Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det börjar kännas att marknaden är trögare, men inte så att det är några problem. Avmattningen är något som är normalt för årstiden.
-Vi sänker smågrisarna 20 kr till 640 kr v 4. Det beror på att vi sänkt slaktgrisarna med 70 kr de senaste veckorna.

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: .-

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren, -Vi har aldrig tidigare haft så bra julförsäljning som under den senaste julen! Den blev riktigt, riktigt bra. Positivt är också att inga julvaror blev kvar efter helgerna. Vi har tvärt om under julsäljet fått sätta vissa delar av leveranser på restlista tidvis!
-Den goda försäljningen innebär också att inga julvaror har behövt reas efter nyår. Det är ju alltid lite negativt att se ett företags produkter reas ut till halva priset i butikerna. Givetvis är det bra för ekonomin att inte behöva sälja ut något på slutet till lägre priser.
-På det nya året har det blivit motstånd mot vissa produkter, t ex revben. Karré går också trögt. Vi har fått sänka priset på t ex benfria raden. Men skinkan rullar på, trots att det är januari. Det är dock alltid produkter så här års som måste gå in i frysen, t ex karré. Men vi jobbar nu med vårens produkter och ser fram emot påsken. Läget är inte sämre i år än tidigare år.
-Glädjande nog fick vi i väg en container till Nya Zealand. Priserna på den leveransen var bättre än vi kunnat få i Sverige.
-Vi ligger just nu riktigt bra till med arbetet i charken. Vi har just gjort åtta ton isterband, men har ändå fått resta till några butiker. Vad som gör detta stora intresse för isterband just nu, vet jag inte.
-Som en ytterligare positiv sak som hänt i veckan kan nämnas att försäkringsersättningarna efter branden för två år sedan börjat betalas ut. Dock inte allt, eftersom vi fortfarande förhandlar. Det har varit tufft att ligga ute med pengarna. Så snart är vi helt ute på banan igen. Då blir vi farliga!
Grispriset är oförändrat v 3.
-

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:


Danish Crown
Januari är av tradition tung och mörk och denna dystra stämning begynner så smått att breda ut sig över den europeiska marknaden för färskt griskött.
-Situationen just nu är mycket typisk för årstiden. Det är stabil produktion av kött och dämpad efterfrågan, vilket helt naturligt medför press på priserna, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdeling.
Priserna på framändar, kotlett och skinka sjunker och speciellt kotletterna ligger lågt på marknaden nu.
-Inköparna försöker pressa ner priserna, medan vi arbetar på att hålla dem uppe, säger Søren Tinggaard.
Till länderna utanför Europa är det fortsatt god avsättning till Kina, för leverans efter det kinesiska nyåret. Till Japan är det oförändrat på tillfredsställande nivå.

