En svår fråga närmar sig sitt avgörande
Debattinlägg, Ludvig Nilsson, Spångboda, Frövi, ledamot i förvaltningsrådet 

Jag är säkert inte ensam om att ha lidit av svår beslutsångest i frågan beträffande Swedish Meats/HK Ruokatalo. Faktum är att ingen egentligen tvärsäkert kan säga huruvida ett JA eller ett NEJ är det bästa svaret. En sak är dock alldeles säker, och det är att efter den 13 december kommer stora förändringar att ske, oavsett hur vi beslutar oss i frågan. Endera sidan kommer i varierande grad känna sig som förlorare, beroende på personlig läggning, styrka i övertygelse eller prestige nedlagd i frågan.

Oavsett resultatet i omröstningen, så skall företaget i framtiden skötas på ett bra sätt för oss ägare.

Industriell effektivitet
Är en fråga som Swedish Meats har arbetat stenhårt med. Kostnaden har sänkts dramatiskt, det finns dock mer att göra, inte minst genom att öka flödet. Det går att köra anläggningarna fler timmar och dessutom öka flödet per timme. Enligt HK är SM duktiga på att slakta. HK måste sänka sin slaktkostnad. Ett åtgärdsprogram är igångsatt. Slakteffektivitet är kanske en kompetens som Swedish Meats kan tillföra det nya bolaget.

Skulle den finländska primärproduktionen minska, beroende på sänkta nationella stöd, så skulle det kunna slå hårt mot HKs finska verksamhet. En sjunkande produktion har ju slagit oerhört hårt mot SM. Skillnaden är att vi har suttit med 100 % av problemet här i Sverige. Bekymret som kan vara stort nog ändå, utgör emellertid en mindre del av ett samanslaget HK Scan. Den finländska slakten utgör 25 % av den totala slaktvolymen i det nya bolaget. 

Förädling
Här har vi under en följd av år förlorat riktigt stora pengar, trots att vi ägt ett urstarkt varumärke. Vi saknar utan tvekan kompetens inom området. HK har en bra intjäning på sin förädling. Vi behöver en ökad förädling, men den måste framför allt bli lönsam. Förädlingsproblematiken är strategiskt en mycket viktig fråga att lösa. Förmågan att dra nytta av en hög förädlingsgrad och att tjäna pengar på sina förädlade produkter är HKs paradgren.

Synergier
I och med Atrias sena inspel, kommer frågan om industrisynergier upp på agendan i högre utsträckning. I detta avseende hade kanske Atria på pappret varit en bättre partner, eftersom de har verksamheter förlagda i vårt land. Frågan är bara om handeln skulle gilla ett ännu mer dominant köttföretag på den svenska marknaden, för att inte nämna hur Danish Crown eller konkurrensverket skulle se på saken.

 Synergier med HK saknas dock inte. Mattraditioner och kultur skiljer sig inte mycket åt, man äter köttbullar, bacon och korv i Finland också. Charktillverkningen går att samordna snabbt inom koncernens samtliga länder. Synergier på processkompetens kan lätt nås. Stabsfunktioner och inköp kan centraliseras. Detsamma gäller finans och R&D (produktutveckling). Utan tvekan kommer konsumentprodukterna att bli mer komplexa och möta högre krav, än vad som är fallet idag. Swedish Meats har ingen betydande produktutveckling och kompetens saknas definitivt inom detta område. Produktutveckling kostar stora pengar och kräver ofta volymer för att bära sina kostnader. Avståndet till Finland eller för den delen de andra tillväxtmarknaderna i Baltikum och Polen är hanterbart.

Avräkningspris
Jag gör bedömningen att vi under alla omständigheter går mot marknadsprissättning. Det vill säga att om man bor nära ett effektivt slakteri som är konkurrensutsatt så har man möjlighet till ett högre pris. Att försöka motverka marknadsprissättning är kontraproduktivt, vi kommer enbart att göda konkurrenterna. I företaget här hemma har vi ca 20 mil till Skara. Kostnaderna för intransport har vi redan idag, frågan är om det känns bättre för att vi inte ser dom? Intransportkostnaderna skall dock inte överdrivas utan måste ses i ljuset av vad vi alla har att förlora på att inte vara affärsmässiga. Och det är väldigt mycket mer att förlora än vad de flesta av oss kanske inser. Dessutom härrör sig kostnaderna till stor del av omständigheter vid av och pålastning av djuren och har inget samband med avståndet till slakteriet. Likaprisprincipen är dessutom för länge sedan övergiven i praktiken beroende på ovan nämnda faktorer, så varför hyckla och låtsas att den fortfarande gäller?  

