Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Samma höga priser v 47. Bra balans. Nu väntar vi stora ruschen.

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: .-

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren: -Priserna är oförändrade och det är balans.
-Det är fullt pådrag i produktionen och vi jobbar över som vanligt. Det är överskott på karré och likaså revbenen, men dessa går åt längre fram. Vi förbereder typiska julprodukter som tårtpastej, julkorv med extra kryddor, lagda pressyltor, o dyl.
-Vi pratar redan lite grillprodukter till våren. Ett stort företag diskuterar att i stället för EMV satsa på vårt varumärke Gudruns. Det gläder oss mycket, eftersom de tror på en merförsäljning med Gudruns.
-Ett mycket glädjande samtal i veckan är att bankerna vill satsa mer på grisproduktionen. I varje fall säger man på Swedbank, att man vill satsa helhjärtat. En av våra leverantörer har haft en ingående diskussion med en lokal bank i Västsverige, vilket lett till fler diskussioner längre upp i bankledet. Där har man konstaterat att grisproduktion är säkra projekt att satsa på, eftersom livsmedel har säker avsättning.
-Bankerna har gott om pengar och man letar säkra projekt för investeringar. De vill att slakterierna ska vara med för att stärka säkerheten. Sjukdomar kan vi aldrig utesluta, men annars är grisproduktion en väldigt säker produktion och väl kontrollerad under hela produktionskedjan, inte minst av myndigheterna. Nya diskussioner kommer att följa med bl a Hans Agné, Köttföretagen.

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -Priserna är oförändrade v 47.
.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -Inläggningen av den skinka vi sålde i början av året är klar och nu börjar vi diskutera med kunderna om grillprodukterna. Så vi är redan känna av våren!

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:

Danish Crown
Det blåser milda vindar över den europeiska marknaden för färskt griskött. Stämningen på marknaden den senaste veckan har blivit mer och mer optimistisk.
-Det är riktigt fin efterfrågan just nu och vår omedelbara tro är att det är produktionen av julvaror som redan driver marknaden. Det är något tidigare än vanligt. Det blir intressant att följa utvecklingen de kommande veckorna säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdeling.
Mycket av aktiviteten kommer från styckningsindustrin, så försäljningen av framändar, bröstfläsk och till viss del skinkor är ganska bra.
-Det mest utmanande området just nu är kotletterna, som fortfarande rör sig trögt på marknaden. Det smittar helt naturligt även av sig på marknaden för backs till produktionen av bacon i England. Men detta är inte onormalt, då efterfrågan på kotlett normalt sätter fart säsongen för julmat satt igång, säger Søren Tinggaard.
Till marknaderna utanför Europa är det stabil efterfrågan till Japan och ganska god försäljning till Kina, där vi närmar oss deadline för leveranser innan det kinesiska nyåret.

