KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det är god marknad och vi ser ljust på framtiden. Nu ser vi ljus i tunneln för grillvaraorna, trots vädret. Vi väntar att de kommer igång, eftersom det är nära till 1 maj då de alltid börjar röra på sig. Till detta kommer att kampanjen för svenska varor, Från Sverige, är igång. Det är synd att vi sålt ut våra svenska livsmedelsföretag. KLS Ugglarps är danskt, Findus är utlandsägt, osv.
-Priserna är oförändrade och det är brist på både slaktgrisar och smågrisar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Nästa vecka tar grillprodukterna fart på allvar. Grispriserna är oförändrade, det är balans i slakten och en mindre brist på smågrisar.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Vi väntar fortfarande på bättre väder, så grillningen kommer igång. Vädret påverkar i hög grad grispriset. Det blir således oförändrat v 17.
-Det är brist på smågrisar och ett visst överskott på slaktgrisar.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Priserna är oföränddrade nästa vecka.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:
Fakta runt avgifter för gemensam branschutveckling
I takt med att de statliga resurserna för att utveckla svensk grisproduktion krymper, så får branschen själv ta ett allt större eget ansvar för utvecklingsarbetet. Det gäller bl a tillämpad forskning, rådgivning, djurhälsoarbete, utvecklingsprojekt och marknadsföring av svenskt kött.
Branschen samverkar med en gemensam och bred finansiering av utvecklingsarbetet för att stärka den svenska grisuppfödningen. Slakterierna och Sveriges grisföretagare stödjer slakteriernas insamlingsmodell. Därför specificeras dessa branschavdrag på slaktavräkningen till varje producent. Branschutvecklingsavgiften ersätter avgifterna för tidigare Djurhälsovården och Svenska Pig.
Från 1 januari 2016 beslutade styrelserna i Svenska Köttföretagen och Gård & Djurhälsan att avgifterna för Djurhälsoavgift och avgiften för tidigare Svenska Pig slås samman till en enda benämning, Branschutveckling. Den totala summan avdrag för Branschutveckling är den samma som tidigare för gris, se tabell nedan. Av de 3,50 kr som tidigare har gått till Gård & Djurhälsan dras ca 0,70 kr för utlysning som kan sökas av övrig grisnäring. Gård & Djurhälsan har då ca 2,80 kr per gris för branschgemensamma frågor såsom sjukdomsövervakning, stöd i kommunikationen runt den svenska modellen, antibiotikaproblematiken och medverkan i myndigheternas referensgrupper och WinPig/PigWin, m.m. Arbetet med att omfördela pengarna ytterligare pågår, målet för SGF är att större del av branschutvecklingspengarna ska vara tillgänglig för hela grisnäringen.
Avgifter 2016
Branschutveckling 3,50 kr
Svenskt Kött 1 kr
SLF 1 kr
Totalt 5,50 kr

Danish Crown
Alla vet hur det känns att skaka på en flaska ketchup, utan att det kommer ut något. Så är det med priserna för färskt griskött i Europa nu. Alla väntar på vårvärmen, den som ska få efterfrågan att stiga. Men den stora vågen med varmt väder låter vänta på sig.
-Vi ser en stabil försäljning av framändar och avsättningen av bröstfläsk löper också tillfredsställande. Det är lite press på skinka, medan efterfrågan på kotlett är mycket svag med låga priser som följd. Omvänt ser vi stigande priser på karré och det är ett klart tecken på att sommaren är på väg. Men vi saknar fortsatt temperaturerna över de 20 graderna i norra Europa, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Till länder utanför Europa är det stabil avsättning i både Kina och Japan..

ISN, Tyskland
Stiltje på marknaden i väntan på vårvärmen
Det är ännu ingen fart på försäljningen av varor för grillning pga att vårvärmen inte kommit ännu i Europa. Priserna står därför kvar på den mycket låga prisnivån. Nästan alla EU-länder har oförändrade priser denna vecka. I alla länder säger man samma sak: Köttmarknaden är svag och det saknas argument för att höja priserna så länge inte efterfrågan stiger. Dessutom misslyckades det tyska försök som diskuterats att höja priset.
