Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det är snart dags för vårens uppladdning, men just nu är det ingen fart på försäljningen. Vi har sportlov i västra Sverige, så den är inte så bra som vi önskar. Vi måste sänka slaktgrisarna 20 öre.
-Det är brist på smågrisar, men balans i slakten.

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: .-

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren, -Det är trög marknad under sportloven, men nu är det endast Stockholm kvar. Februari är en trist månad för grisbranschen, då det inte händer särskilt mycket.
-Lite börjar det röra sig pga våren. Vi har sålt en del karré, men den ligger kvar i våra frysar tills man avropar de kvantiteter som ska arbetas upp.
-Sidan, skinkan och trimning ligger still. Raden, kotletterna, är lite jobbiga. Det är inte så mycket på g just nu. Korv går det åt när det är vackert väder och folk vill ut och grilla. Vi har kampanjer på isterband och pölsa.
-Positivt var det med matmässan i Göteborg, Passion för Mat. Det var en riktigt bra mässa, med många matglada människor. Vi hade laddat upp med 3 personer från Skövde Slakteri och 5 från Gudruns och vi bjöd på korv och grytor. Vi var alla överraskade över konsumenternas väldigt positiva inställning till svenskt kött. Det var mycket fokus på svenskt. Många ställde frågor om svensk djuruppfödning och på ett positivt sätt.
-Det är balans på smågrisar och lite kö för slaktgrisar.

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -Det är en vecka kvar på sportlovet, Stockholm, och efter detta brukar marknaden vakna upp. Det är alltid lite lugnare på köttmarknaden under sportlovet. Sedan kommer påsken och sedan är det vår. Vi har således bättre tider för branschen att vänta. Det är väl ingen som sänker grispriserna just nu...

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:


Danish Crown
De två första månaderna på året har varit osedvanligt lugna på den europeiska marknaden för färskt griskött. Det är dock ganska positivt, för det har gjort att priserna inte gjort det dyk som annars kännetecknar vintermånaderna efter jul.
-Det har egentligen varit en låg efterfrågan, men det har hittills varit ett ganska lågt utbud och det har helt naturligt hållit handen under priserna, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdeling.
Marknaden för framändar, bog, karré och bröstfläsk är ganska förnuftig, medan det är fortsatt svag marknad för skinka och kotlett.
-En tidig vår i södra Europa kan troligen lyfta priserna på skinka och kotlett, men just nu är marknaden trög, förklarar Søren Tinggaard.
Till marknaderna utanför Europa är det bra försäljning till Japan och stabil försäljning i Kina.

ISN, Tyskland
Stabila till stigande priser
I de flesta EU-länder är det övervägande stabila priser på slaktgrisar. Särskilt i södra Europa är det livlig efterfrågan och sjunkande slaktvikter. I Spanien och Frankrike steg priset med drygt 1 cent. Därmed fortsätter den uppåtgående tendensen, som i båda länderna synts sedan början av året.
I Tyskland och grannländerna Österrike, Danmark, Belgien och Holland har den generellt sett positiva marknaden inte varit tillräcklig för höjda priser. Orsaken finner man på köttmarknaden, där priserna är stabila, men inte stigande. De volymer kött som inte kan säljas omedelbart, lagras in i kylrummen för grillsäsongen. Det är inte särskilt mycket kött infryst. Att Tönnies stängts ute från Kina (i varje fall tillfälligt pga klagomål på leveranser) och konkursen i ett stort tyskt slakteri har inte satt några spår på marknaden.
Tendens på tyska marknaden: Utbud och efterfrågan är även i början av denna vecka i balans. Slaktgrisar efterfrågas bra, så det kommande priset väntas som lägst bli oförändrat.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Därför vägrar bankerna lån till grisstallar
Det borde vara byggbom på våra grisgårdar, men bankerna fegar ur. Efter ett samtal med en lantbruksansvarig vid en av våra storbanker får jag höra. De flesta fastigheter blir ”överbyggda”, dvs värdet av nybyggnationen blir för stort i förhållande till fastighetens totala värde. Det betyder att endast stora egendomar kan vara aktuella för utbyggnad och dessa har sällan det behovet eftersom man är redan lönsam. Kan man sätta upp byggnader med bra alternativ användning så underlättar det. På min fråga, hur gör man om man vill expandera? Bygg ut lite i taget och låna kortare pengar.
Det är konstigt att om jag vill köpa lantbruksmaskiner för miljontals kronor är det inga problem. Jag behöver inte visa någon affärsplan utan endast skriva mitt namn på ett köpekontrakt. Till maskiner kan man låna stora pengar med 120 månaders avbetalning till räntor som i många fall understiger 1 %-enhet. Det verkar som att bankerna värderar äganderättsförbehåll i traktorer och skördetröskor som varande bättre än säkerhet i en bra produktionsanläggning.
Vem skall utveckla grisproduktionen?