Försöker HK ”sänka” avräkningspriset för att öka vinsten bör effekten bli en minskad slakt, samt att konkurrenternas slakterier går på högvarv/byggs ut. I södra Sverige kommer export av levande djur att kunna ske. Är det något vi har lärt oss så är det att det kostar fruktansvärt mycket pengar att köra anläggningar på halvfart. Varför skulle HK som är ett kompetent företag göra så? Försöker man tjäna 500 miljoner på att sänka avräkningspriserna så skjuter man sig själv i foten. Vi kommer dock inte heller få mer betalt än marknadspris vilket teoretiskt skulle kunna ske i en ekonomisk förening. Det kanske dessutom är befogat att fråga sig om Swedish Meats har haft en sänkande eller en höjande effekt på avräkningspriset sedan sitt bildande, med alla de ekonomiska bekymmer vi som marknadsledare dessvärre har haft. Hade vi kunnat betala bättre, hade produktionen inte sjunkit lika mycket och då hade anläggningarna haft en bättre utnyttjandegrad. Spiralen har varit negativt självgenererande. 

Kapital/soliditet
Tillgången till kapital ökar när vårt gemensamma bolag befinner sig i en börsmiljö, för att inte nämna de bolagsstyrningsmässiga fördelar detta kan ge. HKs finansiella situation är väsensskiljt mycket bättre än den minst sagt anemiska situation vi befinner oss i. Vi har så lite pengar att vi inte har råd att göra lönsamma investeringar i marknad eller i industri, i den omfattning som långsiktigt är nödvändigt. HKs nuvarande soliditet är avsevärt högre än Swedish Meats. I det sammanslagna HK Scan blir den initiala soliditeten ca 30 %, det vill säga högre än den vi har själva idag (26-27%). Inte minst består skillnaden i att HK är ett betydligt lönsammare företag än SM. Detta är en dramatisk skillnad. En låg soliditet är inte farlig om vinsterna är höga och stabila. Hittills har vinsten varit hög och stabil i HK Ruokatalo. Friska företag brukar ofta göra ordentliga avskrivningar, frågan är hur mycket överavskrivningar vi egentligen har i SM?

Pris
HK betalar 2,8-2,9 miljarder (beroende på aktiekurs och valutadiffar) för Swedish Meats. Värderingen av Swedish Meats är hög eller åtminstone väldigt rimlig om man kollar på PE-tal och andra ekonomiska nyckeltal. Vi får betalt för en tänkt vinst, genom den lagda affärsplanen, en vinst vi inte har sett ännu. Vinsten enligt planen kan ju bli både högre och lägre. Enligt tidigare plan skulle vinsten 2006 bli 300 miljoner kronor. Var är denna vinst?

Affärsplanen och allt det hårda arbete och de investeringar vi gjort, är alltså redan diskonterat i det pris vi erbjudits. Hade inte strukturplanen och de hårda besparingarna gjorts hade priset varit väsentligt lägre. Naturligtvis känns det trist att nettopriset på Swedish Meats bara drygt motsvarar det egna kapitalet. Man kan ju alltid tycka att priset borde vara högre. Det är bara att konstatera att ingen på marknaden verkar tycka det. Men visst det är ju alltid kul att få bättre betalt.

Det är naturligtvis lockande att skörda frukterna av affärsplanen. Vi har dock ingen historik av att följa vinstprognoser. HK har givetvis också planer. Det är ju faktiskt inte så att vi rör oss framåt samtidigt som HK eller resten av omvärlden står stilla. HK tror uppenbarligen på affären eftersom man har lagt det högsta budet. Detta betyder emellertid inte att HK nödvändigtvis tror att ett Swedish Meats ”stand alone”, skulle klara affärsplanen. Uppenbarligen tror dock HK att man kan nå dit eller längre om man tillför sitt management, kapital, förädlingskompetens och sin marknadskompetens. Inget annat bolag har lagt ett högre bud än HK. Varför skulle styrelsen inte vara intresserad av att sälja bolaget till bästa pris? Framför allt om faktiskt de allra flesta av de strategiska pusselbitarna hittar sin plats. Var är de bättre alternativen?

