Hallänningarnas uteblivna 50-öring
finns i Swedish Meats kassakista

Med ytterligare 50 öre högre grispris under kvartal 3 har Swedish Meats kvartalsbokslut varit 51 mkr, i stället för 74 mkr! De halländska grisuppfödarna krävde 1 kr högre grispris, men fick 50 öre. Nu har vi fått facit i Swedish Meats bokslutsrapport för tredje kvartalet. Rapporten visar att det var rätt som hallänningarna hävdade, prisnivån på slaktsvin borde ha varit 50 öre högre!

Så här ser räknestycket ut: 
Swedish Meats resultat kvartal 3 var 74 mkr. Swedish Meats slakt 2005 var 2 200 000 grisar. Det blir ca 550 000 grisar per kvartal, vi utgår från samma antal i år. 550 000 grisar x 86 kg x 50 öre = 23 mkr. Det är alltså den summa som 50 öre högre avräkningspris skulle ha kostat Swedish Meat.
74 mkr minus 23 mkr = 51 mkr, om 50-öringen betalats ut, dvs hela 1-kronan, som hallandsföreningen krävde.

Grisupproret kom i början på augusti och kvartalsrapporten omfattar juli t o m september, men inget säger att grispriset inte borde ha varit 50 öre högre ända sedan minst juli.

74 mkr i överskott på Swedish Meats stora omsättning är visserligen inte mycket, men året som varit har inte innehållit guldkanter för alla slakterier i EU. Bristen på grisar i de flesta länder har tvingat upp slaktsvinspriserna, medan handeln har stretat emot och försökt undvika höjningar av styckat och chark. I internationella kommentarer har jag ofta sett att slaktmarginalerna är små.

Så har det varit även i Sverige, men Swedish Meats har bevisat att man kunnat höja priserna gentemot handeln och nämner det i bokslutsrapporten. Med 50 öre till på grispriset har handeln förmodligen höjt sina priser till slakterierna ytterligare. Detta är en samstämmig bedömning från de slakterier jag talat med. De flesta privatslakterierna har dock inte behövt ta ut 50 öre till av sina kunder, utan en ganska mycket mindre uppräkning, eftersom de redan ligger med en högre grundnotering än Swedish Meats.

Pengarna kvar i kassan
De 23 miljonerna är dock kvar i Swedish Meats kassa. I händelse av att pengarna delas ut som efterlikvid, delas de ut efter gjorda leveranser och tillgodogörs just grisleverantörerna, eftersom nöt och gris har skilda efterlikvider. Går pengarna till gemensamma investeringar, kan det dock bli så att grisuppfödarna inte får den uteblivna 50-öringen tillgodo. Nötproducenternas andel i Swedish Meats, om vi ska beräkna finansieringar av investeringar efter slaktvolym eller -pris, är 240 300 nötkreatur, dividerat med 4 kvartal = 60 000 nötboskap x ? kg per nöt (som varierar mer än på gris).

Berättigat krav
Vad jag kan se, har hallandsproducenternas krav på 50 öre mer i slaktgrisnotering således inte varit helt fel. Sett ur internationell synvinkel med höga noteringar i andra länder har en högre notering varit helt rätt. Vi borde ha haft ett högre grispris i Sverige!
Högre grispris, mer pengar från handeln
På förfrågan hos andra slakterier, säger man att det säkert har gått att få ut mer av handeln, om priset varit 50 öre högre. Det är således pengar som nu gått förlorade. En del slakterier hävdar dock att man redan ligger så mycket högre med noteringarna, att det knappas varit något problem alls att t ex få ut 15 öre mer. Men man har samtidigt sagt att kalkylerna är knappa och att det är handeln som måste vara med och betala om noteringen ska vara högre.

Magnus Lagergren:
1,22 kr är vinsten på grisslakten

Magnus Lagergren, Swedish Meats koncernchef, bekräftar mina uppgifter om att 50 öre högre grispris under kvartal 3, gott och väl har rymts i budgeten.

-Orsaken till att vi inte kunnat höja är helt enkelt att styrelsen beslutat att vinstnivån i bolaget ska ligga på budgeterad nivå. Då måste vi sätta noteringarna så, att vi uppnår målet. 300 mkr i ett företag med så här stor omsättning, är inget överdrivet mål, säger han.

-1,22 kr per kg grisslakt, det är vad överskottet är, säger han. Så 50 öre har rymts inom detta överskott, om inte budgetmålet funnits.

Lars-Gunnar Lannhard