig möjlighet att ta rejäla steg mot mindre användningen av antibiotika i EUs djurhållning. Men det kommer att kräva ett systemskifte och bl a tillämpning av gällande djurskyddsdirektiv.
I fredags ordnade Europahuset ett seminarium kring antibiotika till djur med anledning av att EU antagit en Animal Helth Law och att parlamentet yttrat sig över de två nya förordningarna kring veterinärläkemedel och medicinfoder. Det blir tydligt att när departementet och Jordbruksverket redovisar situationen så är det den svenska positionen, som drivs av landsbygdsministern i ministerrådet. I första panelen fanns vår CVO (chefsveterinär) Ingrid Eilertz från Jordbruksverket och Åse Tronstad och Kristina Nordeus från Näringsdepartementet. Åse Tronstad refererade bl a vårt gemensamma arbete med att förbjuda tillväxtantibiotika. Mellanpanelen bestod av Thomas Olsson, lammproducenterna, Stina Printz från COOP, Johan Beck Friis, Veterinärförbundet, och jag från Vi Konsumenter (se min position nedan). Svensk dagligvaruhandel har ju tagit ett bra initiativ att ställa krav på sina leverantör när det gäller hur antibiotika används till djuren. EU-parlamentarikerna Jasenko Selimovic (L), Peter Eriksson (MP) och Fredrik Federley ( C ) var rörande överens om att frågan är viktig. Jasenko rapportör efter Marit Paulsen skryter gärna med att man lyckats driva frågan kring att motverka generell förebyggande med antibiotika till livsmedelsproducerande djur. Och visst är EU en god bit på väg, men motståndet finns och det finns risker för luddigheter. Jasenko ser problemet med prispressen på livsmedel och att detta driver användningen av mycket antibiotika till djuren. Han vill lägga ett stort ansvar på konsumenterna. Frågan om vi som konsumenter vill ha hela frågan i vårt knä.
Vi Konsumenters position:
Antibiotika är en konsumentfråga. Inte bara utifrån folkhälsoperspektivet. Den ökande antibiotikaresistensen är en global ödesfråga – kanske lika stor som klimathotet. Utan verksamma antibiotika kan vi inte bota bakteriella sjukdomar på varken människor eller djur. Vi är konsumenter av sjukvård, tandvård, sällskapsdjursvård och animaliska livsmedel. V i påverkar användningen av antibiotika till djur genom vårt val av livsmedel. Föreningen Vi Konsumenter har ordnat tre seminarier 2013, 2014 och 2015 med budskapet att det är stora skillnader mellan antibiotikaförbrukningen till livsmedelsproducerande djur i olika länder, där Sverige har lägst förbrukning per kg lev vikt i EU.
Vi ska inte vara nöjda med EUs regelverk kring antibiotika till djur. Sverige måste se till att det blir verkstad. Sverige får se till att alliera sig med likatänkande. Allmänt förebyggande behandling av friska djur kan inte accepteras och vi som konsumenter måste känna att Sverige inte tummar på den grundinställningen. Kompromisser riskerar att konservera ohållbara produktionssystem. Det är viktigt att Sverige är pådrivande för att minska behovet av antibiotika i djurhållningen inom EU. Det kommer i många fall krävas ett systemskifte. Se åtminstone till att gällande djurskyddsdirektiv efterlevs, eftersom det finns ett samband mellan djurskydd och djurhälsa
Sveriges Konsumenter driver själva och på initiativ av både BEUC och Consumers International att ta bort generell förebyggande behandling av djur. Det ligger också i Svensk Dagligvaruhandels nya riktlinjer. Men det finns ett motstånd mot förbud mot profylax hos EU:s lantbruksnäring.
Driv också frågan om att det bara är veterinär som får förskriva och att veterinären inte ska tjäna pengar på försäljning av antibiotika.
Vad är visionen? Sverige ska fortsatt vara ett föregångsland. Det svenska försprånget ska fortsätta att vara en konkurrensfördel. Det bidrar till att vi som konsumenter väljer svenska livsmedel.
Vi ska se till att vi har koll på vad vi använder till olika djur. Det är pinsamt att andra länder har full koll, men inte Sverige. Se till att vi inte har lik i garderoben i svensk djurhållning. Enligt en studie SVA finns stora skillnader mellan hur antibiotika används mellan grisbesättningar även i Sverige. Ska Sverige vara trovärdigt så kan vi inte tillämpa generell profylax. Vi ska bidra till att flytta övriga medlemsländer mot en lägre användning av antibiotika.
Den 15 mars är det internationella konsumentdagen
Consumers International (CI) vill att medlemsorganisationerna driver frågan kring antibiotika till djur nationellt. CI fokuserar på antibiotika som används på människa, medan vi i Sverige vill att all profylaktisk användning ska bort. Vi har framfört till Konsumentministern att antibiotikaanvändningen är en hållbarhetsfråga och föreslagit att konsumentministern ska lyfta frågan på konsumentdagen.
Se till att antibiotikafrågan lyfts i förhandlingarna om ett handelsavtal med USA, TTIP
Även denna fråga har lyfts med konsumentministerns kansli. EU har ett strikt regelverk kring antibiotika till djur och detta kommer inte ändras. Visserligen händer mycket på markanden i USA, men för konsumenterna har det betydelse att USA får marknadstillträde med livsmedel producerade med konstant antibiotikatillförsel.
Gunnela Ståhle
Ordförande Vi Konsumenter

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!