Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Försäljningen rullar på som vanligt, det händer ingenting. Priserna är oförändrade, balans i slakten, brist på smågrisar.

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: .-

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren, -

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:


Danish Crown
Det är fortsatt ganska lugnt på den europeiska marknaden för färskt griskött. Det är låg efterfrågan, men som någorlunda motsvaras av lågt utbud.
-Priserna är relativt bra för årstiden. Avsättningen är dock lite skevt fördelad, då det är en förnuftig marknad för framändar, bog, karré och bröstfläsk, men svagare marknad för skinka och kotlett, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdeling.
Baconmarknaden i England är påverkad av den svaga marknaden för kotlett och marknaden för ryggkött är inte heller stark.
I gengäld är det just nu fin försäljning till Japan och stabil avsättning i Kina, där efterfrågan är relativt god efter det kinesiska nyåret.

ISN, Tyskland
Balans i många av EUs länder
Grispriserna är oförändrade i flera länder och rör sig mycket litet i andra. Samtidigt börjar många aktörer att tro att den väntade prisuppgången inte kommer, trots den goda balansen.
Oförändrat blev det i Holland, Danmark, Belgien och Österrike. Engelska priset blev oförändrat med hjälp av kursändringar i valutan.
Stämningen är god i de sydliga länderna. Spanska och franska priset steg något. I Frankrike klagar slaktarna på liten efterfrågan på kött och låga marginaler. Men pga litet utbud av grisar, steg ändå priset något. Samma gäller Spanien, där det bjuds ut hanterbara volymer.
Trend på tyska marknaden: Marknaden stabiliseras på uppnådd nivå. Utbjudna volymer matchar efterfrågan. Priset väntas vara stabilt.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Finnarna har ledsnat på Göran Holm
HKScan är inte nöjd med utvecklingen i Scan Sverige, varför styrelsen väljer att sparka Göran Holm. Göran har varit mycket offensiv på produktutveckling och marknadsföring och inte i onödan slumpa bort varor som Scan gjort tidigare. Däremot har det inte vidtagits nödvändiga åtgärder för att rationalisera bland anställda och då framförallt minska antalet tjänstemän.
HKScan i Finland har brottats med en större korruptionsskandal som säkert har kostat mycket. Köpet av den svenska slaktdelen framstår alltmer som ett stort misstag. I Finland har deras grisbönder nationella subventioner, varför Scan i Finland betalar mindre för slaktdjuren till bonden. Med detta faktum säger det sig själv att den svenska delen med högre avräkningspriser inte blir konkurrenskraftig med Finland förrän dessa subventioner är borta. Konstigt att de som gjorde upp försäljningen av Swedish Meats inte insåg detta.
Nu har ju Lantmännen gått in i HKScan efter att ha köpt röststarka aktier av Sveriges Djurbönder. Hoppas att HKScan kan bli proffsigare eller avveckla svenskdelen och sälja den till Lantmännen.
Grisgeneralen har varit ledig ett par veckor och dessutom bytt ut den gamla datorn till nya ”skarpare” grejer.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Allt är inte grönt i den gröna sektorn
”Det är grönt farfar”, säger barnbarnen när något är fixat och bestämt och alla vet vad som gäller. Detta passar dåligt på det som hänt med maten och politiken – hemma och globalt – de senaste veckorna. ”Livsmedelsexperter” och politiska amatörer har överträffat varandra – det pågår för fullt då detta skrivs – i produktion av ”alternativa sanningar” till en alltmera osäker, konsumerande allmänhet och press. Jag behåller därför min vänta-och-se-attityd från tidigare blogg och nöjer mig nedan med en handfull snabba nerslag om det jag upplevt den senaste tiden.