Jag är glad att betalningen inte sker genom ett påslag på avräkningspriset under en viss tid. Ett sådant upplägg hade sannolikt kunnat vara synnerligen oklokt för att inte säga korkat. Lek med tanken att erbjudandet hade blivit ett tillägg på exempelvis 4 kr per kilo på ungnötspriset under två år. Lek med tanken att marknadspriset på ungnöt hade varit 20 kr per kilo. Hade det då nödvändigtvis inneburit att priset till bonden blivit 24 kronor? Faktum är att det sannolikt hade kunnat bli 20,5 kr per kilo. Det vill säga högre än marknadspris (Annars levereras djuren någon annanstans) men betydligt lägre än 24 kr. Hade detta skett hade vi i princip givit bort företaget mer eller mindre gratis. Dessutom hade ett sådant förslag varit orättfärdigt mot de producenter som har lägre omsättning med Swedish Meats, eftersom deras insatsandel är väsentligt högre än vad som fallet med oss, som har lite höge omsättning. Insatsskyldigheten faller ju i dagsläget med omsättningen. Så vitt jag kan minnas har insatserna aldrig i sig genererat någon större avkastning, utan har till stor del varit gratiskapital i föreningen från ägarna och då främst ifrån ägarna med något lägre omsättning.

 Inflytande
Inflytandet är lågt om man räknar röstandel på bolagsstämman. Så länge man inte kontrollerar en majoritetspost är man en minoritetsägare, har då 3 % eller 9% röstandel på bolagsstämman någon avgörande betydelse? Jag tror inte det. Vi får 12,32 % av aktiekapitalet och om vi använder den kontanta betalningslikviden, kan vi om vi så önskar, öka med ungefär lika mycket till. Vi skulle således kunna nå ca 25 %  ägarandel och kunna ta del av 25 % av hela HK Scans vinst och värdeutveckling. Vinster inte bara från Sverige, utan även från Finland, Estland, Litauen, Lettland, Polen samt eventuella planer för Ryssland, Ukraina etc.

Det är knappast troligt att inflytandet blivit högre om vi fått Vion, Smithfield eller Danish Crown som partner. Dessa företag har dessutom sina egna bekymmer att reda ut beroende på vikande lönsamhet, växtvärk etc. Den partner vi sökte skulle vara en internationellt framgångsrik aktör. Är det då rimligt att vårt inflytande (röststyrka) skulle bli speciellt stort, speciellt med den ekonomiska situation vi befinner oss i?  Hade vi räknat med att dominera så skulle säkert vårt kära KLS ha varit en bättre partner.  

Framtid
HK Scans EBIT (rörelseresultat), vinstmål, (realistiskt) är satt till en miljard kronor per år. 25 % (möjlig ägarandel) av detta är 250 miljoner. De första två åren kommer att präglas av omstruktureringar varvid vinsten sannolikt är lägre. Fram till och med 2013 skulle vinsten i HK Scan kunna bli 7 miljarder (7 år) kronor minus de första årens omstruktureringskostnader. Skulle vinsten till och med 2013 bara bli 4 miljarder kronor, så motsvarar det 1 miljard i vinst med 25 % av aktierna. Allt detta är bara prognoser och kan naturligtvis slå fel, men det kan ju faktiskt våran egen affärsplan (SM) också göra. Jag kan bara konstatera att det förefaller som HK har lyckats hålla sina prognoser och målsättningar bättre än vad vi själva gjort. Den som håller vad den lovar idag brukar också göra det i morgon också. HK Ruokatalos aktie har slagit index med råge sedan 2001 och då är det ändå ett traditionellt bolag som inte verkar inom ett område med extrem tillväxt. Företag som sviker marknaden slår i allmänhet inte några index.

 Om man vill kan man ju på sikt dela ut pengarna och aktierna och likvidera den ekonomiska föreningen, inflytandet och styrelseplatserna försvinner nog i så fall, men det är genomförbart. Detta är emellertid rimligen en fråga att lösa senare. Huruvida HK Scan är ett bra företag för oss är vad vi nu skall ta ställning till.

Nya marknader
Dessvärre erbjuds vi inga nya marknader. Det fanns inget ledigt land som trånade efter dyrt svenskt kött. Naturligtvis måste vi hitta nya marknader för alternativ försäljning, men det tar tid och kostar sannolikt en hel del att nå dit. HKs olika verksamheter är i dagsläget av nationell karaktär och kommer så säkert att fortsätta att vara, den svenska inkluderat. Förmodligen kommer vi på sikt att se gemensamma varumärken eller vart fall varumärkessymboler som är verksamma på flera marknader, detta finns inte speciellt mycket idag inom kött- och charksektorn, förutom möjligtvis Tulip. Hemmamarknaden brukar alltid vara den viktigaste och den mest lönsamma. Till och med dioxinbelgarna gillar belgiskt kött mer än importerat. Däremot kan man givetvis samordna exportverksamheten för att kunna hålla priset på de olika ländernas hemmamarknad på en acceptabel nivå, samt hantera obalanser. 

Nya marknader är viktigt men det allra viktigaste är nya produkter, innovation och kreativitet. Givetvis skall detta ske i kombination med effektivitet och strikt kostnadskontroll. Rika blir vi när vi förser kunden med varor/tjänster som kunden längtar och frågar efter.

