Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Priserna är oförändrade v 6. Det är balans i slakten och brist på smågrisar.

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: .-

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren, -Priserna är oförändrade v 6, balanserna oförändrade och marknaden är som föregående vecka. Det är magra veckor den här tiden på året. Folk äter pölsa, korv och isterband och håller på pengarna.
-Orsaken till att vi minskat slakten 15 % sista kvartalet 2016 och 5 % på helåret 2016 är att hemmamarknaden inte behövt mer kött. Det slaktar vårt behov av grisar. Vi har gått ner i volym för att få ut maximalt pris för för köttet. Det är en bluff från charktillverkarnas sida när de säger att det inte finns tillräckligt med svensk köttråvara. Om de ringer Skövde Slakteri, så får de köpa det de behöver. Vi ska fortsatt ligga på 100 nöt och 5 000 grisar per vecka.
-Det gagnar ingen att jaga fler grisar att slakta för statistikens eller marknadsandelarnas skull. Ekonomin i slakten hänger inte på volymen, utan vad som går att sälja till bra priser. Att slakta för frysarna ger ingen ekonomi.

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -Oförändrade grispriser v 6. Vi har balans för smågrisar, men överstående slaktgrisar.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:


Danish Crown
2 februari är också känt som Kyndelsmässodagen, som historiskt markerade att halva vintern var gången. Det är dock för tidigt att dra samma slutsatser om grisköttet på europamarknaden, om det ännu är dags att titta framåt. Men inköparna har så smått börjat titta fram mot våren.
-Vi är inne i en period där alla ser fram mot våren, med mera liv på caféerna och inte minst grillsäsongen. De kommande månaderna kan bäst kallas övergångsperiode, där det handlar om att få saker och ting att fungera på bäst möjliga sätt. Just nu är det jämn avsättning på de europeiska marknaderna, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdeling.
Det är generellt sett god balans mellan utbud och efterfrågan på framändar, bog och karré. Skinka och kotlett går pga årstiden mer trögt på marknaden.
Till länderna utanför Europa är det fina ordrar från Kina och en tillfredsställande handel med Japan. I gengäld är länderna i Sydostasien mer återhållsamma än vi har sett de senaste åren.

ISN, Tyskland
Priserna stiger, men mycket rörigt om huspriserna
Upp- och nedgångar i priserna verkar vara kännetecknande för slaktgrisar i början av detta år 2017. Nu stiger priserna igen, även om priserna ligger på olika nivåer.
Dessutom är det rörigt kring huspriserna, slakteriernas egna priser. Fyra stora slaktföretag sänkte priserna. Det första slakteri som meddelade huspris var Rheda, som hänvisade till den svaga köttmarknaden.
Utanför gränserna är volymerna slaktgrisar emellertid bara tillräckliga för att täcka slakteriernas kapacitet. Frosttemperaturen i många delar av Europa bidrar till detta, men även där det inte är så kallt är slaktgrisar efterfrågade.
Den generellt låga försörjningen medförde att tyska priset steg tydligt med 5 cent. Ett likaså tydligt plus visade även Österrike, medan priserna i de andra EU-länderna steg mer moderat. I Danmark har priset varit oförändrat flera veckor.
Tendens på tyska marknaden: Trots turbulensen kring huspriserna säger marknadens aktörer att det är en knapp försörjning av slaktgrisar. Det finns inget tecken på pucklar, som lätt uppstår när slakterierna använder huspriser. Vi får avvakta och se om nuvarande prisnivå står sig eller ej.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
H

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
O

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Hallå Lantmännen! Ni producerar för konsumenterna
Jag har tidigare anklagat vissa aktörer på livsmedelsmarknaden för tondövhet. Dit vill jag nu inkludera Lantmännen. När Lantmännens Alarik Sandrup (tidigare kollega på LRF) deltog på regeringens pressträff kring livsmedelsstrategin den 30 januari uttalade han, som jag tidigare nämnt, att Lantmännen anser att svenska regler ska harmoniseras till de länder man konkurrerar med. Jag har hört samma uttalande av Patrik Myrelid på KSLA och det var budskapet i den debattartikel som Helena Jonsson, LRF, Åke Hantoft, Arla och Gunnar Gunnarsson, Lantmännen skrev i höstas.
Beror det på att man är bondeägd att man är så fokuserad på produktion och så fullständigt okänslig för marknadssignaler och konsumenternas värderingar. Man gör väl konsumentstudier? Har Lantmännen överhuvudtaget inte uppmärksammat framgångarna för kött och kyckling med svenska mervärden – och konsumenterna betalar. Det räcker inte med att vara med i Haga-initiativet och driva klimatfrågorna. Och jag har förstått att man i Kina marknadsfört svensk livsmedelsäkerhet.
Menar Lantmännen att vi också ska nedmontera svensk salmonellakontroll? Vi som företräder konsumenterna, miljön, klimatet och djuren har vid ett flertal tillfällen i debattartiklar framfört att sänkt djurskydd och sämre miljökrav inte är framgången för svenskt lantbruk. Bucht har tagit till sig detta och vill inte sänka det svenska djurskyddet. Nationella miljömål ska också nås.
Jag saknar det Lantmännen som på 90-talet drev frågorna kring antibiotika och djurskydd, inte alltid med stöd av LRF och annan bondekooperation. Lantmännen och Slakteriförbundet anordnade ett seminarium kring antibiotika och antibiotikaresistens redan 1992. Då hade Martin Wierup som moderator och ny chef för Djurhälsovården, fått med sig av Scans Lars Danell, att inte gå med på något, som exempelvis att inte sänka avvänjningsåldern för smågrisar, som då var på tapeten. Lantmännen drev äggbranschen för att de skulle förstå att det inte gick att försvara de gamla hönsburarna. Man var aktiv för att utveckla ett avvänjningsfoder för smågrisar, med syfte att minska behovet av antibiotika vid avvänjning, efter det svenska antibiotikaförbudet 1986. Lantmännen var också pådrivande och medverkade för att genomföra den väl genomarbetade studien över kostnaden för den svenska modellen för grisuppfödningen. Studien byggde på att totalt kvantifiera kostnader och intäkter för svenska djurskyddsregler i första hand i jämförelse med Danmark. Då, 1996, uppgick kostnaden för svenska modellen till 50 öre per kg griskött. Då inkluderade det också att Sverige förbjudit tillväxtantibiotika vilket Danmark inte gjort. När LRF talar om kompensation för svenska särregler måste sådana beräkningar var trovärdiga och inte bygga bara på näringens egna kalkyler. Kostnader måste också relatera till djurskyddsregler. Att Jordbruksverkets kostnadsberäkningar av beteskravet har svagheter har uppmärksammats i propositionen.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!