Vildsvinens ökning ska hejdas
Pressmeddelande Regeringen 060720

Regeringen beslutade idag att ge Naturvårdsverket i uppdrag att göra en översyn av vildsvinsförvaltningen och lämna förslag till åtgärder för att skapa en långsiktigt hållbar förvaltning.
Bakgrunden är att vildsvinen dramatiskt ökat i Sverige sedan riksdagen 1987 beslutade att vi skulle ha en stam med vildsvin i Sverige. Då handlade det om ett hundratal djur i Tullgarnsområdet i Sörmland. Nu menar vissa bedömare att stammen består av 50 000 djur i hela landet medan andra menar att den är uppe i 80 000 djur. Vildsvinsstammen ökar därmed totalt sett i landet och varje år utvidgar vildsvinen sina utbredningsområden med en hastighet av några kilometer per år. Det finns dock flera områden, där vildsvinen förekommit en tid, som stammarna bedöms vara stabila. Idag skjuts uppskattningsvis mer än 20 000 vildsvin varje år.
Den mycket kraftigt ökande vildsvinspopulationen har orsakat skador på jordbruk och annat markutnyttjande. Trafikolyckorna med vildsvin har också ökat dramatiskt.
– Det här är stora problem som gör att vi måste se till att vildsvinen inte blir för många, säger jordbruksminister Ann-Christin Nykvist.
Den grundläggande principen är att skador av vildsvin skall begränsas genom jakt. Vildsvin har därför längre allmän jakttid än något annat klövvilt. Därutöver finns även omfattande möjlighet till skyddsjakt för jordbruket och trädgårdsnäringen. Regeringen gör bedömningen att problemet med de ökande vildsvinsstammarna måste åtgärdas på annat sätt än genom ändrade jakttider. Men vildsvinsjakt ställer stora krav på jägarens kunskap om arten. Naturvårdsverket och Svenska jägareförbundet har lagt ner omfattande informations- och forskningsarbete om vildsvin.
– Vi måste komma tillrätta med problemet. Det handlar enligt vår bedömning om lokala och regionala förvaltningsstrategier. Jägare, markägare, arrendatorer och jordbrukare måste arbeta fram dessa tillsammans, säger Ann-Christin Nykvist.

Fakta Vildsvin:
Under 1700-talet utrotades vildsvinet och återinfördes som hägnat vilt i Sverige först på 1940-talet. Efter rymningar från hägn under 70- och 80 talen samt genom riksdagens beslut 1987 om att vildsvinen tilläts förekomma frilevande har arten på nytt fått fäste i landet och ökar nu snabbt i både antal och utbredning. Den starka tillväxten kan förklaras av vildsvinens förmåga att kunna leva i många olika typer av miljöer, den i det närmaste fulla avsaknaden av fiender undantaget människan (i Sverige är det bara vargen som utgör hot för vildsvinen) samt deras höga fortplantningskapacitet. En sugga kan få upp till 10 kultingar per kull och ungdödligheten är låg. Vildsvinet är i huvudsak nattaktivt men kan under sommar halvåret tillbringa större delen av dygnet med att söka föda. Vildsvinet är alltätare och födan består till 90procent av vegetabilier Ek- och bokollon är särskilt attraktiva liksom majs, ärtor potatis och spannmål. Vildsvinens föda består även bl. a. av bär, gräs, insekter, as, ormar, ödlor och ägg. Vildsvinen är sociala djur och bildar stora delar av året grupper bestående av suggor med kultingar.
Jakt på vuxna vildsvin får bedrivas från den 16 april till den 15 februari. Kultingförande suggor är dock fredade oavsett årstid. Årsunge av vildsvin får jagas året om. Likaså är skyddsjakt på individer som gör skada i yrkesmässig trädgårdsodling eller på jordbruksgröda tillåten hela året.