ISN, Tyskland
-

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Euro-Tier 2016
Kort rapport till mina läsare ifrån mässan Euro-Tier i Hannover i Tyskland. Mässan är gigantisk och Elmia kan slänga sig i väggen. Under denna vecka har denna utställning pågått och jag var där onsdag.
Då mässan är stor så koncentrerade jag mig på det som i huvudsak berörde grisproduktionen. Ett flertal avelsbolag fanns där och hade i huvudsak samma budskap fast med resp företags avelslinjer. Man talar inte ens om det vi håller på med i Sverige dvs alternerande återkorsningar pga av att smågrisarna blir av mycket ojämn kvalité och tillväxtförmåga.
På inredningssidan fanns massor med lösningar med snälla spaltgolv som vi inte får ha i Sverige. Kina är ett land på frammarsch med sina inredningar och utrustningar som inte såg så tokiga ut.
Vad gäller utfordringsutrustningar så verkar det som att man i Europa alltmer lämnar blötfoder och med hjälp av ny mer sofistikerad teknik så finns det många olika lösningar för torrfoder.
Diverse mindre hjälpmedel för slaktbedömning såsom vågar och scanningutrustning ifrån Japan såg intressant ut. Eldrivna kadaverkärror är annat nytt. Uppgradering av olika datafoderprogram för fjärrstyrning via telefon är annat som kan vara bra.
En sak som var helt lika med Elmia var att bönderna även på denna mässa stod i vägen i stora klungor och snackade, varför det kunde vara svårt att ta sig fram utan vassa armbågar.
Jag återkommer mer angående vad som fanns i ”foderladorna”.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Ytlig forskning skapar osäkra beslut
Trumps för många oväntade seger har åter lett till diskussion om i vad mån man kan lita på resultaten av forskningsrapporter och statistiska undersökningar. Att prognoserna i USA-valet slog helt fel tycks förvånande nog i hög grad bero på att man gjorde några mycket elementära fel; hade för litet och ofullständigt urval av personer man tillfrågade (hur många landsbygdsbor tillfrågades?), dålig källkontroll (svarade de tillfrågade ärligt), otillräcklig bortfallsanalys (vilka var det som inte svarade) och därför drog generella slutsatser från föga representativa data. Tyvärr tycks vi här ser en allmän tendens som förskräcker; forskningen förflackas. Tidskriften Teknik & Tillväxt nr 3 i år skriver om en svensk forskning i kris och trycker bl a på att man bryter mot det fundamentala kravet på reproducerbarhet, dvs man ska beskriva och redovisa sina experiment så att en annan forskare kan upprepa och kontrollera försöket. Detta syndar man mot t o m i doktorsavhandlingar från SLU.
Nyligen hade svenska dagstidningar en mycket kritisk artikel om konsumtionsundersökningar, där man menade att dessa var helt otillfredsställande därför att de bl a bröt mot de ovan nämnda principerna rörande urval, bortfallsanalys, etc. Varken Livsmedelsverket, Konsumtionsverket eller Jordbruksverket vill emellertid kännas vid denna kritik.
God forskning ska bygga på tidigare publicerade och analyserade resultat och föra dessa vidare. Allt för många av dagens unga forskare missar detta och startar projekt där man bildligt talat försöker uppfinna hjulet, ovetandes om att det redan är uppfunnit och att det finns belägg i den vetenskapliga litteraturen. Ett sådant olyckligt exempel av intresse för oss i den gröna sektorn är det omskrivna projektet "Säkert bondförnuft", där man inbillade sig själv och andra att man skulle kunna minimera lantbrukets arbetsolyckor genom upplysning, trots att det var väl känt att det också krävs insatser på flera andra områden för att nå varaktiga resultat. Efter slutredovisningen av detta mångåriga, starkt resurskrävande projekt har olyckorna tyvärr snarare ökat än minskat (Land nr 23, 2016). Här skulle den handledning från äldre forskare och mentorer, som försummas i dag, inte minst i den gröna sektorn, varit av värde. Vi äldre arbetsmiljöforskare som "la oss i " och hänvisade till vad man redan visste, blev närmast ärekränkta av en för projektet ansvarig SLU-professor och en agronomie studerande och offentligt uthängda i pressen som "onda" och avundsjuka för att vi inte fick delta i projektet (Land nr 7. 2015).
Ett annan viktigt kännetecken på god forskning är "timingen", dvs resultaten ska komma vid rätt tidpunkt för att kunna utnyttjas praktiskt. Här ser jag ett för vårt intresseområde aktuellt bekymmersamt exempel: Stiftelsen Lantbruksforskning ska nu bl a satsa pengar på området "Skadeförebyggande golvytor". Mycket lovvärt, men problemet är att forskningspengarna kommer först nu, när två av SLUs internationellt uppmärksammade golvforskare går i pension. Man får hoppas att de yngre som nu tar vid inte försöker uppfinna hjulet utan tar råd av "de gamle" och bygger vidare på det som redan är känt.