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Allt är inte grönt i den gröna sektorn
”Det är grönt farfar”, säger barnbarnen när något är fixat och bestämt och alla vet vad som gäller. Detta passar dåligt på det som hänt med maten och politiken – hemma och globalt – de senaste veckorna. ”Livsmedelsexperter” och politiska amatörer har överträffat varandra – det pågår för fullt då detta skrivs – i produktion av ”alternativa sanningar” till en alltmera osäker, konsumerande allmänhet och press. Jag behåller därför min vänta-och-se-attityd från tidigare blogg och nöjer mig nedan med en handfull snabba nerslag om det jag upplevt den senaste tiden.
Den 25 januari ordnade Partnerskap Alnarp en halvdag om hur vi ska kunna slå mynt av rådande sug efter svensk mat (kött) till höga priser med vidhängande mervärden. Utmärkt programidé. Jag saknade dock ett inlägg om hur denna mat ska bli tillgänglig för alla, då inkomstklyftorna tycks öka och den jäktade standardhusmodern vid köttdisken enligt tillgänglig forskning i första hand sägs fråga efter priset och inte efter falukorvens ursprung. Lösning med matkuponger? Tvåprissystem? Vissa dagar med priser som möjliggör ”svenskkött för alla”? Jag har frågat om priset för dem som normalt handlar i Konsum och motsvarande tidigare. Kanske kommer svaret i ett förväntat, omfattande handlingsprogram tillsammans med särregler för landsbygden vad gäller arbetsgivaravgifter, flyttningsbidrag, reducerad realisationsvinstbeskattning för dem som väljer att lämna huvudstaden för bosättning på en ”skräpyta” någonstans i Sverige, etc. På kvällen var det mingel och kamratmiddag på Alnarpskåren för lantmästare, agronomer, hortonomer och alla andra som vill bygga nätverk i livsmedelskretsar. Fint initiativ som startade i fjor.
Jag var inte på Alnarp i år. Det blev i stället Die Grune Woche, Gröna Veckan, i Berlin samma vecka. Hade väntat mig mycket av den förannonserade påkostade svenska medverkan i denna världens största och äldsta livsmedelsmässa (sedan 1926). Syftet är att deltagande länder och inte minst regioner ska visa vad de har, kan och vill vad gäller mat (lokalt bröd, korvar, grönsaker, etc) och dryck (öl, vin, kryddat brännvin, juicer, m m) i syfte att ”sälja" sina bygder som bl a resmål för turister, samt främja nationell livsmedelsexport. I sista stund hade Sverige backat ur deltagandet efter att i förskott enligt uppgift betalat 235 000 kr i lokalhyra. Motiv: År 2017 är det gammalmodigt med denna typ av marknadsföring. Det sa man nog inte på alnarpsmötet!
Jordbruksministern skulle, som var fallet med de andra 84 länderna, ha lett delegationen, men förklarade i sista minuten helt korrekt att han inte "kunde vara överallt”.
Jag noterade att landsbygdsdepartementets statssekreterare befann sig flera dar i Berlin (för att lära?) Våra nordiska grannar var väl företrädda och drog tydligen nytta av de utställningsytor som vi betalat för! Jag noterade att Norge uppträdde fylkesvis (län) med väl pålästa och mycket attraktivt ”norska” värdinnor. Finland utnyttjade sin utställningsyta till max genom att byta till en ny grupp företag när halva veckan gått. Sverige hittade jag i form av en enda, djupt besviken tysk kvinnlig importör av älgkorv och snaps. Hon ansåg sig ha blivit grundligt lurad genom den sena svenska programändringen.
Danskarna bredde ut sig i år med ett trettiotal utställare, liksom tidigare. Jag frågade några av dem helt provokativt om det verkligen lönade sig att delta i Gröna Veckan år efter år. Jag såg i deras ögon vad de tänkte: Bara en representant för "die dummen Schweden” kan fråga så!
Tyskland representerades av i stort sett alla delstaterna. Den tyska nationella satsningen uppbackad av jordbruksministern Schmidt, med bl a särskilda program för skolklasser och husmödrar, imponerade. Albanien, Turkistan, Kambodja, Mongoliet, m fl, var länder man inte hade väntat sig möta här, men de hade satsat stort för att visa sin matkultur. Ryssland hade anmält intresse att delta, men hindrats av rådande sanktioner. Nederländerna sökte värva mig som försäljare av holländsk ost. Mycket mer är att säga om denna fantastiska mässa där man t o m visar allmänheten levande exempel på de vanligaste husdjuren. Kom själv och lär på nästa års Gröna Vecka!
