KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det händer ännu inte mycket med grillvädret och priserna blir oförändrade på slaktgrisar, Men vi höjer smågrisarna 20 kr.
Det är balans på både slaktgrisar och smågrisar..

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Ännu en vecka som är ganska lik den förra. Vi väntar på lite värme och hela produktion är taggade inför grillsäsongen, Hamburger-maskinen går redan för högtryck. Hamburgare färdiga för grillen finns att köpa i butik.
-Priserna nästa vecka är oförändrade. Det är balans i slakten och en mindre brist för smågrisar.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -.Försäljningen är bra, men det uteblivna varma vårvädret gör att det är svårt att få upp priserna. Därmed blir det ingen prishöjning på slaktgrisar nästa vecka heller. Det är ett mindre antal slaktgrisar överstående och det är underskott på smågrisar.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Priserna är oföränddrade nästa vecka.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Den europeiska marknaden för färskt griskött ligger nu i vädergudarnas makt. Så snart temperaturerna i Europa börjar stiga, kommer efterfrågan på griskött att följa med.
-Solen ska fram, och så ska temperaturen i mellersta Europa upp över 20 grader och vara där stabilt. Då kommer grillsäsongen och utelivet på caféer och restauranger igång. Det säljs då massor av sandwich och liknande, som ofta innehåller griskött, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Försäljningen av skinka och kotlett är generellt sett trög för ögonblicket, medan en god avsättning till länderna utanför Europa säkrar stabila priser på framändar och bog. Från Kina är det fortsatt god efterfrågan, men mer moderat än det vi såg veckorna före påsk.

ISN, Tyskland
Balans på marknaderna – stabila priser
Förra veckan stabiliserade sig grispriserna ytterligare. Det tryck på priserna som uppkom efter påsken minskade. Marknaden kom tillbaka till balans.
Ett undantag var dock Österrike, som inte frigjort sig från påskens eftersläpningar. Utöver detta kom det in volymer från andra länder, som satte priset under press.
Enligt en observatör i Frankrike har den franska marknaden minskat sitt beroende av tyska priset och franska priset blev oförändrat. Annars hade man tvingats sänka för att bli bättre på att konkurrera.
Spanska priset har ännu inte börjat röra sig uppåt. Det normala på våren är att priset stiger. Efterfrågan på griskött från Kina verkar omättlig, men trots detta är utvecklingen för spanska hemmamarknaden trög.
Tendens på tyska marknaden: I början av veckan var tyska marknaden i balans. Med de utbjudna volymerna är efterfrågan lagom. Som det ser ut nu, är det troligt att priset blir oförändrat.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Svindyr Gård & Djurhälsanavgift
Under senaste tid har fakturorna från Gård & Djurhälsan kommit till oss kunder. Efter att ha försökt att tyda fakturan har jag gjort ett räkneexempel på totalkostnaden för en slaktsvinsproducent med 8 500 producerade slaktgrisar per år.
De direkta utgifterna per faktura är på årsbasis 31 500 kr och då ingår 7 besök om året som besättningsveterinär. Den stora utgiften tar man ut på slakten. Där dras 8 kr per gris till s k branschgemensamma kostnader där 6 kr går till Gård & Djurhälsan. I mitt räkneexempel blir denna del 51 000 kr per år. Totalt blir avgiften 82 500 kr per år, dvs nästan 10 kr per slaktad gris eller 11 785 kr per veterinärbesök. Veterinärens arvode överträffar de flesta namnkunniga advokaters och blir närmare 4 000 kr per timme. Skall det vara så?
Varför ska slaktledet betala huvuddelen av Gård & Djurhälsoavgiften? Vad kostar det för en smågrisproducent? Dessutom går det oskäligt mycket pengar till rådgivningsdelen som borde reformeras och vara självbärande.
Vid samma avgift som nötköttsuppfödare med samma omsättning som ovan så producerar man ca 900 ungnöt och branschgemensamma kostnaderna är enl tidningen Nötkött 19,90 kr per djur, varav 10,90 kr går till Gård & Djurhälsan. Det ger för nötköttsföretaget en kostnad om 9 800 kr + fasta avgifter som är ungefär som besättningsavgiften för grisar.
Varför ”straffbeskatta” just slaktgrisarna? Det måste vara bättre balans så att de som enbart producerar smågrisar måste bidra med mera pengar till det gemensamma, som håller på att växa oss över huvudet. Hur kan SGF ha gått med på detta?
Dessutom finns det slakterier i Sverige som står utanför detta och således inte bidrar med en enda krona!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
A

