Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det är en kanske något bättre efterfrågan på grill- och andra varor, men vädret har varit för kallt.
-Priset är oförändrat och det är i stort sett balans både på smågrisar och slaktgrisar.
.

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren: -Utsikterna för vackert grillväder i närtid är enligt SMHI på TV goda och det är snart nya extra helgdagar. Detta gör att handeln köper på sig karré och andra grillvaror. Samtidigt köper de stora kedjorna in stora volymer för vårens och sommarens behov. De skivar och skickar ut till sina distributionscentraler och till handeln. Det är alltså stor efterfrågan på grillvaror och då främst karré.
-Sida är närmast en bristvara. Där är det stora aktörer som dammsuger marknaden för skivning, som i Icas fall sker i Holland och Scans i Polen. Det är väldiga volymer som förädlas enbart av dessa två aktörer. Det är tragiskt att så mycket griskött måste gå till andra länder för bearbetning, när vi behöver sådana arbetstillfällen i Sverige. Men branschen kan inte konkurrera.
-Det är bra att tyska priserna är så höga, att konkurrenstrycket minskar. Danskarna är inte lika farliga, eftersom det är mest fläskfilé som är den stora konkurrerande produkten. Danska grisköttet är inte heller lika svårt kvalitetsmässigt som det tyska. Kunderna föredrar svenskt griskött både därför att det är svenskt och för att det är av bättre kvalitet.
-Våra svenska grispriser jämförs ständigt med de tyska. Det är tragiskt att vi inte har jämförbara priser och att svenska producenter inte kan se det verkliga svenska priset. Vi svenska slakterier har ett pris som vi sätter varje vecka och ett helt annat högre pris i kontrakten och på avräkningarna. Det vore inte farligt om alla plussade på 50 öre, att börja med, eftersom alla har det.
-Det är delade meningar inom slakten om det här sättet att presentera grispriserna och jag hoppas att det går att reformera grispriserna till att visa verkligt pris framöver. På nötsidan håller det på att räta upp sig.
-Det är lite brist på smågrisar och lite överstående slaktgrisar, medvetet av strategiska skäl. Priset är oförändrat.

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -Det är ganska lugnt för grisköttet, rakt över. Alla väntar på att det ska bli sommar, men det är extremt kallt för grillning. Några grillar ute och äter inne, så det har inte blivit någon fart på efterfrågan. Men nu väntar vi på vändning.
-Sida är en bristvara. Det beror på att priset på sida är högt i Europa, högre än i Sverige. Det beror i sin tur på att Kina köper stora volymer till höga priser.

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:


Danish Crown
Efter en vinter och en vår med stora prishöjningar tar den europeiska marknaden för färskt griskött lite andpaus innan sommaren och grillsäsongen sätter fart.
-Vi står i en situation just nu, som påminner om historien om ketchupflaskan. Livsmedelshandeln och vi alla som levererar till dem, är beredda på den första efterfrågan på produkter till en kväll med grillning på altanen. Men frågan är när den kommer, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdeling.
-Generellt sett är marknaden stabil. Det är fortsatt stor efterfrågan på bröstfläsk. Skinka, bog och karré avsätts jämnt, medan marknaden för kotlett är mer dämpad.
-Utvecklingen av priserna fram till semestrarna bestäms i hög grad av temperaturerna i Mellan- och Sydeuropa. Just nu är det relativt kallt för årstiden och därför är inköparna lite återhållsamma, säger Søren Tinggaard.
Försäljningen till länderna utanför Europa löper tillfredsställande, med god avsättning till både Kina och Japan.

ISN, Tyskland
Flesta länder i EU har balans
De flesta priser på slaktgrisar i EU visar på balans på marknaderna. Tyskland hade oförändrat pris denna vecka och det hade även Holland, Belgien och Österrike. Från flera källor säger man att marknaden väntar impulser. Även spanska priset blev oförändrat, för fjärde veckan i sträck. Enligt en spansk källa fortsätter prispressen på den asiatiska exportmarknaden från USA och Brasilien.
Danmarks pris visade ett litet plus och förvisade därmed det holländska priset till sista platsen i gruppen med de fem största grisländerna i EU. I Frankrike föll priset med 3 cent och orsaken är helgdagarna den här månaden. Tyskland och Frankrike delar ledningen i ovan nämnda grupp.
Tendens på tyska marknaden: Slakterierna fortsätter att efterfråga slaktgrisar, trots saknade impulser från marknaden. Utbjudna volymer slaktgrisar är rikliga. Det ser ut som priset fortsätter vara stabilt.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Fokusera på kunden
Kunden har alltid rätt, heter det. Hur står det till med det i vår bransch?
Att slakterierna fokuserar på i huvudsak handeln faller sig naturligt i vårt land eftersom exporten av griskött är blygsam.
Slaktsvinsuppfödaren har slakteriet som kund och måste uppfylla de krav som slakteriet sätter upp. Där ingår även livsmedelsverkets krav om spårbarhet genom märkning av grisarna med ID-nr från besättningen, iakttagande av karenstider för medicinering och att grisarna är fria från främmande föremål t ex avbrutna kanyler. Vidare ska grisbesättningarna vara certifierade efter branschen krav. Djurskyddet hålls högt och har vetorätt.
Smågrisuppfödaren har slaktsvinsuppfödaren som kund och ska leverera felfria grisar enligt gällande handelsavtal. Även dessa grisar ska vara ID-märkta, men undantag finns för olika typer av integrerade besättningar.
Ett växande problem är leveranser av smågrisar med navelbråck. Förr gällde att man kunde leverera smågrisar med golfbollstora navelbråck, men nu gäller det att kunden bestämmer ev förekomst och köp av bråckgrisar. Att leverera underviktiga, under 23 kg, smågrisar kan bara kunden bestämma. Nyutfodrade, de senaste 4 timmarna före transport, är inte godtagbart och är dessutom ett brott mot djurskyddslagen. Det är hög tid att genomföra handel med VARUDEKLARERADE smågrisar.
Alla grisuppfödare är oftast kunder hos framförallt foderhandeln, som ofta omger sig med försvårande försäljningsvillkor och förstår ofta inte vem som är kund. Lantmännens spannmålsförsäljning är ett skräckexempel av oginhet och förskräckande hög handelsmarginal gentemot kunderna som ofta dessutom är föreningens ägare.
Övriga leverantörer till oss grisbönder sköter sig i allmänhet bra med undantag för vissa banker som mera uppför sig som en myndighet. Se föregående veckas inlägg.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
A