Inom den svenska skolan tycks det finnas lika många åsikter om skolstart, läxor, betyg, klassernas storlek, m m, som det finns professorer i pedagogik.
Förklaringen är naturligtvis att rekommendationerna grundas på forskningsresultat som inte håller måttet vad gäller, urval, analys av bortfall, omfattning i tid och rum och annat som berörts ovan.
Ett allvarligt problem i USA var tydligen att "mediaeliten" i Washington inte kunde eller ville tala med vanligt folk (bönder. arbetslösa bil-och gruvarbetare, etc) i landsorten och småstäderna och därför missade en stor del av verkligheten.
Vi vet att det i vårt land finns motsättningar i synen på djurhållning och livsmedelsfrågor mellan en högljudd stockholmselit och "lantisarna" på landsbygden. Denna motsättning måste arbetas bort genom bättre forskning och utbildning av båda parter. Strävanden försvåras emellertid av en tilltagande misstro och minskande tillit mellan olika samhällsklasser framkallad av den bristande etik och utmanande arrogans i beteendet som nyligen avslöjats hos generaldirektörer, överläkare, revisorer och annan överhet.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Den 18 november är antibiotikadagen
I fem år har ansvariga myndigheter i första hand Folkhälsomyndigheten bjudit in till antibiotikaforum den 18 november. Syftet är att samla intressenter från alla sektorer för att utbyta kunskap och erfarenheter för att föra kampen mot ökad antibiotikaresistens. Egentligen är hela veckan ägnat åt att påminna om kampen mot antibiotikaresistens. Mycket lägligt visas då på TV2 dokumentären kring kampen mot MRSA, multiresistenta staphyllococcus aureus i Danmark och Norge. I första hand avslöjas hur chefsveterinären på danska livsmedelsverket i flera år vägrar att undersöka danska svinavelsbesättningar. Danska LRF, Landbrug och Födovarer talar om stora ekonomiska konsekvenser om man konstaterar MRSA i danska svinavelsbesättningar. Prevalensen av MRSA hos danska slaktsvin har ökat kraftigt under senare år och är nu orimligt hög. Man talade om 70 % smittade slaktsvin. Till slut tröttnade danske livsmedelsministern och avelsbesättningarna provtogs. Besättningarna var inte fria från MRSA! Jag var i Oslo i onsdags och talade då med lantbruksrepresentanter om den norska strategin för att bekämpa MRSA i norska svinbesättningar. I Norge gäller nolltolerans. Man slår ut och sanerar smittade besättningar. Och det är man stolt över.
Sverige gjorde en screening av svenska avels- och uppförökningsbesättningar 2014. Undersökningen leddes av dåvarande Svenska Djurhälsovården med dess chef Sten-Olof Dimander. Stene lämnade oss hastigt och tragiskt i januari 2015. 2014 hittades inga grisar med MRSA i Sverige. Men hur är läget när det gäller MRSA hos svenska grisar i dagsläget? Frågan kom upp redan förra året när Jordbruksverket och SVA samlade sitt nätverk. Men det finns fortfarande ingen plan hur man ska hantera fynd av positiva grisar. Att inte vilja leta efter MRSA är inte bra. Man kan inte sticka huvudet i sanden och endast hänvisa till vår låga antibiotikaförbrukning. Speciellt eftersom man från grisnäringen använder den danska MRSA- situationen som argument för den säkra svenska grisuppfödningen. Vi vet att risken för livsmedelssmitta är mycket liten. Men det finns ändå stor anledningen att säkerställa att vi inte har smittan hos svenska grisar – åtminstone inte i toppen av avelspyramiden.
EU ställer krav på vilka djurslag och vilka livsmedel som ska provtas för kontroll av resistens. Vartannat år provtas fjäderfä och vartannat gris och nötkreatur. För sällskapsdjur kommer många isolat till SVA 3731 jämfört med 440 förlantbrukets djur. Kritiska frågor i Sverige är fortfarande att vi inte fullt ut kan rapportera förbrukningen av antibiotika till djur p g a svagheter i apoteksredovisningen. Dessutom kan vi trots att frågan varit aktuell i 20 år inte redovisa antibiotikaförbrukningen uppdelat per djurslag eller använda benchmarking mellan gårdar. Jag har skrivit om detta i tidigare blogg. Jordbruksverket säger sig prioritera frågan kring djursjukdata. Frågan är om det fortfarande finns inrapporteringsproblem?

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!