Det spanska priset borde normalt sett börja sitt prisrally så här års. Men det är för mycket kött på marknaden, trots livlig export.
I Österrike stoppades prisfallet upp senaste veckan. Marknaden är dock fortfarande pressad som följd av stort utbud av grisar. Det holländska priset gick ned något, eftersom det oförändrade tyska priset inte gav något stöd. Englands plus två cent kan endast tillskrivas förändringar i valutan.
Trend för tyska marknaden: Den nya veckan i Tyskland börjar med balanserad marknad. Trenden är dock minskat utbud slaktgrisar och alla som anmäls säljs. Dock är marknaden svag och saknar impulser. Det förväntas att priset blir fortsatt oförändrat.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Scan drar ner på kött från svenska gårdar
Då jag i början på veckan besökte affären där jag handlar mat fick jag syn på nya produkter från Scan. Scan är ju mycket för att prova nytt. Den här gången har Scan något de kallar ”Korvish” och ”Järpish”. Det är produkter som innehåller 45 % grönsaker såsom bruna bönor, gula och gröna ärtor samt div importerade saker. Detta betyder att Scans slogan ”kött från svenska gårdar” inte stämmer längre. Hur kan Scan komma på tanken att ta fram dylika produkter? Är det påtryckningarna ifrån pressen att minska köttätandet eller?
En till mig närstående person köpte ett paket ”Korvish” för att tillaga. På paketet finns inga tillagningsråd. Emellertid provade hon att först koka korveländet och den sprack. Därefter gjordes ett försök att steka korvishen som även där sprack trots låg värme. Smaken var rent ut sagt äcklig och påminde om rå pölsa.
Jag trodde att Scan skulle arbeta FÖR svensk animalieproduktion och inte konkurrera ut den. Skäms på Scan!!
Svensk mat ger jobb och öppna landskap i Sverige.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Storgräl förväntas på
stämman ..
Våren är föreningsstämmornas, kongressernas och årsmötenas tid. Styrelser väljs, ledarskap granskas, ansvar utkrävs .... För exakt tio år sen skrev jag en krönika med ovanstående rubrik (Gris nr 5, 2006). Den återges i det följande ordagrant, något förkortad. Ska du låta dig väljas?
“Teoretiskt lagda ekonomer analyserade tidigt värdet av ja- och nej-sägare i en organisation. Om jag har tolkat de matematiska modellerna riktigt är sambanden egentligen ganska enkla: Arvoderas man för sina prestationer efter en subjektiv bedömning gjord av vd eller motsvarande är det oftast bäst att  hålla inne med vad man egentligen tycker i en fråga och följa huvudströmmen, dvs sitta av mötena, vara svenskt anpasslig och lita på att de andra i styrelsen förstår  bäst.
Det duger inte att hänvisa till bristande sakkunskap. Man har ett ansvar och är skyldig dem man representerar att ställa obekväma frågor om man inte begriper det som avhandlas.
Men den svenska sammanträdeskulturen och miljön inbjuder i första hand till anpasslighet och konsensus och det kostar på att uppträda som bråkstake, vara obekväm och visa civilkurage i de fina styrelserummen.
Men forskarna menar att resultatet av konformiteten blir ett mindre kreativt arbetsklimat och en ineffektiv organisation med stark, dvs med objektivt mätta prestationsrelaterade arvoden, finns det ju inga pengaskäl att svära på mästarens ord. Där kan därför sty?relsemedlemmarnas kapacitet och ansträngningar utnyttjas bättre och till hela organi?sationens bästa.