Enligt tidningen Barometern (9/2 17) berättade häromdagen dottern till svinuppfödaren Daniel Juneberg på Junegården utanför Kalmar för sin far att kommunen på skolan satt upp en affisch där det stod att den globala kött-och mejeriproduktionen påverkar klimatet lika mycket som bilar, flygplan, båtar och lastbilar tillsammans. Fadern tog det för vad det var: Några okunniga amatörers valhänta hantering av en alternativ sanning. Han tände och åkte till skolan och tog resolut ner plakatet. Beskrev sen på Facebook vad han gjort och blev allmänt hyllad, inte minst av kommunchefen som fick anledning knäppa sin kommunikationsavdelning på näsan för självsvåldigt beteende. Till historien hör att Junegårdens svingödsel går till biogas som driver några av Kalmars stadsbussar.
Som gammal bondestudent från 1940-talet då vi itutades att sanningen, vetenskapliga fakta och beprövad erfarenhet skulle vara vägledande för vårt handlande, har jag svårt med alternativa sanningar. Jag tar därför nu time out från bloggandet tills sikten klarnat och det blivit mer grönt i den svenska politiken, i Washington, Paris, etc, och tills vi fått fler av Junebergs kaliber som handgripligt ägnar sig åt verkstad, inte bara snack.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Politiker ta ert ansvar!
Menar allianspolitikerna verkligen allvar med sina följdmotioner i anslutning till regeringens proposition om en nationell livsmedelsstrategi. Så här säger bl a Liberalerna: ”Utbudet av livsmedel som produceras och förädlas bör motsvara det som efterfrågas av konsumenterna. Det bör inte vara politiken som avgör vilka livsmedel vi producerar och konsumerar i framtiden. Alliansen vill istället att konsumenters efterfrågan ska styra vilka livsmedel de vill konsumera och att skapa förutsättningar för att möta detta behov”.
Är man snäll, tolkar man detta som en reaktion på att regeringen vill införa kvantitativa mål för den ekologiska produktionen och konsumtionen. Det vill nämligen inte Alliansen. Men formuleringarna är generella och kan mycket väl tolkas som, att om vissa konsumenter vill ha billiga hårt besprutade svenska grönsaker så ska de få det. Vill konsumenterna ha kött från svenska djur, som står lika trångt som i EU, ska man få det. För att inte tala om griskött från svenska suggor som står i bur, större delen av tiden.
Det är minst sagt ganska anmärkningsvärda och skrämmande uttalanden från Alliansen. Man fråntar sig sitt politiska ansvar och lämnar över till marknaden och konsumenterna att verka för hållbar konsumtion, att skydda miljön och framför allt att ge djuren som kännande varelser ett rimligt skydd och ett gott djurliv. Och det måste gälla alla svenska djur.
I Plånboken i P1 hör jag statssekreterare Elisabeth Backteman tala om att det är konsumenternas efterfrågan som styr vad som ligger på tallriken. Men hon talar också varmt om svenska mervärden som ett gott djurskydd och låg antibiotikaförbrukning. Politiker måste ta ett ansvar för att lagstifta om värden som en majoritet av befolkningen står bakom. Även om det kan vara obekvämt i möte med några arga representanter från lantbruksnäringen och livsmedelsindustrin. Det fråntar inte svenskt lantbruk och svensk livsmedelsindustri möjligheten att ytterligare stärka förtroende och kvaliteten på sina produkter genom att införa kvalitetsprogram med certifiering. Men certifieringar som det irländska Origin Green kan inte ersätta ett fullgott lagligt skydd av djur och miljö. Frivilliga certifieringar som ett alternativ till lagstiftning är ett förslag som finns i Centerpartiets 90 beslutspunkter. Det finns många bra förslag i centerns motion, men tyvärr också ett förslag om att ta bort förprövningen av djurstallar. KD vill också detta liksom att ta bort beteskravet för kor i lösdrift.
Lantbruksnäringen och vissa politiker talar om starka svenska mervärden som merkostnader, när det är dessa som faktiskt ger mer betalt. De är just mervärden. Moderaterna talar fortfarande om att man inte kan få mer betalt för lagstiftning, när det faktiskt är just det man får d v s mer betalt för – ett gott djurskydd. Det är bara att gå ut i butik och läsa ICAs och COOPs marknadsföring av svensk djurskyddslag.
I Sverige och inom EU har vi tillsammans utformat regelverk (förordningar och direktiv) för att skydda konsumenterna från farliga kemikalier, miljögifter, skadliga bakterier, läkemedelsrester m m. Vi har satt upp regler för hur kemiska ämnen ska godkännas och för att skydda den biologiska mångfalden. Djurskyddsförordningar och djurskyddsdirektiv syftar till att ge djuren en god djuromsorg. Många av djurskyddsdirektiven har haft Sverige som förebild och bygger på gemensam kunskap om djurens behov och naturligt beteende. Väl medvetna om att regelverk måste till och att marknaden i många inte långsiktigt kan säkra värden, som man inte kan få betalt för på marknaden.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!