100 kr i ökat täckningsbidragmed kontrollerad fermentering
Artikel i GRIS 2 2006

Du, som många andra, har nog tänkt frågan: Hur ska jag kunna få 100 kr i ökat tb genom att utfodra grisarna på bättre sätt? Fermentering är en väg. De allra flesta förknippar fermentering av foder med bättre utnyttjandet av fodret. Men bättre utnyttjande av fodret är en sidoeffekt, som kan uppfyllas endast om alla parametrar är uppfyllda vid fermentering.
Det första och avgörande jag vill uppnå vid fermentering är bättre sundhet och hälsa hos grisarna. Som jag skrivit tidigare, är låga pH under 4 avgörande. Bakterier kan inte överleva när pH är under 4. Men också den höga nivån av mjölksyra har stor inverkan på kontrollen av lawsonia. Alla magsjukdomar är satta ur spel vid lågt pH.

Låg dödlighet utan medicin
Det är självklart individuellt för varje besättning, hur mycket det är att hämta hem ekonomiskt på mindre dödlighet och mindre medicinförbrukning. Jag kan dokumentera, att de som fermenterat en längre tid ligger på ca 1 % dödlighet i intervallet 7 – 35 kilo och ytterligare 1 % från 35 kilo till slakt. Detta är, väl att märka, utan användning av medicin mot coli, lawsonia och andra problem som orsakar magsjukdomar. Detta gäller även magsår och plötslig död hos grisar som får uppblåsta magar, något som blötutfodrare väl känner till som ett problem.
Alla vet också, att det är lättare att sköta pigga och friska grisar, än nedsatta eller sjuka. Du kan själv sätta värde på vilket värde sunda grisar har när det gäller lättare skötsel, men jag tillåter mig i den här kalkylen att sätta värdet till 20 kr från sugga till slaktgris.

Glöm allt du lärt om foder!
Nästa faktor att diskutera är foderråvarorna. Vi har ju klarat av problemet med maghälsa med fermenteringen. Därmed sagt, att nu behöver vi inte använda normala standardvärden för värdering och begränsning vid användning av korn, havre, vete, ärter, bönor, rågvete, m m. Glöm allt vad du lärt dig tidigare!
Vi går i stället bara på priset. Normalt använder du kanske havre och korn i foderblandningen p g a att du behöver det för maghälsan, men det problemet behöver vi inte tänka på eftersom vi fermenterar fodret. Om möjligt kan du utfodra grisarna med enbart vete och rågvete. Vete har ofta samma pris som korn, men vete innehåller 10 % mer energi än korn. De flesta grisuppfödare använder ofta 40 % korn och havre i sina blandningar. Om detta ersätts med vete eller rågvete, kan du spara ca 17 kr per gris, från sugga till slaktgris.

Flexibilitet i valet av råvaror
De bitterämnen som finns i rågvete bryts ned vid fermentering, så smaken på ett foder med rågvete är inget problem. Samma gäller de giftämnen som finns i ärter, bönor, m m. Flexibiliteten i valet av foderråvaror är således mycket större vid fermentering, än vid tillverkning av konventionella foderblandningar, så vi kan utfodra efter priset på råvarorna.
Inte nog med att vi bryter ned de olika giftämnena i de olika foderråvarorna, vi kan även byta ut fiskprodukterna i blandningarna till smågrisar och ersätta dem med billig soja. Smågrisar har inga problem att tåla fermenterad soja.
Föreställ dig nu att du gör ett avvänjningsfoder för 170 kr per 100 kilo! Ofta kan du spara ca 15 – 20 % på fodret. I detta räkneexempel sätter vi detta värde till 20 kr.
När vi fermenterar frigörs det 15 % mer protein i sojan, som vi ersätter med vete. Det är ca 100 kr i skillnad på priset mellan vete och soja. Det gör ett extra tb på 10 kr per producerad gris.

Vi tar bort fosforn och spar pengar och miljön
Försöken visar, att vi vid fermentering frigör allt fosfor i fodret och vi kan därför reducera tillsättningen av fosfor i fodret. Utan problem vill jag tillåta mig att utesluta allt fosfor till dräktiga suggor och reducera med 75 % till smågrisarna och suggorna i grisningsstallet. Jag vill också ta bort all tillsättning av fosfor i fodren till slaktgrisarna. Detta förutsätter dock att fosfor finns i spannmålen och sojan i normala nivåer. Vi sätter den sparade fosforn till ett värde av 7 kr per producerad gris.

Fasutfodring är pengar
När vi ändå investerar i flera förvaringstankar i foderköket, föreslår jag att vi ändrar utfodringssystemet till fasutfodring. Det är stora pengar att tjäna på detta! Men eftersom det inte har något med fermentering att göra, så är det inget jag tar med i denna kalkyl.
Nu när vi har grisarnas maghälsa i ordning och vi anpassat fodret till fermentering, då kan vi börja tala om bättre utnyttjande av fodret!
Det ligger talrika försök bakom påståendet, att förmalningsgraden påverkar foderutnyttjandet. Grisar utnyttjar fodret bättre om det är mer finmalet. Eftersom vi nu inte har några problem med maghälsan (som annars kan kräva mer struktur i fodret), kan vi minska partikelstorleken. Jag reducerar därför sållstorleken till två mm, eller motsvarande.
Samtidigt är det billigare att göra en hydrolys i en tank, i stället för i magen på en gris, alltså omvandla stärkelse till socker.
Vi vet också att vattenkvaliteten har enormt stort inflytande på fermenteringsprocessen och foderomvandlingen. Vattenkvaliteten måste därför kontrolleras vid fermentering och om det är nödvändigt måste en anläggning för vattenrening installeras.

0,3 fe per kilo tillväxt
Om alla dessa ovanstående parametrar är ok, då kan du räkna med en minskad foderförbrukning på 0,3 fe per kilo tillväxt, t ex från 2,8 till 2,5 kg. Det motsvarar en kostnadsbesparing på 45 kr per producerad gris.
Jag vet mycket väl, att varje enskild besättning har sin egen förutsättning, men jag prövar här att sätta några gängse normer på huvudet! Pröva själv att leka med dina förutsättningar i din besättning och testa siffrorna! Då du kan själv bedöma om det lönar sig för dig att intressera dig för kontrollerad fermentering.
Om din beräkning är positiv, då ska du bara göra klart för dig, att du ska inte gå in i detta fermenteringskoncept om du förväntar dig att det bara är att trycka på en knapp och så fungerar det!!
Kontrollerad fermentering är otroligt komplext och kräver din fulla uppmärksamhet och intresse. Dessutom tar det en tid att ta sig igenom processen. Det går alltså inte att trycka på alla knappar på en gång!
Jens Legarth
Vådfodereksperten
0045-23349334
jel@vadfodereksperten.dk

LäPDF>