Så tycker tydligen - till svenska styrelseproffs (spelade?) förvåning - också representanterna för de utländska ägargrupper som denna vår bråkat på flera stämmor. En bråkstake eller upprorsmakare lär för övrigt definieras som en person för vilken driften att säga ifrån i för bolaget, föreningen, institutionen o dyl i kritiska situationer är större än omtanken om den egna personliga framgången. Egendomligt nog är en sådan läggning föga gångbar för den som i dagens Sverige kandiderar som t ex slakteridirektör, höjdare i lantbrukets organisationer, eller som  bankman.
Ingen klok person borde acceptera ett styrelseuppdrag i ett stort börsbolag. Så drastiskt uttrycker sig en forskare från det aktade Harvard-universitetet i USA. Hans artikel (Sahlman, 1990) är grundad på en analys av ett faktiskt erbjudande om en styrelsepost med fast årligt arvode plus fast tillägg för fyra årliga möten. Eftersom han tar erbjudandet och styrelsejobbet på blodigt allvar, bläddrar han först igenom det tryckta, flera tum tjocka, material han fått om företaget och försöker uppskatta vilken tid det skulle ta att lära sig det nödvändiga om företaget och den för företaget aktuel?la näringsgrenen.
Han letar information om vilka som nu är de tongivande i företaget och i styrelsen. Hur är vd:n, frågar han sig, och de övriga styrelsemedlemmarna. Är relationerna ledning - anställda - fack goda. Eventuella etikproblem nu eller tidigare. Är företagets verksamhet miljövänlig, landsbygdsutvecklande, o s v. Hur ser konjunkturerna ut för företaget? Vilken personlig risk löper man som styrelsemed?lem i förhållande till sitt arvode. Kan styrelsearbete komma i konflikt med mina andra uppdrag. Vilka personliga försäkringar behövs som skydd för familjen mot en ekonomisk krasch, etc, etc.
Slutsatsen i artikeln blir att uppdraget, omsorgsfullt genomfört, skulle kräva allt för mycket tid och ge alltför liten timpenning och ett blygsamt tillskott vad gäller erfarenhet, personligt kontaktnät, prestige, o dyl. Förhållandena avser som sagt
USA med dess speciella lagstifning, ansvarsregler och affärsmoral, men kan i sina huvuddrag ha intresse även för oss med ett tilltagande internationellt ägande i de flesta branscher.
Gamle Volvochefen P G Gyllenhammar kommenterade från brittisk horisont för några år sedan bl a Skandiaskandalen, faran med mångsyssloriet bland svenska s k styrelseproffs, strävan efter samförståndslösningar, bristen på direktörernas civilkurage och andra egenheter som han såg i vårt näringsliv. Mot bakgrund av bl a senare tiders mutskandaler, jävsdiskussioner, krav på varannan damernas i styrelserna o dyl är artikeln lika tankeväckande i dag som då den skrevs (DN 2003-12-23).
PGG menar bl a att man kan klara högst tre styrelseuppdrag. Avgående vd:n ska inte kunna bli ordförande i sitt eget bolag.
Bland styrelsekandidaterna bör man na?turligtvis sortera bort dem som är vad man på engelska kallar crooks (oetiska, oärliga), men också dem som är kända som cowards ("krukor", personer utan civilkurage). Ett särskilt problem utgör enligt PGG en tredje grupp av möjliga kandidater, de s k cronies, d v s gamla kompisar. De gör ofta styrelsejobbet lättare, men deras obenägenhet att säga emot kan få förödande konsekvenser. Kvar blir ett gäng av "obekväma", kompetenta, ansvarskännande och debattglada frifräsare som gör stämmorna till konstruktiva "gräl".
Det ligger kanske också något i framlidne USA presidenten Lyndon Johnsons syn på att välja in bråkstakar i en styrande grupp. Johnson tog ju på sin tid in den obekväme Bobby Kennedy i regeringen med den på mustig texasdialekt uttalade motiveringen att "det är bättre att ha honom inne i tältet p-ssande ut, än att han hålls utanför och p-ssande in på oss!
