Silotorksstudien i halvtid
Pressmeddelande JTI 050207
Amerikanska silotorkar med omrörare bevarade spannmålens kvalitet vid de måttliga skördevattenhalter som förekom vid skörden 2004. Men jämfört med konventionella varmluftstorkar förbrukade de mer energi, enligt en studie utförd vid JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala.
spannmål
Sex partier med spannmål har undersökts på fyra gårdar i norra Götaland där man använt silotorkar. Forskarna har studerat torkförloppets inverkan på spannmålens kvalitet, silotorkens utformning, energiförbrukning, omblandningseffektivitet, torkförlopp samt arbetsbehov. Resultaten har jämförts med data från gårdar med konventionella varmluftstorkar.
-Vi kunde inte konstatera någon entydig kvalitetsförsämring i silotorkarna från skörd till avslutad torkning, men alla spannmålspartier torkades inte ner till rekommenderade 14 % vattenhalt, vilket kan leda till kvalitetsproblem senare under lagringen, säger Hugo Westlin, som har genomfört fältstudien 2004 som ett examensarbete.
Eftersom skördevattenhalterna förra året var låga till normala hos den undersökta spannmålen, i medeltal 17 - 20 %, kommer man att upprepa undersökningen kommande skördesäsong. En konserveringsmetod måste ju också klara besvärliga skördeförhållanden.
En silotork med omrörare har en eller flera skruvar monterade i en balk uppe i taket lodrätt ner i silon. Skruvarna roterar in och ut från silons centrum och blandar på detta sätt om spannmålen i torkskiktet. Lagringshöjder uppåt sju meter förekommer, vilket gör att den luftmängd som passerar per ton och timme blir låg jämfört med de luftmängder som förekommer konventionella varmluftstorkar. Detta kan ge riskabelt långa torkningstider om vattenhalten är hög - trots höga torkluftstemperaturer.
I Sverige såldes den första kompletta silotorken år 2000. De silotorkar som säljs i Sverige är försedda med tillsatsvärme. I denna studie torkades ett spannmålsparti utan värmetillsats, två partier använde varmvattenelement eldade med fastbränslepanna för uppvärmning av torkluften. För övriga tre partier värmdes torkluften med oljepanna.
Utvärderingen av silotorkarna har finansierats av SLF och ingår i projektet ”Teknisk, biologisk, ekonomisk utvärdering av ett system för långsamtorkning av spannmål med varmluft i lagringssilor”. Projektet leds av forskare Nils Jonsson, JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik, och genomförs i samarbete med institutionerna för mikrobiologi och ekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Kim Gutekunst
JTI