Den 25 januari ordnade Partnerskap Alnarp en halvdag om hur vi ska kunna slå mynt av rådande sug efter svensk mat (kött) till höga priser med vidhängande mervärden. Utmärkt programidé. Jag saknade dock ett inlägg om hur denna mat ska bli tillgänglig för alla, då inkomstklyftorna tycks öka och den jäktade standardhusmodern vid köttdisken enligt tillgänglig forskning i första hand sägs fråga efter priset och inte efter falukorvens ursprung. Lösning med matkuponger? Tvåprissystem? Vissa dagar med priser som möjliggör ”svenskkött för alla”? Jag har frågat om priset för dem som normalt handlar i Konsum och motsvarande tidigare. Kanske kommer svaret i ett förväntat, omfattande handlingsprogram tillsammans med särregler för landsbygden vad gäller arbetsgivaravgifter, flyttningsbidrag, reducerad realisationsvinstbeskattning för dem som väljer att lämna huvudstaden för bosättning på en ”skräpyta” någonstans i Sverige, etc. På kvällen var det mingel och kamratmiddag på Alnarpskåren för lantmästare, agronomer, hortonomer och alla andra som vill bygga nätverk i livsmedelskretsar. Fint initiativ som startade i fjor.
Jag var inte på Alnarp i år. Det blev i stället Die Grune Woche, Gröna Veckan, i Berlin samma vecka. Hade väntat mig mycket av den förannonserade påkostade svenska medverkan i denna världens största och äldsta livsmedelsmässa (sedan 1926). Syftet är att deltagande länder och inte minst regioner ska visa vad de har, kan och vill vad gäller mat (lokalt bröd, korvar, grönsaker, etc) och dryck (öl, vin, kryddat brännvin, juicer, m m) i syfte att ”sälja" sina bygder som bl a resmål för turister, samt främja nationell livsmedelsexport. I sista stund hade Sverige backat ur deltagandet efter att i förskott enligt uppgift betalat 235 000 kr i lokalhyra. Motiv: År 2017 är det gammalmodigt med denna typ av marknadsföring. Det sa man nog inte på alnarpsmötet!
Jordbruksministern skulle, som var fallet med de andra 84 länderna, ha lett delegationen, men förklarade i sista minuten helt korrekt att han inte "kunde vara överallt”.
Jag noterade att landsbygdsdepartementets statssekreterare befann sig flera dar i Berlin (för att lära?) Våra nordiska grannar var väl företrädda och drog tydligen nytta av de utställningsytor som vi betalat för! Jag noterade att Norge uppträdde fylkesvis (län) med väl pålästa och mycket attraktivt ”norska” värdinnor. Finland utnyttjade sin utställningsyta till max genom att byta till en ny grupp företag när halva veckan gått. Sverige hittade jag i form av en enda, djupt besviken tysk kvinnlig importör av älgkorv och snaps. Hon ansåg sig ha blivit grundligt lurad genom den sena svenska programändringen.
Danskarna bredde ut sig i år med ett trettiotal utställare, liksom tidigare. Jag frågade några av dem helt provokativt om det verkligen lönade sig att delta i Gröna Veckan år efter år. Jag såg i deras ögon vad de tänkte: Bara en representant för "die dummen Schweden” kan fråga så!
Tyskland representerades av i stort sett alla delstaterna. Den tyska nationella satsningen uppbackad av jordbruksministern Schmidt, med bl a särskilda program för skolklasser och husmödrar, imponerade. Albanien, Turkistan, Kambodja, Mongoliet, m fl, var länder man inte hade väntat sig möta här, men de hade satsat stort för att visa sin matkultur. Ryssland hade anmält intresse att delta, men hindrats av rådande sanktioner. Nederländerna sökte värva mig som försäljare av holländsk ost. Mycket mer är att säga om denna fantastiska mässa där man t o m visar allmänheten levande exempel på de vanligaste husdjuren. Kom själv och lär på nästa års Gröna Vecka!
Enligt tidningen Barometern (9/2 17) berättade häromdagen dottern till svinuppfödaren Daniel Juneberg på Junegården utanför Kalmar för sin far att kommunen på skolan satt upp en affisch där det stod att den globala kött-och mejeriproduktionen påverkar klimatet lika mycket som bilar, flygplan, båtar och lastbilar tillsammans. Fadern tog det för vad det var: Några okunniga amatörers valhänta hantering av en alternativ sanning. Han tände och åkte till skolan och tog resolut ner plakatet. Beskrev sen på Facebook vad han gjort och blev allmänt hyllad, inte minst av kommunchefen som fick anledning knäppa sin kommunikationsavdelning på näsan för självsvåldigt beteende. Till historien hör att Junegårdens svingödsel går till biogas som driver några av Kalmars stadsbussar.