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
På besök i miljö – och jordbruksutskottet
Sveriges Konsumenter hade lyckats skaffa sig företräde i miljö – och jordbruksutskottet i måndags. Jag kunde hänga med och peka framför allt på det politiska ansvaret. Jag hänvisade till den utmärkta rapporten från Nordiska ministerrådet (2013), som jag citerat förut. Den tar upp tio myter kring hållbar konsumtion och visar med önskvärd tydlighet att ska vi uppnå en hållbar konsumtion, så är det en myt att detta löses genom att konsumenterna går före. ”Regeringarna måste leda övergången till hållbarhet genom att skapa samhälleliga strukturer som gör hållbar livsstil till standardalternativet. Bindande lagstiftning är ofta det mest effektiva styrmedlen för att förändra konsumtionsmönster”. Jag uppmanade därför utskottet att läsa rapporten.
Vårt budskap var: Många medborgare engagerar sig och känner oro i frågor kring klimatet, djurskyddet, miljön och livsmedelssäkerheten. Därför krävs ett politiskt ansvar med tydlig lagstiftning kring djurskydd, livsmedelssäkerhet, miljö och klimat. Det handlar om värderingar och etik. Ett högt förtroende och tillförlitlig märkning och information är en förutsättning för att konsumenterna ska bidra till en ökad konsumtion av svenska livsmedel och vilja till merbetalning. Att överlämna dessa frågor till marknaden och konsumenterna är att svika medborgarna. Konsumenterna måste känna trygghet i att svenska livsmedel är det bästa alternativet. Alternativet att kräva att konsumenterna med ofta bristfällig kunskap ska göra sina matval med utgångspunkt från skydd för djur och miljö är inte rimligt. Detta är också utgångspunkten i EUs lagstiftning, att inte överlämna till marknaden att lösa viktiga frågor kring livsmedelssäkerhet, djurskydd och miljö. Sverige kan inte köra något eget lopp med målstyrning, förenkling och flexibilitet. Detta utesluter inte kvalitetssatsningar och certifieringar som garanterar en högre nivå på miljö, djurskydd och klimatåtgärder, som en stimulans. Svenska miljömål måste uppnås. Vi ser problem med att uppnå dessa med fokus på ökad produktivitet. Ökad produktivitet kan också motverka djurvänliga inhysningssystem.
Vi pekade på att Jordbruksverket riskerar att urholka svenskt djurskydd. Åsa Conraeds (M) undrade och jag pekade på att Jordbruksverket nu med hänvisning till ökad konkurrenskraft föreslår ändringar i föreskrifterna utan att invänta det vetenskapliga rådet. Det finns ju ett beslut om ett sådant och man behöver definitivt inte invänta en ny djurskyddslag (se tidigare blogg). Jonas Jacobsson Gjörtler (M) ifrågasatte högre ambitioner på miljö och djurskydd med hänvisning till de tre dimensionerna på hållbarhet dvs främst ekonomisk, som skulle drabba Sveriges bönder. Och så kom de 50 procentens självförsörjning upp igen. Jag hade gärna hänvisat till Johan Rockström som sätter ekologisk hållbarhet som ram och ekonomisk som verktyg. Vi hade inte nämnt högre ambitioner inom miljö – och djurskydd. Det går ju bra för kött- bönderna och 50 procent gäller inte för ägg, kyckling, mjölk och griskött m m (tjatigt det här med 50 % eller varannan tugga). På frågan kring GMO, så har Vi Konsumenter intagit samma position som Naturskyddsföreningen och Konsumentföreningen Stockholm. Man får bedöma från fall till fall och konsumentstudier visar att det är mer tillämpningen, växtsortens egenskaper, än förädlingstekniken som ifrågasätts. Kristina Yngwe ( C ) nickade instämmande.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!