På tal om stämmor blev jag själv på Skånska lantbruksmuseet i Alnarp, ideell förenings stämma den 8 maj 2006 enhälligt vald till revisorsuppleant.
PS På 2016-års stämma i förra veckan avgick jag, av åldersskäl!     

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Om svenska kor och svenska mjölkbönder
På måndag delar LRF Mjölk ut mjölkmedaljerna. Guldmedaljen är den högsta utmärkelsen som premierar skicklighet och ansvarskänsla i arbetet med mjölkkvaliteten, som har sin bakgrund i en tradition från början av förra seklet. Kungen delar ut medaljen till 37 mjölkbönder som levererat förstklassig mjölk från friska kor under minst 23 år. Det sker under en av de jobbigaste tider som svenska mjölkbönder gått igenom på mycket länge. Det är med blandade känslor jag går dit. Kommer några av dessa bönder finnas kvar om 20 år? Men visst är det viktigt att lyfta fram positiva exempel.
Den senare tidens debatter om mjölkkrisen i riksdagen har intressant nog inte lyft det svenska beteskravet. Det nämndes inte heller på Alliansens livsmedelsstrategiseminarium. Jordbruksverket föreslår i sin remiss om beteskravet att korna ska vara ute lika länge som idag, men den krånglighet och byråkrati som Svensk Mjölk föreslog 2012 har förenklats. Därmed borde både intressenterna kring betet d v s djurskyddet, miljöorganisationerna och mjölkbönderna vara nöjda – eller? Remissen ska besvaras i veckan.
Debatten undviker den verkligt kritiska frågan – varför har Arla tvingats sänka sitt mjölkpris till en katastrofalt låg nivå. Och den låga nivån måste övriga svenska mejeriföretag och även gårdsmejerier förhålla sig till. Jag håller inte med mjölkbonden Malin Sundin i hennes gripande monolog till sin ofödda dotter i P1, där hon påstår att vi har en kostnadskris. Det resonemanget fanns inte när mjölkpriset låg långt över 3 kronor. I kycklingbranschen hade man åtminstone tidigare en förhandling mellan uppfödare och slakteri som fastställde avräkningspriset i relation till produktionskostnaderna.
Jag har läst jämförelser mellan ekologiska och konventionella kor och studerat en intressant utvärdering av svenska celltal. Celltal är en viktig indikator för juverinflammation, mastit. Ju lägre celltal ju högre mjölkavkastning d v s friska kor mjölkar bättre. Svenska celltal har ökat under senare år vilket är oroande. I jämförelse med övriga nordiska länder har Norge och Finland lägre celltal i levererad mjölk än Sverige. Danmark har sänkt sina medelcelltal och närmar sig svensk nivå. Det hade varit jätteintressant att koppla ihop celltal och användningen av antibiotika i de nordiska länderna.
Ekologiska kor avkastar mindre, men har inte bättre juverhälsa än konventionella kor. Det är som tidigare konstateras, större skillnader mellan besättningar inom system än mellan ekologisk och konventionell produktion. Effekt har besättningsstorlek, inhysningssystem, raser och olika regioner. Ju större besättning ju högre celltal och robotbesättningar har mer mastit än andra system. SRB är fortfarande friskare än Holstein-kor. Kor i Norrland är friskare än i övriga landet. Västra och östra Götaland har högre celltal än övriga landet. Det är generellt också små skillnader i olika hälsoparametrar som andel svåra kalvningar och dödfödda kalvar och fertilitet mellan ekologiska mjölkbesättningarna och konventionella.
Nyligen hittade jag i Jordbruksaktuellt bilaga Ekoweb en artikel som refererade Ekesbos studie kring hälsofördelar med bete. Studien visade att betet ger positiva effekter som gör det lönsamt. Intressant eftersom Stefan Ljungdahl, Jordbruksaktuellts chefredaktör tillhör de som vill avveckla beteskravet.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!