ISN, Tyskland
Fortsatt berg- och dalbana för EUs grispriser
Under två veckor steg priset i början av det nya året. När tredje veckan inleddes gick priserna ner igen i flera EU-länder. De tyska slakterierna bidrog starkt till att utlösa kursändringen. De har klagat högt över sänkta marginaler mellan inköp av djur och försäljning av kött. En svag hemmamarknad och ovillighet att frysa in kött i större volymer till aktuellt pris medverkade till prissänkningen. Det blev en tydlig uppbromsning av slakten, som möttes av minskad efterfrågan på slaktgrisar.
Både de belgiska och österrikiska priserna anslöt sig till 5 cent prisnedgång. I Holland var djuruppfödarna tvungna att klara 3 cents nedgång. Dessutom var den tidigare prisökningen på 3 cent i lägsta laget.
De franska priserna har varit anmärkningsvärt stabila. En fransk marknadsaktör säger de volymer slaktgrisar som bjuds ut är ganska små. Slaktvikten har gått ned och priserna kan därmed gå upp. Trots svag efterfrågan kan priset gå upp 1 cent.
I Spanien och Danmark var det inga stora prisändringar. Enligt marknadens aktörer säljer båda länderna till Kina, som har stor efterfrågan.
Tendens på tyska marknaden: Typiskt för situationen på marknaden har utbudet av slaktgrisar ökat som följd av prisfallet. Men enligt slaktarna är anmälningarna av slaktgrisar sista delen av veckan överskådlig. Därför är det hop om att priserna stabiliserar sig på nuvarande nivå.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Helena Jonsson avgår!
Härom veckan fick vi reda på att LRFs förbundsordförande Helena Jonsson ska avgå från sin post. Bra eller dåligt? Vi hade en annan Jonsson för ett antal år sedan och vem minns honom? Helena har uppträtt lugnt och sakligt på ett vänligt sätt men vad har hon egentligen uträttat? Kontakterna med myndigheter och regering verkar att ha fungerat på ett lugnt och intetsägande sätt. Däremot har LRF vingklippt ett flertal organisationer och buntat ihop dessa i LRF Mjölk och LRF Kött. Instrument som varit tandlösa och inte givit något till animaliebönderna. De enda man inte rått på är Spannmålsodlarföreningen och det är bra. Dessvärre har en politisk vridning mot ”Åsa-Nisse-partiet” blivit alltför stark och en ambition att LRF ska vara en miljörörelse har uttalats. Böndernas plånboksfrågor har kommit alltmer i skymundan. Vad värre är så har LRF höjt medlemsavgifterna till alltför höga nivåer för passiva medlemmar.
Framtiden måste bli mycket tydligare för de livsmedelsproducerande bönderna annars bör dessa liera sig med Svenskt Näringsliv. De övriga medlemmarna kan fortsätta sin knätofsdans och gå ihop med Hembygdsföreningen. Det måste till en ny stark kraft som kan peka med hela handen då det behövs.
Tack för de här åren Helena!
Nu tar Grisgeneralen ett par veckors ledighet.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Omgiven av amatörer och andra under år 2017.
En av mina julklappsböcker 2016 hette "Omgiven Av Idioter - hur man förstår dem som inte går att förstå" (Thomas Eriksson, Förlag Hoi 2016).
Om vi tonar ner det provokativa - och säljande - titelordet och byter det mot "amatörer", får vi en skrift för kommunikation med många av dem som betett sig svårbegripligt under det gångna året. Politiskt tycks trumpifierade amatörer ha dominerat på alla plan och i mat- och köttdebatten har högröstade konsumentintressen fått störst spaltutrymme. Jag ska bli kortfattad med kommentarer här, eftersom jag som de flesta andra är allmänt osäker och vill "vänta och se" hur det går. Jag är inte ens säker på vem som är amatör eller något annat! Men den nämnda boken rekommenderas varmt.
Tyvärr tycks mycket av det negativa som jag befarat i tidigare bloggar besannas, inte minst det pinsamma totalhaveriet med livsmedelsstrategien (se nedan). Departementets statssekreterare, en nyckelperson i sammanhanget, sa vid en presentation för oss på KSLA för två år sedan att hen var amatör på lantbruk men reste just då runt i landet för att lära. Pryoresan pågår än.
De oftast självutnämnda experter som för konsumenternas talan i olika fora, bör läsa och begrunda en rapport jag just fick på min dator" "Alternativa marknadskanaler för Östergötlands grisproducenter" (Vreta Kluster). Där påminns vi, både amatörer och andra, bl a om att grisköttsproduktion inte är som ett dragspel som kan dras in och ut och snabbt anpassas till vad köpstarka husmödrar efterfrågar i stadens saluhall, utan är ett led i en lång komplicerad kedja: Primärproducent (bonde), smågris, slaktsvin, slakt, styckning, chark, packning, distributör, handel fram till köttdisken, där alla ha sina agendor, sina förhandlingsövertag resp. akilleshälar och sitt sätt att kommunicera priser, leveransavtalsklausuler ( jfr LG 16 12 16)), efterfrågeprognoser, m m.
Köttproduktion är ett extremt ineffektivt sätt att använda jordbruksmark, skriver (13/1) Sydsvenska en representant för en ansedd tankesmedja. Hen är klar över att vi år 2050 har nästan 10 miljarder människor som skall födas, men anser att den nuvarande storskaliga högproducerande, industriellt drivna primärproduktionen måste skrotas till förmån för en växtbaserad, decentraliserad produktionsmodell som kan rädda klimatet och planeten. Här är vi inne på ett område där experterna (eller är det amatörerna?) kommunicerar svårbegriplig information som skrämmer.
Bönderna i glesbygden har bara varandra att luta sig mot. Det blir allt tydligare för varje dag. Av 16 goda ting som hänt under 2016 nämnde en stor dagstidning vid nyår bara en sak som berörde landsbygden: Den ökade potatisskörden (den påläste kan jämföra med vad Esaias Tegnèr skrev om Sveriges framtid efter kriget med ryssarna för 200 år sedan!). Så gör något gemensamt! Nu. Hade våra jordbrukarföräldrar inte gått fram enat på 20- och 30-talen och framtvingat en för den tiden lämplig nationell produktionsmodell hade sannolikt många svenskar, främst i städerna, svultit ihjäl under de följande krigs-och avstängningsåren.
Minister Bucht betecknade den rykande färska landsbygdskommitténs förslag som det bästa som hänt på länge. Det har han helt rätt i. De skribenter som förvånat sig över enigheten i frågan måste vara amatörer; vilket politiskt parti skulle i dag medge att det motsätter sig en positiv utveckling för svensk landsbygd? Men sen återstår den avgörande fråga hur vi ska kunna sysselsätta alla generaldirektörer och andra höjdare som inte vill flytta till Kalmar, Kiruna, etc, utan med bibehållen lön bli kvar i huvudstaden.
I min ordbok anges strategi som "konsten eller metoden att i en konflikt utnyttja samlade resurser för att nå uppsatta mål". Här ligger nyckeln till ett framgångsrikt 2017 för alla led i köttproduktionskedjan. Annars blir det en ny besvikelse, eller som de gamla romarna sa, ett "annus merdata" (ungefär skitår).