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Var fanns konsumenterna, planeten, ekosystemen och djuren i Alliansens motdrag kring livsmedelsstrategin?
När Alliansen bjöd in till seminarium i onsdags kring livsmedelsstrategin var det produktion och forskning som var i fokus. Inget ont om detta, men att just primärproduktionen fokuserades i Konkurrenskraftutredningen och väldigt lite kring senare led och konsumtion, har varit en del av kritiken över utredningen. Ingen fanns på seminariet från dagligvaruhandeln, som ändå är en nyckelaktör. Svensk dagligvaruhandel marknadsför i dag offensivt svenska livsmedel fram för allt kött, kyckling och ost med tryggt stöd av svensk lagstiftning. Handeln ropar efter mer och ursprungsmärkning på kött har fått ett ordentligt genomslag. Nu väntar vi på osten. Kycklingbranschen har haft detta sedan 2006.
Att hävda att man inte får betalt och inte kan marknadsföra svensk djurskyddslagstiftning är inte sant, med tanke på merbetalningen för svenskt kött. Också näringen själv marknadsför svensk djurskyddslag. I boken från LRF Mjölk ”Världens bästa mjölk” kan man läsa att alla kor får komma ut på bete i Sverige. Det är något som också Skånemejerier använder i marknadsföringen. Och varför väljer man Ove Konradsson, Skövde slakteri, om vill ha synpunkter från slakteribranschen, som ropade på konkurrens på lika villkor. Jonas Tunestål, VD för Sveriges största slakteri kommunicerar att Sverige valt en annan väg än EUs bulkproduktion och att det är djurskyddet man får betalt för.
Jordbruk och livsmedel är en förtroendebransch. Det betonade också Fredrik Torehammar, Livsmedelsföretagen, på seminariet. Man förvaltar jorden och ekosystemen, ska respektera djuren och livsmedel är något vi stoppar i kroppen tre gånger om dagen. Jag förstår om svenska bönder skulle vara glada över att slippa regler och byråkrati kring EU-stöd, men just dimensionen kring hållbarhet, säkerhet och etik gör att samhället anser att marknaden inte kan lösa problemen utan man måste omgärda produktionen med vissa villkor. Många enkäter till bönderna stöder inte uppfattningen att djursskyddsreglerna i sig är ett problem. Det är kontrollen, som i många fall blivit ett gissel p g a övernitiska och okunniga inspektörer. Osäkerheten över att inspektionen ska avslöja något helt oväntat, när man faktiskt tycker att man har allt under kontroll. Att LRF hävdar att allt utöver EU-lagstiftningen ska lösas av branschen, kommer inte innebära mindre regler och kontroll. Handeln kräver kvalitetssäkring. Urholkas mervärdet av svenskt förlorar ursprungsmärkningen i betydelse. Och det räcker inte med friska djur.
Den 1 april skrev jag en blogg med innehållet att alliansen tröttnat på att vänta på socialdemokraterna och gjort upp med Miljöpartiet kring svenska mervärden. Det var ju givetvis önsketänkande. Men med tanke på bristen på förhandlingar mellan regeringen och oppositionen, så förstår jag alliansens motdrag. Man kan ju hoppas på ett andra seminarium där konsumenterna, ekosystemen och djuren får komma till tals. Det är ohållbart att Näringsdepartementet inte kommer fram med något konkret. Vi som planerar ett seminarium i Almedalen kommer i alla fall tala om hur vi vill ha en svensk livsmedelsstrategi som kan utveckla en svensk lönsam livsmedelsproduktion med högt förtroende.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!