 Nyckeln till framgång är inte huvudsakligen att ha en stor export, utan nyckeln ligger i att ständigt produktutveckla, vidareutveckla, skapa nya koncept och helt enkelt vara bäst på sin hemmamarknad. Kundens förtroende, nyfikenhet och vilja till att köpa, måste vinnas varje dag.

Försäljningsalternativ måste dock finnas. Vad är det som hindrar att vi i ett framtida HK Scan etablerar kontakter på den tyska marknaden exempelvis? Sverige är ett starkt varumärke i Tyskland och rätt genomförd skulle en inbrytning i Tyskland kunna generera vinst och en ökad efterfrågan på svensk primärproduktion. Avsättning: vi ska sälja inte avsätta. Den som lyckas säljer, han avsätter inte.

Fientliga bud
Bondekooperationen är nu slutligen deflorerad. Vi hälsas nu ordentligt välkomna till marknadsekonomin. Egentligen var det fientliga budet inte speciellt oväntat. Det känns förmodligen inte speciellt bra för Atria att bli akterseglad av kusinen i det nordiska struktur racet. Atria har egentligen inget att förlora på sitt fientliga bud. Antingen så väljer vi Atria och då är Atria vinnare. Antingen så får vi panik av all information och olika turer så att vi säger nej till samgående överhuvudtaget- då är Atria också vinnare. Eller så säger vi ja till HK och då är läget oförändrat.

Naturligtvis vet Atria att de svenska ägarna och styrelsen är oenig kring samgåendet med HK Ruokatalo. Atria gör analysen att ett HK Scan blir starkt och en svår konkurrent på den svenska, finländska, baltiska och kanske på sikt en ryska marknaden. Atria är så vitt jag vet inte verksam på den polska tillväxtmarknaden. Det fientliga budet är som jag ser det ett kvitto på att affären med HK är riktig, vilket i så fall skulle vara bra för oss då vi kan bli aktieägare i HK Scan.

Personligen har jag inget emot Atria, men däremot upplägget i budet. Jag är övertygad att det bästa är att låta hela Swedish Meats gå in i en helhet. Att vi skall behålla 80 % av slakten känns inte som någon bra lösning. Vilket tjafs det skall bli i gränssnittet mellan slakt och förädling. Vi har tre tuffa aktörer att hantera idag nämligen ICA, COOP och Axfood. Beroende på avtalskonstruktion skulle vår valfrihet kunna minskas till en dominerande aktör nämligen Atria Lithell. Skall Atria lägga bud tycker jag att det ska på samma sätt som HK har gjort. Det vill säga allt in gemensamt. Signalen är dessutom tydlig. Det är förädlingen som är framtiden.

Skulle detta leda till ett höjt försäljningspris eller andra fördelar är det positivt, men är inget jag kalkylerar med. Skulle det mot förmodan ske så har ju faktiskt vår splittring kanske medfört något positivt och alla skulle i så fall kunna gå vidare med högburet huvud.

Slutord
Det är givetvis oerhört negativt att konsensus inte har kunnat nås i styrelsen. Man kan naturligtvis tycka att det är oklokt att fatta beslut när 3 av tretton styrelseledamöter är oenig med majoriteten, framför allt när frågan kanske är den viktigaste som någonsin fattats inom svensk slakterirörelse. De stora besluten är emellertid sällan lätta att ta och man kan ju vända på frågan och undra om det är rätt att 3 av de 13 skall få bestämma. Under alla omständigheter riskerar denna oenighet i sin förlängning att skada företaget och dess ägare. I värsta fall kan den vinnande sidan, oavsett ja eller nej, likt läkaren stoltsera med ”det var en lyckad operation, men patienten (Swedish Meats) dog”.

Det är med andra ord ohyggligt viktigt att vi efter beslutet agerar så att vi i möjligaste mån alla blir vinnare, även om beslutet trotsar den egna övertygelsen.

Jag tror att HK gör en bra affär om man lyckas bilda HK Scan tillsammans med oss. Aktiekursen steg i samband med att den tänkta affären offentliggjordes. Jag tror att kursen stiger ytterliggare om vi säger ja den 13 december. Bara för att en affär är bra för någon så behöver det ju inte betyda att den är dålig för någon annan. Lars Ohly håller kanske inte med, men det kan jag leva med. I de bästa och de över tiden mest framgångsrika affärerna brukar det vara fler vinnare än en part. Finnarna är hårda industrialister och affärsmänniskor men de är kloka. Jag tror att både de finska och de svenska bönderna är vinnare i denna affär.

Oavsett resultatet i omröstningen, så skall företaget i framtiden skötas på ett bra sätt för oss ägare.

Med vänlig hälsning
Ludvig Nilsson