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Ökad svensk matproduktion, men hur?
Det var väl ingen kioskvältare som regeringen presenterade i måndags kring livsmedelsstrategin. Dialoggruppen som utlovats tidig information hade inte underrättats. De ska få läsa hela strategin på möte den 23 januari. För oss som arbetat och argumenterat i djurskyddsfrågan i debattartiklar och på seminarier, känns ändå förslaget som en seger. Ökningen av svensk och ekologisk produktion ska, enligt målformuleringen, svara mot konsumenternas efterfrågan. Bucht säger att man har hämtat mycket från Konkurrenskraftutredningen, dock med ett glädjande undantag. Man avser inte att sänka det svenska djurskyddet. Om konsumenterna ger djurvälfärd högsta prioritet, så är det inte särskilt smart att sänka den svenska djurskyddslagstiftningen. Skönt att samtliga politiska partier verkar vara eniga om detta. Beslutet om förslag till en ny djurskyddslag bör också leva upp till samma intention. Magnus Oskarsson (KD) uttalar dock något som inger viss oro. Jag förväntar mig att Bucht infriar sitt löfte, eftersom djurskyddet inte nämns i sammanfattningen av strategin som gått ut i pressmeddelandet.
Målen har formulerats inom tre områden; regler och villkor, konsument och marknad och kunskap och innovation. Det är tre områden som regeringen har signalerat sedan länge. I början av sommaren cirkulerade ett utkast som har förhandlats inom regeringen och mellan regeringen och övriga partier (utom SD). Äntligen, kanske man ändå kan säga. Man har enats om målen för en ökad svensk livsmedelsproduktion. Det är väl bra och kan ge framtidstro hos lantbruksnäringen och livsmedelsindustrin. Den stora frågan kvarstår dock hur och på vilket sätt ökningen ska åstadkommas. Ökningen av svensk och ekologisk produktion ska, enligt målformuleringen, svara mot konsumenternas efterfrågan. Ökningen ska också ske med uppfyllande av nationella miljömål. Det innebär krav på lyhördhet för konsumenternas krav hos livsmedelskedjans alla aktörer. Endast på detta sätt kan efterfrågan öka på svenska livsmedel. Det måste bli mer av ”pull” och mindre av ”push”, som Peter Larsson sa vid möte med civilsamhället i november. Det är intressant att lantbruksnäringen ser förslaget som en seger och kommenterar med fokus på ökning och konkurrenskraft.
Ökad export är väl bra, men kan knappast stå för en väsentlig del av ökningen. Man kan också notera med tillfredsställelse att frågan om livmedelsförsörjning i kris har beaktats i målformuleringen. Debatten i media och Folk och Försvar kan vi kanske tacka för det. Ett tack ska riktas till Kristina Yngwe( C ) och Bo Dockered.
Vi ser med spänning fram mot handlingsplanen, som har utarbetats under hösten. I denna ingår sannolikt Peter Larssons rapport över utvecklingen av en sammanhållen livsmedelskedja. Det blir säkert politiska diskussioner om skatter och avgifter, förenkling av regelverk och administration. Vilka uppdrag kommer regeringens ge till berörda myndigheter? Vilka lagändringar krävs? Vilka stöd kan ges till livsmedelskedjans aktörer för att främja en hållbar utveckling? Hur kan CAP utnyttjas nationellt?

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!