Som gammal bondestudent från 1940-talet då vi itutades att sanningen, vetenskapliga fakta och beprövad erfarenhet skulle vara vägledande för vårt handlande, har jag svårt med alternativa sanningar. Jag tar därför nu time out från bloggandet tills sikten klarnat och det blivit mer grönt i den svenska politiken, i Washington, Paris, etc, och tills vi fått fler av Junebergs kaliber som handgripligt ägnar sig åt verkstad, inte bara snack.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Mer ris än ros för regeringens handlingsplan kring Livsmedelsstrategin
Naturskyddsföreningen uppskattar att handlingsplanen fastställt mål för ekologisk produktion och konsumtion och det finns fler som tycker detta är lovvärt. Men visst känns det som en eftergift till Miljöpartiet. Det var en av frågorna som Alliansen tidigare reagerat negativt på och nu upprepar man kritiken. Det är marknaden som ska avgöra den ekologiska konsumtionens storlek. Erfarenheten är att när kommunerna ställer krav på hög andel ekologiska livsmedel, är risken stor att det blir import. Om man inte som Uppsala säkrar att de ekologiska produkterna ska följa svensk djurskyddslag. WWF anser att det ekar tomt när det gäller att gå mot ökad hållbarhet. ”Varken långsiktig hållbarhet eller de svenska miljömålen kommer att nås med regeringens livsmedelsstrategi” säger WWF. Man vill också ha mer åtgärder för att stimulera naturbete. Detta kommer dock upp som en åtgärd i handlingsplanen.
Jag förstår Livsmedelsföretagen, som med all rätt saknar åtgärder med fokus på förädling och livsmedelsindustri. Det är fortfarande en tydlig produktionsstrategi. LRF jublade över strategin ända tills handlingsplanen kom – lite förvånande, eftersom det i propositionen inte kom några löften om sänkta skatter eller inga nya skatter och ingen sänkning av regelverket på miljö och djurskyddsområdet. Jag tror man knyter orimligt höga förhoppningar till instruktionen till myndigheterna om konkurrenskraft (se tidigare blogg). Men åtgärdspaketet som presenteras i veckan handlar mer om utvecklingsprojekt hos myndigheterna.
Annars tror jag många av oss kan stödja förslaget på svensk växtförädling – med eller utan GMO. Det känns som ett akut behov och inte minst i skenet av klimatförändringarna. Vi har ju fått fortsatta problem med torka och brist på grundvatten i östra delarna av Sverige. Det är också positivt att markens bördighet har uppmärksammats.
Gunnar Rundgren har gjort en djupgående mycket kritisk analys av regeringens proposition. Det finns enligt Gunnar en genomgående fokusering på produktivitet och strukturomvandling som lösning på konkurrenskraften och hållbarheten. Men det är tveksamt om ökad produktivitet bidrar till miljömål, som en giftfri miljö och kanske inte heller ett rikt odlingslandskap. Han har uppmärksammat två frågor som har fått alldeles för lite uppmärksamhet i debatten. Regeringen föreslår en ändring i jordförvärvslagen, vilket innebär att aktiebolag kan förvärva mark. Jag rekommenderar en läsning av SLU:s Framtidsberättelser från lantbruket år 2030. Min reflektion när jag läste boken var att en av knäckfrågorna verkar vara ägandet av marken. Om storföretagen tar över finns helt andra drivkrafter och kortsiktighet i förvaltarskapet av jorden. Därför är scenarios som ”storföretagen styr” en skrämmande utveckling. Här har politikerna helt tappat ansvaret och de innebär bristande respekt för marken som ekosystemresurs och djuretik.
Den andra frågeställningen är CAP. Den berörs knapphändigt. Många bönder, inte minst de som har betande djur är till stor del beroende av EU-stöd för sin överlevnad. Men i budgetpropositionen 2016 är Sveriges mål att EU:s gemensamma jordbrukspolitik skall ha som mål en ”avreglerad, marknadsorienterad och konkurrenskraftig jordbrukssektor styrd av konsumenternas efterfrågan samt klimat- och miljömål och där hänsyn tas till djurskydd” Jag har mött många i Bryssel, som skakat på huvudet över Sveriges ointresse för att ta hem EU-pengar till sina bönder. Finland nämns ofta som exempel på en skicklig förhandlare, som räddat hem betydligt mer EU-medel. Men med Brexit blir EU:s budget kraftigt nedskuren. Det kommer bli strid på kniven om EUs jordbruksbudget. Jag har hört konsumentrepresentanter jubla när pengar till jordbruket prutas. Förstår man inte att det negativt påverkar miljö, hållbarhet, djuretik och priset till konsumenterna.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!